Luftfartsverkets. miljööversikt

Transkript

1 Luffarsverkes miljööversik

2 Miniseries arbesgrupp beonade inerakiv miljöillsåndsprocess Miljöminiserie illsae i december 2002 en arbesgrupp för a dryfa särdragen i flygplasernas miljöillsånd. I grupperna ingick förerädare för försvarsförvalningen, miljöminiserie, kommunikaionsminiserie, en regional miljöcenral sam miljöillsåndsverke och Luffarsverke. I sin rappor, som överlämnades ill miljöminiserie i okober 2003, rekommenderade arbesgruppen en ökad inerakion mellan upprähållaren av flygplaserna och illsåndsmyndigheerna, för a en helhesbild av verksamheens säkerhesaspeker och miljökonsekvenser skall kunna skapas innan behove av illsåndsbesämmelser bedöms. I fråga om flygplansbullre rekommenderades a en bullerhaneringsplan inbegärs av den som upprähåller flygplasen innan illsånde prövas. I halkbekämpningsfrågor föreslogs a en separa uredning allid skall inbegäras av den som upprähåller flygplasen om de anses behövlig med illsåndsbesämmelser för avrinnande vaen. För a ureda ansvars- och behörighesfrågorna inom den civila och miliära luffaren gjordes dessuom en ändring i miljöskyddsförordningen, så a försvarsmaken är direk ansvarig för de besämmelser som för dess del evenuell meddelas i miljöillsånde för flygplasen. Genom en ändring av förordningen om miliär luffar juserades ansvaren inom försvarsförvalningen. Miljöminiserie, kommunikaionsminiserie och Luffarsverke ordnade i november e för miljöförvalningen avse samarbesseminarium, där arbesgruppens rappor behandlades. Seminarie hade närmare femio delagare; också de olika miljöcenralerna och illsåndsmyndigheerna var väl represenerade. Bedömning av illsåndsbehove pågår Under redogörelseåre diskuerades med miljöcenralerna frågor som gällde verksamheen, miljökonsekvenserna och illsåndsbehoven på Uleåborgs, Helsingfors-Malm, Kronoby och Kuopio flygplaser sam på alla flygplaser i Lappland. I de flesa fall forsäer bedömningen av illsåndsbehove genom en inspekion, där man skall bedöma flygplasens verksamhe, besämmelserna om den sam miljökonsekvenserna. Enlig beslu av Sydväsra Finlands miljöcenral ansökes om miljöillsånd för Åbo flygplas. Enlig Ålands landskapslagsifning ansökes om illsånd för Mariehamns flygplas. För denna ansökan gjordes en undersökning av flygplansbullres ubredning. Miljöledningsyseme ger verksamhesmodell Kommunikaionsminiserie förusae när Luffarsverkes verksamhes- och finansieringsplan godkändes a verke illämpar e miljöledningsysem enlig rafikförvalningens ågärdsprogram. Sedan år 2001 har illämpas e ISO basera miljöledningsysem, och dea har skapa en verksamhesmodell för miljöledarskape sam möjliggjor en miljörapporering. Miniserie sluförde i slue av åre sin plan för uvärdering av miljöledningsysemen hos inräningarna och föreagen inom sin sekor. Luffarsverke har delagi i beredningsarbee under miniseries ledning. Miljöledningsysemes regler för daainsamlingen juserades för a den årliga rapporeringen skall kunna ske enlig samma idabell som revisionen. På basis av de sakkunnigulåande som inhämas om miljörapporen 2001 beslös a en pariell verifiering av Luffarsverkes miljödaa skall inledas från och med rapporen för Under redogörelseåre ordnades ubildningsdagar för de miljöansvariga på flygplaserna, där man behandlade rapporeringsfrågor, inledande av inerna audieringar sam uvecklande av avfallshaneringen. E års inkörning av nya banan på Helsingfors-Vanda Användningen av huvudflygplasens redje sarbana, som ogs i bruk i slue av år 2002, har segvis uökas under åre. Uredningar om rafikens inverkan på flygplansbullres regionala spridning har inles och skall sluföras under år Usällning för sakkunniga och allmänheen Luffarsverke delog genom en usällning om flygrafiken i Finland och om flygplansbullre på Helsingfors-Vanda flygplas i Bullerbekämpningsdagarna i Jyväskylä sam i usällning Livsmiljön och rafiken på kommunikaionsminiserie. Särskil vid Bullerbekämpningsdagarna väcke Luffarsverkes planeringsarbee på bullerhaneringens område sor inresse. Srikare anvisningar för undvikande av miljöskador Till miljösyseme hör en anmälningspraxis via vilken uppgifer om miljöskador behandlas för a anvisningarna skall kunna juseras. På Luffarsverkes flygplaser inräffade vå miljöolyckor. I de ena falle kom re kubikmeer av halkbekämpningsmedle formialösning via regnvaenavloppe u i en närliggande sjö i samband med en övning med ny spridningsurusning. Verkningarna av läckage kunde konsaeras genom prover som ogs i sjön, men de bedöms a 2

3 usläppe på sik har lien inverkan på vaenkvalieen. För a mosvarande olyckor skall kunna undvikas på andra flygplaser har av urusningsleveranören krävs mer dealjerade säkerhes- och bruksanvisningar. I de andra falle läcke brännolja u i marken från en arbesmaskin. Den förorenade jorden grävdes bor och ransporerades ill behandling. I andra mindre fall har halkbekämpningskemikalierna acea och formia sam släckningsväskor runni u i avloppsvaensyseme. Fall av förorening av marken observerades i samband med ändringsarbeen enlig handels- och indusriminiseries så kallade bensinsaionsbeslu på fyra flygplaser. Bränsleläckagen hade ske så småningom under en lång id. Ingen omfaande nedsmusning hade ske och alla plaserna isåndsaes genom ubye av jorden. Omfaande miljöuredningar för basprojeke i Uis Åres mes omfaande miljöuredningsarbee gjordes i samband med försvarsmakens planer på a uveckla garnisonen i Uis som huvudbas för ransporhelikoprarna. Luffarsverke gjorde en uredning om flygplans- och helikoperbullre i Uis och delog i arbee på programme och redogörelsen för bedömning av miljökonsekvenserna också när de gällde grundvaenfrågor. Dea arbee hörde ill försvarsmakens ansvarsområde. Samidig förhandlade Luffarsverke illsammans med försvarsmaken med myndigheerna om behove av miljöillsånd för basprojeke och flygplasen. ICAO bereder meoder a minska usläppen Luffarens inernaionella miljöarbee koncenrerades på förberedelserna inför de sjäe sammanräde i den inernaionella civila luffarsorganisaionen ICAO:s miljökommié (CAEP), som hålls i februari De sörsa uredningarna har gäll minskande av usläppen av växhusgaser från flygplan i inernaionell rafik. Enlig Kyooavale skall aval om dessa ågärder nås via ICAO. ICAO har diskuera usläppsavgifer, usläppshandel sam frivilliga aval som meoder a minska usläppen eller hålla illbaka illväxen. Luffarsverke har följ beredningsarbee bl.a. via den europeiska civila luffarskongressens miljögrupp. Luffarsverke räknar årligen fram uppgifer om flygrafikens usläpp, och dessa används i Finlands officiella rapporering om usläppen av växhusgaser. Naionell forskning om halkbekämpningsmedel söder användningen av formia De prov i errängen som Finlands miljöcenral åren uför inom ramen för MIDAS-forskningsprojeke bekräfar idigare års laboraorieresula a formia snabb brys ned i marken. I närheen av den undersöka vägen kunde formia ine observeras i grundvane, och de anas a ämne brys ned ill koldioxid och vaen i markens yskik innan de med grundvane förs längre bor. Enlig esen gällande bionedbryningen påverkar emperauren i hög grad nedbryningshasigheen, men formia börjar bryas ned redan vid låga emperaurer. Andra avgörande fakorer för nedbryningshasigheen är halen av organisk maerial i jordmånen. Luffarsverke har som delfinansiär medverka i forskningsprojeke, vars slurappor skall föreligga i mars Daamaerial som beskriver flygplasernas sam luffarens miljöbelasning De bifogade diagrammen och abellerna visar användningen av halkbekämpnings- och avisningsmedel, avfallsmängderna sam energi- och vaenförbrukningen flygplasvis. För dessa finns också idsserier. I abellform beskrivs också rafikvolymen på flygplaserna sam flygplanens avgasusläpp på respekive flygplas. Vidare finns uppgifer om usläppen från Luffarsverkes markfordon. Luffarsverke har beräkna flygrafikens avgasusläpp i hela Finlands lufrum. Dessa publiceras via LIPASTO-syseme, hp://lipaso.v.fi/. Vanda, Generaldirekör Mikko Talviie Miljöchef Mikko Viinikainen 3

4 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Tabell 1. Anal landningar på Luffarsverkes flygplaser år 2003 sam förändring från föregående år. De oala anale landningar år 2003 med undanag av rafikflyge sjönk jämför med åre innan. På en del flygplaser förändrades anale landningar relaiv krafig inom luffarens olika former. År 2003 Förändring från föregående år (%) Flygplas Trafikflyg Allmänflyg Miliärflyg Toal Trafikflyg Allmänflyg Miliärflyg Toal Enonekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kiilä Kronoby Kuopio Kuusamo Villmansrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslo Tammerfors-Birkala Åbo Uis Vasa Varkaus Toal

5 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Tabell 2. Användningen av halkbekämpningsmedel på flygfälsområdena sam avisningsmedel för flygplan och avfallsmängder per flygplas år Halkbekämningsmedlen används av Luffarsverke medan avisningsmedlen för flygplansyor används av flygbolagen sam de markspediionsföreag som bejänar dem. Avfallsmängden inkluderar avfall som Luffarsverkes enlig aval ar emo av akörerna på flygplasområde. Byggnadsvolym Halkbekämpnings- och avisningsmedel (vinern ) acea 100% formia 100% glykol 100%-ig fabrikslösning m 3 Energi- och vaenförbrukning (år 2003) Avfallsmängder (år 2003) urea el värme vaen Flygplas bm 3 MWh MWh m 3 Enonekis * Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kiilä Kronoby Kuopio Kuusamo Villmansrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslo Tammerfors-Birkala Åbo Uis Vasa Varkaus Toal * elenergin ingår i värmeenergin komm. avfall nyoavfall problemavfall 5

6 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Tabell 3. Flygplanens bränsleförbrukning sam avgasusläpp vid lägre flyghöjd än 915 meer (3000 fo) (under den s.k. LTO-cykeln) sam bränsleförbrukning hos och avgasusläpp från Luffarsverkes markfordon per flygplas år Flygplanens oala usläpp under LTO-cykeln och bränsleförbrukning ökade 3-10 % per flygplas år 2003 och de oala usläppen från och bränsleförbrukning hos Luffarsverkes markfordon sjönk 7-10 % från föregående år. Usläpp från flygplan * (år 2003) Usläpp från Luffarsverkes markfordon (år 2003) LTOcykler CO HC NO x SO 2 CO 2 Bränsle CO HC NO x Pariklar SO 2 CO 2 Bränsle Flygplas s () () () () () () () () () () () () () Enonekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kiilä Kronoby Kuopio Kuusamo Villmansrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslo Tammerfors-Birkala Åbo Uis Vasa Varkaus Toal * I usläppskalkylen för flygplan ingår ine miliärflyg, helikoperflyg eller segelflyg. Uppgifer om flygplanens parikelusläpp saknas. 1 lier kerosin = kg Tabell 4. Värme-, el- och vaenförbrukning i Luffarsverkes fasigheer år I beräkningen av värdena per passagerare ingår ine Kauhava, Halli, Uis och Helsingfors-Malms flygplaser. Toalförbrukningen av el och särskil vaen har minska från föregående år. Förbrukningen per passagerare har minska mer än oalförbrukningen på grund av de ökade anale passagerare. År 2003 Förändring Värmeenergiförbrukning 68.5 GWh 1 % Specifik förbrukning av värmeenergi normerad enlig graddagal 56.4 kwh/m 3 3 % Värmeenergiförbrukning per passagerare 5.0 kwh/pax 0 % Elenergiförbrukning 65.2 GWh -13 % Specifik elenergiförbrukning 51.3 kwh/m 3-12 % Elenergiförbrukning per passagerare 4.9 kwh/pax -14 % Vaenförbrukning m 3-19 % Vaenförbrukning per passagerare 10.6 l/pax -20 % Passagerare milj. 1 % 6

7 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Figur 1. Användningen av halkbekämpningsmedel vid Luffarsverkes flygplaser vinrarna De vaen (50 %) som ingår i flyande acea och formia har räknas bor från oalmängden. Även om vinern var längre än normal hölls användningen av halkbekämpningsmedel på grund av de kalla vädre på samma nivå som åre innan urea acea formia Figur 2. Syreförbrukning och kvävebelasning av halkbekämpningsmedlen vinrarna Belasningen har minska märkbar under de senase io åren i ak med a användningen av urea har frångås. on on Figur 4. Inom Luffarsverkes avfallshanering insamla kommunal avfall, problemavfall och nyoavfall år 2003 och År 2003 År % Kommunal avfall Nyoavfall Problemavfall 10 % (4.00%) 4 % 44 % % 49 % Kommunal avfall Nyoavfall Problemavfall syreförbrukning, oal kvävebelasning Figur 3. Användning av avisningsmedel på flygplan på Luffarsverkes flygplaser vinrarna Vinern var förbrukningen av glykollösningar sörre än idigare efersom vinern var excepionell lång. miljon lier Tabell 5. Inom Luffarsverkes avfallshanering insamla kommunal avfall, nyoavfall och problemavfall år 2003 sam förändring från åre innan. Nyoavfalle inkluderar separa insamla bioavfall, meall, glas, plas, reurpapper och -papp, smörjoljor, begagnade bildäck, el- och elekronikavfall sam sorera byggavfall. Problemavfallsmängden har vuxi märkbar från föregående år, för i den ingår nedsmusad jord som avlägsnas i samband med saneringen av bränslesaionerna på flygplaserna. År 2003 on förändring Kommunal avfall % Nyoavfall % Problemavfall % Toal % 7

8 S L M A I L U L A I T O I L U F T FA R T S V E R K E T Luffarsverke Upprähåller i Finland flygplasnäverke och de riksomfaande flygrafikjänssyseme. Är e av användarna finansiera affärsverk, som självsändig besluar om sin verksamhe, sin ekonomi och sina inveseringar. De allmänna verksamhes- och resulamålen för Luffarsverke uppsälls av sasråde. Luffarsverkes kunder är alla flygrafikens akörer och flygpassagerare. Ansvarar för flygsäkerhesarbee i Finland Ansvarar för luffarspoliiken illsammans med kommunikaionsminiserie och urikesförvalningen. Verkar som luffarsmyndighe i Finland År 2003 omfaade Luffarsverkes flygplasnä 25 flygplaser. Medelanale ansällda vid Luffarsverke var Luffarsverkes mål är en rygg, regelbunden och ekonomisk flygrafik som medför minsa möjliga olägenhe för miljön. Luffarsverkes miljöorganisaion KOMMUNIKATIONSMINISTERIET LUFTFARTSVERKET STYRELSEN GENERALDIREKTÖREN MILJÖLEDNINGSGRUPPEN HUVUDKONTORET Adminisraiva avdelningen Juris Flygplasavdelningen Miljöplanerare Trafikjänsavdelningen Miljöenheen Miljöchef Miljöplanerare Miljöplanerare Planerare FLYGPLATSER Helsingfors-Vanda Miljösakkunnig Sysemsakkunnig VVS-arbesekniker Avfallshaneringsansvariga Övriga flygplaser (24 s) Miljöansvarig 8