Segeltorpsskolan Segeltorpsskolans plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Segeltorpsskolan Segeltorpsskolans plan mot kränkande behandling Läsåret

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor är ansvarig för att planen upprättas och utvärderas. All personal är ansvarig för att känna till planen och dess innehåll samt arbeta efter planens intentioner. Vår vision Alla elever ska känna sig trygga och sedda och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla ska få vara sig själva och bli bemötta med respekt av både andra elever och personal på skolan. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i utformandet av planen mot kränkande behandling genom att den bygger på en enkät som genomförs en gång per läsår. Där får eleverna svara på frågor kring deras trygghet och trivsel på skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Mentor ansvarar för att varje vårdnadshavare årligen får reda på var planen kan läsas. De informeras om att de kan komma med synpunkter till mentor, som vidarebefordrar dessa till likabehandlingsgruppen. Personalens delaktighet Vid varje läsårsuppstart får varje arbetslag möjlighet att arbeta med enkätresultaten, som ligger till grund för kommande läsårs plan mot kränkande behandling.

3 Förankring av planen Planen skall genomsyra hela skolans verksamhet. När planen är reviderad och upplagd på hemsidan ska varje mentor informera sina elever och deras vårdnadshavare om förändringarna. De åtgärder som tas upp i planen, arbetas med under hela läsåret. Vi gör även en förenklad version av planen, så att den blir ännu tydligare för våra elever, framförallt de yngsta. Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling gjordes i aug- 18 tillsammans med all personal och skolledning under uppstartsdagarna. Elever och vårdnadshavare har fått möjlighet att komma med synpunkter på planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi fortsatte vårt arbete med fokusområdena. Dessa togs fram utifrån enkätresultaten, där vi kunde utläsa var vårt fokus gällande likabehandlingsarbetet på skolan, behövde ligga. I två månader handlade arbetet om ett specifikt område. Arbetet med fokusområdena, gör att vi håller frågorna vid liv och varje fråga togs upp under två månader under läsåret. Vi anser att det är ett bra arbetssätt att belysa de frågor som vi behöver lägga mer fokus på och därför kommer vi att fortsätta med det även detta läsår. Vi ser dock att det i stor uträckning handlar om områden, som vi arbetade med redan läsåret och fortfarande behöver vi arbeta vidare med dem. Samtidigt är det frågor som alltid kommer att prägla en stor del av våra elevers tyckande och mående och det är saker som vi i skolan alltid kommer att ha i fokus gällande våra elever. Det handlar t.ex. om tolerans, relationer och sociala medier. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan utvärderas av likabehandlingsgruppen inför uppstartsdagarna ht-19. Resultatet av åtgärder från förra planen presenteras och kommande behov diskuteras och bestäms. Detta arbete ligger till grund för nästa års plan (2019/2020). Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Linn Thomasson

4 Trygghetsarbete Trygghetsteamen På varje stadie finns ett trygghetsteam, som består av lärare från de olika arbetslagen. Deras arbete fokuserar på att skapa en trygg skola, samt förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. De stöttar arbetslagen med konkreta metoder och arbetssätt för att lyfta frågor kring trygghet och likabehandling. Trygghetsteamen kopplas in i vissa av de fall, där en elev har blivit utsatt för kränkande behandling. De utreder då händelsen, via samtal med inblandade elever och nödvändiga åtgärder sätts in. Trygghetsteamen består av; År 4-6 År 7-9 Jesse Turkulainen jesse.turkulainen@huddinge.se Iréne Sohlberg irene.sohlberg@huddinge.se Niklas Bergmark niklas.bergmark@huddinge.se Anna Löthberg Gren anna.lothberg-gren@huddinge.se Britt Kallur britt.kallur@huddinge.se Samarbete med vårdnadshavare En förutsättning för trygghetsarbetet på skolan är ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavarna. En ömsesidig tillit mellan skola och hem och respekt för varandras olika uppgift, i att fostra elever respektive uppfostra barn, skapar helhet och trygghet för eleven. Därför är skolan ytterst angelägen att eftersträva öppenhet och samverkan med vårdnadshavarna, i såväl det förebyggande som i det främjande trygghetsarbetet, på såväl individ- som gruppnivå. Vårdnadshavarnas och skolans, ibland olika bild och kunskap om eleven, tillsammans med elevens egen bild, ska ses som värdefull och kompletterande information som kan skapa större förståelse för eleven och ge bättre förutsättningar att möta hen på rätt sätt. Skolans absoluta strävan är att vårdnadshavarna alltid skall känna sig välkomna att kontakta mentorer, andra pedagoger, trygghetsteam, elevhälsa och skolledning vid oro för sitt barn, liksom att vårdnadshavare ska kunna känna trygghet i att skolan alltid kontaktar dem vid oro för eleven.

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Alla elever i år 4-9 har fått svara på en enkät där samtliga diskrimineringsgrunder och övrig kränkande behandling har omfattats. Rastvärdar är ute på alla raster, för att stötta och hjälpa vid behov. Kameror är uppsatta i skolan. På klassråden tas ev. frågor och funderingar från elever upp och dessa tar sedan elevrådsrepresentanterna vidare till elevrådet. Elevernas del i kartläggningen Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i diskussioner i klassen. Resultat och analys Utifrån enkäten/kartläggningen som eleverna gjorde vt -18 har vi kunnat identifiera 4 områden som vi behöver arbeta extra med. Relationer vuxen och elev I kartläggningen kan vi se att en del av skolans elever inte känner förtroende för vuxenvärlden på skolan. De äldre eleverna väljer att dela med sig av sina bekymmer/funderingar till sina föräldrar hemma, men inte till de vuxna de möter i skolan. Tolerans Det finns elever på skolan som känner att det inte kan umgås med eller tycka om vem de vill utan att bli retade eller utsatta för kränkningar. I de högre åldrarna är det flera elever som känner sig utsatta av nedlåtande blickar och kränkande kommentarer. Trygga zoner Ett flertal elever har utryckt oro och obehag inför exempelvis toalettbesök och situationer i omklädningsrum. Det finns även andra områden på skolan där personalen inte alltid ser vad som händer. Sociala medier Ett flertal elever har uttryckt att de inte berättar för någon då de har blivit utsatta för kränkningar eller hot på nätet. De har inte heller helt insikt i vad de faktiskt får publicera på nätet enligt lag. Det är något vi behöver informera eleverna om, så att de inte försätter sig i situationer, de inte kan hantera och som kan ge allvarliga påföljder. Ovanstående områden kommer vi att fokusera på två månader i taget under läsåret.

6 Aktiva åtgärder utifrån analys av kartläggning Namn Relation vuxen elev Mål Eleverna ska känna trygghet och förtroende för de vuxna på skolan. Varje elev ska ha minst en vuxen som man känner förtroende för och kan vända sig till om man känner sig utsatt eller är orolig för en kompis. Insats Vi kommer att lägga ner mycket arbete i början av läsåret på att göra relationsskapande övningar med eleverna. Det är många nya klasser och då är det extra viktigt med en bra start som kan ge en tryggare grund i klassen. Vi har reviderat våra gemensamma regler för de olika årskurserna. Dessa går vi igenom vid terminsstart med både elever och föräldrar. Följs dessa regler, så ger det en förutsättning för att eleverna får en trygg och trivsam arbetsmiljö på skolan. Under utvecklingssamtalen ska vi upp frågan om vem eller vilka av de vuxna på skolan, som eleven vänder sig till då de behöver stöd. Under mentorstiden ska vi försöka få till så många individuella samtal som vi kan, så att alla elever fångas upp och får chans att berätta hur de upplever sin skolsituation, både den pedagogiska och den sociala. En förtroendefull vuxen, behöver inte vara ens mentor eller undervisande lärare, utan kan vara vem som helst av skolans personal. Därför behöver alla vuxna på skolan, vara delaktiga i detta arbete. Alla elever är allas elever.

7 Namn Tolerans Mål Alla elever ska kunna känna sig trygga i sig själva. Insats Genom filmer, litteratur, rollspel och diskussioner ska vi belysa frågor som rör bl.a. likheter/olikheter, etnicitet, kultur och religion. Trygghetsteamet på de olika stadierna ska bli synligare och alla elever ska känna till vilka som ingår i teamet och hur de kan komma i kontakt med dem. Via trygghetsteamsrepresentanterna (två elever i varje klass) kommer klasserna att arbeta med olika övningar och diskussionsfrågor under exempelvis mentorstiden. Namn Trygga zoner Mål Eleverna ska känna sig trygga på skolans hela område. Insats Vi ska se över rutinerna för rastvärdarnas uppgifter, tider och placering. De vuxna ska vara synliga bland eleverna och vi kommer att öka området där rastvärdarna cirkulerar, så att det även omfattar områden en bit utanför skolan, där vi har sett behov av att göra periodvisa insatser. Vi ska göra trygghetsvandringar eleverna ska få visa/märka ut var de känner sig otrygga/trygga på skolans område. Både inomhus och utomhus. Utifrån resultaten, ska vi sedan sätta in åtgärder.

8 Namn Sociala medier Mål Eleverna ska känna sig trygga då de är på sociala medier och de ska ha kännedom om vart de vänder sig om de behöver stöd. Insats Vi ska använda oss av åldersadekvat material kring nätetikett, sociala medier och informera eleverna om vart de kan söka hjälp om de blir utsatta på nätet. Vi ska även prata kring konsekvenser av ens agerande på nätet. Vi ska se över möjligheten att ta in extern föreläsare, som kan komma och berätta och informera eleverna om sociala medier. Alternativt samarbeta med socialtjänstens fältsekreterare.

9 Rutiner för situationer där en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling Policy Vi vill att alla elever ska känna sig trygga och sedda och att ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har ett rastvärdsystem där de vuxna aktivt rör sig bland eleverna, för att få god uppsikt över alla platser utomhus där eleverna finns på lektionsfri tid, samt vid toaletter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Varje elev har en mentor, som de kan vända sig till i lägen där de behöver stöd. Skolan har en kurator, som eleverna själva eller med hjälp av en vuxen kan kontakta vid behov. Riktlinjer för arbetet Grundskolenämnden i Huddinge kommun har fastställda Riktlinjer för skollagreglerade verksamheters arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Anmälningsskyldighet Av 6 kap10 skollagen framgår att en lärare, förskollärare eller annan personal, som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen (som enligt Huddinge kommuns Riktlinjer för området är grundskolechef), som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Skyldighet att utreda händelser och möjlighet att delegera Skyldigheten för huvudmannen att utreda händelser i grundskolan decentraliseras i Huddinge kommun till rektor, som ska se till att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Samtliga grundskolor använder det digitala strukturstödet för detta. När elev upplever sig utsatt av personal Elev som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkt av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska därför ansvara för en sådan utredning. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av vad som inträffat är

10 utgångspunkten för utredningen om vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Mer eller mindre omfattande utredning En enklare utredning kan anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och det räcker med några frågor för att få händelsen klarlagd och därefter uppklarad. Utredningen avslutas av rektor och Incidentrapport/ Anmälan skickas digitalt till huvudman i direkt samband med händelsen. Vid allvarligare händelser bör huvudman också informeras via telefon. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal, uppföljning av åtgärder över tid kan bli aktuella. Vad ska dokumenteras Dokumentationen ska främst fånga skolans åtgärder, åtgärdskedjan ska kunna följas. Incidenter mellan elever ska kort beskrivas men det är viktigt att fokus sedan ligger på vilka åtgärder skolan beslutat att sätta in för att pågående kränkningar ska upphöra. Vidare ska dokumentationen visa hur och när skolans åtgärder följs upp samt en analys av läget inför avslut av ärenden. En utredning med anledning av upplevd kränkande behandling ska inte förväxlas med polisutredning. Skolan har alltid en skyldighet, oavsett polisanmälan, att göra en egen utredning som ska syfta till att inblandade elever får det stöd man behöver så att kränkningar upphör och så att alla elever känner sig trygga i skolan. Vårdnadshavare Om en elev upplever sig, eller av annan upplevs, utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska vårdnadshavare för inblandade elev informeras så snart som möjligt. Utlämnande av dokumentation En stor insynsrätt finns för den som är part i ett ärende som gäller myndighetsutövning. Detta framgår av 16 förvaltningslagen (1986:223). Vårdnadshavare till en elev som är utsatt för kränkning är part i ett mål och har rätt att ta del av alla uppgifter i ett ärende innan beslut fattas. Sekretessen faller gentemot en part, vilket innebär att vårdnadshavarna har rätt att ta del av namn på de elever som kränkt och innehållet i övrigt i det ärende det gäller. Skulle disciplinära åtgärder övervägas gentemot en kränkande elev utifrån vad som framkommit i utredningen är även dennes vårdnadshavare part och har då samma rätt till full insyn i ärendet. Insynsrätten är så stark att den även ger parten rätt att ta del av uppgifter som normalt är sekretessbelagda. Orsaken är att en part inte på grund av sekretess ska hindras från att tillvarata sin rätt.

11 Undantag från parts insynsrätt finns i 10 kap. 3 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där sägs att handlingar eller material i vissa fall inte får lämnas ut till en part om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I dessa fall ska parten på annat sätt få upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs. Nätkränkningar eller andra kränkningar som sker utanför skoldagen I de fall kränkningar sker utanför skoldagen men har koppling till verksamheten i skolan, får återverkningar för eleven i skolan, måste skolan utreda händelserna. Gäller även nätkränkningar. Det är den vuxne som har ansvar att stoppa Det är den vuxne i skolan som har ansvar för att stoppa trakasserier och kränkande behandling. Budskapet från de vuxna i samtal med den utsatta eleven ska vara att det inte är tillåtet att trakassera eller kränka och att ingen ska behöva känna sig utsatt för det. Den som är utsatt ska vara trygg med att de vuxna i verksamheten tar ansvar för att stoppa övergrepp. Enskilda samtal ska planeras in som en åtgärd för att följa upp att insatta åtgärder har gett avsedd effekt. Det finns anledning att vara restriktiv med så kallade medlingssamtal då en elev utsatts för kränkande behandling. Det är av två skäl: 1. Den som är utsatt ska inte behöva medverka i att trakasserier eller kränkningar ska upphöra. I värsta fall kan ett medlingssamtal i fel sammanhang uppfattas som ett övergrepp och göra mer skada än de ursprungliga kränkningarna, dessutom iscensatt av vuxna som förväntas vara de som ska skydda/hindra att kränkningar sker. 2. Den som utsätter en kamrat som har svårt att försvara sig för trakasserier och kränkningar ska entydigt få budskap från vuxna i verksamheten att beteendet omedelbart måste upphöra och aldrig är acceptabelt. Ett medlingssamtal kan leda tanken fel, att även den som blir utsatt har ansvar för att kränkningarna sker. Den elev som upplevs trakassera eller kränka bör tidigt ges möjlighet att själv beskriva vad som har hänt. Ingen elev får vara dömd i förväg, inte minst av det skälet att inträffade händelser ibland kan vara svåra att exakt definiera, eftersom ord kan stå mot ord. Den vuxne som har samtalet med den elev som upplevs utsätta bör berätta om den information man har (vad, hur och när) ifråga om olämpligt beteende. Den eller de som håller i samtalet bör undvika att ställa varför-frågor då skäl till

12 trakasserier och kränkande behandling aldrig finns. Budskapet från verksamheten ska vara att de kränkande handlingarna omedelbart måste upphöra och att man från verksamheten kommer följa upp att så sker. Frågan man bör utreda är vad den som upplevs utsätta andra behöver för stöd för att upphöra med detta.