BESKRIVNING Väg 32, Eksjö Mjölby, Delen Traneryd Tranås Södra. Tranås kommun, Jönköpings Län Trafikverkets uppdragsnummer:

Transkript

1 BESKRIVNING Väg 32, Eksjö Mjölby, Delen Traneryd Tranås Södra Tranås kommun, Jönköpings Län Trafikverkets uppdragsnummer:

2 Dokumenttitel: Väg 32, Eksjö Mjölby, delen Traneryd Tranås Södra Skapat av: Petra Hammarin, Lovisa Bjarting Dokumentdatum: Dokumenttyp: Beskrivning Trafikverkets uppdragsnummer: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Henrik Lönngren Uppdragsledare: Lovisa Bjarting, Sweco Infrastructure

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Förutsättningar Tidigare utredningar och beslut Syfte och mål Arbetsplanens syfte Projektets syfte och mål Vägförslaget Arbetsplanens omfattning Trafik Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Geologi och geoteknik Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Broar och andra byggnadsverk Skadeförebyggande åtgärder Omledningsvägar Övriga väganordningar Andra åtgärder och anordningar Förändring av allmän väg Förändring av väghållningsområden Förändring av allmän väg Konsekvenser av vägförslaget Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggtiden Markåtkomst Fastställelseprövning Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg Kostnader Totalkostnad Fortsatt arbete Bygghandling Dispenser och tillstånd Produktion Kontroll och uppföljning Sakägare Samrådsredogörelse Underlagsmaterial Bilaga 1

4 Sammanfattning Syfte Syftet med arbetsplanen är att erhålla tillstånd till utbyggnad av väg 32 till mötesfri väg, att ge markåtkomst samt att reglera väghållningsansvaret. Huvudsakligt motiv Det övergripande målet med projektet är att skapa en säker framkomlighet genom mötesseparering av befintlig väg samt att förbättra säkerheten genom åtgärder längs med vägens sidoområden. Omfattning Den aktuella delsträckan är 6 km lång och innefattar utbyggnad av väg 32, justeringar av befintliga korsningar samt anläggandet av parallella markvägar (ca 2,5 km). Markvägarna illustreras i projektet men omfattas inte av arbetsplanens fastställelsehantering. På aktuell vägsträcka kommer mitträcke, nödfickor och öglor för vänd- och vänstersvängsmöjligheter att anläggas. Projektet omfattar även justering och omlokalisering av befintliga busshållplatser. En statusinventering av befintliga koportar längs med sträckan har genomförts och erfoderliga åtgärder som förlängning samt rivning och nybyggnad av äldre portar vidtas. Diken längs med vägen ses över och rensas för att säkerställa vägavvattningen. Ny underhållsbeläggning utförs på hela sträckan. Två större befintliga plankorsningar vid Säby behålls och korsningen vid Katarp förbättras även med ett vänstersvängsfält. Övriga plankorsningar kommer att stängas eller utföras som medlöpande in- och utfarter. Arbetsplanen planeras bli fastställd under år Ny mark tas i anspråk med vägrätt som utökat vägområde till väg 32. Byggstart sker tidigast år Arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning har fogats till arbetsplanen efter länsstyrelsens godkännande. Kostnader Åtgärderna finansieras av regional transportplan för Jönköpings län , mindre investeringar, trafiksäkerhetsåtgärder samt medel från driftsanslaget för underhållsåtgärder. Kalkylerad anläggningskostnad för objektet är ca 46,5 miljoner kronor exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Konsekvenser De positiva miljökonsekvenserna med projektet beror främst på den ökade trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna då de genom skyltning hänvisas till befintliga enskilda vägar. Färre oskyddade trafikanter på väg 32 medför en ökad trafiksäkerhet längs sträckan, men det är viktigt att säkerställa säkra passager över väg 32. 1

5 Flera plankorsningar kommer att stängas eller utföras som medlöpande in- och utfarter, vilket bidrar till ökad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet genom minskade störningar i dessa punkter. De negativa miljökonsekvenserna med projektet bedöms främst uppstå på grund av ökat intrång vid breddning och anläggandet av vänd- och vänstersvängsöglor samt anläggande av nya markvägar då åkermark tas i anspråk. Marginella intrång görs i riksintressen för natur och kultur. 2

6 1 Bakgrund 1.1 Förutsättningar Allmänt Väg 32 är en viktig förbindelse från Blekinge och inre Småland till E4 och Motala/Linköping. Väg 32 är av riksintresse för kommunikation och ingår i det nationella stamvägnätet, det vill säga de vägar som bedöms vara viktigast för Sveriges vägtransportförsörjning. Väg 32 har också stor betydelse lokalt för näringsliv och arbetsmarknad i Tranås kommun. Vägen är även en primär transportled för farligt gods. I vägens sidoområden förekommer enstaka fasta hinder, vilket inte är förenligt med dagens krav på säkerhetszon vid sidan om vägen. Arbetsplanens geografiska avgränsning visas i Figur 1-1. Figur 1-1 Översiktskarta. Arbetsplanens geografiska avgränsning för väg 32, delen Traneryd Tranås Södra (rödmarkerad på kartbilden). 3

7 Trafikförhållanden Den aktuella vägsträckan upplevs idag som bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Alla anslutningar och korsningar sker i plan. Längs hela sträckan gäller 90 km/tim, undantaget passagen av korsningen med väg 133, sektion 56/450, där skyltad hastighet är 70 km/tim på en sträcka om ca 600 meter. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) varierar längs sträckan från ca fordon per dygn i norr, till ca fordon per dygn söder om Säby enligt trafikflöden uppräknade till år Andelen oskyddade trafikanter uppskattas vara låg. Påverkan på framkomligheten till följd av långsamtgående fordon på sträckor utan omkörningsmöjlighet bedöms vara relativt låg. Se kapitel 3.2 Trafik, för mer detaljerad information. Tabell 1-1 Trafikolyckor. Data har hämtats från STRADA, ett samlat register över trafikolyckor med personskador i Sverige. Sammandrag av trafikolyckor Antal olyckor Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Singel Möte Avsvängande Cykel/Moped Vilt Övriga Totalt Olycksstatistik Sammantaget har 16 olyckor inträffat ( ) på sträckan mellan Traneryd och Tranås Södra, se Tabell 1-1. Av dessa hade 2 stycken dödlig utgång och 3 stycken gav upphov till svåra personskador. Majoriteten av alla olyckor under den uppmätta perioden är singelolyckor. 4

8 Bebyggelse och markanvändning Den aktuella sträckan längs med väg 32 omges till största delen av åkermark med inslag av skog. Bebyggelsen intill vägen är mycket gles, bostäder och industribyggnader finns framförallt vid Tranås Södra i norra delen av etappen samt vid Säby Kyrkby, som passeras i höjd med korsningen med väg 133. Natur- och kulturförhållanden Natur Väg 32 passerar flera ängs- och hagmarker där många djur- och växtarter trivs och där bland annat den fridlysta arten Större vattensalamander har påträffats. Längs sträckan finns även riksintressen för naturvård och områden med strandskydd som omfattar Svartån. Kultur Den aktuella delen av väg 32 passerar genom området Säbydalen, som är av riksintresse för kulturmiljövård. Säbydalen är bland annat rikt på fornlämningar. Kommunala planer Översiktsplan Den gällande översiktsplanen för Tranås kommun antogs år Tranås kommun har i sin översiktsplan markerat ett område vid Hubbarps industriområde som potentiellt läge för en omlastningsterminal mellan järnväg och väg. Projektet motverkar inte planens intensioner. Områdesbestämmelser Det finns inga detaljplaner som berörs längs sträckan, däremot finns det två områdesbestämmelser längs med vägen. Områdesbestämmelserna är upprättade för att säkerställa syftet med översiktsplanen och att bevara och vårda bebyggelsemiljön inom området. Till skillnad från detaljplan ger områdesbestämmelser ingen rätt att bygga. Områdesbestämmelser är dock juridiskt bindande och har stöd i plan- och bygglagen. En av områdesbestämmelserna i Traneryd 3:1, finns längs väg 32, sektion 54/830-55/040. Områdesbestämmelsen avser en gård som byggdes vid talets mitt, se Figur 1-2. Dess nuvarande bebyggelse är dock av sent datum och huvudbyggnaden är uppförd I parken framför byggnaden finns ett lusthus som är uppfört vid 1800-talets början på grunden till en äldre källare. Förbi områdesbestämmelsen kommer sidoräcke att sättas upp varför gårdens två infarter från väg 32 stängs. Inga åtgärder är aktuella för den enskilda väg som går mellan de två byggnaderna. Sammantaget bedöms inte projektet motverka områdesbestämmelsen syfte att bevara och vårda de befintliga byggnaderna. Den andra områdesbestämmelsen som väg 32 passerar är Säbys Kyrkby vid sektion 56/040-56/810, se Figur 1-3. Bestämmelserna avser Säby kyrka, kyrkstallar, skolhus, prästhus och ett flertal gamla bostadshus av talskaraktär. Områdesbestämmelsens gräns löper parallellt med och ca 10 5

9 meter från väg 32. Inga åtgärder vidtas inom områdesbestämmelserna och därför bedöms projektet inte motverka områdesbestämmelsen syfte att vårda och bevara Säbys kyrkby. Figur 1-2. Område som områdesbestämmelsen Traneryd 3:1 avser. Figur 1-3. Område som områdesbestämmelsen Säby kyrkby avser. Regionala planer I regionplanen har den aktuella sträckan mellan Traneryd - Sommen blivit utpekad som en sträcka med stora brister och sträckan finns med i regionplanens prioriterade sträckor för mittseparering (Regionförbundet Jönköping län, 2010). Det finns på lång sikt ett intresse för Europakorridoren; en snabbjärnväg med en för Sverige ny standard som medger hastigheter över 300 km/tim. Snabbjärnvägen är planerad mellan Hamburg och Stockholm där en möjlig sträckning är via Tranås. Korridoren korsar väg 32 inom området som denna arbetsplan avser. Planerade åtgärder bedöms inte påverka en eventuell framtida utbyggnad av järnvägen. Ekonomiska förutsättningar Åtgärderna som omfattas av denna arbetsplan finansieras av regional transportplan för Jönköpings län , mindre investeringar, trafiksäkerhetsåtgärder samt medel från driftsanslaget för underhållsåtgärder. 6

10 1.2 Tidigare utredningar och beslut Översyn av hastighetsgräns ( ) Trafikverket har sett över hastighetsgränserna för alla statliga vägar under För väg 32 genomfördes översynen under Den resulterade inte i någon förändring av gällande hastighetsgränser. Förstudie väg 32 Traneryd Sommen, inklusive teknisk utredning ( ) I förstudien redovisas alternativa åtgärder enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Steg 1 och 2 bedöms inte ge tillräcklig effekt, så de åtgärder som är aktuella är främst från steg 3 och 4 i fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en planeringsprincip som består av fyra steg och går i korthet ut på att minska resbehov och utnyttja befintligt vägnät i första hand samt att bygga om och bygga nytt i andra hand. Fyrstegsprincipen är uppbyggd av följande steg: 1. Tänk om Överväg åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. 2. Optimera Utnyttja den befintliga infrastrukturen effektivare. 3. Bygg om Förbättringar och mindre ombyggnader. 4. Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnader Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan ( ) Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutade , enligt 6 kap 4 miljöbalken, att en utbyggnad enligt förstudiens förslag inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikverkets ställningstagande och beslut Mot bakgrund av förstudien och den tekniska utredningen, som togs fram parallellt, beslutade Trafikverket att arbetet skulle drivas vidare genom att upprätta en arbetsplan för ombyggnad av väg 32 till mötesfri väg med mitträcke. Vidare föreslog Trafikverket att sträckan skulle delas upp i två etapper; Traneryd Tranås Södra och Tranås Södra Sommen. För delsträckan Traneryd Tranås Södra beslutades det att vägen skulle byggas om till mötesfri landsväg genom att utnyttja nuvarande vägbredd på större delen av sträckan från Traneryd Säby. 7

11 Mars 2013 Av drifttekniska och driftekonomiska skäl kan inte plats reserveras på broarna över Svartån och Södra Stambanan för gång- och cykeltrafik eller säkerställa rådighet för gång- och cykelstråk. Andra åtgärder för att uppnå denna funktion ryms inte i gällande plan. 8

12 2 Syfte och mål 2.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 2.2 Projektets syfte och mål Projektet syftar till att skapa en trafiksäker framkomlighet genom mötesseparering av befintlig väg och förbättringar av vägens sidoområden. 9

13 3 Vägförslaget 3.1 Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen avser ombyggnad av väg 32 till mötesfri landsväg i befintligt läge på sträckan mellan Traneryd i söder och trafikplats Tranås Södra i norr. Ombyggnaden berör ett ca 6 km långt vägavsnitt. Vägen får på hela sträckan mittseparering med mitträcke. Uppehåll i mitträcket görs för in- och utfarter till befintlig kontrollplats, vid nya vänd- och vänstervängsöglor, gång- och cykelpassager samt vid den förskjutna trevägskorsningen vid Säby och fyrvägskorsningen vid Katarp. Väg 32 får huvudsakligen tre körfält, två körfält i den ena färdriktningen och ett körfält i den andra. 2+1 fördelningen kommer att variera mellan nord- respektive sydgående riktning. Då utrymmet på befintliga broar över Svartån och Södra stambanan är begränsat kommer sträckan från strax söder om bron över Svartån till strax norr om bron över Södra Stambanan endast att få två körfält, 1+1, ett i vardera färdriktningen. Sammanfattningsvis skapas två omkörningsmöjligheter i vardera riktningen, se ritning 1 00 C Nuvarande vägbredd är ca 12 m på sträckan mellan sektion 54/350-60/000, vilket innebär att 2+1-fördelningen ryms inom nuvarande vägbana utan att vägen behöver breddas. För att erhålla erforderlig längd på den första 2+1-sträckan samt möjliggöra gång- och cykeltrafik på väg 32 i söder breddas vägen på östra sidan vid Traneryd (ca 54/000-54/420). Därefter leds oskyddade trafikanter in på befintliga enskilda vägar för att undvika gång- och cykeltrafik på väg 32. För att leda bort långsamtgående trafik från väg 32 då vägen utrustas med mitträcke byggs nuvarande lokalvägssystem ut på delar av sträckan från Traneryd i söder till Katarp i norr. Totalt anläggs ca 2,5 km ny markväg. Mötesfickor på förslagna markvägar anläggs vid behov i samråd med markägare vid lantmäteriförättning. Röjning av områden där markvägar anläggs utförs vid behov och framförallt i södra delen av den aktuella sträckan. Markvägarna illustreras i projektet men omfattas inte av fastställelsehanteringen. Förutom den förskjutna trevägskorsningen i Säby kommer tre plankorsningar att finnas efter ombyggnaden. Två av dessa utformas med öglor som underlättar för vänstersvängande trafik (sektion 54/680 samt 55/730). Den tredje korsningen vid Katarp utformas som en fyrvägskorsning med separata körfält för vänstersvängande trafik. Därutöver anordnas två enklare öglor (sektion 57/100 samt 58/820) för att säkerställa tillgängligheten till ett par jordbruksfastigheter samt en nödficka (sektion 58/950). Väg 32 breddas i dessa nya korsningspunkter. Flera befintliga markvägsutfarter till väg 32 kommer att stängas helt. Övriga befintliga utfarter och anslutningar kommer efter ombyggnaden att fungera som medlöpande in-och utfarter, det vill säga in- och utfart kan endast ske till höger i färdriktningen. 10

14 Längs med sträckan förekommer befintliga koportar. En översyn av dessa har gjorts och åtgärdsförslag till respektive koport redovisas i kapitel På sträckan finns två broar över Svartån och järnvägen, dessa broar behåller sin nuvarande utformning. Längs med hela sträckan görs en inventering av vägens sidoområde och erforderliga åtgärder vidtas för att säkra upp sidoområdet. Fasta oeftergivliga föremål flyttas, bergskärningar och höga banker säkras. Åtgärderna innefattar också räckesavslut, förlängning av befintliga vägräcken samt uppsättning av nya sidoräcken. Diken längs med vägen ses över och rensas för att säkerställa vägens avvattning och dränering. Viltstängsel förekommer i norra delen av aktuell vägsträcka från och med sektion 58/415 och norrut. Befintligt viltstängsel förlängs ner till korsningen vid Katarp på vägens västra sida. Ny underhållsbeläggning utförs på hela sträckan. Befintlig skevning justeras till minst 2,5 procent. På delar av sträckan skevar vägrenen åt fel håll. Detta åtgärdas i samband med underhållsbeläggning. Befintliga busshållplatser ses över och justeras eller omlokaliseras. Hållplatsen i Säby kompletteras med nytt hållplatskantstöd på båda plattformarna samt förbättrad anslutning på västra sidan. En befintlig hållplats vid Mölarp tas bort helt. Föreslagna åtgärder redovisas i figur 3-1 samt detaljerat på planritningar 1 01 T och detaljritning 1 01 T

15 Figur 3-1. Översiktskarta som visar åtgärder på sträckan samt befintliga koportar. 12

16 3.2 Trafik Den aktuella vägsträckan är bristfällig ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vägen byggdes på 1960-talet och har en varierande bredd på ca 8-12 meter. Skyltad hastighet är 90 km/tim, undantaget en sträcka om ca 600 meter vid passagen av korsningen med länsväg 133 vid Säby, där det är skyltat 70 km/tim. Alla anslutningar och korsningar ligger i plan på sträckan. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) varierar längs sträckan mellan drygt och knappt 6 500, se Figur 3-2. Uppräknade trafikflöden visar att ÅDT är högst mellan Säby Tranås Södra. Andelen tung trafik är generellt sett hög längs med hela sträckan, %, vilket också avspeglar den betydelse väg 32 har för näringslivets transporter. Enligt Trafikverkets länsvisa prognos för trafikutvecklingen förväntas trafikmängden på väg 32 fram till år 2034 att öka med 19 % för personbilar och 55 % för lastbilar. Den nya utformningen för väg 32 inom arbetsplanen innebär att standarden höjs så att en hastighet av 100 km/tim möjliggörs för framtiden. Ny hastighetsöversyn på sträckan görs dock inte inom ramen för det här projektet. På aktuell sträcka förekommer långsamtgående fordon, främst i form av traktorer. Mängden fordon varierar beroende på säsong men bedöms som helhet vara relativt låg. Trafikräkning och trafikanalys har utförts för att bedöma de långsamtgående fordonens påverkan på framkomligheten vid ombyggnad till 2+1 väg. Resultatet visar att de långsamtgående fordonens påverkan på övrig trafik är mycket liten, enstaka fordon kan dock påverkas mer. Enligt analysen uppvägs nästan hela den totala tidsförlusten, som beror på jordbruksmaskiner på sträckan med 1+1 väg av tidsvinster i form av lättare omkörningar på delarna med 2+1 väg. För mer information angående köbildning se Framkomlighetsanalys väg 32, delen Sundhultsbrunn Säby (Underlagsmaterial). 13

17 Figur 3-2. Årsmedeldygnstrafiken uppdelad per sträcka mellan Traneryd och Tranås Södra för år 2012 och Uppräknade trafiksiffror för år 2012 och 2034 och andelen tung trafik redovisas inom parantes. 3.3 Typsektioner Befintlig vägbredd varierar mellan 8 och 12 meter på den aktuella sträckan. Typsektioner för befintlig väg redovisas i ritning 1 01 T Utgångspunkten i redovisade typsektioner är att befintlig vägbredd är 12 meter på sträckor med 2+1 körfält, men befintlig väg varierar lokalt ner till som minst ca 11,6 meter, se Tabell 3-1. Enligt Vägars och gators utformning. Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift kan en minsta sektion på ca 11,8 meter accepteras. För att undvika breddning på kortare sträckor regleras en minskning av vägbredden genom minskad vägrensbredd. 14

18 Tabell 3-1 Sektioner där vägbredden understiger 12 m på föreslagna 2+1-sträckor. Sektion Vägbredd (m) 55/060 11,7 55/080 11,6 55/100 11,7 58/560 11,7 58/580 11,7 58/820 11,7 58/840 11,7 58/960 11,7 Breddning av väg 32 sker på östra sidan i sektion 54/000 54/420. Typsektioner för breddning av väg 32 redovisas på ritning 1 01 T Typsektion för markvägar redovisas på ritning 1 01 T Typsektioner för vänd- och vänstersvängsöglor redovisas på ritning 1 01 T Typsektion för ny koport redovisas på ritning 1 01 T Samtidigt som vägen mittsepareras ses vägens sidoområde över. Denna översyn innebär att fasta och oeftergivliga föremål såsom stenar, träd och dylikt inom vägens säkerhetszon rensas bort alternativt avskärmas med sidoräcke. Behovet av säkerhetszon varierar beroende på släntlutning och om vägen ligger i skärning eller på bank. Bredden på säkerhetszonen varierar beroende på släntlutningar, men är dock minst 8 m. På de sträckor där ingen breddning utförs bibehålls sidoområde typ C medan på de sträckor som breddas utförs sidoområdet som typ B. 3.4 Plan- och profilstandard I samband med underhållsbeläggning justeras befintlig skevning på sträckan till minst 2,5 procent. Även vägrenar som på delar av sträckan skevar åt fel håll justeras i samband med detta. Avsteg från gällande regelverk avseende projektering av enskilda vägar har gjorts för att anpassa markvägarna till befintliga förhållanden. Minsta horisontalradie är 20 m och största lutning i längsled uppgår till ca 13 %. 3.5 Korsningar och anslutningar Fyra korsningar ges ny utformning med öglor för att öka trafiksäkerheten, två av dem är utformade som vänd- och vänstersvängsöglor och två som enklare öglor med vänstersvängskörfält, se ritning 1 01 T

19 En korsning i höjd med Katarp utökas med vänstersvängskörfält i båda riktningar inom befintlig vägbredd. Passage för oskyddade trafikanter utformas enligt principskiss nedan vid korsningen i Katarp där hållplatslägena ligger på var sida av korsningen, Figur 3-3. Vid gång- och cykelpassagen i sektion 54/320 samt hållplatsen i Säby, som inte ligger i direkt anslutning till korsningen, görs uppehåll i mitträcket enligt Figur 3-4. Släppet i mitträcket görs minst 2 meter i längsled och vinklas ut för att möjliggöra så bred skyddad yta i mitten som möjligt. Figur 3-3 Bilden visar utformning av passage för oskyddade trafikanter i anslutning till hållplatsen i Katarp. Figur 3-4 Bilden visar principutformning av passage för oskyddade trafikanter i sektion 54/320 samt i anslutning till hållplatsen i Säby. Mitträcket längs med aktuell sträcka påverkar intilliggande korsningar och anslutningar. I tabell 3-2 anges hur befintliga korsningar påverkas av mitträcket, om mitträcket öppnas upp eller om korsningen blir medlöpande. I tabellen anges också vilka enskilda anslutningar som stängs mot väg

20 Tabell 3-2. Sektioner för korsningar som påverkas av mitträcke och anslutningar som stängs. Sektion Sida Åtgärd Konsekvens Anmärkning 54/180 Öster Anslutning stängs 54/210 Väster Anslutning stängs 54/320 Båda Gång- och cykelpassage Korsningsmöjlighet 54/530 Väster Anslutning stängs 54/680 Båda Vänd- och vänstersvängsögla Vändmöjlighet 54/780 Väster Anslutning stängs 54/780 Öster Anslutning stängs 54/940 Väster Anslutning stängs 54/970 Väster Anslutning stängs 55/170 Väster Anslutning stängs 55/170 Öster Anslutning stängs 55/400 Öster Anslutning stängs 55/500 Öster Anslutning stängs 55/650 Väster Anslutning stängs 55/650 Öster Anslutning stängs 55/730 Båda Vänd- och vänstersvängsögla Vändmöjlighet 55/750 Båda Anslutning stängs 55/910 Väster Mitträcke Medlöpande 55/910 Öster Anslutning stängs 56/130 Väster Mitträcke Medlöpande 56/230 Väster Anslutning stängs 56/240 Öster Anslutning stängs 56/450 Öster Öppning i mitträcke Vändmöjlighet Korsning vid Säby 56/520 Väster Öppning i mitträcke Vändmöjlighet Korsning vid Säby 56/720 Båda Gångpassage Korsningsmöjlighet 56/820 Väster Anslutning stängs 57/030 Väster Anslutning stängs 57/100 Öster Enkel ögla Korsningsmöjlighet 57/100 Väster Öppning i mitträcke Medlöpande 57/260 Väster Anslutning stängs 57/260 Öster Mitträcke Medlöpande 57/610 Båda Öppning i mitträcke Vändmöjlighet Trafikkontrollplats 57/830 Båda Öppning i mitträcke Vändmöjlighet Trafikkontrollplats 57/850 Väster Anslutning stängs 58/000 Väster Anslutning stängs 58/080 Väster Anslutning stängs 58/180 Väster Anslutning stängs 17

21 Sektion Sida Åtgärd Konsekvens Anmärkning 58/260 Väster Anslutning stängs 58/380 Båda Vänstersvängskörfält Vändmöjlighet Vid Katarp 58/820 Öster Enkel ögla Korsningsmöjlighet 58/820 Väster Öppning i mitträcke Medlöpande 58/990 Väster Anslutning stängs 59/330 Väster Mitträcke Medlöpande 59/480 Öster Mitträcke Medlöpande 59/650 Väster Mitträcke Medlöpande 59/800 Väster Mitträcke Medlöpande 59/980 Öster Anslutning stängs 59/990 Väster Anslutning stängs 3.6 Geologi och geoteknik Aktuell sträcka kantas av sammanhängande jordbruks- och betesmark. Topografin är mycket böljande längs sträckan och omgivande marknivåer varierar från +200 i söder (ca 54/000), sjunker därefter till kring +160 omkring Svartån (ca 56/000) för att därefter åter stiga till nivån ca +175 vid korsningen med Södra stambanan (ca 57/000). Efter korsningen med järnvägen sjunker marknivån igen till kring +160 och ligger på den nivån fram till Katarp (ca 58/400), där den börjar stiga igen för att i sektion 60/000 ligga kring nivån Aktuellt område karakteriseras av ett kuperat moränlandskap och jordlagren utgörs i huvudsak av stenig grusig sandig morän direkt på berg. Ytligt berg eller berg i dagen förekommer enligt jordartskartan i stor omfattning, främst i de högre liggande partierna. I svackorna kan organiska avlagringar förekomma. I utförda undersökningar har stopp mot sten eller block genom högpartierna erhållits på djup varierande mellan 1 och 1,5 m under markytan. Organisk jord har påträffats i svackorna kring Svartån och trafikkontrollplatsen, sektion 55/250 56/100, 56/650 56/800, 56/900 57/100 samt 57/600 58/300. För mer information se PM Geoteknik, Flik Hydrologi och hydroteknik Grundvattnet påverkas av regn och växtlighet, av tjäle och snösmältning varför nivåerna varierar med årstiden. Grundvattenytan ligger ytligt inom torvområden. Inom övriga partier låg grundvattenytan normalt mellan en och 18

22 två meter under markytan. Nivåerna på grundvattenytan låg nära eller strax över de normala för perioden (enligt SGU). Några förändringar av befintlig avledning av yt- och dräneringsvatten kommer inte att ske. Däremot ses befintliga diken över och åtgärder vidtas för att dess funktion ska kunna upprätthållas. Det blir aktuellt med komplettering av trummor och dräneringsledningar vid breddningar av väg 32 samt vid nya parallellvägar för att lösa avvattningen. Befintlig avledning sker genom öppna diken. För att dränera vägkroppen har en slits gjorts i ca sektion 54/600. Behov av ytterligare 3-4 slitsar finns mellan sektion 54/200 och 54/600 för att säkerställa god dränering av vägkroppen. Byggnadsarbetena kan i samband med förlängning och utbyte av koportar innebära tillfällig avsänkning av grundvattnet under byggtiden. Denna grundvattenavsänkning är kortvarig och bedöms inte ha någon långsiktig inverkan på mark eller vegetation då jordlagren utgörs av sandmorän, som på grund av den fasta lagringen är relativt tät avseende vattengenomsläpplighet. Sammanfattningsvis bedöms därför inga permanenta negativa konsekvenser uppstå och därmed skadas inte allmänna eller enskilda intressen. 3.8 Kollektivtrafik Inom projektet finns fem busshållplatser som är jämt fördelade på respektive sida av vägen med hållplatslägen mitt emot varandra, se Figur 3-5. Busshållplatserna utgörs i dagsläget av bussficka med hållplatsskylt och samtliga hållplatser saknar väderskydd och bussplattform. I Tabell 3-3 redovisas de åtgärder som utförs på hållplatserna inom projektet. Tabell 3-3. Åtgärder på busshållplatser. Sektion Hållplats Åtgärd 54/800 Traneryd Läget för busshållplatserna behålls, men flyttas in i ögla. 55/750 Äpplaryd Läget för busshållplatserna behålls, men flyttas in i ögla. 56/700 Säby kyrka Läget för busshållplatserna behålls, men kompletteras med nytt hållplatskantstöd. Gångbana anläggs på västra sidan. 58/400 Katarp Läget på östra sidan behålls. Läget på västra sidan justeras, så att hållplatsen hamnar i direkt anslutning till befintlig korsning. 59/500 Mölarp Tas bort. 19

23 Figur 3-5. Översiktskarta med busshållplatsernas lokalisering. 3.9 Gång- och cykeltrafik Inga separata gång- och cykelbanor anläggs på sträckan. Ett alternativt cykelstråk, bestående av befintligt enskilt parallellvägnät, mellan Traneryd och Tranås redovisas i Figur 3-6. Befintligt parallellvägnät som kan nyttjas för gångoch cykeltrafiken bör skyltas för att öka orienterbarheten och tydligheten. Åtgärden kan resultera i att fler cyklister väljer det skyltade mer trafiksäkra stråket framför väg

24 Figur 3-6. Illustration över befintligt parallellvägnät och nya markvägar som kan användas av gång- och cykeltrafiken Broar och andra byggnadsverk På sträckan finns två befintliga broar som båda har vägbredden 12 m, se tabell 3-4 för mer information. Tabell 3-4. Sammanställning av broar Sektion Bronummer Vägbredd, väg 32 Anmärkning 56/010 Bro m Över Svartån 56/980 Bro m Över Södra stambanan 21

25 På sträckan finns nio befintliga koportar. En översyn av dessa har genomförts och åtgärder för respektive koport redovisas i tabell 3-5. Nya koportar utförs i stålkonstruktion. Tabell 3-5. Sammanställning av koportar Sektion Koport nr Anmärkning 54/640 1 Förlängs. 55/150 2 Förhållandevis gott skick. Bibehålls. 55/980 3 Förhållandevis gott skick. Bibehålls. 56/060 4 Förhållandevis gott skick. Bibehålls. 56/620 5 Förhållandevis gott skick. Bibehålls. 57/300 6 Byts ut. 58/550 7 Byts ut. 59/380 8 Byts ut. 59/920 9 Förhållandevis gott skick. Bibehålls Skadeförebyggande åtgärder En sammanställning av de skadeförebyggande åtgärder som ska utföras redovisas i bilaga 1 till denna beskrivning Omledningsvägar I arbetsplanen har ett förslag på möjliga omledningsvägar tagits fram för att styra om trafiken vid eventuella olyckor och vid reparationsarbeten på väg 32, vilket illustreras i Figur 3-7. Väg 32 är i sin tur omledningsväg till E4. Framtagandet av möjliga omledningsvägar har skett i samråd med Tranås kommun och Trafikverket. Omledning genom Tranås via Storgatan har beslutats av Tranås kommun. Ytterligare hänsynsåtgärder bedöms inte aktuella. 22

26 Figur 3-7. Möjliga omledningsvägar kring väg Övriga väganordningar Beläggning Befintlig beläggning kommer att förnyas med ny underhållsbeläggning. Särskild beläggningsprojektering utförs i kommande bygghandlingsskede för att optimera åtgärderna. Belysning Befintlig belysning finns idag i fyrvägskorsningen vid Säby, samt i trafikkontrollplatsen. Befintlig belysning påverkas inte av de åtgärder som redovisas i arbetsplanen. Kontrollplats En befintlig trafikkontrollplats finns i höjd med Sjöberget, sektion 57/600 57/850. I kontrollplatsen finns enstaka nödfickor och parkeringsplatser. Kontrollplatsen påverkas inte av arbetsplanens föreslagna åtgärder. Nödficka En nödficka anläggs på västra sidan om vägen i sektion 58/

27 3.15 Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Befintliga direktanslutningar kommer att stängas eller utföras som medlöpande in- och utfarter, vilket också bidrar till ökad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet genom minskade störningar i dessa punkter. Ca 2,5 km parallella markvägar föreslås anläggas längs med större delen av den aktuella sträckan. Markvägarna illustreras i projektet men omfattas inte av arbetsplanens fastställelsehantering. Upprustning av befintliga enskilda vägar kan behövas, inventering och bedömning av upprustningens omfattning sker i ett senare skede. Jord- och luftledningar Längs sträckan finns både parallella och korsande data-, tele-, el- och valedningar som påverkas av framförallt breddningen av väg 32 i både ombyggnad till 2+1 väg och i justerade korsningar, samt vid anläggandet av enskilda markvägar. Dessutom påverkas ledningarna av arbeten med räcken samt omlokalisering av busshållplatser. Flertalet ledningar kommer att behöva flyttas utmed sträckan. De ledningsägare som berörs är Telenor, TDC, IP-only, Skanova och Tranås kommun. Längs med hela sträckan sätts mitträcke upp under ett antal låg- och högspänningsledningar, detta påverkar inte luftledningarna i sig men kan utgöra en risk i byggskedet vid uppsättande av mitträcken. Ledningsägare till dessa luftledningar är EON och Tranås Energi. Respektive ledningsägare ansvarar för att flytta befintliga ledningar. Åtgärder på ledningar inom befintligt vägområde bekostas av respektive ledningsägare och åtgärder på ledningar utanför befintligt vägområde bekostas av Trafikverket. Kompensationsåtgärder Inga kompensationsåtgärder i enlighet med miljöbalken är aktuella. Inarbetade åtgärder för att minska miljöpåverkan Under arbetets gång med arbetsplanen har miljöarbetet integrerats i samband med framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen för att kunna påverka olika val vid utformningen. Dessa inarbetade åtgärder redovisas här i punktform för att ge en samlad bild av processen. Upprättande av sidoräcken längs sträckan 54/095-54/240 för att undvika intrång på en stenmur som har naturvärden vid säkring av säkerhetszon. Upprättande av sidoräcken förbi sektion 58/200 för att undvika intrång på en milstolpe som har ett kulturvärde vid säkring av säkerhetszon. 24

28 25

29 4 Förändring av allmän väg 4.1 Förändring av väghållningsområden Ingen förändring av väghållningsområden sker på den aktuella sträckan. Staten är genom Trafikverket Region Syd väghållare på väg 32 för hela vägområdet. 4.2 Förändring av allmän väg Arbetsplanen föreslår ingen förändring av allmän väg till enskild väg eller vice versa. 26

30 5 Konsekvenser av vägförslaget 5.1 Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Ombyggnadsförslaget i sig innebär ingen förändring av trafikmängderna på sträckan eller i anslutning till densamma. Dock prognostiseras en allmän höjning av trafikmängden vilken redovisas i kapitel 3.2. Framkomlighet, trafiksäkerhet och komfort Genom ombyggnad till 2+1 körfält med mitträcke skapas säkra omkörningssträckor. Detta innebär ett mer strukturerat körsätt för trafikanterna, trafikstörningarna blir därmed mindre och framkomligheten samt trafiksäkerheten ökar. Långsamtgående fordon kommer att tillåtas på väg 32 även efter ombyggnaden. Det parallella vägnät som föreslås bidrar dock till att få ner andelen långsamtgående fordon på väg 32 och medför ökad trafiksäkerhet och trygghet för dessa fordon. Långsamgående fordon på enfältssträckorna kan tillfälligt medföra minskad framkomlighet för övrig trafik och skapa irritation hos bakomliggande trafik samt hindra utryckningsfordon. En trafikanalys av de långsamtgående fordonens inverkan på framkomligheten finns som underlagsmaterial. Trafikanalysen visar på en mycket begränsad påverkan på framkomligheten generellt, dock kan enstaka fordon komma att drabbas förhållandevis hårt i och med uppförandet av mitträcke på enfältssträckorna. På tvåfältssträckorna kommer ombyggnaden innebära att omkörningsmöjligheterna av långsamgående fordon underlättas. Risken för störningar på grund av fordonshaveri ökar på enfältssträckorna då vägsektionen blir smalare och passage av stillastående fordon försvåras. Nya nödfickor och uppehåll i räcket på valda delar av sträckningen föreslås, vilket medför att dessa störningar kan minskas. Uppförande av mitt- och sidoräcken innebär att barriäreffekten ökar för framför allt oskyddade trafikanter men även för fordonsbundna trafikanter som vill korsa vägen. Det är inte längre möjligt att passera på ställen där det inte finns öppning i mitträcket. Korsningsmöjligheter anordnas vid korsningarna för att leda gång- och cykeltrafikanterna tvärs väg 32. Trafikmiljön för oskyddade trafikanter som korsar väg 32 kommer dock fortsättningsvis att vara otrygg, men bättre än i dagsläget. Närboende kan uppleva räcken längs med väg 32 som en barriär. Sträckan till målpunkter på andra sidan vägen blir längre eftersom vägen endast bör korsas vid öppning i räcket. Omledningsvägar Omledning av trafik från väg 32 vid olyckor och driftsåtgärder leder till temporär ökad belastning på det parallella vägnätet. Effekter kan vara ökat 27

31 slitage, buller och vibrationer. Avstängning av väg 32 medför att trafikflödet på anvisade omledningsvägar blir intensivt vid enstaka tillfällen. Trafikekonomi För trafikanter som enbart kör längs huvudvägen bedöms inga förändringar uppstå i förhållande till dagsläget. Väghållarens kostnader för drift och underhåll bedöms däremot att öka, bland annat genom reparationer av påkörda räcken och fördyringar i samband med underhållet av vägen och anslutande på- och avfarter. Trafikantupplevelser och trafikservice Ombyggnaden till 2+1 väg förväntas ge ett jämnare trafikflöde med ökad framkomlighet och trafiksäkerhet, vilket bedöms påverka trafikantupplevelsen positivt. Landskapet längs med sträckan består till största del av jordbruks- och betesmarker, vilket ger trafikanter en upplevelse av vidsträckta vyer. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik leds på befintliga enskilda markvägar. Det nya stråket innebär en omväg för gång- och cykeltrafikanterna, men trafiksäkerheten ökar när de leds bort från väg 32. Kollektivtrafik Åtgärder för förbättrade hållplatser med bland annat gynnsammare lägen är tänkta att bidra till en ökad attraktivitet för kollektivtrafiken i området. Befintlig hållplats i Säby rustas upp för att öka tillgängligheten. 5.2 Miljökonsekvenser Nedan beskrivs miljökonsekvenserna av arbetsplanens åtgärder kortfattat, för en mer detaljerad beskrivning se Miljökonsekvensbeskrivning, flik 4. Hälsa och säkerhet Hälsa Projektet hanterar hela utredningssträckan som väsentlig ombyggnad. Därmed gäller riktvärdena 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad och 70 dba maximal ljudnivå utomhus. Enligt beräkningar finns det idag fem bostäder längs sträckan med ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba. För fyra av dessa bostäder överskrider den maximala ljudnivån 70 dba. Prognosåret 2034 beräknas sex bostäder få ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba och fyra av dessa får maximala ljudnivåer över 70 dba. 28

32 Tabell 5-1. Beräknade trafikbullernivåer vid fasad utomhus på bostadshus. Bokstav efter fastighetsbeteckning innebär att flera bostäder finns på samma fastighet. De bostäder som har ljudnivåer över ekvivalent nivå och över maxnivå, 55 respektive 70 dba, är markerade med rött. De bostäder som föreslås ges fönsteråtgärder redovisas i högra kolumnen. Fastighet SÄBY 1:1 SÄBY 1:18 A SÄBY 1:18 B SÄBY 1:18 C SÄBY 2:1 SÄTHÄLLA 2:5 TRANERYD 3:1 Våning Nuläget 2012 (ingen vägåtgärd) Ekv ute fasad Max ute fasad Nollalternativet 2034 (ingen vägåtgärd) Ekv ute fasad Max ute fasad Prognosåret 2034 (åtgärd genomförd) Ekv ute fasad Max ute fasad Ekv ute fasad Ljudnivå efter vägåtgärd inklusive föreslagna fönsteråtgärder (prognosåret 2034) Ekv inne Max ute fasad Max inne Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån Vån * * * * Vån * * * * * Fönsteråtgärder är genomförda på bostad. En fasad antas generellt dämpa 25 dba vid hastigheten 50 km/h. När hastigheten ökar blir frekvensen högre vilket medför att fasaden dämpar bättre. Vid hastigheten 100 km/h blir den generella dämpningen cirka 30 dba. Fönsteråtgärder föreslås därför bara för de bostäder som överskrider 60 dba, vilket innebär åtgärder för bostäderna som tillhör fastigheterna Säby 1:1 samt Säby 1:18 A, B och C. En fastighet har sedan tidigare (år 2006) fått nya fönster i syfte att minska bullernivåerna inomhus. Åtgärdsberäkningar har även gjorts med bullerskyddsskärm för de fastigheter som överskrider 55 dba i syfte att sänka ljudnivåerna till eller under riktvärdena för ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Enligt beräkningarna är det tekniskt möjligt att sänka ljudnivåerna till eller lite över riktvärdena med bullerskydd för bostäderna tillhörande fastigheterna Säby 1:1 och Säby 1:18 A, B och C. Bullerskydden skulle dock bli mycket kostsamma och kostnaden för denna åtgärd bedöms inte vara rimlig i förhållande till nyttan. Se PM Buller (Underlagsmaterial) för mer detaljerad beskrivning av ljudnivåer och föreslagna bullerskyddsåtgärder. 29

33 Trafiken på väg 32 är så begränsad att dess påverkan på luftkvaliteten erfarenhetsmässigt inte ger risk för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Säkerhet Det aktuella projektet innebär ökad trafiksäkerhet som gör att sannolikheten för olyckor med farligt gods förväntas minska jämfört med ett nollalternativ. Säkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan Traneryd Katarp. På sträckan anläggs nya markvägar, som tillsammans med befintligt enskilt vägnät kommer att skapa ett sammanhängande stråk för oskyddade trafikanter. Från Katarp finns möjlighet för oskyddade trafikanter att nyttja befintligt parallellvägnät mot Tranås. På sträckan finns inga planskilda passager anpassade för oskyddade trafikanter vilket innebär att passage över väg 32 endast är möjligt där uppehåll görs i mitträcket, vilket inte är trafiksäkert. Natur- och kulturmiljö Natur Väg 32 passerar över Svartån som är av riksintresse för naturvård och även omfattas av strandskydd. Inga ingrepp görs som påverkar ån eller strandskyddet. Förbi Katarp passerar väg 32 områden som är välbevarade ängsoch hagmarker. Markerna ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet och är av riksintresse för naturvård på grund av sin unika biologiska mångfald. Vägen kommer att breddas på motsatt sida om naturbetesmarkerna för att undvika intrång i området. Jordbruksmark tas i anspråk vid anläggande av vänd- och vänstersvängsöglor och breddning av väg. Anläggandet av nya markvägar medför också att jordbruksmark tas i anspråk. Projektet medför ett mindre intrång på riksintresse för naturmiljö samt intrång på tre stenmurar som är skyddade enligt det generella biotopskyddet. Kultur Längs den aktuella sträckan breder Säbydalen ut sig vilken är en av länets största sammanhängande riksintressemiljöer och inom området finns en koncentration av förhistoriska lämningar. Riksintresset för kulturmiljö påverkas i sina delvärden men inte i sin helhet av de åtgärder som vidtas på sträckan. Vid Säbys infart finns ett fornlämningsområde registrerat som kan beröras då röjning av fasta hinder i säkerhetszonen är aktuellt förbi området. Se Figur 5-1 för ovan beskrivna natur- och kulturmiljöområden intill den aktuella vägsträckan. 30

34 Figur 5-1. Aktuell vägsträckning med intilliggande natur- och kulturmiljöer. Hushållning med naturresurser Markanvändningen i utredningsområdet består till större delen av jordbruk med inslag i söder av lövträdsdungar. På sträckan kommer vänd- och vänstersvängsöglor att byggas, vägen kommer att breddas vid Traneryd, vilket innebär att åkermark där tas i anspråk. Nya markvägar kommer att ta mark i 31

35 anspråk. Organiskt material, främst i form av högförmultnad torv, har påträffats vid två undersökningspunkter som måste schaktas bort. Det finns ett underskott på massor som uppgår till cirka m 3. Fyllnadsoch vägbyggnadsmaterial kommer att hämtas från närliggande täkter och från vägar som tas bort. Massor kan eventuellt hämtas från angränsande projekt för ombyggnad av väg 32 Tranås Södra Tenbäcken. En förutsättning är dock att ombyggnaden av aktuell sträcka Traneryd Tranås S sker efter det att norra sträckan byggs om. Material från gamla vägar används primärt för utbyggnad av enskilda vägar. 5.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Inom projektet kommer mark intill väg 32 att tas i anspråk för anläggande av breddningssträckor, öglor för vänstersväng och vändmöjlighet och för nya markvägar. Intrång görs främst på värdefull jordbruksmark. Enligt Tranås översiktsplan står det att åtgärder som tar jordbruksmark i anspråk så långt som möjligt bör undvikas. Den lokala efterfrågan på mer jordbruksmark är dessutom stor i Tranås kommun. Totalt måste cirka 3,7 hektar jordbruksmark tas i anspråk för att kunna anlägga förslagna åtgärder. 5.4 Påverkan under byggtiden Utbyggnaden kommer att medföra trafikstörningar. Arbete på väg under pågående trafikering utgör ett särskilt riskmoment för entreprenörens personal och för trafikanter. Trafikverket kommer att ställa krav på entreprenörens hantering av dessa risker. Kommande entreprenör ska göras uppmärksam på att arbeten ska avbrytas och att länsstyrelsen ska kontaktas vid påträffande av tidigare okända fornlämningar. Ytor för tillfälliga upplag av massor i projektet ska lokaliseras så att vattenskyddsområdet vid Svartån och Säbysjön samt känsliga naturområden inte skadas. Urgrävningsmassor ska transporteras bort. Avbanade massor som ska användas för återetablering av befintlig vegetation föreslås läggas på separat plats under begränsad tid som anges i bygghandlingsskedet. Yta som krävs för detta kan medföra viss avverkning av sly i anslutning till vägen inom befintligt eller nytt vägområde. Omfattningen av massor till tillfälliga upplag bedöms inte ge några negativa konsekvenser för aktuella områden. Ytor som krävs för att utföra arbeten med byte eller förlängning av koportar redovisas som tillfällig nyttjanderätt på planritningarna. Vid arbete med byte av koportar kommer trafiken att ledas om till andra vägar under en begränsad tid av några veckor. För möjliga omledningsvägar ser kapitel Trafikverket ska vid upphandlingen av entreprenaden ställa miljökrav enligt Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (Trafikverkets publikation 32

36 TDOK 2012:93) eller motsvarande. Miljökraven behandlar miljöaspekter vid utförandet av entreprenader. De behandlar inte vad som ska utföras utan vad som gäller när arbetet bedrivs. Kraven behandlar bl. a. emissioner till luft och kemikalieanvändning. Krav kommer också att ställas på att entreprenören skall informera berörda markägare om störningars art och utsträckning i tiden, till exempel bullrande och vibrerande arbetsmoment samt trafikinskränkningar och sprängningar. Byggtiden beräknas till ca 9-12 månader. 33

37 6 Markåtkomst 6.1 Fastställelseprövning Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare inkomma med anmärkningar på planen. De anmärkningar som inkommer sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas då utställelsetiden är slut. De inkomna anmärkningarna kan föranleda att Trafikverket anser att arbetsplanen måste revideras. En revidering genomförs och de sakägare som berörs av denna kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Arbetsplan samt det upprättade utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter överlämnas arbetsplanen till Trafikverket i Borlänge med begäran om fastställelse. Fastställelseprövningen genomförs vid Trafikverket i Borlänge och inleds alltid med att de som anmärkt mot arbetsplanen ges möjlighet att ta del av det upprättade utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan fastställelsebeslut fattas, om planen uppfyller Väglagens krav. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till Regeringen. Om ingen överklagar vinner arbetsplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om överklagandet skall tas upp till prövning, om det skall avslås eller om arbetsplanen skall återsändas till Trafikverket för omarbetning. Det ovan sagda regleras i väglagen och vägkungörelsen. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och som omfattas av vägområde för allmän väg på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. Rättsverkningar av fastställelsebeslut Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t ex i samband med utförande av koportar. För den mark som tas i anspråk som nytt vägområde erhåller berörda fastighetsägare ersättning. 34

38 Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 6.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan omfattar väg 32 samt anslutande vänd- och vänstersvängsöglor och övriga väganordningar. Vägområde för allmän väg kan antingen vara med vägrätt, utan vägrätt eller med inskränkt vägrätt. Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår en kantremsa på bägge sidor av vägområdet, kantremsans bredd är 2,0 m i skogsmark, 1,0 m utanför viltstängsel och 0,5 m på jordbruksmark. Kantremsan behövs för att säkerställa drift och underhåll av väganordningen. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområde som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att Trafikverket tar i anspråk mark för väg 32 med stöd av upprättad arbetsplan som beslutats genom fastställelseprövning. Vägrätten ger Trafikverket rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Trafikverket får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består. Trafikverket får även tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken. Vägrätt upphör genom indragningsbeslut när vägen tas ur drift. Byggandet av vägen kan starta när vägrätt erhållits utan att överenskommelse om ersättning träffats. Eventuella tvister om ersättningen avgörs av fastighetsdomstolen. Det ovan sagda regleras i väglagen. Denna arbetsplan omfattar (nytt) vägområde för allmän väg (med vägrätt) m 2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt förekommer inte i denna arbetsplan. 6.3 Område med tillfällig nyttjanderätt I arbetsplanen föreslås att cirka m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden har markerats på planritningarna. Områdena kommer att användas till arbeten med förlängning och utbyte av koportar, för upplag av markvegetation och jordmån längs vägen på breddningssträckorna, samt för urgrävning av dåliga massor. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. 35