PRÄSTGÅRDSÄNGENS FÖRSKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PRÄSTGÅRDSÄNGENS FÖRSKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Maria Franzen, förskolechef Vår vision Fjärås/Gällinges förskolor ska vara en plats där alla ska känna sig accepterade, trygga och välkomna. Vi strävar efter att ingen ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Vår grundsyn på förskolorna är att sträva efter att alla barn ska känna tillit till alla pedagoger, alla barn är allas barn. Bakgrund Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om barns mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Det handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Fo rskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet respekt, solidaritet och ansvar. fo rma ga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. sin fo rma ga att upptäcka, reflektera o ver och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfra gor i vardagen. fo rsta else fo r att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett ko n, etnisk tillho righet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. respekt fo r allt levande och omsorg om sin närmiljo. Lpfö 98/16

2 SKOLVERKETS DEFINITION AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Enligt Skolverkets Allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling belyses de olika definitionerna av kränkande behandling. Skolverket menar följande: Diskriminering innebär att ett barn behandlas orättvist, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om orättvis behandling förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och knappt märkbara. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (Skolverket, 2014, ss. 8-9).

3 GEMENSAMT BEMÖTANDE OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vi ska bemöta alla barn med respekt och se barnen som våra medmänniskor. I vårt arbete har vi som mål att skapa betydelsefulla relationer med barnen, för att kunna förstå barns intentioner och utmana barnen i sitt lärande. Tänka på vårt kroppsspråk, mimik och tonläge. Tänka över om det vi säger förmedlar likvärdigt bemötande. Vi ska vara engagerade, aktiva och närvarande vuxna som lyssnar, visar, pratar och förklarar. Jag är mina kollegors och barnens arbetsmiljö. Jag som pedagog ansvarar för att jag har ett proffesionellt förhållningssätt på arbetsplatsen. Vi ska behandla andra så som vi själva vill bli behandlade, både privat på arbetsplatsen och kollegor emellan. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och accepterade, sådana som de är. Vår målsättning är att få in Barnkonventionen i våra projekt, att tex. hänvisa till barnkonventionen i vår dokumentation. Två gånger/läsår ska vi diskutera vårt bemötande och förhållningssätt, gentemot barn och vuxna. Planen gäller från: Planen gäller till:

4 Delaktighet i utformande av planen BARNENS DELAKTIGHET På vår förskola har barnen varit delaktiga i hur planen har upprättats genom att pedagogerna har varit lyhörda för barnens tankar och idéer. Vi har även observerat barnen. Samtal och diskussioner mellan barnen och även mellan barn och pedagog, har bidragit till planens utformande. VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET En gång om året öppnar vi upp till diskussion på utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna, detta för att tidigt kunna upptäcka om något barn känner sig kränkt på något sätt. Exempel på frågor som vårdnadshavarna kan fundera på: Finns det något som vi pedagoger kan göra för att ert barn ska trivas bättre på avdelningen/förskolan? Upplever du att ditt barn trivs på förskolan? Vad tror du/ni att det beror på? Känner du att ditt barn har kompisar och får vara med att leka? Det här är exempel på frågor som avdelningarna kan diskutera tillsammans med vårdnadshavarna på utvecklingssamtalen. Frågorna kan se olika ut, beroende på avdelning och barnens ålder. PERSONALENS DELAKTIGHET Vi har gemensamt arbetat fram planen. Planen ses sen över både i arbetslagen och gemensamt på arbetsplatsträffar eller studiedagar. FÖRANKRING AV PLANEN Planen förankras hos barnen genom samtal. Vid våra utvecklingssamtal med föräldrarna informerar vi om vår plan och den finns tillgänglig på hemsidan samt på bloggen, så att föräldrar kan ta del av den. I personalgruppen diskuteras planen på studiedagar, arbetsplatsträffar och på avdelningarnas reflektionstid.

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Årets plan ska utvärderas senast: Beskriv hur årets plan ska utvärderas: De ansvariga pedagogerna samlar in material från avdelningarna och sammanställer detta. Planen gås därefter igenom på ett APT eller på en studiedag. Ansvarig för att årets plan utvärderas: All pedagogisk personal

6 FRÄMJANDE INSATSER Främjande arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling MÅL OCH UPPFÖLJNING På vår förskola ska: alla känna sig trygga och accepterade och inte bli utsatta för kränkande behandling. det vara nolltolerans mot mobbning, diskriminering eller annan kränkande särbehandling. alla barn ska uppleva sin förskoletid som trygg, rolig och lärorik. likvärdigt bemötande. Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under november och april. INSATS Vi pedagoger stöttar barnen i att förtydliga med tecken som stöd/bildstöd. Bland annat genom att visa med sin hand, vid nej och stop. Vi som vuxna visar barnen hur det känns att få en positiv beröring och uppmuntrar till detta. Barnen uppmuntras att ta hjälp av och trösta varandra. Barnen är delaktiga i utformandet av gemensamma kompis-regler. Det vi vuxna säger och go r använder barnen vid konflikter. T.ex. Hur tror du att jag känner mig när du gjorde sa? Barnen uppmuntras att sätta ord på känslor. Vi ska ha ett öppet klimat med föräldrarna och arbetar för att de ska känna sig trygga med att lämna sitt/sina barn hos oss. Vi ska vara närvarande pedagoger i barnens lekar för att kunna vägleda dem i sina sociala kontakter. Forskningsprojektet kring bemötande och förhållningssätt vid boksamtal med normkreativa böcker. Vi samtalar kontinuerligt i arbetslagen om vår barnsyn, hur vi bemöter varandra och hur vi kan skapa en god arbetsmiljö för både barn och vuxna. Ansvarig All pedagogisk personal. Datum när det ska vara klart Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.

7 Främja likabehandling oavsett kön och sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kön och Sexuell läggning MÅL OCH UPPFÖLJNING På vår förskola skall: alla behandlas lika oavsett kön. alla bli accepterade för den de är. vi vill synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Vi ska ge alla barn samma möjligheter till aktiviteter, utmaningar, tillgång till leksaker och material oavsett kön. Vi pedagoger ska finnas tillgängliga för alla barn och uppmuntra dem att visa och sätta ord på sina känslor. Vi ska möta varje enskilt barn där de befinner sig i sin utveckling och planera vår verksamhet utifrån barnens intressen. Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under november och april. INSATS Kartlägga hur miljön på förskolan/avdelningen ser ut. Vistas barnen i alla miljöerna oavsett kön? Hur ska de olika miljöerna utvecklas för att tilltala alla barn oavsett kön? Dessa frågor diskuteras på avdelningarnas reflektionstid och åtgärder sker fortlöpande under läsåret. Ansvarig All pedagogisk personal. Datum när det ska vara klart Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.

8 Se det kompetenta barnet Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning och ålder MÅL OCH UPPFÖLJNING På vår förskola ska alla barn, oberoende av ålder och funktionsnedsättning bli sedda som kompetenta. ha möjlighet att kunna vara nyfikna och utforskande. kunna påverka sin förskoletid. Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under november och april. INSATS Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar som baseras på ålder och funktionsnedsättningar. Våra avdelningar ska anpassas efter barnen och deras intressen. Vi ska skapa miljöer som uppmuntrar till samspel, utmaningar, utforskande och lärande. Material/leksaker ska finnas i barnens höjd och vara synliga. Vi pedagoger ska i möjligaste mån ge barnen den tid och det stöd de behöver för att klara så mycket som möjligt själva. Öka barnens inflytande i verksamheten, genom att vara lyhörda för barnens önskningar. Ansvarig All pedagogisk personal Datum när det ska vara klart Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.

9 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning, samt etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning MÅL OCH UPPFÖLJNING På vår förskola strävar vi efter att alla ska vara stolta över sin etniska eller religiösa tillhörighet. se mångfalden av kulturer som en tillgång. Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen på avdelningarnas reflektionstid i november och april. INSATS Vi ska fira de svenska högtiderna och föra vidare de traditioner som vi har. Vi ska vara intresserade för hur andra kulturer firar högtider och vara öppna för att föräldrar kommer hit och visar/berättar. Vi ska vara medvetna om att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och då ta reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Ansvarig All pedagogisk personal. Datum när det ska vara klar Arbetslagen utvärderar måluppfyllelsen i juni 2017.

10 KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder På de yngsta avdelningarna har vi använt oss utav observation som metod. De äldre avdelningarna har använt sig av observationer, samtal och intervjuer tillsammans med barnen. Den ena äldrebarnsavdelningen har även låtit barnen filma utomhusmiljön för att synliggöra var barnen känner sig trygga/otrygga. Områden som berörs i kartläggningen Vi har kartlagt hur barnen trivs på förskolan. Vistas barnen i alla rum på förskolan inomhus? Vistas barnen överallt ute på gården? Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen De yngsta barnen har involverats i kartläggningen genom att vi ser barnens intentioner och trivsel genom observationer. De äldsta barnen har fått berätta var de trivs på förskolan. Våra vårdnadshavare har möjlighet att involveras på exempelvis föräldramöte och brukarråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi i personalen har observerat och samtalat med barnen. Varje arbetslag har sedan fått diskutera och revidera likabehandlingsplanen som sedan färdigställs av några i personalgruppen. Resultat och analys Vi upplever att barnen vistas i alla rum inomhus på förskolan och utomhus på gården. Barnen verkar trivas både i miljön och med vänner och personal.

11 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Prästgårdsängens förskola Det som framkom i vårt resultat var att barnen verkar trivas på förskolan både inomhus och utomhus på gården. För att bli mer tillgängliga för barnen är en åtgärd att alla pedagoger ska finnas till för barnen genom att vara där barnen är. MÅL OCH UPPFÖLJNING Vi pedagoger delar upp oss i barnens miljö både inomhus och utomhus för att bland annat minska konflikter i barngruppen. Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Dessa mål ska följas upp genom att vi diskuterar måluppfyllelsen i arbetslagen under november och april. ÅTGÄRD För att bli mer tillgängliga för barnen är en åtgärd att alla pedagoger ska finnas till för barnen genom att vara där barnen är. Motivera åtgärd För att minska konflikter och för att barnen ska känna sig ännu tryggare på förskolan. Ansvarig Alla pedagoger har ansvar för att ta upp, på den veckovisa reflektionstimman, om de har observerat att någon miljö eller rum behöver åtgärdas. Datum när det ska vara klart Arbetet ska kontinuerligt diskuteras under året och de åtgärder som har genomförts diskuteras i terminsutvärderingen i juni.

12 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." All form av kränkande behandling ska uppmärksammas och lyftas för att rätt åtgärder ska sättas in. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi tar alla signaler rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn på allvar oavsett om kränkningen utförts av förskolans personal eller av andra barn. Vi pedagoger delar upp oss på avdelningen och ute på gården för att kunna vara med i barnens lek, både aktivt och mer observerande/passivt. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar vänder sig i första hand till den personal som finns tillgänglig i gruppen. Man kan även vända sig till en annan personal på förskolan eller förskolechefen. Prästgårdsängens förskola: E-post prastgardsangen.forskola@kungsbacka.se Smultronet: Jordgubben: Lingonget: Hallonet: Förskolechef: Maria Franzén Telefon E-post: maria.franzen@kungsbacka.se

13 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vid en misstänkt kränkning (t ex ett barn som säger sig inte få vara med eller en förälder som kontaktar förskolan) så gör personalen observationer under ca 14 dagar och skriver ner vad som händer och reflekterar över åtgärder. När en kränkning inträffar så tar de vuxna tag i situationen direkt. Särskilja barnet från handlingen (samtala om barnets handling och inte barnet som individ). Alltid lyssna och samtala med de barn som har varit inblandade och följa upp konflikten. Undvika "varför" frågor. Tex. Vad hände? Hur tänkte du/ni? Vid upprepande tillfällen eller riktade mot ett och samma barn ska föräldrar och förskolechef informeras. Om situationen kvarstår: Samtala med förskolechef och förbereda för ny föräldrakontakt. Vid behov ta hjälp utifrån, exempelvis specialpedagog/barnhälsoteamet. Åtgärdsarbetet får inte upphöra förrän den utsatte anser att kränkningarna har upphört, samt att andra berörda delar denna uppfattning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Som vuxen gripa in direkt vid en låst situation som du inte kan stå för, tänk på vem du är här för. Viktigt att avsätta tid för samtal samma dag. Arbetslaget/de berörda behöver sitta ner och prata om händelsen. Förskolechefen informeras om den aktuella händelsen. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Berörda parter går igenom processen, allas röster ska bli hörda. Vi utgår från det gjorda arbetet, utvärderar och klargör om nya händelser har inträffat. Finns det behov av nya samtal med de berörda, planeras det in. Åtgärdsarbetet får inte upphöra förrän den utsatte anser att kränkningarna har upphört samt att andra berörda delar denna uppfattning. RUTINER FÖR DOKUMENTATION Tydlig dokumentation är en viktig del för att rätt kunna följa upp arbetet mot diskriminering, samt ett villkor för rättsäkerhet för barn, vårdnadshavare och personal. Dokumentationen ger vårdnadshavande och förskolechef information om hur arbetet genomförts. Alla händelser av betydelse ska dokumenteras på särskild blankett (se bilaga). Dokumentationen arkiveras därefter i 10 år, förskolechefen ansvarar för att förvaringen sker på rätt sätt. ANSVARSFÖRHÅLLANDE Förskolechefen har det övergripande ansvaret att se till att det åtgärdande arbetet utförs. Personalen i barngruppen ansvarar för att det åtgärdande arbetet genomförs i barngruppen.

14 REFERENSER Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling [Elektronisk resurs]. 2., [rev.] uppl. (2014). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: