Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011. För Trångsundsskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 För Trångsundsskolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 4 SKOLA... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FRITIDSHEM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 5 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PCESSER/HANDLINGSPLANER... 8 NÖJDA INVÅNARE... 8 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 NYCKELTAL OCH KOSTNADSFÖRDELNING... 9 LEDNINGSDEKLARATION... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. VERKSAMHET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. ORGANISATION... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET KUNSKAP UTVECKLING OCH LÄRANDE - HUVUDPCESS ÅTGÄRDSPGRAM - STÖDPCESS NORMER OCH VÄRDEN - HUVUDPCESS LIKABEHANDLING - STÖDPCESS EKOSYSTEM I BALANS BILAGOR GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD MÄTSYSTEM OCH STYRTAL ELEVENKÄT 2010 TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, 2010 TIDIGAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, SENAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/ FRITIDSHEM 2010 BILAGA STÖD ÅTGÄRDSPGRAM BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT ÖVERGÅNG FÖRSKOLA-FÖRSKOLEKLASS BILAGA

3 Kvalitetsredovisningen för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ragnar Åsbrink. Enhetens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för sammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Enhetens kvalitetsredovisning bygger på av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2009 (VP 2009) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2009/2010. Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats ( Arbetsplan Kvalitetsredovisningen med åtaganden för ökad måluppfyllelse, används som underlag till de avsnitt i detta dokument som utgör arbetsplan/överenskommelse för kommande läsår. Enheternas arbetsplan beskriver åtagande som ska genomföras för kommande läsår utifrån målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010). En överenskommelse att verksamheten bedrivs enligt planens åtagande, samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget, träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och enhetens rektor. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Trångsundsskolan Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Namnteckning Inga-Lill Lidström Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Inga-Lill Lidström Adress: Löparvägen 4 Telefon: Skolans hemsida: 3

4 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Skola Det är en positiv bild som visar sig när man studerar siffror och statistik för läsåret En del når inte upp till skolans etappmål medan andra överstiger. De etappmål som inte nåtts rör föräldrars delaktighet. Vi kommer att arbeta mer med detta under kommande år och bl. a ordna kvällsföreläsningar. Siffrorna för elevernas ansvar och inflytande har sjunkit något och därför måste arbetet inom detta område utvecklas ytterligare. Vi kommer att ta upp detta under ämnesfördjupningslektionerna. Vi ser en stor skillnad mellan flickor och pojkar på alla. I år 3 och 5 når flickorna bättre än pojkarna, skillnaden är väldigt stor. I år 9 har flickorna högre meritvärde och pojkarna har högre andel godkända betyg i svenska, matematik, engelska. Dessutom har pojkarna större andel med godkänt i 16 ämnen även här är skillnaden stor. Vi har observerat detta i vårt pågående genusprojekt och kommer att arbeta med detta nästa år. en på Nationella proven i år 3 har förbättrats och är nu högre än kommunens genomsnitt. Pojkarna visade på betydligt lägre än flickorna. Denna skillnad visar sig inte på en i år 5 och där har skolan ett något högre värde än kommunens genomsnitt. I år 9 är det ca 69,7% av eleverna som blivit godkända på samtliga delprov, här var det fler flickor än pojkar som blev godkända. 95,4% av eleverna i år 9 hade betyg i 16 ämnen, ett gott om man jämför med kommunens genomsnitt. När det gäller meritvärde-betyg har flickorna betydligt högre värde än pojkarna. Matematik är fortfarande det ämne där flest elever inte lyckas. Detta område har varit prioriterat under läsåret men det måste få ytterligare fokus under nästa läsår. Det handlar om att fortsätta att föra en diskussion om matematikmetodik/didaktik som är anpassad till de krav de nationella proven ställer och att ägna tid åt att gå igenom läromedlen och jämföra dem med målen för att säkerställa att eleverna får möjlighet att arbeta med alla moment. En matematikutvecklingsgrupp med representation av lärare från yngre till äldre elever har regelbundna möten på skolan. Vad gäller en på elev- och föräldraenkäterna så är en för trygghet goda liksom delaktiga föräldrar för både tidigare- och senaredelen. Dock har vi inte nått upp till etappmålen vad gäller föräldrar och tidigaredelen för elever. En förklaring till detta kan vara den stökiga skolgården, som krympt eftersom vi har ombyggnation och trafikkaoset på morgnar och eftermiddagar också mycket beroende på ombyggnation. Enligt kartläggning av elevernas trygghet känner ett antal elever särskilt flickor sig otrygga på toaletterna. Fortfarande finns arbete att göra när det gäller delaktiga elever i skolan samt delaktiga föräldrar på fritids även om siffrorna även där är bra. Det ska också fortsättningsvis göras tydligt för föräldrar såväl som elever - hur man i de olika klasserna resonerar kring läxor, prov och redovisningar. Syftet är att öka föräldrarnas möjligheter att vara delaktiga och stödja eleverna i deras och skolans arbete. I övrigt gäller det för skolans ledning att kontinuerligt hålla sig à jour med klimatet i klasserna. Emellanåt uppstår problem kring strukturer eller lärarfrånvaro med många vikarier. Då kan det snabbt bli en situation, som negativt påverkar trygghet, lärande och trivsel. Siffrorna för folkhälsa har ökat för senaredelen, men de borde vara ännu högre. Detta område var ett åtagande för hela skolan i syfte att allmänt utveckla verksamheten inom detta område och höja styrtalen. Ett medvetet arbete vad gäller maten bedrivs av restaurangchefen och HKläraren. Kanske är det därför vi har höga siffror för senaredelen. 4

5 Skolan har under läsåret varit aktiv i internationaliseringssträvanden och har haft studiebesök från Nederländerna och Italien. Samarbete med Finland har pågått. Ett utbyte mellan spanskelever och en skola på Kanarieöarna har skett liksom ett litteraturprojekt som avslutades i Grekland. I övrigt gäller att säkra det goda arbetet och bevaka den goda utvecklingen och därmed även en. Trångsundsskolan är en spännande och väl fungerande skola med medarbetare som är kunniga och engagerade och med en genuin vilja att kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten. Skolans olika inriktningar berikar och det är en utmaning att hålla ihop enheten och visa att skolan inte är flera utan en enhet. Fritidshem Fritidshemmens goda arbete utifrån tidigare analys har gett i form av något högre styrtal än förra året även om man inte nådde upp till etappmålen på samtliga punkter. Styrtalen ligger dock lika eller något över kommunens. Styrtalet för ansvar och inflytande har sjunkit något från 5,7 till 5,5. Fritidshemmen har varit hårt belastade då vi har haft väldigt bristfälliga lokaler. Vi har fått flytta ihop två avdelningar till en och har haft tre stora avdelningar. Detta gör att eleverna inte har kunnat vara med och bestämma så mycket som det är önskvärt över verksamheten. Dessa problem kommer delvis att kvarstå under men när vi är klara med ombyggnaden av skolan kommer det att skapas mycket bättre förutsättningar att bedriva en bra fritidsverksamhet. Tilläggas bör att personalen gör ett fantastiskt jobb under rådande omständigheter. Fritidshemmens arbetslag har arbetat konstruktivt med veckoplaneringar och informationsmöten där elevernas idéer tas till vara. Vuxentätheten i skolbarnsomsorgen är något lägre än kommunen i övrigt (30,3 barn per vuxen jämfört med 29,9), även kostnaderna per barn är lägre än kommunen i övrigt. Orsaken till detta är förmodligen att skolan är en välfungerande skola som många söker till. Vi har därför tagit emot allt fler elever och vissa elevgrupper är stora. 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT en i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkät och föräldraenkätfritidshem, vilket är specificerat i respektive tabell. I tabellen med rubriken Delaktiga föräldrar är det förutom föräldraenkät-fritidshem även föräldraenkät-skola som ligger till grund för en. Tabellen kunskap presenterar elev från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och 5 och betyg för årskurs 9. Kontinuitet i lärande redovisar från en föräldraenkät och Skola och omvärlden redovisar från en av personalen gjord självvärdering. 5

6 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Högsta Lägsta Kommun totalt Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar Skolans tidigaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Skolans senaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Delaktiga föräldrar Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 6,8 7,1 6,6 7,2 5,5 6,6 Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 8,1 8,1 8,0 8,8 6,2 7,9 Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,6 7,6 7,8 8,6 5,7 7,3 Hållbar samhällsutveckling Kunskap 5 et redovisar andel (%) elever. lärande Etappmål Etappmål Kommun totalt Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - åk , ,8 87,3 Kunskap - åk ,3 83, ,1 79,7 Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - Behörig nat.progr.år ,8 98, ,9 88,4 Kunskap Minst G i 16 ämnen åk ,5 96, ,4 84,1 Högsta Lägsta Utveckling och Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,1 7,1 7,1 7,6 6,0 7,3 Ansvar och inflytande 5,7 5,7 5,5 6,2 4,4 5,8 Folkhälsa 7,2 -- 7,2 7,8 6,6 7,4 1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3 2. Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 5 3 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 4 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 5 en avser läsåret 2009/2010. för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller elever med utländsk bakgrund som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans, men i kommunens. Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass. 6

7 Skola och omvärlden (personal) Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 8,5 8,5 8,3 9,1 7,7 8,1 Ansvar och inflytande 8,2 8,4 8,2 9,0 7,2 7,9 Folkhälsa 7,9 -- 7,5 8,9 6,4 7,5 Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) 8,4 -- 7, ,4 Skola och omvärlden (personal) Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,1 7,2 7,7 9,1 6,2 6,6 Ansvar och inflytande 6,9? 7,1 8,0 6,1 6,4 Folkhälsa 6,4 -- 7,0 8,5 5,6 6,1 Skola och omvärlden (personal) Normer och värden Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,0 8,3 7,7 8,3 6,8 7,9 Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,7 8,7 8,4 9,1 7,6 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,0 8,0 8,4 9,6 7,2 7,6 Ekosystem i balans Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 8,2 8,1 9,8 6,5 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 6,4 7,0 10,0 4,7 5,8 7

8 3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PCESSER/HANDLINGSPLANER Lista över dokumentation Här redovisas dokumentation/handlingsplaner som stödjer arbetet mot nämndens mål. Nöjda invånare God kommunal verksamhet Klassens kvalitetsrapport Likabehandlingsplan Trångsundsskolans hemsida Skyddsrondsprotokoll Krisplan Medarbetarenkät SET Föräldraenkät Hållbar samhällsutveckling Kunskap Betyg Skriftliga omdömen SET Utveckling och lärande IUP Elevenkät Klassens kvalitetsrapport Elevråd Normer och värden EHT-dokumentation SET Ekosystem i balans Grön Flagg 8

9 4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeltal och kostnadsfördelning Fritidshem Egna Huddinge skolan fritidshem Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 6 38, Inskrivna barn per årsarbetare 7 30,34 29,9 20,9 Kostnad per barn, exklusive lokaler Andel (%) personalkostnad Övriga driftkostnader (%) Tabell 1: Nyckeltal, fritidshem Kommentarer: Grundskolan Egna Huddinge skolan grundskolor Riket Antal elever i skolan Andel (%) elever som deltar i modersmålsundervisning 10 23,0 35,2 53,3 Antal lärare per 100 elever 11 6,7 8,0 8,2 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 12 78,2 80,2 86,5 Totalkostnad per elev, exklusive lokaler Undervisningskostnad per elev Andel (%) personalkostnad Övriga driftkostnader (%) Tabell 2: Nyckeltal, grundskola Kommentarer: Skolan har även detta år generellt stora klasser på grund av stor efterfrågan. Antal elever med utländsk härkomst är låg, vilket innebär endast 80 % SVA-lärare. Den låga undervisningskostnaden per elev förklaras troligen med det höga elevantalet i klasserna. Profil: SET/Livskunskap 6 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Huddinge kommuns bokslut Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. 10 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. OBS! Elever som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål, har rätt till undervisning i detta språk. Språket måste dock vara dagligt umgängesspråk för eleven. 11 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Huddinge kommuns bokslut Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 och från Huddinge kommuns bokslut

10 Ledningsdeklaration och vision Trångsundsskolan ska vara en skola där Eleverna möts av positiva förväntningar på sig och sitt lärande Elever och vuxna känner trygghet och glädje Eleverna når de nationella målen och eleverna och skolan når även de lokala målen Social och emotionell träning är ett grundläggande verktyg för skolans och individens utveckling Verksamheten i undervisning och skolbarnsomsorg utmärks av engagemang och variation i innehåll och organisation Eleverna blir medvetna om hur de lär sig och undervisningens startpunkt är nära där elevernas kunnande och förmåga befinner sig Eleverna är klara över kunskapers och färdigheters betydelse för den egna framtiden, såväl som dess betydelse för att hantera sin värld. Ledningsdeklaration för rektor: Att ha en tydlig organisation Att vara trovärdig och pålitlig Att vara närvarande i verksamheten Att ha positiva förväntningar på alla i organisationen Att vara tydlig Att fokusera på det som är bra och inte leta fel Att ha många anledningar att fira och skratta Att ha tydliga förväntningar på Att stimulera personalen att Våga pröva Att uppmuntra och tillåta mångfald Att lyssna och stötta Att ständigt lära och göra något bra av det Verksamhet Trångsundsskolans uppdrag är att på bästa möjliga sätt arbeta med och stödja eleverna i deras intellektuella, praktiska och sociala lärande samt därtill kopplade färdigheter. Skolan följer i sin verksamhet de mål och riktlinjer som finns i såväl statliga som kommunala styrdokument. Skolans upptagningsområde består av både småhusbebyggelse, bostadsrätter och hyreshus. I upptagningsområdet finns förhållandevis få barn med utländsk härkomst. Skolan växer fortfarande och eftersom den inte är fullt ut anpassad för 6-9 eller att rymma vårt elevantal, har det inneburit att trycket på vissa specialsalar har blivit övermäktigt. För ämnet idrott har det inneburit att eleverna i år 7-9 har haft lektioner i Östra gymnasiet och badmintonhallen i Skogås. En ny och större idrottshall är nu färdigbyggd och idrottsundervisningen kommer att kunna bedrivas i den. Skolan har ingen hemkunskapslokal utan använder fritidshemmens kök även när fritidshemmet själv behöver den. Beslut på att upprusta och bygga ut en av skolans delar finns och den uppbyggnaden har påbörjats i vår. 10

11 Skolan har sedan en längre tid ett intimt samarbete med Trångsunds förskolor, bland annat så delar man på expeditionslokalerna på skolan och har en gemensam pedagogisk utvecklingsgrupp. Flertalet personal som arbetar i skolans förskoleklasser har varit i Reggio Emilia på studiebesök för att bättre förstå den inspiration som genomsyrar verksamheten i de förskolor varifrån skolan rekryterar blivande förskoleklasselever. En egen Reggio Emiliainspiration i skolans förskoleklasser är påbörjad. Personalen har under året haft handledning av Harold Götson från Reggio Emiliainstitutet. Föräldrarna till eleverna på Trångsundsskolan är intresserade och engagerade. De kommer ofta med förslag till förbättringar och deltar flitigt i föräldramöten och utvecklingssamtal. Det är dock som på många andra skolor svårt att få dem att delta i skolans gemensamma föräldramöten. Ett förslag som uppkommit är att ha kvällsförläsningar för föräldrar vilket vi tänker pröva nästa år. Organisation Trångsundsskolan anordnade läsåret undervisning för elever från förskoleklass till år nio. Skolan har under läsåret haft ca 734 elever. 565 av dem har deltagit i undervisningen i två paralleller från förskoleklass till år nio, 98 elever deltog i en Montessoriinspirerad verksamhet från år ett till år nio och 71 elever gick i en verksamhet med utomhusprofil från förskolklass till år nio. 306 elever var inskrivet i skolbarnomsorgsverksamheten till och med skolår tre och 51 deltog i den öppna skolbarnomsorgen för skolår 4-6. Skolans ledningsgrupp består av rektor, två biträdande rektorer samt skolintendent. Personalen är organiserad i arbetslag; Ett arbetslag för förskoleklasserna, ett arbetslag för skolbarnomsorgen, ett för år 1-5, ett för 6-9, ett arbetslag för Montessoriverksamheten Regnbågen, ett arbetslag för uteverksamheten Växthuset samt ett arbetslag för övrig personal vilket leds av skolintendenten. Skolan har haft en skolsköterska på heltid liksom vaktmästare och IT-tekniker. Lokalvård och skolmåltid sker i egen regi. 11

12 5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 15 Personal Under läsåret har arbetslagen regelbundet aktualiserat sina arbetsplaner på arbetslagsmöten. Skolans arbetslag har utvärderat sina egna arbetsplaner, vilka utgjorde en egen del i skolans övergripande arbetsplan Materialet från dessa utvärderingar arbetas in i skolans övergripande kvalitetsredovisning, diskuteras och utgör ny grund för arbetslagens arbetsplaner läsåret Elever Elevernas synpunkter har inhämtats via elevenkäten samt klassernas arbete med klassens kvalitetsrapport. en från elevenkäten och kvalitetsrapport används som en mycket viktig del av underlaget för utvärderingen av arbetsplanen och de reflektioner som speglas i kvalitetsredovisningen. Föräldrar Föräldrarnas synpunkter på såväl skolans som fritidshemmens verksamhet har inhämtats via förvaltningens enkät. en från klasserna har diskuterats på föräldramöten. Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd Kvalitetsredovisningen/arbetsplanen kommer att delas ut till all personal i samband med starten av nästa läsår, introduceras och diskuteras på personalmöten och arbetslagsmöten. Den kommer även att kunna laddas ner från skolans hemsida. 15 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702). 12

13 6. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda barn, elever och föräldrar 16 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Högsta Lägsta Kommun totalt Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar Skolans tidigaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Skolans senaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Kommentarer: Åtagande Fritids Alla barn/elever ska känna sig trygga under fritidshemmens verksamhetstid Varje fritidsenhet utformar en bra informationsmodell till elever och föräldrar. Skola Fortsatt arbete med Livskunskap Alla barn/elever ska känna sig trygga under skolans verksamhetstid Många är nöjda med skolan. På senaredelen ligger vi klart över genomsnittet, det beror på att skolan arbetar så aktivt med SET i alla åldrar, vi har fler drivande pedagoger som arbetar med SET på senaredelen. Vi ser en sänkning på tidigaredelen, detta beror på att vi har haft en stor omorganisation och ombyggnad av flera av våra lokaler. Sänkningen är mindre än befarat. På våra fritidshem ser vi en ökning men vi ligger under Huddinge-snittet. Vi är nöjda med detta och med tanke på våra ombyggnader och den stora omorganisation som skett är detta bra siffror. Som helhet ser vi vilken stor nytta SET-arbetet gör. Skolan har schemalagda SET-lektioner och har rutiner och planering för att utbilda nyanställda. Vi har också reglbundna möten med SET-handledare. Vi kommer att arbeta vidare med en mer djupgående analys av vilken effekt SET-arbetet har under nästa år. 16 et grundar sig på enkätpåståenden Jag är nöjd med min skola och Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem i elev- och föräldraenkäterna. 13

14 Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2009/VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2009/2010 Alla föräldrar ska uppleva att de ges möjlighet att vara delaktiga i fritidshemmens arbete Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 6,8 7,1 6,6 7,2 5,5 6,6 Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 8,1 8,1 8,0 8,8 6,2 7,9 Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,6 7,6 7,8 8,6 5,7 7,3 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar I området finns många välutbildade föräldrar som har mycket höga krav på skolan. De vill gärna vara delaktiga ex. när det gäller vilken lärare deras barn skall ha. De önskar redan under de första åren få veta vilka lärare som kommer att ta vid de senare åren. Detta är inte möjligt. Det är bra för skolan att så många föräldrar har en kritisk inställning för det gäller att vi ständigt försöker förbättra oss. Fritidshem Det har varit ett stort informationsflöde till föräldrarna under detta år. Vi har flyttat avdelningar, stängt av skolgården etc. Allt detta beror på vår ombyggnad, många föräldrar har upplevt att det är bristfällig information. Vi anser att det har varit för mycket information men att det har varit nödvändig information. Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Få föräldrar mer delaktiga Åtgärder Bjuda in till informationsmöten Uppföljning av åtgärder Föräldraenkät vid läsårets slut 14

15 Åtagande för skolan 2010/2011 Få föräldrar mer delaktiga Åtgärder Ordna kvällsföreläsningar Uppföljning av åtgärder Föräldraenkät vid läsårets slut 7. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2009/VP 2010: - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtagande 2009/2010 Skolans elever ska på alla sätt stödjas och ges möjligheter att nå de nationella målen. Kvalitetsredovisning 2009/2010 et redovisar andel (%) elever. Etappmål Kommun totalt Arbetsplan 2010/2011 Kommun etappmål Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/ Kunskap - åk , ,8 87,3 -- Kunskap - åk ,3 83,8 86,1 79,7 -- Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/ Kunskap - Behörig nat.progr.åk ,8 98,7 96,9 88,4 91 Kunskap Minst G i 16 ämnen åk ,5 96,2 95,4 84,1 83 LUS : LUS (%) 21 sept 2008 maj 2009 sept 2009 maj 2010 Skolår Skolår Skolår Huddinge grundskolor maj Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 18 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5 19 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. 20 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 21 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad. 15

16 Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 22 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i skolår Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i skolår 3 74,2 64,4 68,4 69,2 61,7 65,3 Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma 90,3 70,7 86,8 89,2 85,5 87,3 Åk 5 F P T F P T Antal elever i skolår Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i skolår 5 75,7 48,6 62,5 62,0 62,2 57,7 Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En 94,6 77,1 86,1 82,7 76,6 79,7 Andel elever som uppnådde målen i samtliga ämnen i skolår 5 91,9 71,4 81,9 42,8 35,5 38,9 Åk 9 F P T F P T Antal elever i skolår Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 244,6 218,2 228,2 220,7 203,6 211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 72,0 68,3 69,7 61,6 60,6 61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, 92,0 97,6 95,5 87,1 89,5 88,4 engelska och matematik i skolår 9 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i skolår 9 88,0 97,6 93,9 84,6 83,6 84,1 Analys av måluppfyllelse inom kunskap Vi ser en stor skillnad mellan flickor och pojkar på alla. I åk 3 och 5 når flickorna bättre än pojkarna, skillnaden är väldigt stor. I år 9 har flickorna högre meritvärde och pojkarna har högre andel godkända betyg i svenska, matematik, engelska. Dessutom har pojkarna större andel med godkänt i 16 ämnen även här är skillnaden stor. Vi har observerat detta i vårt pågående genusprojekt och kommer att arbeta med detta nästa år. Tidigaredel År 3 Lärarna tycker att de nationella proven varit väldigt omfattande. Vi ser en klar förbättring sedan förra året i en. Vi har gjort en stor omorganisation på skolan inför detta år. Nu arbetar våra åldershomogena klasser närmare varandra. Lärarna har kunnat dela upp ämnen emellan sig och arbeta med olika grupper. Det spelar även roll att det är andra året som proven genomförs. Skillnaden mellan pojkar och flickor har sjunkit kraftigt, även här har omorganisationen bidragit till bättre måluppfyllelse. LUS-en är inte nöjaktiga. Vi har höjt våra med 3 % men det är fortfarande 48 % som inte nått adekvat luspunkt. 22 en avser läsåret 2008/2009. för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller utländska elever som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans, men i kommunens. Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass. 16

17 ÅK5 en i år 5 är bättre än förra året när det gäller elever som bedöms klara de nationella målen. Vi har arbetat målmedvetet i våra femmor med att rikta stödåtgärder till dem. Däremot när det gäller andel som uppnådde målen på samtliga prov har det skett en sänkning denna sänkning står pojkarna för. Flickorna har höjt sina. Det är väldigt stor skillnad mellan könen. Vad detta beror på kommer vi att låta vår genusgrupp arbeta med. Åk6 Lus-en har ökat markant vilket är glädjande. Det kan bero på att lärarna har varit bättre på att registrera en. Det är dock fortfarande 15 % som inte nått adekvat lus-punkt Senaredel Meritvärdena har ökat från 222 till 228 poäng Andelen som klarade samtliga delprov på de nationella proven har även de ökat något. Andel som fick minst G i sv/eng/ma har sjunkit med 2 % Andelen elever som fick minst G i 16 ämnen sjönk med 2 %. Alla dessa svängningar är inom ramen för årliga skillnader. en är bättre än våra etappmål. Det finns dock en viss diskrepans mellan könen. Lusen är inte full ut registrerade, detta är någonting vi får åtgärda direkt i höst. Slutsatser Vi ser en stor skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller en, vad detta beror på måste vi arbeta med under kommande läsår. En fundering är att det handlar om mognad i de lägre åldrarna och att pojkarna bara gör det som är nödvändigt för att klara sig vidare in på gymnasiet för de äldre eleverna. Vi måste även diskutera hur vi ska göra med elevernas läsinlärning så att vi får en bättre läsutveckling på skolan. 17

18 Utveckling och lärande - huvudprocess Mål VP 2009/VP 2010: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2009/2010 Fritidshemmen har en verksamhet som stimulerar och utmanar eleverna i deras lärande. Skolan har en verksamhet som stimulerar och utmanar eleverna i deras lärande. Alla elever ska uppleva att de får goda möjligheter att samtala om sitt lärande. Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,1 7,1 7,1 7,6 6,0 7,3 Ansvar och inflytande 5,7 5,7 5,5 6,2 4,4 5,8 Folkhälsa 7,2 -- 7,2 7,8 6,6 7,4 Skola och omvärlden (personal) Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 8,5 8,5 8,3 9,1 7,7 8,1 Ansvar och inflytande 8,2 8,4 8,2 9,0 7,2 7,9 Folkhälsa 7,9 -- 7,5 8,9 6,4 7,5 Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) 8,4 -- 7, ,4 Skola och omvärlden (personal) Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,1 7,2 7,7 9,1 6,2 6,6 Ansvar och inflytande 6,9? 7,1 8,0 6,1 6,4 Folkhälsa 6,4 -- 7,0 8,5 5,6 6,1 Skola och omvärlden (personal)

19 Åtgärdsprogram - stödprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen. Åtagande 2009/2010 Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att kunna nå målen. Rektorsområdet kan använda bilaga 7, som underlag till analys av måluppfyllelse. Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Under våren har fritidshemspersonalen utbildats i att skriva ÅP. Vi behöver till nästa läsår skapa tid för lärarna och fritidshemspersonalen så att de kan gå igenom vad som behöver skrivas i ÅP när det gäller gemensamma elever. Skola: Vi behöver ett år till på oss för att kunna utvärdera användandet och utförandet av åtgärdsprogram på ett korrekt sätt. Under året har flera utbildningsinsatser genomförts för skolans pedagoger. På vår skola finns behov av fler ÅP. Vi har också pedagogiska planer, som inte finns med i statistiken. Vi är ändå nöjda med det, som vi hittills gjort. Arbetet med åtgärdsprogram har gjort att dokumentationen blivit bättre och pedagogerna har blivit mer observanta. Vi behöver få fler pedagoger medvetna om hur man skriver ÅP med hög kvalitet. Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Bli mer delaktiga i framtagandet av ÅP Åtgärder Skapa fler tillfällen för personalmöten skola-fritids Uppföljning av åtgärder Vid utvärderingsdag i vår. 19

20 Åtagande för skolan 2010/2011 Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att kunna nå målen. Minska skillnaderna mellan pojkar och flickor i våra Åtgärder EHT följer upp vilka som har ÅP Genusgruppen analyserar vad skillnaderna beror på Uppföljning av åtgärder EHT utvärderingsdag i vår Kontinuerligt under året. Normer och värden - huvudprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2009/2010 Fritidshem Alla barn/elever ska känna sig trygga under fritidshemmens verksamhetstid Varje fritidsenhet utformar en bra informationsmodell till elever och föräldrar. Skola Fortsatt arbete med Livskunskap Alla barn/elever ska känna sig trygga under skolans verksamhetstid Detta analyseras även under nöjda invånare. Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,0 8,3 7,7 8,3 6,8 7,9 Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,7 8,7 8,4 9,1 7,6 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,0 8,0 8,4 9,6 7,2 7,6 Likabehandling - stödprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Åtagande 2009/2010 Likabehandlingsplanens innehåll och arbetssätt ska förankras bland medarbetare och elever. Uppgifterna nedan är tagna ur Plan mot diskriminering och kränkande behandling, punkt 7. 20

21 Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Skolgården är en byggarbetsplats där stora bilar dagligen kör fram och tillbaka. Även om det finns ledsagare med är detta ett orosmoment. Gården är också avspärrad delvis vilket gör att den är klart förminskad. Detta gör att de yngre barnen oftare kommer i konflikt med varandra, de har ingen stans att ta vägen. Vi antar att när skolgården är färdigställd kommer våra siffror att öka för de yngre eleverna igen. Enligt en kartläggning som gjorts ang. trygghet är ett antal elever särskilt flickor otrygga på toaletterna samt i omklädningsrummen på Östra gymnasiet. Det är dock väldigt glädjande att siffrorna för de äldre eleverna har stigit från en redan hög nivå. Detta beror på att vi har arbetat aktivt med SET sedan många år. Det är också viktigt för skolan att det är så många pedagoger som vill driva SET framåt och att det är pedagoger från alla årskurser. Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Få en tryggare utemiljö. Åtgärder Skapa en trivsam och stimulerande skolgård när ombyggnationen är klar. Uppföljning av åtgärder På utvärderingsdagen i vår. Åtagande för skolan 2010/2011 Skapa trygghet runt toaletterna Åtgärder Byta lås och se till att toaletterna städas oftare. Uppföljning av åtgärder På utvärderingsdagen i vår. 21

22 Ekosystem i balans Mål VP 2009/VP 2010: - Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Åtagande 2009/2010 Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 8,2 8,1 9,8 6,5 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 6,4 7,0 10,0 4,7 5,8 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans Skillnaden är fortfarande väldigt stor mellan Trångsundsskolans högsta och lägsta. Då ledningen till hälften är ny har detta blivit eftersatt, vi kommer att lyfta fram detta mer under nästkommande år. 22

23 Åtagande för skolan 2010/2011 Skolans styrtal ska bli mer lika, de lägsta ska höjas Åtgärder Lärarna ska lyfta denna fråga i klasserna för att komma fram till ett fungerande arbetssätt Uppföljning av åtgärder Elev- och föräldraenkät 8. UPPFÖLJNINGAR SOM GÖRS I SKOLAN 2010/2011 Månad Vad följs upp Metod Ansvar September LUS 23 -uppföljning Rektor Pedagoger Septemberoktober Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan/Överenskommelse 2010/2011 Dialogsamtal Rektor November Kontinuitet i lärandet Förskola-förskoleklass Föräldraenkätförskoleklass Verksamhetschef Enkät Rektor Kvalitetsavdelning November LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Januari/ Elevenkät Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Föräldrarnas uppfattning om skolverksamheten Föräldrarnas uppfattning av fritidshemsverksamheten Föräldraenkätskola Föräldraenkätfritidshem Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Mars-juni Skola och omvärlden Självvärdering Rektor Arbetslagsledare Maj LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Juni Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 3 24 Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 5 25 Elevernas ämneskunskaper i basämnena 26 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen 27 Nationella prov åk 3 Nationella prov åk 5 Betyg åk 9 Rektor Juni Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och arbetsplan 2011/2012 färdigställs Rektor 23 LUS- Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 24 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i basämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. 27 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9. 23

24 BILAGOR Bilaga 1 Grundskolenämndens målbild 2010 Vision: Verksamhetsidé: Delaktighet Vi rustar barnen och eleverna för livet Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning-arbetsplan. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem och styrtal Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har en till allra största del tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever och föräldrar. Styrtal Ett styrtal är ett mått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda. Styrtalen är en form av mått på elevernas och föräldrarnas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som mått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. 24

25 Störst nytta med styrtalen är vid jämförelser med tidigare års och på rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen. Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, elever och föräldrar. Kunskaps en när det gäller nämndmålet Kunskap baseras på andelen uppnådda kunskapsmål (tidigaredelen, åk 3 och 5) och betyg (åk 9). Kunskap-åk3, visar hur stor andel av eleverna som nått kursplanemålen för svenska, svenska som andraspråk och matematik i åk 3. Kunskap-åk 5, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kursplanemålen i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i åk 5. Kunskap-behörig nat.progr., anger hur stor andel elever, som har minst godkänt betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Kunskap-minst G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9. Påståenden Vi använder oss av påstående för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydlig och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera påståenden än en för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål. Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet. När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet. 1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Styrtal från elevenkät För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat instämmer inte alls. Om samtliga elever använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7. Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10: Stämmer inte Stämmer lite Stämmer ganska Svarsalternativ alls (1) (2) mycket (3) Styrtalsgrundande värde Stämmer helt (4) 0 3,3 6,

26 Styrtal från självvärdering Nämndmålet Skola och omvärlden mäts med en självvärderingsmetod, vilken genomförs av pedagoger i enheternas arbetslag. Arbetslagen tar ställning till sex olika svarsalternativ. Så här räknar vi om en sexgradig skala till en skala med värden från 0 till 10: Svarsalternativ Styrtalsgrundande värde Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent. Mål där styrtal inte tas fram Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal. Detta gäller för: övergripande mål Likabehandling Utveckling och lärande stöd Mångfald och jämställdhet Valfrihet med kvalitet 26

27 Elevenkät 2010 Tidigaredel Bilaga 2 en (%) visar elevernas uppfattningar Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Jag trivs med mina kamrater i skolan * De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt * Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade * Jag känner mig trygg i skolan Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen * Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 7* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 8* Jag känner till skolans kunskapsmål * Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) * Jag är med och planerar mitt skolarbete * Jag är med och utvärderar mitt skolarbete * I skolan samarbetar jag med andra elever * Jag pratar om mitt lärande i skolan * Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete * Jag vet hur det går för mig i skolarbetet * Jag är nöjd med mina i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 17* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra * Skolan arbetar för att jag ska röra på mig * Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan * Det är arbetsro på mina lektioner Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21 Jag är nöjd med min skola

28 Elevenkät Senaredel Bilaga 3 en (%) visar elevernas uppfattningar. Instämmer Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Jag trivs med mina kamrater i skolan * De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt * Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade * Jag känner mig trygg i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra * Jag äter lunch i skolan * Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker * Skolan arbetar för att jag ska röra på mig * Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan * Det är arbetsro på mina lektioner Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 11* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 12* Jag känner till skolans kunskapsmål * Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) * Jag är med och planerar mitt skolarbete * Jag är med och utvärderar mitt skolarbete * I skolan samarbetar jag med andra elever * Jag pratar om mitt lärande i skolan * Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete * Jag vet hur det går för mig i skolarbetet * Jag är nöjd med mina i skolan Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen * Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 23 Jag är nöjd med min skola Jag har blivit rättvist bedömd i förhållande till betygskriterierna

29 Föräldraenkät/Skola, 2010 tidigaredel Bilaga 4 en (%) visar föräldrarnas uppfattningar. Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade * Mitt barn känner sig tryggt i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 3* Skolan lär mitt barn vad det ska äta för att må bra * Skolan arbetar för att mitt barn ska röra på sig * Mitt barn får den tid hon/han behöver för att göra sina uppgifter i skolan * Det är arbetsro på lektionerna Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 7* Mitt barn kan vara med och påverka verksamheten på sin skola * Mitt barn uppmuntras till att ta ansvar för sitt skolarbete Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 9* Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete * Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan * Mitt barn är med och utvärderar sitt skolarbete Delaktiga föräldrar 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 12* Jag har fått information om skolans kunskapsmål * 14* 15* Jag kan följa mitt barns utveckling genom den dokumentation som upprättas Jag är nöjd med utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare Skolan ordnar möten för dialog där mina synpunkter på skolans verksamhet efterfrågas * Samarbetet med skolan fungerar bra Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 17 Personalen i skolan bemöter mig på ett positivt sätt Det är lätt att komma i kontakt med personalen på skolan Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola

30 Föräldraenkät/Skola, senaredel Bilaga 5 en (%) visar föräldrarnas uppfattningar. Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 1* Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade * Mitt barn känner sig tryggt i skolan Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 3* Skolan lär mitt barn vad det ska äta för att må bra * Skolan arbetar för att mitt barn ska röra på sig * Mitt barn får den tid hon/han behöver för att göra sina uppgifter i skolan * Det är arbetsro på lektionerna Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 7* Mitt barn kan vara med och påverka verksamheten på sin skola * Mitt barn uppmuntras till att ta ansvar för sitt skolarbete Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 9* Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete * Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan * Mitt barn är med och utvärderar sitt skolarbete Delaktiga föräldrar 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 12* Jag har fått information om skolans kunskapsmål * 14* 15* Jag kan följa mitt barns utveckling genom den dokumentation som upprättas Jag är nöjd med utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare Skolan ordnar möten för dialog där mina synpunkter på skolans verksamhet efterfrågas * Samarbetet med skolan fungerar bra Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 17 Personalen i skolan bemöter mig på ett positivt sätt Det är lätt att komma i kontakt med personalen på skolan Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola