Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011. För Vistaskolan och Huddinge tal- och språkförskola/skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 För Vistaskolan och Huddinge tal- och språkförskola/skola

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 4 FÖRSKOLA... 4 SKOLA... 4 FRITIDSHEM SAMMANFATTANDE RESULTAT FÖRSKOLA... 5 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 5 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING NORMER OCH VÄRDEN... 5 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING EKOSYSTEM I BALANS SAMMANFATTANDE RESULTAT GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM... 6 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PCESSER/HANDLINGSPLANER... 8 NÖJDA INVÅNARE... 8 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 NYCKELTAL OCH KOSTNADSFÖRDELNING... 9 LEDNINGSDEKLARATION VERKSAMHET ORGANISATION DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET - FÖRSKOLA NÖJDA FÖRÄLDRAR DELAKTIGA FÖRÄLDRAR GOD KOMMUNAL VERKSAMHET GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM KUNSKAP UTVECKLING OCH LÄRANDE HUVUDPCESS I FÖRSKOLA ÅTGÄRDSPGRAM STÖDPCESS I FÖRSKOLA UTVECKLING OCH LÄRANDE HUVUDPCESS I GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM ÅTGÄRDSPGRAM STÖDPCESS I GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM NORMER OCH VÄRDEN HUVUDPCESS I FÖRSKOLA LIKABEHANDLING - STÖDPCESS NORMER OCH VÄRDEN HUVUDPCESS I GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM LIKABEHANDLING - STÖDPCESS EKOSYSTEM I BALANS - FÖRSKOLA EKOSYSTEM I BALANS GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BILAGOR BILAGA GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD MÄTSYSTEM OCH STYRTAL ELEVENKÄT 2010 TIDIGAREDEL BILAGA ELEVENKÄT SENAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, 2010 TIDIGAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, SENAREDEL BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT/ FRITIDSHEM 2010 BILAGA FÖRÄLDRAENKÄT ÖVERGÅNG FÖRSKOLA-FÖRSKOLEKLASS BILAGA

3 Kvalitetsredovisningen för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ragnar Åsbrink. Enhetens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för sammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Enhetens kvalitetsredovisning bygger på av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2009 (VP 2009) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2009/2010. Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats ( Arbetsplan Kvalitetsredovisningen med åtaganden för ökad måluppfyllelse, används som underlag till de avsnitt i detta dokument som utgör arbetsplan/överenskommelse för kommande läsår. Enheternas arbetsplan beskriver åtagande som ska genomföras för kommande läsår utifrån målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010). En överenskommelse att verksamheten bedrivs enligt planens åtagande, samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget, träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och enhetens rektor. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Vistaskola Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Jan-Eric Johansson Adress: Vista skolväg 1 Telefon: Skolans hemsida: 3

4 1. SAMMANFATTNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Förskola Även om en från föräldraenkäten är något lägre i år jämfört med föregående år är de fantastiskt höga. 100 % av föräldrarna är nöjda med verksamheten. Personalen har hög kompetens och detta tillsammans med en hög personalbemanning borgar för de goda en. Från och med hösten kommer språkförskolan organisatoriskt flyttas till förskolechefen med ansvar för specialförskolor i kommunen. Skola Skolan får ett omväxlande i år. Tidigaredelen får, med några undantag, något sämre än föregående år även om et oftast är bättre en kommungenomsnittet. Senaredelen däremot förbättrar sina på i stort sett alla punkter. Skolans framgångsområde i år har varit kunskapsdelen. Meritvärdet i åk 9 är det högsta i kommunen. Nationella provens är också mycket goda med ett undantag, matematik. Här behöver vi fortsätta vårt arbete med att minska lärobokens betydelse i undervisningen och fokusera på att prata matematik för att ge en förståelse för grunderna. Åtagandet om att utveckla undervisningen i matematik kvarstår således under nästa läsår. Skolan upplevs som trygg men fortfarande är det för många elever som upplever sig kränkta i skolan. Vi behöver fortsätta arbeta med värdegrunden med fokus på bemötande och förhållningssätt både bland vuxna och också elever. Vi måste också skapa levande planer mot kränkningar för att ytterligare höja tryggheten hos eleverna. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande i undervisningen har ökat markant under året. Elevledda utvecklingssamtal har varit den succé vi alla hoppats på. Denna metod skall genomföras i alla klasser och alla verksamheter kommande år. Fritidshem Fritidshemmen får fortfarande låga när det gäller delaktighet. Även tryggheten har fått ett sämre trots att vi genomfört förändringar under året som t ex justeringar av rastvärdssystemet. Även fritidshemmen behöver ta fram egna levande planer mot kränkningar där fritidsverksamheten lyfts fram och blir tydlig. Allmänt Skolan fortsätter att växa under nästa år. Till enheten knyts en ny verksamhet, Lindskolan. Samtidigt startar vi verksamhet i en helt ny skola, Rosenhill. Vi passar på tillfället och skapar en ny organisation med syfte att skapa tydligare och mer strukturerade arbetslag som skall borga för att vi når ett ännu bättre nästa år. Den pedagogiska och verksamhetsmässiga utvecklingen skall ha arbetslaget som sin bas. 4

5 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT förskola Nöjda invånare god kommunal verksamhet Förskoleområdets Förskoleområdets etappmål 1 Förskoleområdets Kommunen totalt Förskola 08/09 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar % % 93 % Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets etappmål 2 Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Förskola 08/09 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 9,8 9,8 9,6 7,9 Hållbar samhällsutveckling utveckling och lärande Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets etappmål 2 Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Förskola 08/09 09/10 09/10 09/10 Lärande 10,0 10,0 9,3 8,0 Ansvar och inflytande 8,7-8,5 8,1 Folkhälsa 9,9-9,9 8,5 Förskola och omvärlden ,0 6,9 Hållbar samhällsutveckling normer och värden Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets etappmål 2 Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Förskola 08/09 09/10 09/10 09/10 Trygghet 9,6-9,5 8,7 Jämställdhet 9,6-8,3 7,9 Hållbar samhällsutveckling ekosystem i balans Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets etappmål 2 Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Förskola 08/09 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 9,3-8,7 7,7 Generellt kan man konstatera att Huddinge tal- och språkförskola får fantastiska trots att det genomgående blir något lägre än föregående år. Lägst får man på sin egen självvärdering rörande förskola och omvärld. 1 Etappmål har endast satts för vissa målområden. 2 et för Nöjda föräldrar grundas på påståendet Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola och räknas inte in i något annat styrtal. Redovisningen sker i procentform. Siffran är andelen föräldrar som instämmer helt eller ganska mycket i påståendet. 3 Detta målområde mäts för första gången i år och här prövas nu en ny typ av självvärdering i arbetslagen. 5

6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT grundskola och fritidshem en i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkät och föräldraenkätfritidshem, vilket är specificerat i respektive tabell. I tabellen med rubriken Delaktiga föräldrar är det förutom föräldraenkät-fritidshem även föräldraenkät-skola som ligger till grund för en. Tabellen kunskap presenterar elev från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och 5 och betyg för årskurs 9. Kontinuitet i lärande redovisar från en föräldraenkät och Skola och omvärlden redovisar från en av personalen gjord självvärdering. Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Högsta Lägsta Kommun totalt Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar Skolans tidigaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Skolans senaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Delaktiga föräldrar Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 5,8 7,0 5,6 5,8 4,9 6,6 Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 8,5 8,5 7,8 9,6 5,6 7,9 Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,8 7,8 7,9 8,1 7,6 7,3 Hållbar samhällsutveckling Kunskap 8 et redovisar andel (%) elever. Etappmål Kommun totalt Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - åk , ,8 87,2 Kunskap - åk ,1 78,9 Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - Behörig nat.progr.åk ,5 95, ,3 88,4 Kunskap Minst G i 16 ämnen åk ,3 83, ,4 84,1 4 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3 5. Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 5 6 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 7 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 8 en avser läsåret 2009/2010. för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller elever med utländsk bakgrund som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans, men i kommunens. Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass. 6

7 Utveckling och lärande Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 6,6 7,3 6,7 6,7 5,7 7,3 Ansvar och inflytande 5,0 7,0 5,1 5,4 3,3 5,8 Folkhälsa 7,0 -- 7,3 7,4 6,7 7,4 Skola och omvärlden (personal) , Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 8,7 8,7 8,7 9,8 7,1 8,1 Ansvar och inflytande 8,7 8,7 8,7 9,5 8,0 7,9 Folkhälsa 8,1 -- 8,2 9,6 6,2 7,5 Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) x -- 7, ,4 Skola och omvärlden (personal) , Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 6,7 6,7 6,7 7,3 5,8 6,6 Ansvar och inflytande 6,6 7,0 6,7 7,3 5,9 6,4 Folkhälsa 6,2 -- 6,1 7,6 5,2 6,1 Skola och omvärlden (personal) , Ett av skolans åtaganden var att få ett styrtal för kontinuitet i lärandet och detta lyckades. et ligger något under kommungenomsnittet. Normer och värden Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 7,6 8,2 7,3 7,6 6,6 7,9 Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,6 8,6 8,9 9,3 8,0 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 7,7 7,7 7,5 8,1 6,9 7,6 Ekosystem i balans Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 8,6 8,5 9,8 5,0 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 5,9 5,8 7,4 4,0 5,8 Fritidshemmen får genomgående ganska låga och tidigaredelen, med några undantag, något sämre än föregående år. Å andra sidan blir en bättre för senaredelen särskilt med tanke på kunskapsen som ligger i topp i kommunen. 7

8 4. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PCESSER/HANDLINGSPLANER Lista över dokumentation Här redovisas dokumentation/handlingsplaner som stödjer arbetet mot nämndens mål. Nöjda invånare God kommunal verksamhet Elevledda utvecklingssamtal Matråd Elevråd Mall för föräldramöten Vistabladet Skola 24 Hemsida Hållbar samhällsutveckling Kunskap Måldokument Kursplaner Betygskriterier Arbetsplaner för elever (moment) LUS Matematiktester Kontinuerlig analys och åtgärder Erbjudande om lovskola Utveckling och lärande Elevledda utvecklingssamtal Plan för Rörelse varje dag Elevvårdsplan Kontinuerliga analyser och åtgärder PU-ÅP Plan för arbetslivskunskap PRAO åk 6 samt åk 8 Normer och värden Likabehandlingsplan Krisplan Kamratstödjare Rasttillsyn Incidentrapporter Matsalstillsyn Trivselregler Plan för hur vi tar emot nya elever SET ÖPP Ekosystem i balans Kursplaner 8

9 5. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeltal och kostnadsfördelning Förskola Egna Huddinge Riket förskolan förskolor Antal placerade barn Total kostnad/barn (exklusive lokaler) Personalkostnad/barn Antal barn/årsarbetare 12 2,4 5,4 5,4 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning % 34 % 56 % Andel (%) personalkostnader 96,8 % 90,2 % Övriga driftkostnader (%) 3,2 % 9,8 % Tabell 1: Nyckeltal, förskola Kommentarer: Tal- och språkförskolan är en specialförskola för barn med tal- och/eller språksvårigheter och har därför en betydligt högre andel personal per barn. Fritidshem Egna Huddinge skolan fritidshem Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 14 46, Inskrivna barn per årsarbetare 15 20,56 29,9 20,9 Kostnad per barn, exklusive lokaler Andel (%) personalkostnad Övriga driftkostnader (%) Tabell 2: Nyckeltal, fritidshem Kommentarer: Vi får en förhållandevis hög personaltäthet vilket inte borde stämma med Vistaskolans fritidshem. Troligen är det så att Huddinge tal- och språkskolas fritidshem ingår i dessa siffror. Det är en särskild undervisningsenhet med betydligt högre personalbemanning än övriga fritidshem. Andelen personal med högskoleutbildning är också betydligt högre i taloch språkskolans fritidshem. På sikt behöver vi separera dessa siffror för att få ett jämförbart för Vistaskolans fritidshem. 9 Avser helårsinskrivna barn, hämtat från Huddinge kommuns verksamhetssystem Procapita första vardagen april Huddinge kommuns bokslut Huddinge kommuns bokslut Statistiska Centralbyrån (SCB), oktober Statistiska Centralbyrån (SCB), oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Huddinge kommuns bokslut

10 Grundskolan Egna Huddinge skolan grundskolor Riket Antal elever i skolan Andel (%) elever som deltar i modersmålsundervisning 18 24,6 35,2 53,3 Antal lärare per 100 elever 19 7,0 8,0 8,2 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 20 74,8 80,2 86,5 Totalkostnad per elev, exklusive lokaler Undervisningskostnad per elev Andel (%) personalkostnad Övriga driftkostnader (%) Tabell 3: Nyckeltal, grundskola Kommentarer: Skolan har växt med 80 elever sedan förra året och den har fortsatt växa under året. Under våren var det drygt 560 inskrivna elever och till hösten beräknar vi ha bortåt 625 elever. Samtliga nyrekryteringar har pedagogisk högskolexamen varför denna andel beräknas öka. Verksamhetsidé/profil En stor skola med den lilla skolans närhet och omtanke. Ledningsdeklaration Ledningen ska arbeta för att skolan och dess personal: är starkt inriktade följer upp och utvärderar verksamheten fokuserar på barnens/elevernas behov och förutsättningar har stora förväntningar på barnen/eleverna arbetar gemensamt och utvecklar gemensamt har ett aktivt och hela tiden pågående arbete med värdegrunden Vi gör detta genom att vara: Utmanande - Tydliga - Uppmuntrande Långsiktiga coachande i vårt ledarskap Som ledare ska vi vara goda förebilder för både personal och elever. Vi har en helhetssyn på vår verksamhet. Vi fokuserar på det positiva och arbetar för att alla skall vara delaktiga i vår verksamhet och utvecklingen av densamma. Verksamhet Vistaskolan är en integrerad F-9 skola som växer. Idag har vi fyra paralleller i förskoleklass, tre paralleller åk 1-2 samt två paralleller åk 3-9. Förutom förskoleklasser och skolklasser erbjuder skolbarnomsorg för 6-9 åringar och öppen fritidsverksamhet för åringar. För elever i åk 6-9 erbjuder vi profilgrupper i bild, musik, kärnämnesfördjupning, idrott/fotboll och No/science. Skolan ligger i ett naturskönt område med stora möjligheter till uteverksamhet och naturstudier. 17 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. 18 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. OBS! Elever som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål, har rätt till undervisning i detta språk. Språket måste dock vara dagligt umgängesspråk för eleven. 19 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Statistiska centralbyrån (SCB) oktober Huddinge kommuns bokslut Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 och från Huddinge kommuns bokslut

11 Till enheten hör också Huddinge Tal- och språkskola en verksamhet med sex stycken särskilda undervisningsgrupper för elever med försenad eller avvikande tal- och språkutveckling. Ytterligare verksamheter som är kopplade till rektorsområdet är Huddinge tal- och språkförskola, en specialförskola med 12 inskrivna barn samt Sjukhusskolan i Huddinge kommun. Den senare verksamheten har två anställda lärare som arbetar i Karolinska universitetssjukhuset med elever som vistas på sjukhuset under kortare perioder. Respektive hemkommun är ansvarig för elevens utveckling medan undervisningen bedrivs av sjukhuslärarna, se separat redovisning av Sjukhusskolans verksamhet. Vistaskolan byggdes 1950 och har sedan dess genomgått flera om och tillbyggnader. Hösten 2004 fick vi nya ändamålsenliga lokaler för åk 6-9, nytt mediatek, ny idrottshall, nytt tillagningskök och matsal samt nya NO-salar. Vår mycket fina fysiska skolmiljö är något som vi alla, elever och personal, värnar om! Organisation HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA 2009/2010 FÖRSKOLA Diagnosvägen F-1 A F-1 B FRITIDSHEM VISTASKOLAN 2009/2010 REKTOR 2 BITRÄDANDE REKTORER SKOLSEKRETERARE VAKTMÄSTARE STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE SKOLSKÖTERSKA SKOLKURATOR SKOLPSYKOLOG FRITIDSHEM F A F B FC FD (halv grupp) 1 A 1 B 1 C 2 A 2 B 2 C 11

12 3 A 3 B 4 A 4 B 5 A 5 B 6 A 6 B 7 A 7 B 8 A 8 B 9 A 9 B HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA 2010/2011 F FRITIDSHEM LINDSKOLAN 2010/2011 Förskolan Grundsärskola F-klass Grundsärskola åk 1-5 Grundsärskola åk 6-9 TBA klass (tillämpad beteende analys) Träningsskola åk 1-6 Träningsskola åk 6-9 FRITIDSHEM VISTASKOLAN/SENHILL 2010/2011 REKTOR BITRÄDANDE REKTOR åk F-3 BITRÄDANDE REKTOR åk 4-9 BITRÄDANDE REKTOR Lindskolan samt Huddinge tal- och språkskola SKOLSEKRETERARE VAKTMÄSTARE STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE SKOLSKÖTERSKA SKOLKURATOR SKOLPSYKOLOG 12

13 FRITIDSHEM F A F B FC FD 1 A 2 A 3 A 1 D 1 B 2 B 3 B 1 C 2 C 3 C 4 A 4 B 5 A 5 B 6 A 6 B 7 A 7 B 8 A 8 B 9 A 9 B Besöksadress Vista skolväg 1 Postadress Vistaskolan Huddinge kommun BUF Huddinge Expedition Sara Sjöstrand Fax Rektor Jan-Eric Johansson Bitr.rektor Anna Stjelke Fredricsson Bitr.rektor Anna Gustafsson Bitr.rektor Ann Johansson Vaktmästare Diego Lorenzo del Toro SYV Gösta Krantz Skolsköterska Gunilla Hellström Skolkurator Anneli Haugdal Skolpsykolog Mats Carlsson? Som man kan konstatera ovan växer skolan i storlek även inför läsåret 2010/2011. Inflyttningen i Vistaberg har tagit fart och detta blir framförallt synligt i de yngre åldrarna. Vi ökar elevantalet till ca 625 elever. Ökningen gäller både Vistaskolan som Huddinge tal- och språkskola. För att klara denna utökning tas en ny skola i anspråk hösten Den heter Rosenhillskolan och skall inhysa två arbetslag från Vistaskolan. Organisationen ändras till att innehålla en årskurs vardera i arbetslagen åk 1-3. Övriga arbetslag blir homogena. Enheten släpper en verksamhet, Huddinge tal- och språkförskola som istället kopplas till förskolechefen med ansvar för specialförskolor i kommunen. En ny verksamhet knyts till enheten. Lindskolan, en tränings- och grundsärskola för barn/elever med autism. Denna verksamhet kommer att placeras i Rosenhillskolan. Totalt kommer enheten ha bortåt 700 elever fördelat på de olika verksamheterna. 13

14 6. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 23 Personal Personalen har deltagit i utvärderingen av alla enheten har producerat under året. Personalens analyser och förslag till förbättringar finns inarbetade i enhetens kvalitetsredovisning och arbetsplanen. Barn/elever Samtliga elever har svarat på kommunens elevenkät. De har sedan analyserat och lämnat förslag på förbättringar. Dessa finns inarbetade i enhetens kvalitetsredovisning och arbetsplan. Elevernas samlade kvalitetsrapport finns som bilaga till kvalitetsredovisningen. De har också svarat på en enkät rörande mobbning. Svarens och analysen av dessa bildar underlag för den årliga planen som ingår i Likabehandlingsplanen. Föräldrar Alla föräldrar har beretts möjlighet att ge sin syn på verksamheten via föräldraenkäter. Svaren har diskuterats på föräldramöten och har senare analyserats av personalen med förslag på förbättringar. Dessa finns inarbetade i kvalitetsredovisningen och arbetsplanen. Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd Kvalitetsredovisningen/arbetsplanen kommer dels att läggas ut på skolans hemsida. Alla personal får ett eget exemplar av kvalitetsredovisningen/arbetsplanen. Personalen skall sedan beskriva, i en egen arbetsplan, hur de ämnar arbeta för att uppfylla skolans åtaganden. 7. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet - förskola Nöjda föräldrar Förskoleområdets Förskoleområdets Kommunen totalt Förskolan 08/09 09/10 09/10 Nöjda föräldrar % 100 % 93 % Kommentar: Det kan inte bli bättre. Delaktiga föräldrar Mål VP 2009/VP 2010: Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete. 23 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702). 24 et grundas på påståendet Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola och räknas inte in i något annat styrtal. Redovisningen sker i procentform och avser andelen föräldrar som instämmer helt eller ganska mycket i påståendet. 14

15 Åtagande 2009/2010: Vi ska arbeta för att medvetengöra föräldrar och barn hur vi arbetar med barnens inflytande och delaktighet. Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets etappmål Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Förskolan 08/09 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 9,8 9,8 9,6 7,9 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Personalen har genom hög kompetens, hög bemanning och ett högt engagemang skapat en verksamhet som erbjuder föräldrar goda möjligheter till inflytande över verksamheten. et är något lägre än förra året men är samtidigt så högt att några ytterligare åtaganden inte krävs. God kommunal verksamhet grundskola och fritidshem Nöjda barn, elever och föräldrar 25 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Högsta Lägsta Kommun totalt Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar Skolans tidigaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Skolans senaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever Nöjda föräldrar Kommentarer: Fritidshemmen får ett något lägre än föregående år medan tidigare och senaredelen får lika eller högre. Vi är särskilt nöjda med et för senaredelen. Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2009/VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2009/2010 Förbättra informationen till föräldrarna Undersöker möjligheterna att inrätta ett skolråd för hela Vistaskolan 25 et grundar sig på enkätpåståenden Jag är nöjd med min skola och Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem i elev- och föräldraenkäterna. 15

16 Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 5,8 7,0 5,6 5,8 4,9 6,6 Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 8,5 8,5 7,8 9,6 5,6 7,9 Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,8 7,8 7,9 8,1 7,6 7,3 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem Åtagandet att förbättra informationen har faktiskt uppnåtts då alla fritidshem skrivit informationsbrev till föräldrarna minst en gång per månad. Trots detta får vi låga styrtal då det gäller delaktigheten hos föräldrar. Särskilt föräldrar till flickor i öppna fritidshemmet ger lägre siffror. Man känner inte till målen och bjuds inte in tillmöten där föräldrarnas åsikter efterfrågas. Däremot är föräldrar till flickor mer nöjda med samarbetet med fritidshemmet. Min bedömning är att skolan har växt enormt mycket senare år och vi har haft svårt att hinna med att skapa en tydlig och strukturerad organisation för fritidshemmen. Från och med nästa år gör vi om hela organisationen och skapar tydliga arbetslag där fritidshem och lärare ingår gemensamt. I och med detta skapar vi mindre fritidshemsavdelningar som borde borga för en ökad tydlighet och struktur för föräldrarna. Det kommer att underlätta inblicken i verksamheten för föräldrar och därmed torde även delaktigheten öka. Skola Ambitionen med att skapa ett föräldraråd/skolråd har inte uppfyllts under året. Däremot har skolan via kontakter med föräldrar förstått att det finns ett behov av ett dylikt råd framöver. Vi upprepar således åtagandet nästa år. et har försämrats för tidigaredelen och vi tror att även detta hänger samman med att skolan växt så oerhört mycket på kort tid. En ny och tydligare organisation kommer troligen att förbättra et. Även i föräldraenkäten kan man se skillnader i klasserna om man haft elevledda utvecklingssamtal eller ej. Föräldrarna är mer nöjda om eleverna hållit i samtalet själva. Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Öka föräldrarnas delaktighet i verksamheten Åtgärder Inrätta nya arbetslag där lärare och fritidshemspersonal ingår gemensamt och därigenom skapa en tydligare struktur i verksamheten Inrätta ett föräldraråd/skolråd i skolan Uppföljning av åtgärder Föräldraenkäten 16

17 Åtagande för skolan 2010/2011 Öka föräldrarnas delaktighet i verksamheten Åtgärder Inrätta ett föräldraråd/skolråd i skolan Uppföljning av åtgärder Föräldraenkäten 8. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2009/VP 2010: - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtagande 2009/2010 Fortsätter arbetet att utveckla ledarskapet i klassrummet Utöka tiden då eleverna pratar om sitt lärande Förbättra och bredda undervisningen i matematik Utveckla kunskapsuppföljningen i matematik Kvalitetsredovisning 2009/2010 et redovisar andel (%) elever. LUS Etappmål Kommun totalt Arbetsplan 2010/2011 Kommun etappmål Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/ Kunskap - åk , ,8 87,2 -- Kunskap - åk ,9 83,3 82,1 78,9 -- Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/ Kunskap - Behörig nat.progr.åk ,5 95,2 96,3 88,4 91 % Kunskap Minst G i 16 ämnen åk ,3 83,3 94,4 84,1 83 % : LUS (%) 30 sept 2008 maj 2009 sept 2009 maj 2010 Huddinge grundskolor maj 2010 Skolår X Skolår X Skolår X 26 Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 27 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5 28 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. 29 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 30 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad. 17

18 et för årskurs 9 i maj är något märkligt då vi får ett så högt meritvärde i betygen. Troligen är det så att et inte är uppdaterat. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 31 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i skolår Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i skolår 3 95,8 88,2 91,4 69,5 61,5 65,3 Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma 95,8 94,1 94,8 88,9 85,8 87,2 Åk 5 F P T F P T Antal elever i skolår Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i skolår 5 84,0 76,5 81,0 63,1 55,0 59,1 Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En 84,0 82,4 83,3 82,1 75,5 78,9 Andel elever som uppnådde målen i samtliga ämnen i skolår 5 0,0 0,0 0,0 42,8 35,0 38,9 Åk 9 F P T F P T Antal elever i skolår Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 245,7 231,6 239,2 220,7 203,6 211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 X X X 61,6 60,6 61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, 96,6 96,0 96,3 87,1 89,5 88,4 engelska och matematik i skolår 9 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i skolår 9 96,6 92,0 94,4 84,6 83,6 84,1 Analys av måluppfyllelse inom kunskap Tidigaredel en för våra elever i åk 3 är mycket bra. Vistaskolans totala 94,8 % ligger högre än kommunens snitt, 87,2 %. Vi har även klart förbättrat våra mot förra läsåret. I de nationella proven i svenska och matematik har 96,6 % av våra elever uppnått alla delmål. Flickorna i åk 3, i båda klasserna, har alla uppnått samtliga delmål i ämnet svenska. Även pojkarna har lyckats mycket bra, men et har påverkats av att en pojke inte skrivit proven. I svenska har båda klasserna arbetat mycket med läsförståelse och skrivprojekt under året. Att vi också målmedvetet arbetar med LUS och åtgärder för de elever som behöver extra stöd gällande läsning har medfört ett gott. Inom ämnet matematik har vi under detta arbetsår prioriterat att tala och laborerat kring matematik samt inte låtit läroboken styra. Skolans satsning på en matematikverkstad har hjälpt till. Båda klasserna visade på goda kunskaper, men den ena klassen hade vissa svårigheter kring delproven som handlade om tid och area/volym. Vistaskolans i åk 5 är också mycket bra och elevernas totala 83,3 % ligger över kommunens snitt 78,9 %. I helhetsbedömningen ligger våra pojkar något lägre än 31 en avser läsåret 2008/2009. för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller utländska elever som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans, men i kommunens. Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass. 18

19 flickorna, men jämför vi med kommunens har våra pojkar lyckats mycket bra. Våra elever har generellt klarat sig mycket bra i svenska och engelska, och visat något sämre i matematik. I åk 5 är det 97,6 % av eleverna som nått samtliga mål. Vi är mycket nöjda med våra i de nationella proven i svenska. Samtliga elever utom en har nått målen i svenska. Några elever har skrivit uppsatser som blivit godkända med tvekan, vilket gör att vi nästa arbetsår kommer att låta eleverna att träna på att skriva texter och öva grammatik, stavning och skrivregler. Läsförståelse och den muntliga delen har gått mycket bra i båda klasserna. Även et på de nationella proven i engelska är mycket bra. 92,7 % har nått målen, vilket betyder alla elever utom två. De delar som eleverna inte blev godkända i var den muntliga delen och hörförståelse. Detta kommer eleverna få öva mer på under nästa läsår. De nationella proven i matematik är de prov våra elever lyckas lite mindre bra i. 85,4 % av eleverna har nått målen, vilket är något under kommunens snitt 87,9 %. Vi ser att eleverna i båda klasserna haft svårt med delprov B (jämföra/skatta, area) och D (räkna naturliga tal i huvudet med hjälp av skriftliga räknemetoder). Inför nästa arbetsår behöver vi träna strategier i huvudräkning samt area och skala. Vi ser inga betydande skillnader mellan pojkar och flickors. Senaredel Vistaskolans elever i åk 9 har lyckats mycket bra. Våra elevers meritvärde på 239,2 är bäst i kommunen. Våra flickor har i stort lyckats något bättre än våra pojkar, vilket tyvärr ser lika ut i hela kommunen. Andel elever från Vistaskolan som är behöriga att söka nationella program på gymnasiet är 96,3 %, mot kommunens snitt på 88,4 %. Här är et i princip lika mellan pojkar och flickor. Glädjande nog har våra elever även lyckats väl i samtliga skolämnen, inte bara i skolans kärnämnen. Andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i skolår 9 är 94,4 %, vilket är 10 % högre än kommunens snitt. Flickorna har presterat lite bättre än pojkarna. Om vi tittar i backspegeln ser vi att de elever som nu gått ut åk 9 varit studiemotiverade och ambitiösa under hela sin skoltid. Klasserna har haft stabila lärare, med få lärarbyten. De har tidigt tränat på att jobba mot mål och att utvärdera sina och sitt lärande. Detta ska vi lära oss av. Redan i de nationella proven i åk 5 visade eleverna goda. Det är två elever som inte blivit godkända i de nationella proven i svenska. Det är främst delprov A (läsförståelse) som vållat problem, framför allt i den ena klassen. Läsförståelse är något vi ständigt arbetar med, via olika projekt och via att vi noga följa eleverna via LUS. Årets LUS- är dock missvisande för åk 9, då det blivit fel i vår rapportering. I de nationella proven i engelska är et mycket bra. I den ena klassen är alla elever godkända, och i den andra är det tre elever som ej nått målen i NP. Dessa tre elever har arbetat med åtgärdsprogram, men åtgärderna har inte helt räckt till. Gällande betygen i åk 9 har flest pojkar i den ena klassen nått MVG, medan flickorna i den andra klassen gjort det. Så här ser vi ingen betydande skillnad mellan könen. Matematik är även i åk 9 det ämne eleverna presterat sämst på i de nationella proven. 86,2 % av eleverna fick godkänt. Det är flest flickor som ej nått alla mål i NP. Flera av de elever som inte lyckades helt på de nationella proven har ändå presterat som medfört att de fått ett 19

20 betyg. De har visat sina kunskaper på annat vis under året, jobbat med sina åtgärdsprogram samt även gått på lovskola. I de nationella proven i NO skrev våra elever prov i kemi. Detta var inte tillfredsställande och visade inte elevernas egentliga kunskaper. I NO har eleverna flera gånger under läsåret bytt lärare. Det har saknats kontinuitet och långsiktig strategi. Elevernas betyg inom NO är dock rättvisa och de har visat att de uppnår målen för respektive ämne. Utveckling och lärande huvudprocess i förskola Mål VP 2009/VP 2010: Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan. Alla barn lär sig sunda livsvanor. Alla barn har en god lärandemiljö. Alla föräldrar upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan förskola och förskoleklass eller skola. Alla förskolor samarbetar med verksamheter utanför förskolan som berikar alla barns utveckling. Alla barn utvecklar förmågan att kommunicera på sitt modersmål (ej i VP 2010). Åtagande 2009/2010: Vi åtar oss att utveckla förskolans innemiljö utifrån barnens behov och intressen. Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 Förskoleområdets Förskoleområdets Förskoleområdets styrtal etappmål styrtal Kommunen totalt Kommunens etappmål Förskolan 08/09 09/10 09/10 09/10 10/11 Lärande 10,0 10,0 9,3 8,0 8,0 Inflytande 8,7-8,5 8,1 7,7 Folkhälsa 9,9-9,9 8,5 - Förskola och omvärlden - - 6,0 6,9 - Åtgärdsprogram stödprocess i förskola Mål VP 2009/VP 2010:. Alla barn i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram som stödjer deras utveckling och lärande. Åtagande 2009/2010: Förbättra och utveckla samtalsunderlaget, BUL. Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Vi får något lägre siffror jämfört med tidigare år men samtidigt är de mycket höga och ligger långt över snittet för kommunens styrtal. Lägst får vi i personalens egen självärdering rörande förskola och omvärld. 20

21 Åtagande för förskolan 2010/2011 Utveckla samtalsunderlaget BUL Åtgärder Se över kommunens material för utvecklingsbedömning och ÅP och göra det till vårt. Uppföljning av åtgärder Föräldraenkäten Utveckling och lärande huvudprocess i grundskola och fritidshem Mål VP 2009/VP 2010: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2009/2010 Utveckla verksamheten vid våra fritidshem och fokusera på kunskap genom lek. Fortsätter arbetet att utveckla ledarskapet i klassrummet Utöka tiden då eleverna pratar om sitt lärande Förbättra och bredda undervisningen i matematik Öka barnens inflytande över det inre arbetet i fritidshemmen Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 6,6 7,3 6,7 6,7 5,7 7,3 Ansvar och inflytande 5,0 7,0 5,1 5,4 3,3 5,8 Folkhälsa 7,0 -- 7,3 7,4 6,7 7,4 Skola och omvärlden (personal) , Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 8,7 8,7 8,7 9,8 7,1 8,1 Ansvar och inflytande 8,7 8,7 8,7 9,5 8,0 7,9 Folkhälsa 8,1 -- 8,2 9,6 6,2 7,5 Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) x -- 7, ,4 Skola och omvärlden (personal) , Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 6,7 6,7 6,7 7,3 5,8 6,6 Ansvar och inflytande 6,6 7,0 6,7 7,3 5,9 6,4 Folkhälsa 6,2 -- 6,1 7,6 5,2 6,1 Skola och omvärlden (personal) , Åtgärdsprogram stödprocess i grundskola och fritidshem 21

22 Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen. Åtagande 2009/2010 Utveckla verkningsfulla åtgärdsprogram Erbjuda skola under lov för elever som behöver extra stöd i sin undervisning Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Samtliga personal har deltagit i en utbildning i hur man arbetar med pedagogiska utredningar och hur man skriver åtgärdsprogram. I nuläget har vi inga åtgärdsprogram som gäller separat för fritidshemmen. Däremot har personal från fritidshemmen medverkat vid framtagande av åtgärdsprogram deras verksamhet varit berörd. Fritidspersonalens deltagande kommer att öka i och med att vi skapar nya mer integrerade arbetslag. Fritidshemmen får låga då det gäller barnens inflytande över verksamheten. Föräldrarna menar att barnen varken är med och påverkar planering eller deltar i någon utvärdering av densamma. Särskilt tydligt syns detta hos de äldre fritidsbarnen. Av den anledningen kommer tidigare års åtagande att finnas kvar. Skola Samtliga personal har deltagit i en utbildning i hur man arbetar med pedagogiska utredningar och hur man skriver åtgärdsprogram. Många har upplevt arbetet med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram som omfattande och tidskrävande. Kompetensen har förbättrats genom ovanstående fortbildning. Den pedagogiska personalen har haft stort stöd av specialpedagogerna i utformningen av dokumenten. Vi har också genomfört några workshops för att ytterligare höja kvalitén på dessa. Till hösten anställer vi en egen specialpedagog som kommer at fortsätta arbetet med att utveckla vårt arbete inom detta område. Vi skapar nya mer tydliga och avgränsade arbetslag nästa läsår där fritidpersonalen kommer att ingå tillsammans med lärarna. Arbetet kommer att organiseras så att arbetslagen får mer tid tillsammans. Detta skall medföra att arbetslagen ges en utökad möjlighet att diskutera elevvårdsfrågor. Generellt kan vi säga att vi får goda i elevenkäten. Särskilt tydligt är detta i tidigaredelen. et där skiljer sig inte nämnvärt åt mellan pojkar och flickor. Arbetet med att införa elevledda utvecklingssamtal har utökats kontinuerligt under läsåret. Nästan alla klasser genomförde utvecklingssamtalen enligt denna modell under våren. Vi kan se en tydlig tendens att eleverna upplever ett ökat inflytande över sitt lärande efter att samtalen har genomförts. De högsta styrtal kommer också inom lärande och inflytande, särskilt i tidigaredelen där de flesta samtalen har genomförts. Eleverna menar att de vill ta ett ännu större ansvar för sitt lärande. De elever som ännu inte börjat med elevledda utvecklingssamtal ser fram emot detta. Eleverna menar att elevledda samtal skall genomföras i alla klasser och man vill ha ännu mera tid för samtal runt sitt lärande. En del äldre elever framför att de vill vara med och också planera sitt arbete. Eleverna är medvetna om att skolan arbetar för att de skall röra sig däremot är de mer fundersamma över vad de skall äta för att må bra. Äldre elever vill ha en ANT-plan (alkohol, droger, tobak) för varje årskurs vilket borde föranleda oss att bättre förklara vad ÖPPmodellen (Örebro preventions program) innebär och vilket syfte SET undervisningen (social emotionell träning) har i detta sammanhang. 22

23 En annan tendens som kan skönjas är att klasser som haft täta lärarbyten genomgående får lägre. Det gäller både tidigare som senaredelen, flickor som pojkar. Tal- och språkskolan får genomgående något lägre än Vistaskolan. Pojkarna upplever sig har mer inflytande än flickorna. De senare får dock ett bättre styrtal när det gäller lärande och Folkhälsa. När det gäller skola och omvärld har särskilt tidigaredelen skattat sig väldigt lågt. Frågan om kopplingen undervisning - omvärld behöver lyftas och dryftas under kommande år. Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Öka barnens inflytande över det inre arbetet i fritidshemmen Åtgärder Genom att skapa mindre och mer strukturerade arbetslag Uppföljning av åtgärder Elevenkäten Åtagande för skolan 2010/2011 Öka elevernas inflytande över sitt lärande Utveckla matematikundervisningen Åtgärder Införa elevledda samtal i alla klasser och alla verksamheter inom enheten Introducera entreprenöriellt lärande i skolan Mer undervisning i tematiska former Utnyttja fler digitala (t ex Smartboards) hjälpmedel/läromedel i undervisningen Mer samtal och mindre lärobokstyrd undervisning i matematik Uppföljning av åtgärder Elevenkäten Normer och värden huvudprocess i förskola Mål VP 2009/VP 2010: Alla barn är trygga i sin förskolemiljö. Förskolan arbetar för att alla barn utvecklas utan att styras av traditionella könsroller. Åtagande 2009/2010: Erbjuda en trygg, språkutvecklande, lärande och lustfylld miljö 23

24 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Kommunens etappmål Förskolan 08/09 09/10 09/10 10/11 Trygghet 9,6 9,5 8,7 - Jämställdhet 9,6 8,3 7,9 8,0 Likabehandling - stödprocess Mål VP 2009/VP 2010: Alla barn behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor. Åtagande 2009/2010: Att erbjuda en trygg, språkutvecklande, lärande och lustfylld miljö. Försöka bryta stereotypa könsrollslekar. Likabehandlingsplanen ska färdigställas. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Barnen upplever en stor trygghet i verksamheten vilket troligen beror på en liten barngrupp och en hög personaltäthet. Personalen är dessutom kompetent och engagerad med ett starkt fokus på varje individ. Åtagande för förskolan 2010/2011 Öka vår användning av tecken till stöd i verksamheten Åtgärder Vi startar med tecken kring påklädning och hallsituationen. Vi gör en förteckning över vilka tecken som är viktiga. Vi introducerar barnen för ca 5 tecken åt gången. Uppföljning av åtgärder Föräldraenkäten Normer och värden huvudprocess i grundskola och fritidshem Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2009/2010 Öka tryggheten för elever under raster. Öka tryggheten för elever. Etappmål Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 7,6 8,2 7,3 7,6 6,6 7,9 Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 24

25 Trygghet 8,6 8,6 8,9 9,3 8,0 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 7,7 7,7 7,5 8,1 6,9 7,6 Likabehandling - stödprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Åtagande 2009/2010 Skolan reviderar Likabehandlingsplanen samt tar fram en årlig plan för hur vi arbetar för att förhindra trakasserier Fortsätter arbetet med att utveckla och förtydliga värdegrunden för Vistaskolan Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Sammanfattning av området trygghet i elevenkäten Barnen i fritidshemmen är trygga men et är något sämre jämfört med föregående år och med kommunen som helhet. Vi tror även här att det hänger samman med att skolan och fritidshemmen växt så mycket under senare år. En bättre organisation skall förhoppningsvis förbättra et. Flickorna upplever sig något mer trygga än pojkarna. När det gäller tal- och språk får man ett något lägre än Vistaskolan i övrigt. Pojkarna är mer trygga än flickorna. De allra flesta av de yngre eleverna känner sig trygga i skolan och att man blir bemött på ett respektfullt sätt. De allra flesta lyfter också fram att man tycker att skolan arbetar bra för att förhindra mobbning. Några nya elever har haft svårt att hitta en bästis. Om man känner sig osäker är det oftast rasten som lyfts fram. Även bland de äldre eleverna känner sig de flesta trygga i skolan. Flickor känner sig mer respektfullt bemötta än pojkar. Det kan kanske bero på att pojkar oftare hamnar i situationer som uppmärksammas negativt av vuxna. När man ser på styrtalen har dessa försämrats något för fritidshemmen och de äldre eleverna medan de förbättrats för tidigaredelen. Dessa förändringar har skett trots att skolan arbetat för att förtydliga värdegrunden och att alla klasser numera till exempel arbetar med SET (social emotionell träning) på lektionstid varje vecka. En anledning till det något lägre et kan vara att skolan växt med nästan 100 nya elever varje år under de senaste tre läsåren. Det har säkert påverkat struktur och stabilitet hos både elever och personal. Vi ställer stora förhoppningar till vår nya organisation som sjösätts i höst med tydligare och mindre arbetslag. Förhoppningsvis motverkar detta en fortsatt försämring trots att elevantalet väntas fortsatt öka de närmaste åren. Likabehandlingsplanen/Årliga planen reviderades inför läsåret. En ny revidering skulle ha gjorts inför läsårsavslutet men vi valde att skjuta detta arbete till hösten eftersom skolan dels växer med nya klasser dels därför att vi tar emot helt nya verksamheter. Vi vill att alla skall vara delaktiga i revideringen av Likabehandlingsplanen som kommer att döpas om till Plan mot kränkande behandling. Utvärderingen av Likabehandlingsplanen/Årliga planen skulle bland annat innebära att vi genomförde en trygghetsvandring med alla elever, en enkät rörande annan kränkande 25

26 behandling, samt att alla klasser skulle genomföra SET-lektioner varje vecka. Samtliga utvärderingar är genomförda och sammanfattas lite längre ner. Planen gjordes känd genom att man pratade om dess innehåll och konsekvenser i alla klasser. Föräldrarna har fått information dels på föräldramöten dels via skolans hemsida där planen finns tillgänglig. En särskild Temavecka, vår så kallade MOD- vecka (Medmänsklighet, Omtanke, Demokrati) har genomförts tillsammans med kurator, fältsekreterare och diverse inbjudna föreläsare. Där belystes de olika diskrimineringsgrunderna och skolans Likabehandlingsplan/Årlig plan. Under veckan arbetade man med ett tema Lika-Olika där man bland annat diskuterade hur vi bemöter och tänker runt personer som har en annan etnisk tillhörighet, sexuell läggning och olika former av handikapp. Man utgick t ex från tidningen Respekt som behandlar diskrimineringsfrågor och annan kränkande behandling. Specifika åtgärder rörande diskrimineringsgrunderna När det gäller Kön och könsöverskridande identitet har man framförallt observerat hur detta berörs vid inköp av nya läromedel All personal har i uppdrag att agera direkt om man hör nedsättande sexualiserat språkbruk. Flera klasser har fokuserat mycket på att fördela frågor och svar omväxlande till pojkar och flickor. En intressant observation är att om fördelning av talarordning varit exakt 50/50 för pojkar och flickor så har båda könen upplevt det som att flickorna fått mest talutrymme vilket är en tankeställare för hur vi fördelar talutrymme i allmänhet. När det gäller etnisk tillhörighet följde vi planen och genomförde temaveckan enligt ovan. Vi har förbättrat tillgängligheten för funktionshindrade genom att installera automatiska dörröppnare inom skolan. Sexuell läggning berördes också via ovan nämnda temavecka. När det gäller annan kränkande behandling ha vi genomfört de ovan nämnda kartläggningarna via enkät och trygghetsvandring för alla elever. Enkäten genomfördes med alla elever i åk 3-9. Vi har ett direkt jämförande med föregående års enkät. Tyvärr medger inte denna att man kan urskilja enskilda klasser eller särskilja et för pojkar och flickor (vi hoppas på bättre enkätprogram i framtiden). Ytterligare ett tyvärr gäller det faktum att et i årets enkät inte skiljer sig nämnvärt åt jämfört med föregående år. Trots att en övervägande del av eleverna trivs bra eller till och med mycket bra är det fortfarande nästan 25 % ( 1 % = 3 elever) av eleverna som upplevt sig kränkta (mobbade) någon gång under skolåret. Av dessa är det fortfarande 7 % som upplever detta en gång i veckan eller mer. De vanligaste formerna av kränkningar är att man blir retad på ett sårande sätt eller blir utsatt för fysiskt våld (slagen, knuffad eller instängd). Färre elever än förra året anser sig kränkta på grund av hudfärg och invandrarbakgrund, obehagliga ord av sexuell natur samt via telefon och Internet. Å andra sidan är det fler elever som upplever sig retade på ett sårande sätt och/eller blivit utestängda av kamraterna. De flesta kränkningar sker på skolgården och i korridorer men en anmärkningsvärd siffra är att 3 % anser sig bli kränkta under lektionstid, av vem framgår inte av enkätsvaren. Fortfarande är det närmare 40 % av eleverna som anser att de vuxna gör för lite för att stoppa kränkningarna. Siffran stiger till närmare 70 % när det gäller om eleverna gör något själva för att stoppa kränkningarna (35 % någon enstaka gång eller aldrig). Här måste vi arbeta mer dels som förebilder dels för att ge eleverna kraft att säga ifrån där SET-lektioner spelar en viktig roll. Precis som förra året sjunker siffran över antalet kränkningar när man frågar om elevens aktiva deltagande i mobbningen. 15 % medger att de medverkat till detta någon enstaka gång eller oftare under året. 8 % av dessa har inte blivit tilltalade av någon vuxen rörande deras 26

27 kränkningar. Man frågar sig om personalen inte känt till deras aktiviteter eller om man bara struntat i att tillrättavisa dem? Strax under 40 % av eleverna är någon gång rädda att bli mobbade och av dessa är det 6 % som ofta är rädda. Kartläggningen via trygghetsvandringarna har sammanställts och delats ut till all personal. Man kan konstatera att de flesta av eleverna är trygga i skolan. Särskilt trygg är man i sitt klassrum och i övriga delar av skolan där det finns vuxna i närheten. Yngre elever är mer otrygga i miljöer där de äldre eleverna vistas. De anses vara högljudda och bullriga. Fåris, den stora sluttningen och skogen bakom skolan, är mindre trygg mest beroende på avsaknad av vuxna. Detta har föranlett fritidspersonalen att lägga om sitt rastvärdssystem med fler rastvärdar och med en person placerad i Fåris. Ett system med incidentrapporter har införts under året. Detta har medfört att vi snabbare kunnat agera när kränkningar eller bråk uppstått i skolan. Detta system skall vidareutvecklas under året. Inför höstens revidering av planen, som startar med en workshop för all personal, bildar denna utvärdering och kartläggning en grund för förändringar. Vi behöver också särskilja fritidshemmens verksamhet och lyfta fram perspektivet kränkningar vuxen-elev. Inom SET undervisningen kommer vi att ha ett särskilt fokus på bemötande och förhållningssätt både för vuxna och elever. Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Öka tryggheten i skolan och fritidshemmen Åtgärder Ta fram en egen levande plan mot kränkningar Uppföljning av åtgärder Elevenkäten, Trygghetsvandringar, enkät rörande kränkande behandling Åtagande för skolan 2010/2011 Öka tryggheten i skolan och i fritidshemmen Åtgärder Revidera nuvarande plan mot kränkningar till ett levande dokument för varje arbetslag Uppföljning av åtgärder Elevenkäten, Trygghetsvandringar, enkät rörande kränkande behandling Ekosystem i balans - förskola Mål VP 2009/VP 2010: Alla barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Åtagande 2009/2010: Verka för att barnen lär sig grunderna för källsortering. 27

28 Förskoleområdets styrtal Förskoleområdets styrtal Kommunen totalt Förskolan 08/09 09/10 09/10 Ekosystem i balans 9,3 8,7 7,7 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans et är något sämre jämfört med föregående år men ligger fortfarande högt gentemot kommunet. Ekosystem i balans grundskola och fritidshem Mål VP 2009/VP 2010: - Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Högsta Lägsta Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 8,6 8,5 9,8 5,0 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 5,9 5,8 7,4 4,0 5,8 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans Skolan hade inget särskilt åtagande i detta mål under föregående år. et för tidigaredelen är mycket högt men något lägre för senaredelen. Å andra sidan var betygen i åk 9 bland de högsta i kommunen varför styrtalet kanske inte är helt korrekt eftersom målet ingår i skolans kursplaner och är en del som bedöms i betygen. 28

29 SJUKHUSSKOLAN i Huddinge kommun Inledning: Alla barn och ungdomar som är inlagda en längre tid på sjukhus har rätt till undervisning. På Huddinge Universitetssjukhus tas elever emot från 6- års verksamhet, grundskolan, särskolan och gymnasiet. På anorexi och överviktsenheten är åldersfördelningen mellanstadiet tom gymnasiet. Upptagningsområdet sträcker sig över hela landet, även patienter från Finland och Australien förekommer. Barnkliniken Alla skolans elever är inlagda på somatiska avdelningar vilket innebär sjukhusvård och undervisning. Sjukhusvården bedriver medicinsk vård. Flera yrkeskategorier deltar i den dagliga vården bl a läkarronder och olika undersökningar. Även sjukgymnaster, kuratorer, psykologer ingår i patientvården. Utöver sjukhusskolan erbjuds lekterapi, musikterapi, och möjligheten att bränna egna skivor i musikstudion. Clownverksamhet och bibliotek samt mötesplatsen där patienten kan spela spel och använda Internet. Anorexi Alla patienter har strängt fasta mat rutiner som styr dagens schema. I verksamheten ingår också läkarbesök, dietister, patientforum med verkstad, slöjd målning och social träning. Tid ges med personlig behandlare dagligen. Patientens hälsotillstånd avgör hur mycket undervisning eleven ska ha. Undervisning Oftast bedrivs undervisningen individuellt i skollokalen, eller vid sängkanten i sjukhussalen och ibland i isolerade rum när eleverna är infektionskänsliga. Om möjligt kan mindre grupper förekomma. Friska syskon som medföljer familjen kan erbjudas undervisning där lektionstiden avgörs efter antalet inneliggande elever. Sjukhusindelning Barnkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har idag endast fysiskt sjuka dvs. soma- barn. Avdelningsuppdelning: B 78 Alla patienter passerar igenom, de allvarligt sjuka slussas sedan vidare. B 87 Isolerade, leukemi och benmärgstransplantation. B 88 Gastro, d.v.s. mag- och tarmsjukdom. K Lever och njurtransplantationer. B 76 Dagpatienter på återbesök. Anorexi avdelningen Slutenvård, vilket innebär dygnet runt vård. Hotell boende för långväga patienter. Lägenhetsboende för de mer tillfrisknade som kan hantera maten. Dagvård bor hemma men vistas dagligen mellan på avdelningen. Arbetsrutiner På barnkliniken tas patientlistor fram via Take Care- programmet över alla avdelningar. Där framgår vilka patienter är i skolåldern och vilket sjukdomstillstånd de har. 29

30 Därefter bokas tid för undervisningen i överenskommelse med barn och föräldrar. Därefter tas kontakt med hemskolan via telefon/mail. Hemskolans planering följs så mycket som möjligt. På anorexiavdelningen meddelar behandlarna i samråd med läkare när det är lämpligt att påbörja undervisningen. Sedan tas kontakt med hemskolan för ytterligare planering. Olika möten Sjukhuslärarna samarbetar med olika yrkesgrupper och deltar i följande möten såsom: psykosociala ronder, där läkare, kuratorer, sjuksköterskor och övrig sjukhuspersonal ingår. Plenum där senaste informationen lämnas. Behandlarmöten, om patienter Dietistmöten Personalmöten olika kategorier Skolmöten med hemskolans elevvårdsteam Daglig kontakt med föräldrar Undervisning Sjukhusvistelsen är både psykiskt och fysiskt tärande. Skolundervisningen är intensiv därför att den är individuellt anpassad. Elevens ork avgör längden på undervisningstiden. Kärnämnen dominerar, men efter elevens önskemål kan även andra ämnen behandlas. Sjukhusundervisningens kvalitetsarbete arbeta inom den egna personalgruppen arbeta mellan de olika yrkesgrupperna och teamen på respektive arbetsplats arbeta inom den gemensamma sjukhuslärargruppen som innefattar både regionalt och nationellt Fortsatt kvalitetsarbete sker kontinuerligt. Lag om likabehandling Eftersom våra elever tillhör en hemskola och omfattas av den skolans likabehandlingsplan. Sjukhuslärarna använder sig av hemskolans likabehandlingsplan. Målet Målet för vår verksamhet är att eleven ska klara sin skolgång och fortsätta i sin ordinarie klass efter sjukhusvistelsen. Sjukhusskolan är länken till det friska. 30

31 9. UPPFÖLJNINGAR SOM GÖRS PÅ ENHETEN 2010/2011 Månad Vad följs upp Metod Ansvar September LUS 32 -uppföljning Rektor Pedagoger September- Kvalitetsredovisning 2009/2010 Dialogsamtal oktober Arbetsplan/Överenskommelse 2010/2011 Rektor November Kontinuitet i lärandet Förskola-förskoleklass Föräldraenkätförskoleklass Verksamhetschef Enkät Rektor Kvalitetsavdelning November LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Januari/ Elevenkät Februari Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Föräldrarnas uppfattning om skolverksamheten Föräldrarnas uppfattning av fritidshemsverksamheten LUS uppföljning Föräldrarnas uppfattning om förskoleverksamheten Föräldrarnas uppfattning om hur barnet har det på förskolan Föräldraenkätskola Föräldraenkätfritidshem Föräldraenkät förskola Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning (föräldraenkät) Mars-juni Förskola/skola och omvärlden Självvärdering Rektor Arbetslagsledare Maj LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Juni Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 3 33 Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 5 34 Elevernas ämneskunskaper i basämnena 35 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen 36 Nationella prov åk 3 Nationella prov åk 5 Betyg åk 9 Rektor Juni Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och arbetsplan 2011/2012 färdigställs Rektor 32 LUS- Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 33 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i basämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. 36 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9. 31

32 BILAGOR Bilaga 1 Grundskolenämndens målbild 2010 Vision: Verksamhetsidé: Delaktighet Vi rustar barnen och eleverna för livet Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning-arbetsplan. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem och styrtal Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har en till allra största del tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever och föräldrar. Styrtal Ett styrtal är ett mått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda. Styrtalen är en form av mått på elevernas och föräldrarnas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som mått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. 32