Luftfartsverkets miljööversikt

Transkript

1 2002 Luftfartsverkets miljööversikt 9

2 L U F T F A R T S V E R K E T S M I L J Ö Ö V E R S I K T tionsutställningar. Utgående från invånarnas och kommunernas respons och kommentarer justerades planerna och prognoserna fram till år 2020 så att flygbullerområdet i landskapsplanen för Nyland kunde fastställas. Planeringsmaterialet om bullerkontrollen finns på Internet: DEFINITIONERNA AV DE MÄTBARA MÅLEN KAN FÖRBÄTTRAS DEN FÖRSTA MILJÖRAPPORTEN BLEV FÄRDIG I september 2002 utkom Luftfartsverkskoncernens första miljörapport, med information om flygplatsernas och flygtrafikens miljöverkningar samt om Luftfartsverkets roll och möjligheter att styra och reducera dessa verkningar. Rapporten är koncentrerad till miljöaspekterna av Luftfartsverkets egen verksamhet, t.ex. vinterunderhållet. Eftersom rapporten var verkets första, togs i den också med grundläggande fakta om luftfartens allmänna miljöverkningar. För flygplatsernas del byggde miljöfakta på rapporteringen enligt miljöledningsystemet år Rapporten finns på Internet: Luftfartsverket ger ut nästa miljörapport år 2005 och koncentrerar sig på verkets egen verksamhet. Till dess etableras metoderna för insamling och behandling av miljödata samt de nyckeltal som används för uppföljningen. Data som gäller mellanåren publiceras som en översikt både i tryckt form och i nätversion. Därför kommer miljösektorn i framtiden att ges mindre rum i koncernens årsredovisning. MILJÖUTREDNINGARNA PÅ HELSINGFORS- VANDA FÖR UTVECKLINGEN OCH LANDSKAPSPLANEN Den största uppgiftshelheten i hela Luftfartsverkets miljöarbete under åren var att utarbeta planer för flygbullerutvecklingen och bullerkontrollen på Helsingfors-Vanda flygplats och att samarbeta med intressentgrupperna i fråga om resultatet. Flygplatsens tredje startbana togs i bruk , nästan tio år efter att det första beslutet om miljötillstånd gavs. Planerapporten om bullerkontrollen blev färdig i december Under våren 2002 ordnades i samarbete med kommunerna i huvudstadsregionen sju informa- I kommunikationsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för åren förutsätts att förvaltningsområdets inrättningar och ämbetsverk har miljöledningsystem anpassade till verksamheten, genom vilka de medverkar till att genomföra förvaltningsområdets miljöprogram. Ministeriet förutsatte att även Luftfartsverket har ett sådant system, när resultat- och finansieringsplanen för redogörelseåret godkändes. Luftfartsverket godkände sitt eget ISO baserade miljöledningsystem och sin miljöpolitik i januari Ledningen gjorde sin första inspektion i december Miljömålen för verksamheten ansågs fungera bra som en del av planeringen av hela verksamheten, men definitionerna av de mätbara målen måste ytterligare utvecklas. Ministeriet planerar inom sitt förvaltningsområdet en utvärdering av ämbetsverkens och inrättningarnas miljöledningsystem år INTERNATIONELLA BESLUT HAR BEAKTATS Den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO har indelat flygplanen i olika bullerklasser. Från början av april 2002 är användningen av flygplan i bullerklass 2 förbjuden inom Europeiska gemenskapen. Därmed upphörde den reguljära trafiken med de sista planen i bullerklass 2. År 2002 infördes också ett direktiv om ett förfarande för stegvis begränsning av användningen av plan som knappt uppfyller kraven i bullerklass 3. I Finland gäller direktivet bara Helsingfors-Vanda flygplats. Det har liten betydelse eftersom det berör endast ett fåtal plan. Ett allmänt direktiv om miljöbuller trädde också i kraft under året. Det kräver att miljöbullret beskrivs med ett L den -nyckeltal, som Luftfartsverket redan länge har använt i sina rapporter om flygplansbullret. De bullerkartläggningar som direktivet kräver har huvudsakligen redan gjorts för flygplanens del. Europeiska gemenskapernas kommission publicerade i början av år 2002 utredningar om minskande av flygtrafikens utsläpp av växthusgaser genom ekonomiska styrmetoder. Luftfartsverket och kommunikationsministeriet har låtit göra en bakgrundsutredning om förslagen för Finlands del. Resultaten visar att sådana ekonomiska styrmetoder som inom gemenskapen tillämpas för att minska utsläppen där omfattningen bestäms enligt flygresans längd blir ofördelaktiga för Finland, för de internationella flygresorna till och från Finland är längre än i många andra EU-länder. 2

3 L U F T F A R T S V E R K E T S M I L J Ö Ö V E R S I K T ARBETSGRUPP BEDÖMER PRÖVNINGEN AV FLYGPLATSERNAS MILJÖTILLSTÅND En för flera ministerier gemensam arbetsgrupp som behandlat den civila och militära luftfartens miljöansvar gav ut sin rapport i januari Enligt den behövs i regel inte nya miljötillstånd för de regelbundet fungerande flygplatserna. På basis av de registreringsanmälningar som i februari 2002 hade inlämnats till miljöcentralerna förelades inte heller under året några tillståndsplikter. Eftersom tillstånden tidigare var tidsbegränsade måste ansökan dock i vissa fall lämnas in, som för Tammerfors-Birkala flygplats, där tillstånd söktes för flygplatsens och Satakunta flygflottiljs verksamhet. Miljöministeriet tillsatte i december en ny arbetsgrupp för att fortsätta arbetet, och gav den i uppdrag att granska särdragen i miljötillstånden för flygplatser, t.ex. hur flygsäkerhetsbestämmelserna för flygverksamhet skall beaktas i styrningen av miljökonsekvenserna. Arbetsgruppen skall slutföra sitt arbete i juni Miljöministeriet förutsatte genom sitt beslut att försvarsmaktens projekt att utveckla Uttis som en bas för arméns transporthelikoptrar kräver en lagenlig process med bedömning av miljökonsekvenserna. För bedömningen ansvarar Huvudstaben. Luftfartsverket deltar i egenskap av expert på buller av luftfartyg. MILJÖUNDERSÖKNINGARNA AV HALKBEKÄMPNINGSMEDEL GAV LOVANDE RESULTAT Laboratorieskedet i Finlands miljöcentrals omfattande undersökning av halkbekämpningsmedlens miljökonsekvenser (MIDAS) slutfördes. Filtreringsproven visar att det mest lovande alternativet till traditionellt vägsalt är kaliumformiat, som snabbt bryts ned och förbrukar mindre syre än övriga undersökta halkbekämpningsmedel. Formiater har redan i några år använts på vissa flygplatser tillsammans med acetater. Undersökningen fortsätter med terrängtest, som skall visa hur formiat bryts ned i jordmånen under verkliga halkbekämpningsförhållanden. Luftfartsverket har varit med och finansierat undersökningen. AVFALLSHANTERING ENLIGT LOKALA KRAV Under året gav Luftfartsverket alla flygplatser anvisningar att som en del av säkerhetsplanen göra nya kartläggningar av miljöriskerna. Dessutom skall flygplatsernas avfallshanteringsplaner göras upp enligt lokala avfallshanteringsbestämmelser och lagstiftningen. På Helsingfors-Malm flygplats gjorde Helsingfors stad på uppdrag en utredning av föroreningar i jordmånen. Vissa avgränsade förorenade områden fanns nära hangarerna, men inga omedelbara iståndsättningsbehov framkom. BRÄNSLESTATIONERNA FÖR MARKFORDONEN FÖRNYADES På det sätt som förutsätts i handels- och industriministeriets beslut om distributionsstationer byggs före hösten 2003 på tolv flygplatser jordmånsskydd på lager- och distributionsområdet för bränsle för flygplatsens egna fordon samtidigt som regnvattensavloppen förses med oljesepareringsbrunnar. Luftfartsverket utrustar också mindre distributionsstationer som inte omfattas av beslutet på samma sätt. Genomsnittskostnaden för arbetena på en flygplats blir ca euro. DATAMATERIAL SOM BESKRIVER FLYGPLATSERNAS SAMT LUFTFARTENS MILJÖBELASTNING Bifogade figurer och tabeller visar flygplatsernas användning av halkbekämpningsmedel och avisningsmedel för flygplan, deras avfallsmängder samt energi- och vattenförbrukning. För dessa finns också tidsserier. I tabellform presenteras också trafikvolymen på flygplatserna liksom avgasutsläppen av planen på respektive flygplatser. Dessutom finns uppgifter om utsläppen från Luftfartsverkets markfordon. Luftfartsverket har beräknat flygplanens avgasutsläpp i hela Finlands luftrum. De publiceras via LIPASTO-systemet, Vanda, Generaldirektör Mikko Talvitie Miljöchef Mikko Viinikainen 3

4 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A 2000 Bild 1. Användningen av halkbekämpningsmedel vintertid på Luftfartsverkets flygplatser I fråga om flytande acetat och formiat har vattnets andel (50 %) i lösningen avdragits vid beräkning av den totala mängden. Av miljöskäl användningen av urea för halkbekämpning har minskat och flytande acetat är i dag det huvudsakliga halkbekämpningsmedlet. ton urea acetat formiat Tabell 1. Antal landningar på Luftfartsverkets flygplatser år 2002 samt förändring jämfört med föregående år. År 2002 Förändring från senaste år (%) Flygplats Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Enontekis ,4 42,9-100,0-62,8 Halli ,0-13,5-14,2-14,1 Helsingfors-Malm ,9-2,7-24,5-2,7 Helsingfors-Vanda ,4-24,8-0,6-5,1 Ivalo ,6-22,6 56,0-0,2 Joensuu ,6 57,4 20,8 24,7 Jyväskylä ,6 8,0-5,5 2,7 Kajana ,2-12,1 6,7-1,9 Kauhava ,5-9,7-12,6-12,5 Kemi-Torneå ,9-24,9 105,0-12,7 Kittilä ,0 52,1-50,5-1,1 Kronoby ,1 36,4 15,2 14,1 Kuopio ,1-1,0 6,5 2,9 Kuusamo ,2-1,0-54,8-6,7 Villmanstrand ,0-21,8 38,0-17,3 Mariehamn ,0-15,1 0,0-17,1 Uleåborg ,8-18,8 3,4-15,3 Björneborg ,2 6,0 205,3 1,2 Rovaniemi ,6 11,4-3,1-1,7 Nyslott ,5 4,4-4,9-0,4 Tammerfors-Birkala ,9-21,3-5,0-13,6 Åbo ,0 6,4 3,4-1,1 Uttis ,1-21,4 29,2 17,8 Vasa ,9-23,9-28,0-17,8 Varkaus ,4-53,0 100,0-15,4 Totalt ,8-3,2-2,9-4,8 4

5 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Bild 2. Syreförbrukning och kvävebelastning på grund av halkbekämpningsmedel vintrarna Belastningen har minskat betydande under de senaste tio åren i och med den minskade användningen av urea ton syreförbrukning totalt kvävebelastning Tabell 2. Användning av halkbekämpningsmedel på flygfältsområdena samt avisningsmedel för flygplan och avfallsmängder per flygplats år Halkbekämpningsmedel används av Luftfartsverket och avisningsmedel på flygplan (glykol) används av flygbolagen samt de markspeditionsföretag som betjänar dem. I avfallsmängderna ingår också avfall som Luftfartsverket enligt avtal tar emot av aktörer på flygplatsområdet. Flygplats Byggnads- Halkbekämpnings- och avisningsmedel Energi- och vattenförbrukning Avfallsmängder (år 2002) volym (vintern ) (år 2002) Glykol Acetat Formiat fabriks- Komm. Nytto Probl. Urea 100% 100% lösning El Värme Vatten avfall avfall avfall bm 3 t t t m 3 MWh MWh m 3 t t t Enontekis * ,5 Halli ,3 Helsingfors-Malm ,0 Helsingfors-Vanda ,5 Ivalo ,0 Joensuu ,6 Jyväskylä ,0 Kajana ,8 Kauhava ,1 Kemi-Torneå ,5 Kittilä ,5 Kronoby ,6 Kuopio ,3 Kuusamo ,8 Villmanstrand ,1 Mariehamn ,8 Uleåborg ,8 Björneborg ,8 Rovaniemi ,9 Nyslott ,7 Tammerfors-Birkala ,4 Åbo ,2 Uttis ,7 Vasa ,8 Varkaus ,1 Totalt ,7 * den förbrukade mängden elenergi ingår i värmeenergin 5

6 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Tabell 3. Flygplanens bränsleförbrukning samt avgasutsläpp på flyghöjd under 915 meter (3000 fot)(under den s.k. LTO-cykeln) samt bränsleförbrukningen och avgasutsläppen från Luftfartsverkets markfordon per flygplats år Siffrorna för avgasutsläppen år 2002 är inte jämförbara med föregående års uppgifter eftersom ändringar och justeringar gjorts i utsläppskalkylerna för både flygplan och markfordon. Utsläpp från flygplan (* Utsläpp från Luftfartsverkets markfordon (år 2002) (år 2002) Flygplats LTO-cykler CO HC NO x SO 2 CO 2 Bränsle CO HC NO x Partiklar SO 2 CO 2 Bränsle st (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) (t) Enontekis ,1 0,6 0, ,3 0,1 0,4 0,02 0, Halli ,1 0,0 0, ,3 0,1 0,5 0,02 0, Helsingfors-Malm ,6 0,6 0, ,1 0,0 0,3 0,01 0, Helsingfors-Vanda ,9 3,2 15,6 0,86 0, Ivalo ,5 8,3 0, ,5 0,4 1,3 0,07 0, Joensuu ,0 7,4 0, ,7 0,2 1,4 0,08 0, Jyväskylä ,7 8,3 0, ,4 0,2 1,3 0,07 0, Kajana ,3 7,1 0, ,5 0,1 0,8 0,04 0, Kauhava ,2 0,1 0, ,5 0,1 0,7 0,04 0, Kemi-Torneå ,4 9,6 0, ,7 0,3 1,5 0,08 0, Kittilä ,2 11,0 0, ,5 0,2 1,6 0,09 0, Kronoby ,1 6,2 0, ,4 0,1 0,9 0,05 0, Kuopio ,4 12,1 1, ,1 0,5 3,5 0,19 0, Kuusamo ,6 5,3 0, ,5 0,2 1,5 0,08 0, Villmanstrand ,6 1,4 0, ,9 0,2 0,8 0,04 0, Mariehamn ,6 2,0 0, ,3 0,1 0,4 0,02 0, Uleåborg ,0 45,6 3, ,8 0,6 3,6 0,19 0, Björneborg ,5 1,6 0, ,6 0,2 0,9 0,05 0, Rovaniemi ,2 20,1 1, ,6 0,8 4,3 0,24 0, Nyslott ,3 1,1 0, ,7 0,2 0,8 0,04 0, Tammerfors-Birkala ,7 10,5 1, ,2 0,4 2,2 0,12 0, Åbo ,8 11,9 1, ,7 0,5 2,3 0,13 0, Uttis ,1 0,0 0, ,3 0,1 0,2 0,01 0, Vasa ,6 13,4 1, ,4 0,4 1,7 0,09 0, Varkaus ,2 0,6 0, ,3 0,1 0,5 0,03 0, Totalt ,3 9,4 49,0 2,67 0, (* I kalkylerna över flygplanens utsläpp ingår inte den militära luftfarten, helikopterflyg eller segelplan. Uppgifter om flygplanens partikelutsläpp saknas. 1 liter kerosin = kg. Tabell 4. Värme-, el- och vattenförbrukning i Luftfartsverkets fastigheter år Kauhava, Halli, Uttis och Helsingfors-Malms flygplatser ingår inte i de per passagerare beräknade värdena. Totalförbrukningen av energi och vatten har minskat jämfört med år 2001, men förbrukningen per passagerare har ökat på grund av att passagerarantalen minskat. År 2001 År 2002 Värmeenergiförbrukning 68.2 GWh 67.8 GWh Specifik förbrukning av värmeenergi normerad enligt graddagtal 55.4 kwh/m kwh/m 3 Värmeenergiförbrukning per passagerare 4.6 kwh/pax 5.0 kwh/pax Elenergiförbrukning 74.1 GWh 74.0 GWh Specifik elenergiförbrukning 59.8 kwh/m kwh/m 3 Elenergiförbrukning per passagerare 5.3 kwh/pax 5.6 kwh/pax Vattenförbrukning tm tm 3 Vattenförbrukning per passagerare 13.0 l/pax 13.3 l/pax 6

7 N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A Bild 3. Användningen av avisningsmedel på flygplan på Luftfartsverkets flygplatser vintrarna Förbrukningen påverkas väsentligt av i hur hög grad väderförhållandena kräver avisning. 3,0 miljon liter 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Bild 4. Mängden kommunalt avfall, nyttoavfall och problemavfall i Luftfartsverkets avfallshantering år I nyttoavfallet ingår separat insamlat bioavfall, metall, glas, plast, returpapper och -papp, smörjoljeavfall, begagnade däck, el- och elektronikavfall samt sorterat byggavfall. Mängden kommunalt avfall har minskat och nyttoavfallet har ökat jämfört med år 2001, till stor del för att avfallssorteringen på Helsingfors-Vanda flygplats har utvecklats. År % 28 % 69 % Kommunalt avfall Nyttoavfall Problemavfall År % Kommunalt avfall 47% 49 % Nyttoavfall Problemavfall 7

8 I L M A I L U L A I T O S L U F T F A R T S V E R K E T CIVIL AVIATION ADMINISTRATION 8