Tomtbergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Tomtbergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, fritidshem och grundskola Läsår: 2015/16

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola Ansvariga för planen Boel Ehrenberg, rektor Övriga i Trygghetsgruppen: Susanne Nygren, fritidspedagog, Lena Berglund, textillärare, Monica Flodin, barnskötare öppet fritids, Mari Svensson, skolsköterska, Carina Jingbro, förskollärare Vår vision Vi vill att alla, elever och personal, ska känna sig trygga och sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi arbetar aktivt och förebyggande. Alla vuxna på skolan är skyldiga att följa skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling (kallas hädanefter för planen) och genom detta arbete förebygga och motverka trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/16 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i utformandet av planen genom att de besvarar en årlig trygghetsenkät (kallad Likaenkäten) och gör en kartläggning av ute/innemiljön varje år. Resultaten presenteras på elevrådet som engagerar klasskamraterna i arbetet runt planen. Varje läsår startar med en genomgång av planen i alla klasser. Vårdnadshavarnas delaktighet Resultat och analys av kartläggningen och Likaenkäten presenteras för personal, elever och vårdnadshavare senast för Tomtbergagruppen (föräldraföreningen), på föräldramöten och/eller i ett hembrev. Vårdnadshavare ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Personalens delaktighet All personal har fått möjlighet att kommentera innehållet i planen. En arbetskväll per läsår fortbildas all personal i skolan i värdegrundsarbetet utifrån planen. Genom att öka vår kunskap och medvetenhet, engagera oss i problematiken, kan vi också utveckla ett gemensamt förhållningssätt med klara regler mot kränkande behandling, maktlekar och mobbning. Förankring av planen Planen ges ut under höstterminen till vårdnadshavare och skolans personal. Den görs synlig för vårdnadshavare genom att den presenteras på föräldramöten, i veckobrev och på skolans hemsida. Läraren gör planen synlig för eleverna genom att gå igenom den och diskutera innehållet på t. ex ett klassråd. Planen gås igenom och diskuteras på studiedagar och planeringskvällar med all personal.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen, Likaenkäten och kartläggningen utvärderades av skolans personal, elever och vårdnadshavare. Kartläggningens resultat och analyser från elever och personal sammanställdes av Trygghetsgruppen i maj Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen, personalen, elevråden och föräldrar vid föräldramöten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vuxna har spridit ut sig på skolgården och aktivt sökt upp de otrygga platserna. Vi har sett över rastreglerna och gjort i ordning en liten lathund i fickformat till rastvärdar och vikarier. Förskoleklassernas barn känner sig otrygga i den långa korridoren som går utanför deras lokaler. De tycker det är mycket oväsen och att det är trångt och att det förekommer knuffar. Toaletterna har under åren varit en återkommande plats där barnen känner sig otrygga. Resultaten harr blivit bättre. det man främst tar upp är otrivsel med föroreningar och lukt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultat och analys av kartläggningen och Likaenkäten presenteras för personal, elever och vårdnadshavare senast på ett föräldramöte och/eller i ett hembrev. Vårdnadshavare ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultat, analys och åtgärder skickas senast till rektor. Trygghetsgruppen utvärderar och reviderar planen senast sista maj årligen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Boel Ehrenberg

4 Främjande insatser Namn Främja och förebygga likabehandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Med vårt förebyggande/främjande arbete vill vi stärka barnens självkänsla, öka deras självtillit och lära dem att respektera varandras olikheter. Situationen följs upp i Likaenkäten vt-16. Insats Schemalagt värdegrundsarbete i klasserna (Livskunskap). Planen och diskrimineringsgrunderna aktualiseras ständigt. Fortbildning av personal. En arbetskväll per läsår med värdegrundsarbete utifrån planen för all personal på skolan. Trygghetsgruppen planerar kvällen. Föräldrarna informeras om hur vi på skolan arbetar med att förebygga och förhindra kränkande behandling och mobbning, vilka som ingår i Trygghetsgruppen, vad kränkande behandling och mobbning är, vad föräldrar bör vara observanta på som kan innebära att mobbning pågår m.m. Temakväll för föräldrar och skolans personal under vårterminen. Samverkan med föräldraföreningen Tomtbergagruppen. Ansvarig Rektor och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår hela läsåret. Namn Förtroendefull relation till vuxna på skolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Samtliga elever ska känna att de har en förtroendefull relation till en vuxen på skolan. Vi följer upp detta genom Likaenkäten vt-16. Insats Diskussionskväll där all personal deltar. Man diskuterar hur alla ska medverka till att eleverna får en förtroendefull

5 relation till oss vuxna. Ansvarig Rektor och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår hela läsåret Namn Trygghetsgruppen presenterar sig i klasserna Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna till Trygghetsgruppen och dess uppdrag. Många elever har önskat att Trygghetsgruppen presenterar sig i klasserna. Insats Trygghetsgruppen går runt i alla klassen och presenterar sig och sitt uppdrag. Ansvarig Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart November 2015

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder - En enkät till eleverna som ringar in de olika diskrimineringsgrunderna och som även tar upp frågor rörande kränkande behandling. - De yngre eleverna markerar positiva och negativa platser i ute- och innemiljön med hjälp av en kartbild. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Under läsåret 2014/15 gjordes en kartläggning för år F-9. Alla elever har på en karta över skolans områden markerat trygga/otrygga platser och kommenterat dessa med exempel. Diskussioner och analyser har genomförts i klasserna. Elevrådet informerades om resultatet när sammanställningen är klar. Eleverna i årskurs 4-9 besvarade också en enkät. Elevråden har deltagit i analysen av enkätsvaren. Hur personalen har involverats i kartläggningen Rektor presenterar resultat, analys och handlingsplan i oktober Personalen i arbetslagen diskuterar handlingsplanen. Resultat och analys 97,3% av de yngre eleverna i F-2 upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, bland årskurs 3-5 är andelen 87,% och i årskurs 6 42%. En orsak till siffrorna kan vara att de yngre eleverna har fler vuxna runt sig dagligen, fritidspersonal finns tillgänglig hela skoldagen. 92% av eleverna i förskoleklass, åk 1 och 2 känner sig trygga på skolgården. Även åk 3 och 4 känner sig trygga där men bara 24% bland femmorna. I förskoleklasserna tycker 40% att korridoren är otrygg, det är trångt, barnen springer och det är högt ljud. Eleverna upplever fortfarande att toaletterna är otrygga områden. Bland F-2-eleverna var det 32%, åk % och åk 6 46%. Det gäller främst osnygghet och dålig lukt, men också att andra rycker i dörrhandtaget. Antalet elever i vissa årskurser klasserna har också ökat och antalet toaletter är inte dimensionerat för det. Flera årskurser önskar att trygghetsteamet går runt i klasserna och presentera sig och sin verksamhet. I åk 3-5 säger 25% av eleverna att de blivit illa behandlad för det land de kommit från, 23% säger att de blivit retade för sin trosuppfattning. Siffrorna är lägre för fritidsbarnen, 16,2%. Fritidsbarnen och de äldre skolbarnen efterlyser en lugn plats att dra sig tillbaks till under dagen.

7 Förebyggande åtgärder Namn Trygga och fräscha toaletter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på skolans toaletter. Uppföljning görs under vårterminen 2016 genom Likaenkäten. Åtgärd En ny städupphandling har genomförts och nya rengöringsmedel ska användas. Kontinuerliga diskussioner förs i klasserna om toalettvett. Motivera åtgärd I Likaenkäten anger eleverna fortfarande att toaletterna är otrygga områden. Bland F-2-eleverna var det 32%, åk % och åk 6 46%. Det gäller främst osnygghet och dålig lukt, men också att andra rycker i dörrhandtaget. Ansvarig Rektor och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår hela läsåret. Namn Trygga korridorer och skolgård för förskoleklasserna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna sig trygga på skolans skolgård och i korridorer. Uppföljning görs vårterminen-16 genom Likaenkäten. Åtgärd Förskoleklasserna får nya lokaler i Sörgården, en helt egen byggnad mer utformad för yngre barn och med en egen skolgård. Motivera åtgärd 40% av barnen i förskoleklasserna har tyckt att korridoren varit en otrygg plats med spring, trängsel och skrik.

8 Ansvarig Rektor och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart Augusti 2015 Namn Inga elever ska känna sig utsatta på grund av etnisk tillhörighet eller trosuppfattning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Inga elever ska bli illa behandlade pga sitt ursprungsland eller trosuppfattning. Uppföljning görs vårterminen 2016 genom Likaenkäten. Åtgärd Fritidshemmen: Kontinuerliga samtal under året. Fritidspersonal på respektive avdelning håller i samtalen. Skola: - Kontinuerliga samtal under året i klasserna. Klasslärarna håller i samtalen. -Under höstterminen genomför åk 6 ämnesrelaterade projekt om likabehandling. Involverade ämnen är svenska, bild, musik och samhällskunskap. Motivera åtgärd I Likaenkäten säger 25% av eleverna i åk 3-5 att de blivit illa behandlad för det land de kommit från, 23% säger att de blivit retade för sin trosuppfattning. Siffrorna är lägre för fritidsbarnen, 16,2%. Ansvarig Rektor och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela året. Projekten i åk 6 genomförs på höstterminen. Namn Förtroendefull relation till en vuxen på i skola och på fritids

9 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever ska känna att det finns vuxna på skolan de kan vända sig till. Uppföljning görs vårterminen 2016 genom Likaenkäten. Åtgärd Fritids: Personalen använder periodvis kontaktbarometern för att få syn på barn de inte haft så mycket kontakter med. Tillsammans med lärarna deltar man i introduktionssamtal med åk 1-elever och deras föräldrar. Här frågar man vilka vuxna barnen kan vända sig till. Skola: Introduktionssamtal med elever och föräldrar i årskurs 1 och 4. Här frågar man vilka vuxna eleven kan vända sig till. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla åk 4-elever där frågan också tas upp. Trygghetsgruppen presenterar sig i alla klasser och tar upp frågan om vart barnen kan vända sig när de vill prata om något angeläget. Motivera åtgärd I Likaenkäten syns att äldre elever i högre omfattning inte tycker de har någon vuxen på skolan att vända sig till. 97,3% av de yngre eleverna i F-2 upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, bland årskurs 3-5 är andelen 87,% och i årskurs 6 42%. Ansvarig Klasslärare, fritidspersonal och Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart Arbetet pågår hela läsåret Namn Erbjuda en lugn vrå för mellanstadielever Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning

10 Äldre elever önskar en lugn plats för vila. Utvärdering görs vårterminen 2016 genom Likaenkäten. Åtgärd En plats erbjuds i Öppet fritids-lokalerna. Information om detta ges på elevrådet och vid trygghetsgruppens klassbesök. Motivera åtgärd Mellanstadiets elever har i Likakäten efterlyst en lugn plats för vila. Skolsköterskan ser också behovet. Ansvarig fritidspersonalen Öppet fritids Datum när det ska vara klart november 2015

11 Rutiner för akuta situationer Policy På Tomtbergaskolan råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett fungerande schema över våra rastvärdar gör att vi har god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig. Skolan har en Trygghetsgrupp som leds av rektor. I gruppen ingår personal från fritidshemmet, lärare samt representant från elevhälsan. All personal arbetar med kommunens strukturstöd för incidentrapportering så att ledningen snabbt kan få kännedom om trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsgruppen läser igenom alla incidentrapporter, skolledningen gör också detta varje vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All personal har ett ansvar att säkerställa att inga elever diskrimineras eller kränks på skolan. Trygghetsgruppen har som sin främsta arbetsuppgift att verka förebyggande mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. Man övervakar också att fortsatta utredningar genomförs. Trygghetsgruppen består av: Boel Ehrenberg, rektor, tfn: Carina Jingbro, förskollärare Mari Svensson, skolsköterska Lena Berglund, textillärare Monica Flodin, barnskötare Susanne Nygren, fritidspedagog Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Inom Huddinge kommun finns det generella riktlinjer som skolan arbetar efter. När en elev upptäcks ha blivit utsatt av andra elever ska detta utredas skyndsamt av skolans personal. Det finns även ett strukturstöd för skolans personal som Tomtbergaskolan följer. (Se bilaga "Att arbeta med strukturstödet"). När skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av andra elever skall personalen som fått kännedom om händelsen snarast kontakta respektive vårdnadshavare och informera dem. Personalen skall även skriva en rapport som lämnas i ett exemplar till rektor Boel Ehrenberg och Trygghetsgruppen. Rektor beslutar om utredning skall inledas. Nästa steg är att prata enskilt med den som upplever sig som utsatt och efter det prata med de/den som utsätter. Om utredningen visar att kränkande behandling har förekommit kallas vårdnadshavare till samtal med lärare och skolledning..om kränkningarna inte upphör vidtas ytterligare åtgärder, t.ex. disciplinära åtgärder (skollagen kap.5), insatser av Trygghetsgruppen eller olika myndigheter.

12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls direkt till rektor. All personal är skyldig att anmäla. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor anmäler till förvaltningen, utreder, dokumenterar, åtgärdar och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning Trygghetsteamet ser till att uppföljning av händelser sker. Skolledningen följer upp incidentrapporterna varje vecka. Rutiner för dokumentation Ett ärende skall dokumenteras snarast när personal eller elever har fattat misstanke om att en elev har utsatts för diskriminering eller kränkande behandling. Kommunens strukturstöd för dokumentation av arbetet mot kränkande behandling skall användas. Dokumentationen skrivs snarast av den personal som bevittnat kränkningen eller får kränkningen återberättad av elev. Rapporten lämnas till rektor och Trygghetsgruppen. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen. Kommunens strukturstöd för dokumentation av arbetet mot kränkande behandling skall användas. Ansvarsförhållande Det övergripande ansvaret har rektor. Trygghetsgruppen övervakar att den fortsatta utredningen av misstänkt kränkande behandling görs av berörd personal. Trygghetsgruppen kan också själva göra utredningen. Både Trygghetsgruppen och skolledningen följer utredda ärenden.

13 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 13 (20) Att anmäla, utreda och vidta åtgärder kring uppgifter om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅ HÄR ARBETAR DU MED STRUKTURSTÖDET INOM GRUNDSKOLANS VERKSAMHETSOMRÅDE

14 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 14 (20) Att upptäcka, utreda och vidta åtgärder kring uppgifter om trakasserier, kränkande behandling och/eller mobbning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling, skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) säger: Personalen bör ha god uppsikt över de utrymmen och platser där barn och elever befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn eller förskolechefen som huvudmannen till del. Barn och elever samt deras vårdnadshavare bör få information om hur de ska rapportera när ett barn eller en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Blanketter för rutiner, stöd och dokumentation Rutiner och stöd återfinns i STRUKTURSTÖDETS dokumentationsblanketter Incidentrapport/Utredning En enklare utredning kan anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och det räcker med några frågor för att få händelsen klarlagd och därefter uppklarad. I dessa situationer är blankett 1 tillräcklig för att dokumentera det inträffade. Kopia på Incidentrapport/Utredning (blankett 1) ska skickas till grundskolechef i omedelbart samband med händelsen. I akuta fall ska huvudman informeras via telefon. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal, uppföljning av åtgärder över tid kan bli aktuella. Gå i dessa fall vidare till blanketterna 2-4. Fortfarande ska Incidentrapporten anmälas till huvudman enligt ovan. 2. Samtal med den utsatte del av utredning. Efter det första utredande samtalet kan också ytterligare stöd- och uppföljningssamtal planeras in som en åtgärd. 3. Samtal med den som upplevs utsätta del av utredningen. Efter det första utredande samtalet kan också ytterligare stöd- och uppföljningssamtal planeras in med regelbundenhet. 4. Åtgärder och avslutande av ärende Flera olika åtgärder kan bli aktuella i ett ärende rörande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Beslut om att avsluta ett ärende med anledning av att diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandlingen har upphört sker också på blankett 4. Kopia på Avslutande av ärende (blankett 4) ska alltid skickas till grundskolechef. Då barn eller elever upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal ska utredning ske av rektor i samråd med grundskolechef och barn- och utbildningsförvaltningens personalavdelning.

15 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 15 (20) Mer om processen Möjligheten att delegera Av 6 kapitlet 10 skollagen framgår att en lärare, förskollärare eller annan personal, som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen, som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Skyldigheten för huvudmannen att utreda händelser i grundskolan decentraliseras i Huddinge kommun till rektor, som ska se till att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Huvudmannen i detta avseende representeras verksamhetschefen för grundskolan. Rektor får i sin tur delegera ansvaret för att förebygga, utreda och åtgärda kränkande behandling under förutsättning att delegationen är till en anställd eller en av huvudmannen anlitad uppdragstagare, som har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Även om rektor har delegerat vissa beslut, har rektor kvar sitt yttersta ansvar för de beslut som fattas och det förutsätts att det finns rutiner för hur återkoppling och uppföljning ska ske. Rektor ska vara väl förtrogen med skolans verksamhet och beslut om att utreda och/eller avsluta ett ärende sker av rektor. Nätkränkningar eller andra kränkningar som sker utanför skoldagen I de fall kränkningar sker utanför skoldagen men har koppling till verksamheten i skolan, får återverkningar för eleven i skolan, måste skolan utreda händelserna. Gäller även nätkränkningar. Riktlinjer för arbetet Grundskolenämnden i Huddinge kommun har fastställda Riktlinjer för skollagsreglerade verksamheters arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mindre eller mer omfattande utredning - Allsidiga utredningar En mindre utredning kan anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och det räcker med några frågor för att få händelsen klarlagd och därefter uppklarad. I dessa situationer är blankett 1 tillräcklig för att dokumentera det inträffade. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal, uppföljning av åtgärder över tid kan bli aktuella. Använd i dessa fall blanketterna 2-4. Upprepade kränkningar kräver mer omfattande utredning. För att utreda om upprepade kränkningar förekommer krävs enskilda samtal med såväl den som upplevs vara utsatt som med den som upplevs utsätta, en allsidig utredning behöver genomföras. Blankett 2 Samtal med den utsatte och blankett 3 Samtal med den som upplevs trakassera, kränka eller mobbar är ett stöd i den delen av utredningen. I blanketterna finns vägledning för vad man bör tänka på i dessa samtal. Elever som är närvarande men inte direkt inblandade i en händelse kan behöva mötas av samtal med vuxen, dels för att utröna om stödbehov finns och också för att få deras bild av händelsen. Vårdnadshavare Om ett barn eller en elev upplever sig, eller av annan upplevs, utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska vårdnadshavare för inblandade informeras/involveras så snart som det är möjligt.

16 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 16 (20) Syftet med Strukturstödet blankett 1, 2, 3 och 4 Dokumentationsblankett 1 Incidentrapport/Utredning Syftet med blanketten är att underlätta rutinerna så att rektor snabbt uppmärksammas på eventuella missförhållanden och/eller händelser som kan vara diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. I och med att incidentrapporten skrivits har en utredning kring omständigheterna påbörjats. Beroende på omständigheterna beslutar rektor om en mindre utredning är tillräcklig eller om en mer omfattande utredning krävs. Vid en mindre omfattande utredning räcker det med att dokumentera utredningen på blankett 1. Vid mer omfattande utredningar används även blanketterna 2-4. I samband med att utredning påbörjas, oavsett om den är mindre eller mer omfattande, ska grundskolechef informeras genom att en kopia av Dokumentationsblankett 1 Incidentrapport/Utredning skickas och ska vara grundskolechef tillhanda i direkt samband med händelsen. I akuta fall ska huvudman omedelbart informeras via telefon. Dokumentationsblankett 2 Samtal med den som upplever sig utsatt Blankett 2 Samtal med den som upplever sig utsatt är en bilaga i en mer omfattande utredning. Det första samtalet med den utsatte är ett s.k. utredningssamtal. Ytterligare stöd- och uppföljningssamtal kan därefter planeras som en åtgärd. Det är den vuxne i skolan som har ansvar för att stoppa trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling. Budskapet från de vuxna i samtal med det utsatta barnet/eleven ska vara att det inte är tillåtet att trakassera eller kränka någon annan och att ingen ska behöva känna sig utsatt för det. Målet är att den som upplever sig utsatt ska känna sig trygg med att de vuxna i verksamheten tar ansvar för att stoppa övergreppen samt att det enskilda barnet/eleven kan vara trygg i det. Enskilda samtal ska regelbundet planeras in som en åtgärd för att följa upp utvecklingen. Det är viktigt att dessa samtal förs av en vuxen som barnet/eleven har förtroende för. Det finns en skillnad mellan att vara osams och då en person blir utsatt för kränkande behandling. Medlingssamtal ska undvikas i fall som rör trakasserier och kränkande behandling av två skäl: 1. Den som är utsatt ska inte behöva medverka i att trakasserier eller kränkningar av hen ska upphöra. I värsta fall kan ett medlingssamtal i fel sammanhang bli ytterligare ett övergrepp och göra mer skada än de ursprungliga kränkningarna, dessutom iscensatt av vuxna som förväntas vara de som ska skydda/hindra att kränkningar sker. 2. Den som utsätter en kamrat som har svårt att försvara sig mot trakasserier och kränkningar måste entydigt få budskapet från de vuxna i verksamheten att beteendet omedelbart måste upphöra och aldrig är acceptabelt. Ett medlingssamtal kan leda tanken fel, att även den som blir utsatt har ansvar för att kränkningarna sker.

17 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 17 (20) I de fall där den utsatte uppfattas ha ett beteende som är irriterande och provocerande ska verksamhetens budskap fortfarande vara att det aldrig finns skäl för trakasserier eller kränkningar. Om den som kränker uppfattar den utsatte som provocerande uppmanas denne att fortsättningsvis vända sig till vuxen på skolan för stöd i situationen. Förutom åtgärder för att stoppa trakasserier och/eller kränkande behandling ska behov av pedagogiskt åtgärdsprogram (ÅP) beaktas för såväl den utsatte som för den/de som utsätter. Dokumentationsblankett 3 Samtal med den som upplevs trakassera, kränker eller mobbar Dokumentationsblankett 3 Samtal med den som upplevs trakassera eller kränka är också den en bilaga i en mer omfattande utredning. Efter det första utredningssamtalet kan ytterligare stöd- och uppföljningssamtal planeras som en åtgärd. Det är den vuxne i skolan som har ansvar för att stoppa trakasserier och kränkande behandling. Budskapet från de vuxna i samtal med den som upplevs utsätta andra ska vara att det aldrig är tillåtet att trakassera eller kränka någon annan och att ingen ska behöva bli utsatt för det i verksamheten. I samtalet bör den som upplevs trakassera eller kränka tidigt ges en möjlighet att själv beskriva vad som har hänt. Hen får inte vara dömd i förväg, inte minst av det skälet att inträffade händelser ibland kan vara svåra att exakt definiera, eftersom ord kan stå emot ord. Det är en allsidig utredning som slutligen ska visa vad som har hänt och vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av händelsen/händelserna. Den vuxna som har samtalet bör informera om den information man har (vad, hur och när) ifråga om det olämpliga beteendet. Den eller de som håller i samtalet bör undvika att ställa varför-frågor då skäl till trakasserier och/eller kränkande behandling aldrig finns. Budskapet från verksamheten ska vara att de kränkande handlingarna, mobbningen omedelbart måste upphöra och att man från verksamheten kommer att följa upp att så sker. Frågan man bör utreda är vad den som upplevs utsätta andra behöver för stöd för att upphöra med detta. Berörda vårdnadshavare informeras/involveras så snart som det är möjligt. I de fall den utsatte uppfattas ha ett beteende som är irriterande och provocerande ska skolans budskap fortfarande vara att det aldrig finns skäl för trakasserier eller kränkningar. Om den som kränker uppfattar den utsatte som provocerande uppmanas denne att fortsättningsvis vända sig till vuxen på skolan för stöd i situationen. Förutom åtgärder för att stoppa trakasserier och/eller kränkande behandling ska behov av pedagogiskt åtgärdsprogram (ÅP) beaktas för såväl den utsatte som för den/de som utsätter.

18 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 18 (20) Dokumentationsblankett 4 Åtgärder efter utredning och avslut av ärende Efter genomförd utredning beslutar rektor/delegat om åtgärder som dokumenteras på Dokumentationsblankett 4 Åtgärd efter utredning. Utredningen tillsammans med beslutade åtgärder ska regelbundet följas upp. Exempel på åtgärder: Inplanerade enskilda samtal med den utsatte Inplanerad enskilda samtal med den som utsätter Översyn/förstärkning av rastvaktschema (utökning av observation) Samtal med vårdnadshavare Handledning av personal Värdegrundsfrågor i grupp (skolregler, empatiövningar, trivselregler etc.) Varje åtgärd ska föregås av en analys av situationen och ett syfte med insatt åtgärd, vad det är man vill uppnå, vem som är ansvarig för åtgärden samt när den ska följas upp/utvärderas. Rektor eller den till vilken rektor har delegerat, beslutar vid varje uppföljningstillfälle om eventuell(a) fortsatta åtgärd alternativt om situationen är förändrad så att åtgärden kan avslutas. När ett ärende avslutas med anledning av att trakasserierna och/eller den kränkande behandlingen har upphört, ska rektor fatta beslut om detta samt skicka kopia på beslut till huvudman som i dessa fall representeras av grundskolechef. När åtgärder sätts in för att stoppa att ett barn eller en elev upplever sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling ska berörda vårdnadshavare informeras/involveras kontinuerligt. Detta gäller även inför planerat avslut av ett ärende. Rutiner då barn eller elever upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Barn eller elev som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska därför ansvara för en sådan utredning. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av vad som inträffat är utgångspunkten för utredningen om vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Rektorn ska alltid skyndsamt informera huvudman/grundskolechef i direkt samband av händelse och då utredning påbörjas rörande barn eller elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal. Personalavdelning ska alltid informeras om händelser där barn eller elever upplever sig trakasserade eller kränkta av personal. Eventuellt behov av stöd och/eller åtgärder fattas i samråd mellan inblandade.

19 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 19 (20) Vad ska dokumenteras Dokumentationen ska främst fånga skolans åtgärder, åtgärdskedjan ska kunna följas. Incidenter mellan elever ska kort beskrivas men det är viktigt att fokus sedan ligger på vilka åtgärder skolan beslutat att sätta in för att pågående kränkningar ska upphöra. Vidare ska dokumentationen visa hur och när incidenter följs upp samt en analys av läget inför avslut av ärenden. De rubriker som finns i strukturstödets blanketter är vägledande för vad en utredning ska innehålla. En utredning med anledning av upplevd kränkande behandling ska inte förväxlas med polisutredning. Skolan har alltid en skyldighet, oavsett polisanmälan, att göra en egen utredning som ska syfta till att inblandade elever får det stöd man behöver så att kränkningar upphör och så att alla elever känner sig trygga i skolan. Utlämnande av dokumentation En stor insynsrätt finns för den som är part i ett ärende som gäller myndighetsutövning. Detta framgår av 16 förvaltningslagen (1986:223). Vårdnadshavare till en elev som är utsatt för kränkning är part i ett mål och har rätt att ta del av alla uppgifter i ett ärende innan beslut fattas. Sekretessen faller gentemot en part, vilket innebär att vårdnadshavarna har rätt att ta del av namn på de elever som kränkt och innehållet i övrigt i det ärende det gäller. Skulle disciplinära åtgärder övervägas gentemot en kränkande elev utifrån vad som framkommit i utredningen är även dennes vårdnadshavare part och har då samma rätt till full insyn i ärendet. Insynsrätten är så stark att den även ger parten rätt att ta del av uppgifter som normalt är sekretessbelagda. Orsaken är att en part inte pga. sekretess ska hindras från att tillvarata sin rätt. Undantag från parts insynsrätt finns i OSL 10:3. Där sägs att handlingar eller material i vissa fall inte får lämnas ut till en part om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I dessa fall ska parten på annat sätt få upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs. Lagstiftning Strukturstödets utformning och vägledning grundar sig på bestämmelser i 6 kap. skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Om parters rätt att få del av uppgifter hänvisas till Förvaltningslag (1986:223, 16 ). Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Prejudicerande dom Regeringsrätten; RÅ 1997 ref. 26, målnummer

20 DATUM 29 mars 2012 Reviderad 3 februari 2014 Reviderad 25 november 2014 Reviderad 19 maj 2015 SIDA 20 (20) Frågor kring innehåll eller genomförande? Välkomna att kontakta: Karin Särkijärvi Zettervall, utredningssekreterare barn- och utbildningsförvaltningen Telefon: eller karin.sarkijarvi-zettervall@huddinge.se Jennie Vellner, utredningssekreterare barn- och utbildningsförvaltningen Telefon: eller jennie.vellner@huddinge.se