Finavia och miljön år 2008

Transkript

1 2008 M I L J Ö Ö V E R S I K T

2 Finavia och miljön år 2008 MILJÖKONSEKVENSER PÅ FLYGPLATSERNA ORSAKAS AV Halkbekämpning på banorna. De medel som idag används ill halkbekämpningen är miljövänligare än idigare, men de belasar ändå vaendragen. För halkbekämpningen på banorna ansvarar Finavia. Avisning och förhindrande av isbildning på flygplanen. Till förhindrande av isbildning används en giffri glykollösning som förbrukar syre när den nedbrys. För avisningen och förhindrande av isbildning ansvarar markspediionsbolagen. Flygverksamhe. Flygbolagens och försvarsmakens luffaryg sam de privaa luffarygen orsakar buller och avgasusläpp. Flera miljöillsåndsprocesser på flygplaserna har sluförs För Finavia är miljöillsåndsprocesserna på flygplaserna en del av de normala miljöarbee, uppfyllande av kraven i lagsifningen som förnyades år 2000 och inerakionen med de regioner som Finavia bejänar. År 2008 erhöll Finavia miljöillsånd för Helsingfors-Malm, Joensuu och Uleåborg flygplaser. Ansökningar om miljöillsånd för Jyväskylä och Kiilä flygplaser inlämnades också för behandling. Dessuom kompleerades ansökan om miljöillsånd för Helsingfors-Vanda flygplas. I slue av åre behandlade myndigheerna illsåndsansökningarna för flygplaserna i Åbo, Kuopio och Halli. Uppsamlingen av frosskyddsmedel uvidgas Enlig illsåndsbesämmelserna ska Uleåborg flygplas begränsa användningen av blandningen av propylenglykol och vaen, som används vid avisningen och förhindrande av isbildning på flygplanen, så a väskan ine sprider sig i marken och dikena. De uppsaa måle för uppsamlingen av glykolvaen på behandlingsplaserna är 50 % av den glykolmängd som markspediionsbolagen använder. Uppsamlingen inleds i början av år År 2008 skaffade Finavia vå usugningsbilar för uppsamling av glykolvaen på flygplaserna i Uleåborg och Kuopio. Dessuom uppfördes bassänger för lagringen av glykolvane. Efer mellanlagringen ransporeras väskorna ill e kommunal avloppsreningsverk. Helsingfors-Malm flygplas hör ill sadssrukuren Helsingfors-Malm flygplas fungerar vid sidan av sadssrukuren. De fassällda besämmelserna i miljöillsånde för flygplasen är srika, men hindrar dock ine verksamheens koninuie på flygplasen som är de vikigase flygubildningssälle i Finland och en av Gränsbevakningsväsendes baser. I beslue ingick begräsningar av bl.a. verksamhesiderna på flygplasen och flygningarna på allmänna högidsdagar. I besämmelserna förusaes ekniska uredningar av hur följderna av evenuella miljöskador,.ex. e bränsleläckage, skulle kunna förhindras. Dessuom förusaes a ågärderna i avloppssyseme skulle vidas under år Dessa krav har uppfylls. Skyldigheerna i anknyning ill illäggsuredningar och mäningar av olika miljökonsekvenser som har fassälls i illsåndsbesämmelserna är omfaande och gäller bl.a. luken som sprider sig från flygplasområdes funkioner ill bosäningsområdena och bullre från luffarygen. Genom de nuvarande verksamhessäe säkersälls haneringen av buller och Helsingfors-Vanda flygplas serviceförmåga Ansökan om miljöillsånd för Helsingfors-Vanda flygplas kompleerades våren Miljöillsåndsverke kungjorde ansökan i slue av sommaren. Myndigheernas, kommunernas och invånarnas ulåanden och påpekanden gällde bullerolägenheer inom flygrafiken, planering av markanvändningen, usläpp i lufen, ledning av avrinnande vaen och avfall och lagring av kemikalier. I illsåndsansökan ingick även informaion om ågärderna för hanering av buller i enlighe med direkive om omgivningsbuller. Allmänheens delagande som direkive förusäer förverkligades samidig som illsåndsprocessen. I sina genmälen ill ulåandena beonade Finavia a de är högs vikig för Finland a säkersälla flygrafiken och de goda ansluningsförbindelserna på Helsingfors-Vanda flygplas uan a förglömma flygsäkerheen. Dea kan genomföras genom a man följer den nuvarande prioriesprincipen för sarbanorna och garanerar verksamhesförusäningarna på sena kvällar och idiga morgnar. Mindre belasning från avrinnande vaen på Helsingfors-Vanda flygplas De försa cenrala område för effekivisering av uppsamlingen av frosskydds- och avisningsmedel på Helsingfors-Vanda flygplas ogs i bruk vinern Uifrån erfarenheerna från verksamheen på område började Finavia planera e anna fjärravisningsområde som ska bejäna den avgående rafiken på sarbanan i mosa rikning. Område ska färdigsällas segvis, och den försa delen ska as i bruk år De nya vänplaserna för de flygplan som ska behandlas med frosskyddsmedle anslös ill avloppssyseme, och pumpningskapacieen höjdes yerligare. Tunneln som fungerar som ujämningsbassäng för vane på erminalområde rengjordes manuell våren 2008 i syfe a hindra belasningen på yvaen under sommariden. För uppsamling av glykolvaen köpes re nya usugningsbilar som är ännu effekivare än de idigare. Verksamhe- 2

3 en i ujämnings- och behandlingserrassen för avrinnande vaen som finns under den redje sarbanan förbärades genom a venileringen effekiviserades och genom a en del av avloppsvane spruades u på e kärrområde mellan sarbanorna. Nedbryningsprodukerna från propylenglykol som används som frosskyddsmedel lukar illa redan i yers små mängder. Våren och sommaren 2008 undersöke VTT genom fälobservaioner luken i omgivningen av Helsingfors-Vanda flygplas. En ydlig luk begränsades i huvudsak ill bäckarnas omedelbara närhe, och luken ansågs vara en obeydlig rivselolägenhe på bosäningsområdena. Möjlighe för piloerna a minska usläppen och bullre Finavia inledde e reårig projek för gröna inflygningar (CDA = Coninuous Descen Approach) på Helsingfors-Vanda flygplas, vars mål är a göra de mer miljövänliga flygsäen allmännare. Syfe med projeke är a minska bullre och avgasusläppen från de landande flygplanen sam deras bränsleförbrukning genom a ändra på piloernas, flygbolagens och flygledningens handlingssä. I slue av år 2008 var en redjedel av samliga landningar gröna inflygningar. Flygledningen skapar möjligheer för piloerna a genomföra en grön inflygning. Med hjälp av de ekniska sysemen i luffarygen kan piloerna genomföra en opimal inflygning med anke på snabbhe och höjd och undvika den vanliga planflyksfasen. Usläppen i inflygningsskede kan minska med maximal %. I fråga om sora flygplan innebär denna mängd så mycke som e par hundra bränslekilo per inflygning. Även bullre minskar. Från energiuppföljning ill energihanering Finavias Energi- och klimaprogram som blev färdig år 2008 började illämpas med hjälp av projekgrupper. Grupperna söker konkrea meoder a öka energieffekivieen i de olika funkionerna. Dessa är byggnaderna och konsrukionerna på flygplaserna, fordon och maskiner, syrning av rafiken och flygrafikjänsen. Måle för programme är en forsa sysemaisk förbäring av energieffekivieen på så sä a Finavia ska kunna uppfylla kraven i den kommande energisparlagen för den offenliga sekorn. De allmänna målen för energieffekivieen och usläppen inom Finavia fassälls år Halkbekämpningsmedlen lämpar sig för asfalen Finlands miljöcenral SYKE undersöke vilka verkningar de mindre miljöbelasande halkbekämpningsmedlen har på beläggningen. Undersökningen visade a de acea- och formiabaserade halkbekämpningsmedlen ine bildar skadliga oljekolväen på asfalbeläggningen och a de ine heller ansamlas i vägarnas och flygplasernas konsrukioner. I undersökningen ogs asfalprover i vägobjek som i åraal har exponeras för olika halkbekämpningsmedel sam på Helsingfors- Vanda flygplas och Kuopio flygplas. I analyserna uppäckes varken höjda haler av skadlig oljekolväe eller andra skador ros den långvariga användningen av halkbekämpningskemikalier. Europeiska lösningar för flygrafiken och flygplaserna Flygrafiken är som föregångare den enda rafikformen där haneringen av koldioxidusläppen enlig beslue ska ordnas genom inernaionell usläppshandel. Enlig e direkiv som godkändes i okober 2008 inleds flygrafikens usläppshandel för flygningar inom EU och flygningar mellan EU och redjeland i början av år År 2012 illdelas flygbolagen inom EU usläppsräigheer för 97 % av medelvärde för usläppsräigheerna för åren , och andelen minskar segvis. Kommunikaionsminiserie inledde förberedelserna för en ändring i den finska lagsifningen så a den ska mosvara direkive. Flygplasernas inernaionella organisaion ACI:s (Airpors Council Inernaionals) European Environmenal Sraegy Commiee höll e möe för miljödirekörerna från de sora europeiska flygplaserna i Helsingfors i april. På möe behandlades i synnerhe EUlagsifningen, haneringen av koldioxid- och kväveoxidusläppen och undersökningarna i branschen. ACI är en av de många kanalerna som Finavia använder sig av för a kunna dela i de inernaionella beslusfaande och informaionsubye i miljöfrågorna på flygplaserna. Vanda Samuli Haapasalo, generaldirekör Mikko Viinikainen, direkör, miljöfrågor 3

4 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A DATA SOM BESKRIVER FLYGPLATSERNAS OCH LUFTFARTENS MILJÖBELASTNING De bifogade figurerna och abellerna visar dels flygplasernas användning av halkbekämpningsmedel och avisningsmedel för flygplan, dels deras avfallsmängder sam energi- och vaenförbrukning. Här preseneras också de senase årens uveckling och orsakerna ill denna. Tabellerna visar också rafikvolymerna på flygplaserna och avgasusläppen från de plan som rafikerar på flygplaserna. Dessuom lämnas uppgifer om usläppen från Finavias markfordon. Finavias beräkning av flygrafikens avgasusläpp i Finlands lufrum publiceras via LIPASTO-syseme, se hp:// Tabell 1. Anal landningar på Finavias flygplaser år 2008 och förändring från föregående år. År 2008 Förändring från föregående år (%) Flygplas Trafikflyg Allmänflyg Miliärflyg Toal Trafikflyg Allmänflyg Miliärflyg Toal Enonekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kiilä Kronoby Kuopio Kuusamo Villmansrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslo Tammerfors-Birkala Åbo Uis Vasa Varkaus Toal

5 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Tabell 2. Användning av halkbekämpningsmedel på färdområdena, avisningsmedel för flygplan och avfallsmängder per flygplas år Halkbekämpningsmedlen används av Finavia och avisningsmedlen av flygbolagen och markspediionsbolagen som bejänar dessa. I avfallsmängden ingår också avfall som Finavia enlig aval har agi emo av akörerna på flygplaserna. Halkbekämpnings- och avisningskemikalier (vinersäsongen ) Energi- och vaenförbrukning (år 2008) Avfallsmänger (år 2008) Flygplas urea acea 100% formia 100% beain 100% glykol fabrikslösning m 3 el MWh värme MWh vaen m 3 blandavfall nyoavfall problemavfall Enonekis * Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kiilä Kronoby Kuopio Kuusamo Villmansrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslo Tammerfors-Birkala Åbo Uis Vasa Varkaus Toal * Elenergiförbrukningen ingår i värmeförbrukningen. 5

6 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Tabell 3. Flygplanens bränsleförbrukning och usläpp vid flygning på lägre höjd än 915 meer (3 000 fo) (under den s.k. LTO-cykeln) sam Finavias markfordons bränsleförbrukning och usläpp per flygplas år Flygplanens oala usläpp och bränsleförbrukning under LTO-cykeln ökade med i genomsni 4 % jämför med år De oala usläppen och bränsleförbrukningen för Finavias markfordon ökade med i genomsni 10 % jämför med år 2006 och siffrorna som har korrigeras efer miljörapporen för år Usläpp från flygplan (år 2008) Usläpp från Finavias markfordon (år 2008) Flygplas LTOcykler s. CO HC NO x SO 2 CO 2 Bränsle CO HC NO x Pariklar SO 2 CO 2 Bränsle Enonekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kiilä Kronoby Kuopio Kuusamo Villmansrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslo Tammerfors-Birkala Åbo Uis Vasa Varkaus Toal Siffrorna i abellen är avrundade. I beräkningarna av flygplanens usläpp ingår ine den miliära luffaren, helikoperflygningar eller segelflygplan. Uppgifer om flygplanens parikelusläpp saknas. 1 lier kerosin = 0,800 kg. Tabell 4. Värme-, el- och vaenförbrukning i Finavias fasigheer år 2008 och förändring jämför med år I beräkningen av värdena per passagerare ingår ine Kauhava, Halli, Uis och Malms flygplaser som saknar regelbunden passagerarrafik. År 2008 Förändring Värmeenergiförbrukning 66 GWh -1% Värmeenergiförbrukning per passagerare 3,6 kwh/pax -2% Elenergiförbrukning 78 GWh 1% Elenergiförbrukning per passagerare 4,4 kwh/pax 2% Vaenförbrukning m 3-4% Vaenförbrukning per passagerare 11,1 l/pax -3% Passagerare 17,6 milj. 1% 6

7 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Figur 1. Användning av halkbekämpningsmedel på Finavias flygplaser vinersäsongerna Vid beräkningen av oalmängden exkluderades vane som de flyande acea-, formia- och beainlösningarna innehåller (50 %). Mängden använda halkbekämpningsmedel har de senase vinrarna sabiliseras. Omkring hälfen av den oala mängden används på Helsingfors-Vanda flygplas. Beain är e ny medel som har esas på Tammerfors-Birkala, Kauhava och Kuopio flygplaser. Ton Figur 4. Fördelning av bland-, nyooch problemavfall som samlades in på Finavias flygplaser åren 2008 och ÅR Urea Acea Formia Beain Blandavfall 42% Nyoavfall 56% Problemavfall 2% 3000 Figur 2. Syreförbrukning och kvävebelasning på grund av halkbekämpningsmedel vinersäsongerna Vid millennieskife minskade belasningen beydlig i och med a man sluade använda urea. Under 2000-ale har belasningen vari jämn ros den ökade användningen av halkbekämpningsmedel. Dea beror på den ökade användningen av flyande formia som är de mins miljöbelasande medle. Ton ÅR Blandavfall 46% Nyoavfall 51% Problemavfall 3% Syreförbrukning oal Kvävebelasning Figur 3. Användning av avisningsmedel för flygplan på Finavias flygplaser vinersäsongerna Den ökade användningen beror på a rafikmängden har öka och a behandlingsinsrukionerna och planyperna har ändras. De vå senase vinrarna har vari milda, och därför har mängden avisningsmedel minska ros den ökade rafikmängden m Tabell 5. Genom Finavias avfallshanering år 2008 insamla bland-, nyo- och problemavfall sam förorenad jord som säns för behandling (ingår ine i oalmängden). Tabellen visar också förändringen från föregående år. Som nyoavfall räknas följande separa insamla avfall: bioavfall, meall, glas, plas, reurpapper och -papp, smörjolja, begagnade bildäck, el- och elekronikavfall och sorera byggavfall. Mängden oförorenad jord som säns för behandling har öka på grund av avlägsningen av slamme i ujämningsbassängen för glykolvaen på Helsingfors-Vanda flygplas. År 2008 Ton Förändring Blandavfall % Nyoavfall % Problemavfall 71-48% Toal % Förorenad jord % 7

8 upprähåller flygplasnäverke och syseme för flygrafikjäns i Finland är e av kunderna finansiera affärsverk, som självsändig besluar om sin verksamhe, sin ekonomi och sina inveseringar erbjuder sina kunder flygpassagerarna, flygbolagen, den miliära luffaren och näringslive säkra och inernaionell konkurrenskrafiga flygplas- och flygrafikjänser uvecklar luffarens verksamhesförusäningar enlig föreagsekonomiska principer är en god granne KONTAKTINFORMATION Finavia PB 50 FI Vanda fn (09) 82771, fax (09) Besöksadress: Pilovägen 3, Vanda FINAVIAS MILJÖORGANISATION KOMMUNIKATIONSMINISTERIET LUFTFARTSVERKET FINAVIA STYRELSEN GENERALDIREKTÖREN MILJÖLEDNINGSGRUPPEN KONCERNFÖRVALTNINGEN Koncerns sab Miljöenheen Direkör Miljösakkunnig Miljöingenjör Miljöingenjör Miljöplanerare Sakkunnig Planerare Assisen Flygplasaffärsverksamhe Miljöplanerare Koncern jänser Chefsjuris FLYGPLATSERNA Helsingfors-Vanda Miljösakkunnig Teknisk personal (som särskil uppdrag) Övriga flygplaser Miljöansvarig (som särskil uppdrag)