Kvalitetsredovisning Arbetsplan För Tomtbergaskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Arbetsplan För Tomtbergaskolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT...6 NÖJDA INVÅNARE BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR...6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING...6 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE...7 SUND EKONOMI SAMMANSTÄLLNING AV ÅTAGANDEN LÄSÅRET 2009/ NÄMNDMÅL DÄR SKOLAN REDAN HAR INARBETADE RUTINER...9 NÖJDA INVÅNARE...9 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING...9 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE...10 SUND EKONOMI...11 EFFEKTIVA STÖDPROCESSER SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...12 NYCKELTAL OCH KOSTNADSFÖRDELNING...12 ALLA KÄNNER TRYGGHET OCH ARBETSGLÄDJE I SKOLAN...13 VERKSAMHET...13 ORGANISATION DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN NÖJDA INVÅNARE BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR...17 NORMER OCH VÄRDEN - TRYGGHET...17 NORMER OCH VÄRDEN - LIKABEHANDLING...20 LOVVERKSAMHET...21 ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING...26 SKOLA OCH OMVÄRLDEN...26 KUNSKAP OCH LÄRANDE - KUNSKAP...27 KUNSKAP OCH LÄRANDE - STÖD...33 KUNSKAP OCH LÄRANDE - ÖVERGÅNG FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS...35 EKOSYSTEM I BALANS - MILJÖ...35 LUGN OCH RO ANSER BARNEN OCKSÅ I HÖG GRAD ATT DE FÅR PÅ FRITIDS. SPECIELLA LOKALER AVDELAS FÖR TYSTARE AKTIVITETER ATTRAKTIV ARBETSGIVARE...39 GOD ARBETSMILJÖ...39 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET...40 KOMPETENSUTVECKLING...40 AKTIV LÖNEPOLITIK...41 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET SUND EKONOMI UPPFÖLJNINGAR SOM GÖRS I SKOLAN LÄSÅRET 2009/ BILAGOR...45 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2008 OCH 2009 BILAGA ELEVENKÄT 2009 TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, 2009 TIDIGAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, SENAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/ FRITIDSHEM 2009 BILAGA LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT ÖVERGÅNG FÖRSKOLA-FÖRSKOLEKLASS BILAGA BILAGA HUR STÄMMER PÅSTÅENDENA MED HUR DU KÄNNER? SÄTT X I DEN RUTA DU TYCKER PASSAR BÄST STÄMMER...55 STÄMMER...55 STÄMMER...55 STÄMMER...55 STÄMMER...55 LOVVERKSAMHET STÄMMER...55

3 BILAGA

4 Kvalitetsredovisningen för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ragnar Åsbrink. Enhetens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Enhetens kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2008/2009. Kvalitetsredovisningen, samt de prioriterade åtgärderna för ökad måluppfyllelse, används som underlag till de avsnitt i detta dokument som utgör kommande års Arbetsplan/överenskommelse för enheten. Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats ( Arbetsplan Enheternas arbetsplan beskriver de åtaganden som ska genomföras för kommande läsår. En överenskommelse att verksamheten bedrivs enligt planens åtagande, samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget, träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och enhetens rektor. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Inga-Lill Tingström Namnförtydligande Rektor Boel Ehrenberg Kontaktuppgifter: Rektor:Boel Ehrenberg Adress: Kommunalvägen 31, Huddinge Telefon: 08_ hemsida: 4

5 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Tomtbergaskolan har även detta år mycket hög svarsfrekvens på föräldraenkäterna. Föräldrarna är nöjda med mycket på skolan, de anser att barnen är trygga och att de får bra information om barnens utveckling och kunskaper. Eleverna säger att de trivs i sin skola och på fritids. Vår fritidsverksamhet har gott rykte och hit kommer många studiebesök. En av våra fritidspedagoger har också en utvecklingstjänst inom kommunen, en möjlighet att ytterligare göra reklam för oss. Fritids har gjort en egen barnenkät (se bilaga) för att få fram barnens egna synpunkter. Det visar sig bl a att våra barn känner sig delaktiga vid lovaktiviteter, och att de kan få arbetsro på fritids. Eleverna i årskurs 5 har lyckats väl på de nationella proven och årets nior har fått höga betyg. Deras genomsnittliga meritvärde är det högsta i kommunen, 233,8. Vi är inte nöjda med elevernas måluppfyllelse i årskurs 3. Eleverna har gjort stora framsteg under läsåret men det har inte räckt ända fram. De har dock arbetat intensivt för att vara förberedda inför nästa läsår. I flera av våra klasser ser vi att pojkarna har svårare att nå kursplanemålen. Denna tendens har även funnits tidigare år och finns i hela riket. Hos oss märks det mest i de lägre åldrarna. Skolan har här en stor utmaning i att motivera pojkar till skolarbete. För att nå goda resultat måste man få koncentrera sig, även om man arbetar i en stor klass. Begreppet arbetsro har varit en stående punkt på personalmöten, föräldramöten och i klassdiskussionerna. Klasserna har gjort egna överenskommelser om hur det ska vara i klassrummet. Under höstterminen ska de följa upp sina förbättringar. Klassens kvalitetsrapport har blivit ett viktigt instrument i denna fråga och också i andra frågor. Vi i skolledningen får engagerade och intressanta rapporter från varje klass och eleverna tar sitt kvalitetsarbete på stort allvar. Avgörande har här varit personalens uppmuntran. 5

6 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT Nöjda invånare barn, elever och föräldrar Kvalitetsredovisning 2008/2009 etappmål högsta lägsta Kommun totalt fritidshem Delaktiga föräldrar ,0 7,2 7,8 6,5 6,5 Ansvar och inflytande elever ,0 6,3 6,4 6,1 5,7 Trygghet ,5 8,1 8,4 7,7 8,0 tidigaredel Delaktiga föräldrar ,7 8,0 8,6 7,0 8,0 Ansvar och inflytande elever ,7 7,5 8,2 6,7 7,9 Trygghet ,2 8,1 8,9 7,1 8,5 senaredel Delaktiga föräldrar ,3 7,8 8,5 6,3 7,2 Ansvar och inflytande elever ,3 6,5 8,2 5,5 6,4 Trygghet ,5 7,5 8,7 6,8 7,6 Hållbar samhällsutveckling Kvalitetsredovisning 2008/2009 etappmål högsta lägsta Kommun totalt fritidshem Lärande ,5 7,6 8,0 7,4 7,3 Folkhälsa ,7 8,0 7,7 7,4 tidigaredel Kunskap (Np åk 3) , ,4 Kunskap (Np åk 5) 3 3,5 6,9 7,5 10, ,3 Lärande ,1 7,6 8,5 6,8 8,0 Övergång försk-förskoleklass * ,1 Ekosystem i balans (miljö) ,8 9,1 6,7 7,7 Folkhälsa ,9 7,5 5,9 7,5 senaredel Kunskap (Behörig.nat.progr.) 4 8,6 8,6 8,8 9, ,0 Kunskap (Minst G i 16 ämnen) 5 7,9 7,9 8,1 9, ,2 Lärande ,7 6,5 7,8 5,8 6,4 Ekosystem i balans (miljö) ,1 8,0 5,2 5,9 Folkhälsa ,4 8,0 5,5 6,1 1 Styrtal från 2006/2007 och 2007/2008 redovisas inte pga stor förändring i grundskolenämndens Verksamhetsplan Historiska är inte jämförbara med aktuella pga förändrade påstående i enkäterna. 2 Kunskap-Np åk 3 visar i vilken utsträckning som elever i skolår tre bedömts uppnått alla mål i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik för åk 3. 3 Kunskap- Np åk 5 visar i vilken utsträckning som elever i skolår fem bedömts uppnått alla mål i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska för åk 5. 4 Kunskap-minst G i 16 ämnen visar i vilken utsträckning som eleverna fått minst betyget godkänd i minst 16 ämnen i åk 9. 5 Kunskap-behörig.nat.progr. visar hur stor andel av eleverna i åk 9 som fått minst godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 6

7 Attraktiv arbetsgivare Kvalitetsredovisning 2008/2009 / resultat Alla grsk totalt Skolan God arbetsmiljö ,7 5,8 Mångfald och jämställdhet 6,8 7,4 7,1 6,5 Kompetensutveckling 6,0 6,6 7,2 5,9 Aktiv lönepoliltik 6,3 7,5 7,9 6,7 Inflytande och delaktighet 7,2 7,2 7,7 6,5 Sund ekonomi Kvalitetsredovisning 2008/2009 Kommun totalt Skolan Budgethållning 10,0 8, Styrtal från 2006/2007 och 2007/2008 redovisas inte pga stor förändring i grundskolenämndens Verksamhetsplan Historiska är inte jämförbara med aktuella pga förändrade påståenden i enkäterna. 7

8 3. SAMMANSTÄLLNING AV ÅTAGANDEN LÄSÅRET 2009/2010 Åtagandena har sin grund i de resultat och analyser som gjorts i denna kvalitetsredovisning. Här redovisas samtliga åtaganden som enheten beslutat om. De åtaganden som enheten vill prioritera markeras med fet stil. Varje arbetslag har gjort sina egna åtaganden. Här görs sammanfattning av det som gäller för alla. Skola Trygghet: Öka andelen positiva enkätsvar. Vi ska arbeta fram och förankra en ny Likabehandlingplan och en årlig plan Ansvar och inflytande barn och elever: Öka andelen positiva svar i enkäterna Delaktiga föräldrar: Öka andelen positiva svar ytterligare Informera föräldrarna om SET Livskunskap Alla elever ska vara godkända i de nationella proven och eleverna i åk 8 och 9 ska alla få betyg i alla ämnen. Lärande: Öka andelen positiva svar i enkäterna Stöd: Öka andelen positiva svar i enkäterna Övergång förskola förskoleklass: Högre svarsfrekvens på föräldraenkäterna Ekosystem i balans miljö: Öka andelen positiva svar i enkäterna Folkhälsa: Fortsätta ha mycket rörelse under fritidstiden Förändra ANT-undervisningen Folkhälsa och arbetsmiljö: Fortsätta arbeta med arbetsron Fritidshem Trygghet: Öka andelen positiva enkätsvar Vi ska arbeta fram och förankra en ny Likabehandlingplan och en årlig plan Ansvar och inflytande barn och elever: Öka andelen positiva svar i enkäterna Delaktiga föräldrar: Öka andelen positiva svar Informera föräldrarna om SET - Livskunskap Lärande: Öka andelen positiva svar i enkäterna Stöd: Öka andelen positiva svar i enkäterna Folkhälsa: Fortsätta ha mycket rörelse under fritidstiden. 8

9 4. NÄMNDMÅL DÄR SKOLAN REDAN HAR INARBETADE RUTINER Förteckning över dokumentation Nöjda invånare Normer och värden/trygghet Motverka mobbning, segregation och könsdiskriminering ett fungerande, förebyggande arbete pågår. Det beskrivs i informationshäftet A-Ö. Vår likabehandlingsplan presenteras också i informationshäftet. Handlingsplan mot hot och våld. Informationsblad om SET och ämnet Livskunskap Elevskyddsombud 7-9. Ansvar och inflytande Elevråd år 2-5 respektive år 6-9. Portfolio IUP (Individuell utvecklingsplan). Elevskyddsombud år 7-9 Det här är Tomtbergaskolan: Informationshäfte A-Ö Kursplanemål Arbetsplan Kvalitetsredovisning Kontinuerlig information: Skoldagbok, veckobrev, månadsbrev Protokoll/minnesanteckningar från föräldramöten Tomtbergaskolans hemsidor Huddinge Skolportal (Rexnet) HemLäsTom (månatligt informationsblad) Protokoll från Tomtbergagruppen (samrådsgrupp hem-skola) Åtgärdsprogram IUP (Individuell utvecklingsplan) Skola 24 (webb-baserat frånvaroprogram) Hållbar samhällsutveckling Skola och omvärlden Samarbete med Huddinge församling World s childrens prize Samarbete med idrottsföreningar PRAO i åk 8 ordnad av Praktikpoolen Samarbete med Ungdomsmottagningen Samarbete med förskolorna i närområdet Samarbete med Huddingegymnasiet. Saarbete med Huddingegymnasiet genom SPID-programmet (=Samhällsvetenskaplig linje med Idrottsinriktning) 9

10 Kunskap och lärande Kursplanemål (reviderade maj-09) IUP (Individuell utvecklingsplan) LUS (Läsutvecklingsschema) Nationella prov Portfolio Betyg Skriftliga omdömen Åtgärdsprogram Utarbetad processkarta för elevvård och åtgärdsprogram (reviderad till augusti-09) Schemalagda möten med kurator, psykolog, skolsköterska och skolledning Schemalagda,möten med speciallärare/pedagoger, SVA-lärare och skolledningen Storyline / Ämnesbrytande arbetssätt Sommarskola för åk 7-8 Folkhälsa Schemalagda extra rörelsepass till exempel promenader Gå och cykla-veckor Skolvårdsdagen Attraktiv arbetsgivare God arbetsmiljö Ett fungerande samverkanssystem Huddingemodellen för systematiskt arbetsmiljöarbete Brandskyddsplan Skyddsronder Utrymningsövningar Handlingsplan mot hot och våld Arbetsmiljöenkäter Skolvårdsdagen Kompetensutveckling PLUS (Planerings- och utvecklingssamtal) Aktivt deltagande i Barn- och utbildningsförvaltningens kompetensutvecklingssatsningar ex SPIM, LUS, SVA, NTA (se förklaringar i texten) All personal utbildas inom SET (social- och emotionell träning) Aktiv lönepolitik Skolan har egna lönekriterier Personliga åtaganden i arbetsplanen Bedömningssamtal Inflytande och delaktighet Ett fungerande samverkanssystem Delaktighet i framtagande av arbetsplan och kvalitetsredovisning Schemagrupp Antimobbningsgrupp Styrgrupp för utveckling av arbetet med SET (social- och emotionell träning) Kontinuerliga träffar med olika personalgrupper PLUS (Planerings- och utvecklingssamtal) Deltagande i kommunens nätverk för olika yrkeskategorier 10

11 Sund ekonomi Budgethållning Varje arbetslag har en egen finansminister. Delårsdialoger och bokslut Effektiva stödprocesser Mottagande av förskoleklass-barn Processkartan Ett år med arbetsplanen 11

12 5. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeltal och kostnadsfördelning Egna skolan Huddinge fritidshem Fritidshem Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Inskrivna barn per årsarbetare 8 19,4 30,1 20,2 Kostnad per barn, exklusive lokaler Andel (%) personalkostnad Övriga driftkostnader (%) Egna skolan Huddinge grundskolor Grundskola Riket Antal elever i skolan Andel (%) elever berättigade till modersmålsundervisning som deltar i skolans modersmålsundervisning 11 42,9 36,8 53,4 Antal lärare per 100 elever 12 8,7 8,0 8,5 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Totalkostnad per elev, exklusive lokaler Undervisningskostnad per elev Andel (%) personalkostnad Övriga driftkostnader (%) Kommentarer: Nyckeltalen innefattar Tomtbergaskolan, Lilla Tomtbergagruppen (kommunövergripande särskild undervisningsgrupp) samt modersmålslärarna i Huddinge. Personaltätheten i Lilla Tomtbergagruppen är relativt hög. Förskollärarnas fördelning mellan förskoleklass och fritidshemsverksamhet varierar mellan skolorna i kommunen, vi räknar dem i princip 50/50 mellan verksamheterna. Modersmålslärarna tjänstgör i hela kommunen. Sammantaget gör detta att nyckeltalen knappast är relevanta för Tomtbergaskolan som enhet. 7 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Huddinge kommuns bokslut Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2008 Huddinge kommun 11 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2008 Huddinge kommun. OBS! Elever som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål, har rätt till undervisning i detta språk. Språket måste dock vara dagligt umgängesspråk för eleven. 12 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Huddinge kommuns bokslut Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2008 och Huddinge kommuns bokslut

13 Vision Alla känner trygghet och arbetsglädje i skolan Eleverna går genom skolan med bibehållen lust och nyfikenhet och känner tilltro till sin egen förmåga Alla i skolan bemöter varandra med respekt och ser varandra som en tillgång Verksamhet På Tomtbergaskolan arbetar cirka 480 elever i åldern 6-16 år, tillsammans med ett sextiotal vuxna. Cirka 200 barn är inskrivna i vår mycket uppskattade fritidsverksamhet. Tomtbergaskolan har i samarbete med Huddingegymnasiet utvecklat skolan till att omfatta hela grundskoleperioden från förskoleklass till och med år 9. Vårt mål är att uppfattas som ett attraktivt, småskaligt alternativ för elever i hela centrala Huddinge. Tomtbergaskolan arbetar utifrån en helhetssyn på elevernas utveckling och lärande: Lärande är en lustfylld process som pågår ständigt och i alla situationer under hela den vakna delen av dygnet. Lärande underlättas av en lugn, småskalig och trygg miljö där rörelse och skapande är stimulerande faktorer. På Tomtbergaskolan finns allt detta plus en närhet mellan elever och vuxna. Hos oss försvinner eleven aldrig i mängden. Med elevernas stigande ålder tillför vi också utvecklande utmaningar för lärandet: Att gå i år 7 9 på Tomtbergaskolan betyder att eleverna samtidigt får en försmak av hur det är på gymnasiet. Ett par dagar i veckan studerar de i Huddingegymnasiets lokaler med lärare från både Tomtbergaskolan och gymnasiet.. I år 9 finns möjligheten att även läsa gymnasiekursen Matematik A. Moderna språk börjar vi med i år 6, under höstterminen provar alla på franska, tyska och spanska för att sedan välja språk. Innebandyprofil och basketprofil fil är ett möjligt elevens val -ämne i år 7-9. På Tomtbergaskolan finns en liten undervisningsgrupp (Lilla Tomtbergagruppen), för elever med koncentrations-, perceptuella eller motoriska svårigheter eller aspergers syndrom. Gruppen tar också emot förskoleklasselever. Tomtbergaskolan är sedan hösten 2003 också ansvarsskola för modersmålsundervisningen i Huddinges grundskolor. 13

14 Organisation Rektor Biträdande rektor Matsalen Biträdande rektor Administration Skolhälsovård Biträdande rektor Lilla Tomtbergagruppen F-6 Västergården: Förskoleklass 2 Åk 1-klasser Fritidsavdelning Änglagård 2 åk 5-klasser Administration Sörgården 2 åk 2-klasser Fritidsavdelning Norrgården 2 åk 4-klasser 2 åk 6-klasser Modersmålsorganisationen Modersmålslärare Herrgården Förskoleklass 2 åk 3-klasser Fritidsavdelning Mellangården 2 åk 8-klasser Öppet fritids Lustgården 2 åk 7-klasser 2 åk 9-klasser Lokaler Vaktmästeri Prestgården De praktiskt-estetiska ämnena 14

15 Personal Sörgården År 2 + fritids Praktisk-estetiska ämnen Lärare år 2 Solen 80% Idrott 100% Lärare år 2 Stjärnan 100% Idrott 100% Lärare år 2 20% Musik 60% Barnskötare 100% Tm Slöjd 100% Barnskötare 100% Tx Slöjd 100% Elevassistent/resurs 100% Hemkunskap 75% Elevens val innebandy 6% Herrgården År 3+fsk.klass + fritids Elevens val basket 6% Lärare år 3 A 100% Lärare år 3 B 100% Bullerbyn Lilla Tomtbergagrp F-6 Förskollärare vakant 100% Lärare 80% Förskollärare 100% Lärare 100% Fritidspedagog 80% Lärare 100% Barnskötare 100% Fritidspedagog 100% Barnskötare 100% Lärare 100% Lärare 100% Västergården År 1+ fsk.klass + fritids Fritidspedagog 100% Lärare år 1 A 100% Förskollärare 100% Lärare år 1 B 100% Förskollärare vakant 100% Språk Tomtbergaskolan Förskollärare 100% Spanska 50% Förskollärare 100% Engelska 100% Fritidspedagog 80% Lärare Huddingegymnasiet Änglagård År 5 Matematik år 9 Lärare år 5 A 100% No år 9 Lärare år 5 B 100% Bild Bild Norrgården År 4+6 Bild Lärare år 6A 100% Musik Lärare år 6B 100% Franska Lärare år 4 A 100% Franska Lärare år 4 B 100% Tyska Tyska Mellangården År 8 Spanska Lärare år 8 A 100% Lärare år 8 B 100% Studie- och yrkesvägledare 20% Skolsköterska 80% Lustgården År 7 + År 9 Lärare år 9A 100% Köket Lärare år 9B 100% Husmor 100% Lärare 7A 100% Kokerska 100% Lärare 7B 100% Skolmåltidsbiträde 62,5% Skolmåltidsbiträde 87,5% Öppet fritids/uppehållsrum Skolmåltidsbiträde 75% Barnskötare 100% Skolmåltidsbiträde 87,5% Speciallärare, specialpedagog, Administration resurslärare och SVA Speciallärare 80% Vaktmästare 100% Specialpedagog 100% IT-tekniker 10% Specialpedagog 80% Skolassistent 100% Vik. resurslärare ma % Administrativ chef, ekonomi 10% SVA 100% Rektor 100% SVA 25% Biträdande rektor 100% Biträdande rektor 100% 15

16 6. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 16 Personal Arbetsplane- och kvalitetsredovisningsarbetet på skolan är processkartlagt under beteckningen Ett år med arbetsplanen. Där framgår tydligt vilken roll personalen har i arbetet med redovisningen. Diskussion vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp. Resultaten av elev- och föräldraenkäter har analyserats grundligt i arbetslagen Elever Alla klasser har använt sig av klassens kvalitetsrapport för att analysera sina enkäter. Rapporten har sedan lämnats till rektor. På våra två elevråd har man berättat om klassresultaten. Föräldrar Föräldramöten i klasserna. Möten i Tomtbergagruppen (samrådsgrupp med föräldrar). Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd Utdelning till hemmen och till all personal. Information i HemLäsTom (skolans informationsblad till hemmen). Publicering på skolans hemsidor. Materialet skickas till Skolverket som publicerar det på webben. 16 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702) 16

17 7. NÖJDA INVÅNARE BARN, ELEVER OCH FÖRÄLDRAR Normer och värden - trygghet Mål VP 2008/VP2009: Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Mäts med hjälp av föräldraenkät på fritidshemmet och elevenkät i skolan. Kvalitetsredovisning 2008/2009 etappmål Styrtalen kan inte jämföras med tidigare år då en stor del av enkätfrågorna är förändrade. Analys av måluppfyllelse 2008/2009 och åtaganden för 2009/2010 Fritidshem och skola Åtagande 2008/2009 Öka andelen positiva svar i enkäten. högsta lägsta Kommun totalt Arbetsplan 2009/2010 etappmål Kommun etappmål fritidshem Trygghet 8,5 8,1 8,4 7,7 8,0 8,2 8,2 tidigaredel Trygghet 8,2 8,1 8,9 7,1 8,5 8,2 8,2 senaredel Trygghet 7,5 7,5 8,7 6,8 7,6 7,7 7,7 Analys Fritidshem Vår analys är att föräldrar är fortsatt nöjda med barnens trygghet. Fritidspersonalen är de som har daglig kontakt med föräldrar morgon och kväll, det ger en direktkontakt som är värdefull för barnen. Det finns väl inarbetade rutiner hur eleverna tas emot och vid hämtningar. Vid akuta händelser sker snabba kontakter med föräldrar. Föräldrarna vet att vi har metoder som fungerar. Vår organisation med olika gårdar innebär att barnen under större delen av dagen finns på en egen gård med känd personal och kända barn. Här finns mycket kunskap om det enskilda barnet. För de yngre ser vi till att det är vuxentätt på uteraster och i omklädningsrum. Fritidspersonal har nu speciella rastjackor så att barnen ska se var de vuxnas finns. Fritidspersonalen arbetar med gruppstärkande lekar och har många samtal enskilt och i grupp. Den rastverksamhet barnen erbjuds ser vi som ett viktigt förebyggande arbete. Att vi har olika samlingar med eleverna, t ex vid skolfritids tidens början. Det gör att eleverna vet hur dagen kommer att se ut, detta ger en trygghet i att eleverna har koll på läget, och inte behöver känna osäkerhet Vårt målmedvetna arbete med ämnet Livskunskap på fritids och skoltid gör att barnen känner sig mer trygga, det har gett barnen en kunskap om konflikthantering och synliggjort hur man arbetar mot mobbing. Vi har gjort en egen enkät bland våra fritidsbarn (se bilaga). Överlag ger barnen mycket positiva svar, också när det gäller trygghet. Det är ingen större skillnad mellan pojkar och flickor eller mellan fritids och mellanstadiefritids. Om man ska se till enkätsvaren är barnen trygga och trivs med mellanstadiefritids. Analys Skola Även för skoldelen är enkätresultaten höga. Det finns skillnader mellan klasser men när det gäller pojkar och flickor verkar de vara ungefär lika trygga. 17

18 Föräldrarnas svar har samma för tidigaredelen som för senaredelen. Om vi jämför med elevernas svar ser vi dock att de yngre eleverna verkar vara mer trygga än vad föräldrarna anger och de äldre eleverna verkar mindre trygga än föräldrarna. Tonåringarna träffar kamrater inte bara i skolan utan på fritiden, på nätet, sms etc. Dessa träffar leder ibland till konflikter som sedan ger återverkningar i skolan. Tonåringen berättar sedan inte allt för sina föräldrar, som tror att allt är bra. Lilla Tomtbergagruppen har lägre siffror: personalens analys är att tryggheten ständigt behöver förbättras eftersom eleverna ofta har mer samspelsproblematik. På såväl fritids som skola är vi övertygade att ämnet Livskunskap gett de goda resultaten. De värderingar och det arbetssätt vi arbetar med har fått verka över tiden. Eleverna har lärt sig sätta ord på känslor och tankar och har tränat sig i att förstå andra. Herrgårdens personal säger att När det har blivit någon konflikt tar vi upp det med en gång med hjälp av problemlösaren som finns i materialet Livskunskap. Eleverna i årskurs nio skriver i klassens kvalitetsrapport att Livskunskap är bra för sammanhållningen. Just Klassens kvalitetsrapport har blivit ett bra sätt för alla klasser att få veta hur det fungerar. Man har resonerat om de olika resultaten och hur man ska göra för att förbättra dem. Resultaten har också rapporterats på våra två elevråd (år 2-5 resp 6-9) och där har man jämfört och gett varandra tips om hur man kan göra. Man har bland annat bestämt att klassråden i årskurs 2-5 alltid ska ha en punkt på dagordningen som handlar om trygghet. När eleverna i 3 B arbetat med frågor om trivsel och arbetsro i klassens kvalitetsrapport har resultaten skickats hem till hemmen för fortsatta samtal (se bilaga Läxa till klass 3B och 3B:s föräldrar, vecka 7.) 9 B skriver att Skolan är ganska liten och det förekommer i stort sett ingen mobbning i klassen. Lärarna har bra koll och det är strikta regler. Skolan har aktivt uppmuntrat föräldrar att anmäla sig till kommunens olika föräldrautbildningar. Det har gett god uppslutning och blivit uppskattat av föräldrarna. tanke är att föräldrar som kan stötta sina barn gör att barnen blir tryggare. Vi vuxna i hem och i skola hjälper då på olika sätt våra barn. Vi har också erbjudit förskoleklassföräldrar kvällsmöten där vi presenterat SET och hur vi arbetar med det. Det har varit positivt och vi fortsätter med det nästa läsår. En reflektion från personalen är att vi har mycket att vinna på att utveckla vårt sätt att överlämna klasser, mellan stadier och mellan olika lärare. Om ny personal vet vilka arbetssätt och rutiner som fungerat så kan man bygga vidare på det, då känner eleverna igen sig och det skapar trygghet. Under HT-08 och VT-09 har tjejerna i åk 8 gått en kurs i DISA-metoden, Din Inre Styrka Aktiveras. Det är en kurs för tjejer där man tränar förmågan att tänka och agera positivt för att lättare handskas med livet. I utvärderingen av DISA-kursen tyckte några så här: Jag tyckte det var bra att man gjorde något för tjejernas självkänsla. Det behövdes. Man lär sig att tänka positivt och lösa konflikter. Väldigt bra. Flickor i årskurs 8 har också haft möjlighet att delta i Ellen - samtalsgrupper som Rädda Barnen ordnar på skolan efter skoltid. Här har de möjlighet att diskutera livsfrågor. 18

19 antimobbnings-grupp har träffats regelbundet och arbetat med anmälda ärenden och fungerat som bollplank för övrig personal. Gruppen har under året följt upp ett tiotal ärenden. Det viktigaste är dock det förebyggande antimobbningsarbetet där Livskunskap är en viktig del. I klasserna 6-9 finns också kamratstödjare som träffar vuxna från antimobbningsgruppen. Vid skolstarten bjuds kamratstödjarnas föräldrar in till en träff där de får information om uppdraget. Åtagande för fritidshemmet 2009/2010 Öka andelen positiva enkätsvar Arbetssätt Utveckla rastverksamheten = förebyggande arbete Fortsätta arbeta med Livskunskap. Utbilda förskoleklassföräldrar och ny personal i SET Revidera ordningsreglerna, elever och personal deltar ordningsregler och likabehandlingsplanen är synliga och hålls levande i vardagen. Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen Åtagande för skolan 2009/2010 Öka andelen positiva enkätsvar Arbetssätt Fortsätta använda DISA-metoden i åk 8 Uppmuntra flickor att delta i Ellen-projektet Fortsätta arbeta med Livskunskap Trygghet ska vara en ständig punkt på klassråd och elevråd (år 2-5) Revidera ordningsreglerna, elever och personal deltar. ordningsregler och likabehandlingsplanen är synliga och hålls levande i vardagen Alla klasser går igenom klassens kvalitetsrapport under oktober-november och diskuterar hur förbättringarna håller i sig. Organisera bra överlämningar. Mellan förskoleklass och årskurs 1, mellan årskurs 3 och 4 och mellan årskurs 6 och 7. Uppmuntra föräldrar att delta i föräldrautbildning Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen

20 Normer och värden - likabehandling Mål VP 2008/VP 2009: Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Uppgifter om enhetens Likabehandlingsplan och Årlig plan för 2008/2009 redovisas i bilaga 7. Analys av måluppfyllelse 2008/2009 och åtaganden för 2009/2010 Åtagande 2008/2009 Vi ska fortsätta förankra likabehandlingsplanen i personal-, elev och föräldragrupperna. Analys Likabehandlingsplan var ny detta läsår och har arbetats fram i personalgruppen. Den har presenterats i föräldraföreningen Tomtbergagruppen och i klassråden. Från 1 januari har nya lagar stiftats om Likabehandlingslagen, detta gör att planen måste ses över inför nästa läsår Under läsåret har hela personalgruppen träffats kvällstid och diskuterat runt arbetsro och gemensamma regler och förhållningssätt. Personalen arbetar aktivt med att påtala kränkande ord och handlingar och upprätthålla vårt gemensamma förhållningssätt. Vi vuxna anser att det här arbetet måste fortsätta. SET är viktigt men också ett gott samarbete med föräldrar. Åtagande 2009/2010 Vi ska arbeta fram och förankra en ny Likabehandlingplan och en årlig plan. Arbetssätt Ta upp frågorna i klassråd, elevråd, föräldramöten och på personalmöten. Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen

21 Ansvar och inflytande barn och elever Mål VP 2008/VP 2009: Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet Mäts med hjälp av föräldraenkät på fritidshemmet och elevenkät i skolan. Kvalitetsredovisning 2008/2009 etappmål högsta lägsta Kommun totalt fritidshem Ansvar och inflytande 7,0 6,3 6,4 6,1 5,7 6,4 7,0 tidigaredel Ansvar och inflytande 7,7 7,5 8,2 6,7 7,9 7,6 7,6 senaredel Ansvar och inflytande 6,3 6,5 8,2 5,5 6,4 6,6 7,0 Styrtalen kan inte jämföras med tidigare år då en stor del av enkätpåståendena är förändrade. Analys av måluppfyllelse 2008/2009 och åtaganden för 2009/2010 Fritidshem Åtagande 2008/2009 Öka andelen positiva svar i enkäterna Ge barnen en vana att svara på enkäter och uttrycka sin egen åsikt. Arbetsplan 2009/2010 etappmål Kommun etappmål Analys Vi har ökat andelen positiva svar i föräldraenkäten. Det är fler föräldrar i år som anser att deras barn kan vara med och påverka innehållet i verksamheten. Personalens medvetna arbete med att ge tydlig information och få barnen delaktiga i planeringen av daglig och lovverksamhet har gett resultat. Barnen är numera van att uttrycka sin egen åsikt och lämnar gärna egna förslag till aktiviteter. Föräldrarna anser också att barnen är med och utvärderar fritidshemmets verksamhet. Här är en markant ökning av positiva svar. Många av dem som kände sig osäkra förra året har nu svarat positivt. Personalen har jobbat hårt med att få barnen att aktivt ta ställning genom att svara på enkäter, poängbedöma aktiviteter på skala 1-10 med mera. Resultaten redovisas löpande för barn och föräldrar, t ex anslag och dokumentation på fritids. Vi har också gjort en egen barnenkät för fritids (se bilaga) Här ser vi att de allra flesta barn trivs mycket bra. Herrgården undrar om flickorna inte får vara med och bestämma och skriver: Faktum är att vi inte har många flickor som kommer med förslag utan de verkar väldigt nöjda med verksamheten som den är. Flickorna är i hög grad självgående och väljer att starta upp egna små projekt i vardagen t.ex. husbyggen, rollekar i röda rummet o.s.v. LOVVERKSAMHET Eleverna upplever att de får vara med och påverka fritids lovverksamheter. Personalen skriver att detta kan bero på att vi ber eleverna att lämna förslag och sedan diskuteras dessa med både personal och barn. När lovet är avslutat ber vi eleverna att tycka till (utvärdera resultatet). Vi varvar våra uttryck för att eleverna ska bli bekanta med språket i enkäter. 21

22 Oftast genomför vi s.k. Här och nu utvärderingar på ett konkret sätt. Eleverna får på olika sätt använda kroppen för att visa vad de tyckte om t.ex. Påven bannlyser. Alla som tyckte att denna lek var helt ok- varken tråkig eller alltför rolig ni demonstrerar detta genom att vifta med högerfot. Ni som tyckte YES! Detta vill jag göra snart igen ni sträcker upp båda armarna i luften och ni som avskyr denna lek visar tummen ned. När barnen visat med kroppen bekräftar vi språkligt att Nu har ni varit med och tyckt till- utvärderat. Det hjälper oss att veta om vi ska göra denna aktivitet en gång till. Vi får också in SET-övningar i vårt arbetssätt genom att barnen får en skriftlig chans att uttrycka sig på en uppritad skala. Noll representerar tråkigt medan Tio representerar jätteroligt. Förutom SET kan vi även göra kopplingar till matematik. Att använda skalövningar kan hjälpa barnet att förstå siffersymbolers värde på en tallinje. Tio är roligare än noll mer värt för att uttrycka det annorlunda. Skola Åtagande 2008/2009 Öka andelen positiva svar i enkäterna Ge barnen en vana att svara på enkäter och uttrycka sin egen åsikt. Analys I tidigaredelen är föräldrarnas betydligt lägre än elevernas (6,9 resp 7,5). Det finns också en skillnad mellan pojkar och flickor både i tidigaredelen (6,3 6,7) och ännu mer i senaredelen (7,2 8,0). Resultatet var likadant förra året Är flickor generellt mer skolanpassade och får fram sina åsikter på annat sätt än pojkarna? I klassens kvalitetsrapport hittar vi inga förklaringar till skillnaden mellan pojkar och flickor. I stället berättar man om många olika sätt när man får välja, och lämnar förslag som sedan genomförs. Man redogör vidare för olika råd och sätt att dokumentera, dagbok, portfolio etc. Några klasser har också märkt att de missuppfattat frågan och röstat om resultatet. En klass som har högst säger att Det ser bra ut på enkäten. Vi kan inte bestämma allt, men vi kan säga vad vi tycker. En åk 8 menar att elevernas eget ansvar påverkas av hur det är på lektionerna där det är stökigt blir det svårare. I den andra åttan säger 1/3 att de tar ansvar för sitt lärande och vill vara med och planera terminens verksamheter mer. Åtagande för fritidshemmet 2009/2010 Öka andelen positiva svar i enkäterna Arbetssätt Fortsätta ge tydlig information till föräldrar om hur barnen kan ta ansvar och bli delaktiga. Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen Vid ett möte i januari-09 om Klassens kvalitetsrapport med Tomtbergaskolans personal och personal från BUF:s kvalitetsavdelning kom följande förslag fram: Mer frekventa samtal i klassrummet, (ev. på klassrådstid). Ta upp en eller två frågor varje gång, (kanske börja med de frågor som fick lägst poäng). Behövs ett bättre förarbete. (De yngre barnen behöver mycket förklaring och genomgång för att förstå hur de ska tänka vad gäller frågorna). 22

23 Arbeta även med yngre barnen i mindre grupper Arbeta med ett ämne (målområde, t.ex. Trygghet) i taget. Diskutera i smågrupper. Diskutera frågeställningarna fortlöpande under året, i grupper. Har något förändrats? I början av höstterminen kan man plocka fram föregående rapport och medvetande göra. Avsätta tid för planering av arbetet, utförandet, återkoppla till elever/föräldrar, analys och skrivande (klass- och arbetslagsrapport) De som inte är klassföreståndare; önskar en sammanställning från alla klasser, eftersom de har kontakt med flertalet/alla elever och kan ge ett annat perspektiv. Icke klasslärare kan komplettera analysarbetet genom att analysera klassernas kvalitetsrapporter utifrån deras kunskaper om elevgrupperna. Åtagande för skolan 2009/2010 Öka andelen positiva svar i enkäterna Arbetssätt Arbeta vidare med klassens kvalitetsrapport och uppmärksamma skillnaden mellan pojkar och flickor Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2008/VP 2009: Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Mäts med hjälp av föräldraenkät på fritidshemmet och föräldraenkät i skolan. Kvalitetsredovisning 2008/2009 etappmål fritidshem Delaktiga föräldrar 7,1 7,2 7,8 6,5 6,5 7,3 7,0 tidigaredel Delaktiga föräldrar 8,0 8,0 8,6 7,0 8,0 8,1 7,6 senaredel Delaktiga föräldrar 7,8 7,8 8,5 6,3 7,2 7,9 7,0 Styrtalen kan inte jämföras med tidigare år då en stor del av enkätpåståendena är förändrade. Svarsfrekvens på våra föräldraenkäter: Fritids: 90 % (96% 2008) Tidigaredel 89,8% (96% 2008) Senaredel 96,1% (94% 2008) högsta lägsta Kommun totalt Arbetsplan 2009/2010 etappmål Kommun etappmål Analys av måluppfyllelse 2008/2009 och åtaganden för 2009/2010 Fritidshem Åtagande 2008/2009 Åtagande för skola- och fritidsverksamheten Behålla den höga svarsfrekvensen i enkäterna 23

24 Fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i elevernas/barnens skolarbete och fritidsverksamhet Analys Vi har hög svarsfrekvens på enkäterna, dock var det ännu bättre förra året. De positiva svaren är högre än förra året. Tomtbergaskolans fritidshem har fortsatt mycket gott resultat. Det tyder på att personalens engagemang och det bemötande föräldrarna får är uppskattat. Föräldrarna anser att de får bra information om fritidsverksamheten vilket också bör vara anledningen att de känner till målen så bra. Fritids deltar i utvecklingssamtal och föräldramöten vilket säkert bidrar till den höga delen positiva svar. Knappt 2/3 av föräldrarna tycker att de har möjlighet att komma med synpunkter i ordnade möten. Frågan är ny för i år. Samarbetet med fritidshemmet fungerar mycket bra anser föräldrarna. Man kan se en koppling till att barnen trivs på fritids (barnenkät) och att föräldrarnas svar på frågorna 15 till 17 är väldigt högt (bemötandet, kontakten med personalen). Det är en spridning i en, det lägre resultatet gäller Öppet fritids (fritids för år 4-6). Frågorna gäller bland annat hur mycket man vet om fritids verksamhet och vilken dialog man har med personalen. Yngre fritidsbarn brukar ju hämtas av sina föräldrar och det ger möjlighet till daglig kontakt och information. Så är det inte med barnen på Öppet fritids. Dock borde vi fundera på att ge mer skriftlig information från Öppet fritids, kanske i informationsblad eller gemensamt veckobrev med klasslärarna. Noteras ska dock att föräldrarna är till 100 % positiva till verksamheten! Skola Åtagande 2008/2009 Åtagande för skolverksamheten Behålla den höga svarsfrekvensen i enkäterna Fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i elevernas/barnens skolarbete och fritidsverksamhet Vi ska tydliggöra och synliggöra kursplanemålen och betygskriterierna. Analys Vi har en mycket hög svarsfrekvens sedan tidigare. Senaredelen har fått ännu fler svar i år. Detta är mycket glädjande, andra skolor brukar ha svårare att få in enkäter från senaredelens föräldrar. Det är ingen större skillnad i hur föräldrar till yngre resp äldre elever upplever sin delaktighet. Vi tror att skolans småskalighet och engagerad personal är grunden till detta. På föräldraföreningen Tomtbergagruppen har skolans arbete med SET, NTA och DISA presenterats. Både där och på föräldramöten har vi visat årets enkätresultat. Föräldrarna i en del klasser har tagit del av klassens kvalitetsrapport och fått diskutera resultat på föräldramöten. Föräldrarna har fått information, skriftlig och på möten om skolans kursplanemål och betygskriterier. Vid Tomtbergagruppens möten lovordas lärarna för den tydliga information de ger om varje elevs kunskaper och måluppfyllelse. 24

25 Föräldrar till de nya sexåringarna har fått delta i två SET-kvällar så de ska ha kunskap om det SET-arbete vi har i klasserna och på fritids. Även Tomtbergagruppens föräldrar har fått smakprov på vårt arbete. Detta har varit mycket uppskattat. Åtagande för fritidshemmet 2009/2010 Öka andelen positiva svar ytterligare Informera föräldrarna om SET - Livskunskap Arbetssätt Mer information till Öppet fritids-föräldrar, te x i samband med veckobrev eller Skolportalen. SET-kvällar för nya förskoleklass-föräldrar SET-övningar på föräldramöten Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen Åtagande för skolan 2009/2010 Öka andelen positiva svar Informera föräldrarna om SET - Livskunskap Arbetssätt Presentera Klassens kvalitetsrapport på föräldramöten, t ex att eleverna är med och presenterar sin kvalitetsrapport. SET-kvällar för nya förskoleklass-föräldrar SET-övningar på föräldramöten Utvärdering av måluppfyllelse Kvalitetsredovisningen

26 8. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Skola och omvärlden Mål VP 2008/VP2009: Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Styrtal tas inte fram. Målet mäts inte. Enheterna gör bedömning av måluppfyllelse utifrån erfarenhet av och kunskap om enhetens verksamhet. Analys av måluppfyllelse 2008/2009 och åtaganden för 2009/2010 Fritidshem och skola Åtagande2008/2009 Vi åtar oss att väcka elevernas intresse för omvärlden Analys Alla klasser får god hjälp av kommunbiblioteket och besöker det regelbundet för lån och bokprat. Vi har ju goda förutsättningar då biblioteket ligger tvärs över gatan. Vi samarbetar med idrottsföreningar via Idrottslyftet och vår innebandyprofil. Våra idrottslärare noterar att Idrottslyftet lett till att fler elever fått nytt intresse för rörelseträning. Huddinge församling är också en samarbetspartner, klasserna besöker kyrkan vid olika tillfällen. Flickorna i årskurs 8 deltar i tjejcirklar organiserade av Rädda barnen (Ellen-projektet). Personalen har goda kontakter med socialförvaltningens föräldracirklar och fältassistenter. Eleverna i årskurs 8 har PRAO som ordnas via Praktikpoolen. Studie- och yrkesvägledaren träffar elever och klasser i årskurs 8-9. Tomtbergaskolans senaredel bygger på ett samarbete i vardagen med Huddingegymnasiets lärare och skolledning. Det ger eleverna en gymnasieförberedelse, eleverna måste inte börja om och tappa farten när de sedan börjar en gymnasiekurs. Våra smågrupper (kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper) vinnlägger sig extra mycket om att ge eleverna erfarenheter från studiebesök, museer, idrottsaktiviteter. Bara att kunna resa kollektivt är värdefull kunskap. Under den här rubriken är det lätt att räkna upp allt samarbete och alla aktiviteter vi gör med och i vår omvärld. Det är svårare att utvärdera resultatet. Två av våra arbetslag har gjort en självanalys av frågor om detta område och deras analys är att de uppfyllt de uppsatta målen. 26

27 Kunskap och lärande - kunskap Mål VP 2008/VP 2009: Alla elever når de nationella kunskapsmålen Kvalitetsredovisning 2008/2009 Arbetsplan 2009/2010 etappmål Kommun totalt etappmål Kommun etappmål tidigaredel Kunskap - Np åk ,4 8,4 - - Kunskap - Np åk ,5 19 6,9 7,5 10,0 8,3 8 8,0 senaredel Kunskap - Behörig nat.progr.åk ,6 8,6 8,8 9,6 9,0 8 9,0 Kunskap Minst G i 16 ämnen åk ,9 7,9 8,1 9,4 8,2 7? 8,5 Nyckeltal Huddinge Nationella prov och betyg 22 Egna skolan grundskolor F P T F P T Åk 3 Antal elever i skolår Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma () 87,5 51,5 63,3 87,6 79,7 83,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov på nationella prov i skolår 3 18,8 15,2 16,3 61,0 49,1 55,0 Åk 5 Antal elever i skolår Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En () ,8 89,4 86,4 79,9 83,0 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga nationella prov i skolår 5 66,7 65,5 66,0 71,8 64,6 67,9 Åk 9 Antal elever i skolår Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 254,1 219,7 233,8 221,2 201,6 210,7 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga nationella prov i skolår 9 82,6 72,7 76,8 65,6 67,6 66,7 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska 100,0 93,9 96,4 89,2 89,7 89,5 och matematik i skolår 9 () Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i skolår 9 () 100,0 87,9 92,9 84,7 80,4 82,4 Tabell 5: Nationella prov och betyg 17 Nationella prov åk 3 18 Nationella prov åk 5 19 Styrtal för kunskap åk /2007 togs fram utifrån andel elever som klarat alla delproven i de nationella proven för åk 5 i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Läsåret 2007/2008 togs et fram utifrån hur stor andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Styrtalen går därför inte att jämföra mellan de två läsåren. 20 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. 21 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 22 Resultaten avser läsåret 2008/2009. Resultat för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller utländska elever som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans resultat, men i kommunens. Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass. 27

28 Nationella prov: Elever i Lilla Tomtbergagruppen (10 elever) har räknats bort i skolans i den första tabellen, medan alla elever räknas in i de resultat som redovisas i den andra tabellen. Tomtbergaskolans LUS-siffror juni 2009 Resultat: LUS (%) 23 sept 2007 maj 2008 sept 2008 maj 2009 Skolår (19) * Skolår (13) * Skolår (9 ) * Tabell 6: Resultat Läsutvecklingsschema (LUS) Siffror inom parantes visar ökningen sept-08 maj 09. År 3 LUS-punkt 15 Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst. År 6 LUS-punkt 18 a Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, dvs. klassiskt bokslukande. År 9 LUS-punkt 18 b Läser med lätthet böcker, företrädesvis ungdomslitteratur, med personteckningar, miljöbeskrivningar och inre monologer; söker mer än bara handlingen. 23 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad. 28

29 Analys av måluppfyllelse 2008/2009 och åtaganden för 2009/2010 Åtagande 2008/ Alla elever ska vara godkända i de nationella proven. Vägen dit tydliggörs genom våra lokala kunskapsmål. - Vi ska analysera skillnaden mellan olika betyg och skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor. - Vi ska se över valet svenska-engelska. Analys Nytt för i år är att vi fått kursplanemål i matematik, svenska och SVA (svenska som andraspråk) för åk 3 och att nationella prov har genomförts i riket i en obligatorisk utprovningsomgång. Åk 9 har gjort ytterligare ett nationellt prov i fysik. Nytt är också att alla elever fått individuella omdömen i alla ämnen vid utvecklingssamtalen under höst- och vårterminen. Nationella prov åk 3 Lärarna i de stora klasserna anser att resultaten motsvarar det de förväntat. Eleverna har haft en lång väg att nå målen för årskurs 3 i kärnämnena. Stora satsningar har gjorts med läsgrupper, små matematikgrupper och många åtgärdsprogram. LUS-resultaten har markant förbättrats men det är fortfarande 12% som inte nått adekvat LUS-punkt. Det är speciellt pojkarna som haft svårigheter på de nationella proven. 14 elever har fått helhetsbedömningen att de inte nått målen i svenska och 6 i matematik, av dessa är bara en flicka. Nu ska man veta att antalet flickor är hälften av pojkarna i årskursen. Om man ser på resultaten i de olika delproven är det många som inte klarat samtliga delprov. I svenska var delprovet att skriva en berättande text svårast, följt av en muntlig uppgift att tala i grupp. I delproven i matematik är resultaten låga när det gäller längd och de fyra räknesätten. Resultaten på de nationella proven har lett till att nya åtgärdsprogram upprättats för resten av terminen. Nationella prov åk 5 Resultaten i åk 5 är betydligt bättre detta år, ett mycket målmedvetet arbete ligger bakom. Eleverna i de stora klasserna uppnådde 100 % i helhetsbedömningen i svenska, matematik och engelska, ett fåtal har missat enskilda delprov. Betyg åk 9 Årets nior har fått mycket bra betyg. Deras genomsnittliga meritvärden är det högsta i kommunen, 233,8. Ser vi bara på flickorna är meritvärdet så mycket som 254,1. I ämnena Idrott och hälsa, biologi och slöjd finns flest MVG. Förra årets nior hade lägre resultat men här var det pojkarna som ett högre meritvärde. I år är det 15 nior som inte nått adekvat LUS-punkt 18b men ändå har alla förutom två fått betyg i svenska. Nationellt prov i fysik åk 9 Tre elever har inte fått betyg i fysik och det korrelerar med resultaten i det nationella provet. 16 elever har fått betyget MVG mot 4 MVG på det nationella provet. Betygen gäller samtliga mål i ämnet vilket inte de nationella proven mäter. 29

30 Moderna språk Antalet elever som slutar läsa moderna språk och i stället väljer svenska/engelska har länge varit för högt. Det finns en tendens till taktikväljande inför gymnasiet. Under läsåret har vi ändrat systemet för att välja språk och också stramat upp rutinerna runt omval. Under hösten var det 29 elever som läste svenska/engelska i åk 7-9, de övriga 132 läste moderna språk. I framtiden vill vi öka antalet elever som läser moderna språk, vi ska bl a ge tidigare och bättre information till elever och föräldrar om språkens betydelse. Föräldrastödet är här oerhört viktigt. Sommarskola Även detta år ordnar vi sommarskola för elever som ej når målen i kärnämnena. I år deltar 16 elever från åk 7 och 8. Sommarskolan utvärderas i augusti men redan nu finns funderingar på att vi ska rikta oss mot yngre elever. Slutsatser I många av våra klasser ser vi att pojkarna har svårare att nå kursplanemålen. Denna tendens har även funnits tidigare år och finns i hela riket. Skillnaden är störst i de lägre åldrarna, en fundering är om det beror på mognad? Vi måste dock fortsätta hitta andra sätt att motivera pojkar till skolarbete. En annan slutsats är att vi måste vara ännu tydligare gentemot föräldrarna. Förklara varför ett extra år är värt att satsa på om vi ser att det är bra för elevens läsutveckling. Det är svårt att klara år 4 om läsningen ligger under punkt 15 på våren i 3:an.. Vi bör också ännu mer intensivträna läsningen på bekostnad av andra ämnen. T.ex. skriva in i åtgärdsprogrammen att under en månad arbeta med eget svenskarbete både på svenska- och SO-lektioner. Vi bör också involvera lärarna i de praktiskt-estetiska ämnena. Har eleverna nått adekvat LUS-punkt eller ej? Det är viktigt att vi informerar prest-lärararna vilka elever som kan behöva lite extra hjälp för att förstå instruktioner. Åtagande 2009/2010 Alla elever ska vara godkända i de nationella proven och alla elever i åk 8 och 9 ska få betyg i alla ämnen. Arbetssätt Fortsatt satsning på tidiga insatser så inga elever misslyckas. Flera pedagoger som hjälper elever med svårigheter (om ekonomi finns). Fortsatta gemensamma uppföljningar i lärargruppen av kunskapsresultaten. Tidigare och bättre information till föräldrar och elever om språkvalet Utvärdering av måluppfyllelse Sammanställning av alla elevers måluppfyllelse i alla ämnen Resultat från nationella prov och betyg 30