MILJÖFAK TA

Transkript

1 MILJÖFAK TA

2 ANPASSNING GER POSITIVA MILJÖEFFEK TER De stora förändringarna i efterfrågan och utbud ger kraftigt utslag i Finnairs verksamhet år Inverkan av efterfrågeförändringen på nyckeltalen för miljöeffektiviteten kunde kompenseras genom en omvärdering av destinationer och antal flygningar. Den ökade fraktverksamheten piggade upp verksamheten, också ur miljösynpunkt. Utsläppen och bränsleförbrukningen per tonkilometer minskade enligt förväntan. Nya plan togs i bruk i snabbare takt än någonsin i Finnairs historia. Flottan utökades med fem nya plan i Airbus 320-familjen och två nya B757-plan. Förändringen är positiv med tanke på miljön, och förbättrar bränsle-, emissions- och bullernivåerna. EU:s åtgärder för att kontrollera miljöbullret ses hos Finnair som en positiv utveckling i flygtrafiken i Europa. För de mest bullriga planen i bullerklass 3 gavs i mars ett direktiv om operationella begränsningar, operationerna med planen i bullerklass 2 upphörde i april, och därtill godkände EU ett direktiv om hantering av miljöbullret i juni. Finnair beslutade delvis på grund av denna utveckling att göra sig av med sina DC-9-plan tidigare än planerat. Därmed kommer flygbullret särskilt på inrikesflygplatserna att minska sommaren Finnairs serviceimage fräschades upp genom nya uniformer: 3000 anställda bytte till nya uniformer i andan av hållbar utveckling. Gamla uniformer med beteckningar och logon maldes till lump och en del kläder sändes via kyrkans hjälporganisation till återanvändning. Inom ramen för det miljövänliga servicekonceptet inleddes också insamling och sortering av kartongemballage och pappmuggar på alla nivåer. Inom Finnair Teknik inträffade under året tre miljöolyckor. I vart och ett av de separata fallen hade organiska lösningsmedel runnit ut i jorden och olyckorna upptäcktes vid rutinkontroller. Åtgärder för att avhjälpa skadan vidtogs omedelbart, ytterligare nedsmutsning förhindrades och fallen rapporterades till miljömyndigheterna. Under år 2003 anpassar Finnair sin organisation till de nya miljöutmaningarna. Flygplansflottan förnyas med bästa tillgängliga teknik och verksamheten utvecklas i en anda av hållbar utveckling. Till målen hör att minska utsläppen av växthusgaser, flygbullret och det osorterade avfallet. Jarmo Vilenius Teknisk direktör med ansvar för miljöfrågor Finnair Oyj BULLERVÄRDEN F ÖR FINNAIRS FLYGPL ANSFLOTTA Flygplanstyp Motortyp Bullerkategori Buller vid start / Sidolinjebuller/ Buller vid inflygning/ ICAO:s bullergräns ICAO:s bullergräns ICAO:s bullergräns MD-11 GE CF6-80C2D1F klass 3 94,7 / 102,3 96,2/101,8 104,1 / 105,0 B P&W 2040 klass 3 87,3 / 93,7 94,4 / 98,2 98,1 / 101,8 B P&W 2040 klass 3 89,7 / 94,1 94,2 / 98,4 98,1 / 102,0 A CFM56-5B6/2P klass 3 83,4 / 90,9 93,0 / 96,4 94,7 / 100,2 A CFM56-5B4/2P klass 3 83,6 / 91,3 94,1 / 96,7 96,0 / 100,4 A CFM56-5B4/2P l klass 3 84,9 / 91,6 93,9 / 96,9 96,0 / 100,6 A CFM56-5B3/2P klass 3 86,4 / 92,2 97,9 / 97,2 97,0 / 100,9 A CFM56-5B3/2P klass 3 88,3 / 92,6 97,6 / 97,5 97,0 / 101,1 MD-82 P&W JT8D-219 klass 3 87,7 / 90,8 97,2 / 96,3 92,9 / 100,1 MD-82 P&W JT8D-219 klass 3 88,6 / 91,0 97,1 / 96,5 92,9 / 100,2 MD-82/83 P&W JT8D-219 klass 3 90,8 / 91,4 97,2 / 96,7 93,7 / 100,5 DC-9-51* P&W JT8D-17A klass 3 91,0 / 89,8 97,3 / 95,7 96,1 / 99,5 ATR 72 P&W124B klass 3 86,5 / 89,0 84,7 / 94,0 94,1 / 98,0 22 Tabell 1. Finnairs flygplansflotta, motortyper, bullercertifieringsklasser, bullercertifieringsvärden och ICAO:s bullergränser vid olika mätpunkter i enheten EPNdB (observerat upplevt buller). Olika bullervärden för samma flygplanstyp beror på olika startvikt. * DC-9-51-planet i hush-kit-version.

3 FLYG TRAFIKENS UT SL ÄPP I ATMOSFÄREN Antal Kväveoxider Oförbrända Kolmonoxid Koldioxid Bränsle- Flygtid operationer kolväten förbrukning ton ton ton ton ton timmar Förändring 01/02-9,3 % -4,4 % -7,9 % 12,5 % -4,2 % -4,2 % -4,7 % Tabell 2. Antalet flygningar, motorutsläpp i atmosfären, bränsleförbrukning och total flygtid år 2000, 2001 och Därtill anges den relativa förändringen i nyckeltalen för 2002 jämfört med föregående år. Miljoner Kväveoxider Oförbrända Kolmonoxid Koldioxid Bränslepassagerar- kolväten förbrukning kilometer g/rpk g/rpk g/rpk g/rpk g/rpk ,56 0,041 0, ,56 0,042 0, ,61 0,044 0, Förändring 01/02-11,6 % 8,1 % 4,2 % 27,2 % 8,3 % 8,3 % Miljoner Kväveoxider Oförbrända Kolmonoxid Koldioxid Bränsleton- kolväten förbrukning kilometer g/rtk g/rtk g/rtk g/rtk g/rtk ,1 0,38 1, ,4 0,41 2, ,0 0,36 2, Förändring 01/02-3,9 % -8,3 % -11,5 % 8,0 % -8,0 % -8,0 % Tabell 3. Flygtrafikens utsläpp i förhållande till betalda passagerarkilometer (RPK) och betalda tonkilometer (RTK). Trafikvolymen har minskat enligt nästan alla mätare. Fraktens gynnsamma utveckling bidrog till att utsläppssiffrorna enligt prestation utvecklades i rätt riktning. Ibruktagandet av planen i Airbus 320-flygplansfamiljen har sänkt koldioxid- och kväveoxidutsläppen. Trots att motortypen ökar kolmonoxidutsläppen är nivån låg. 3

4 UT SL ÄPP AV FLYK TIGA LÖSNINGSÄMNEN I ATMOS TÄREN 2002 var VOC-utsläppen eller utsläppsmängden av flyktiga organiska ämnen vid reparation eller service av flygplan kg. I tabell 4 ingår en noggrannare specifikation av utsläppen av flyktiga organiska ämnen i atmosfären. Alifatiska Aromatiska Ketoner Alko- Haloge- Diverse Totalt Totalt Totalt kolväten kolväten holer nerade lösnings- kolväten medel kg kg kg kg kg kg kg kg kg Målarfärger Färgborttagningsmedel Lim Lösningsmedel Rostskyddsmedel Rengöringsmedel Tvättbensin Trikloretylen Övriga halogenerade Totalt Tabell 4. Utsläpp av lösningsmedel i atmosfären på Finnairs tekniska område år 2002 och jämförelsetal för 2001 och Tabellen visar också lösningsmedlets art och utsläppskällan. VATTENFÖRBRUKNING OCH AVLOPPSVATTEN Vattenförbrukning (m3/a) Tabell 5. Vattenförbrukningen år i Finnairs fastigheter på Helsingfors-Vanda flygplats. Av siffrorna i tabell 5 står tekniken för cirka 50 % och Finnair Catering för cirka 30 %. Särskild uppmärksamhet har fästs vid vattenförbrukningen, som har kunnat sänkas. Västskorna för avisning av flygplan förorsakar merparten av Finnairs avloppsvattensbelastning. Förbrukningen av dem framgår av tabell 15 över inkommande materialflöden på sidan 8. Avloppsvattnets kvalitet kontrolleras med hjälp av ett samlingsprov som tas från tre ställen. Dessutom kontrolleras behandlingsresultatet av kadmiumhaltigt vatten separat. 44

5 FINNAIR C ATERING OCH KABINSERVICE Avfallet från cateringverksamheten och kabinservicen går via Finnair Catering. Avfallssorteringen har ytterligare effektiverats. Nya objekt för sortering och återanvändning är dryckesförpackningar och muggar. I kabinen kan man sortera aluminium och glas samt en del plastavfall. Finnair Catering har ett miljösystem enligt standarden ISO Totalt Totalt Totalt ton ton ton (uppskattning) Osorterat avfall Bioavfall 75,0 56,3 54,1 Energiavfall 81,4 70,8 28,1 Glas Papp Papper Glas (återvinning) 11,4 15,3 17,8 Aluminium (totalt) 10,8 48,4 18,4 Metall 19,6 2,7 19,9 Nyttoavfall totalt Sammanlagt Nytto-% 35,5 37,1 29,1 Tabell 6. Fördelningen av avfallsmängderna från Finnairs kabinservice och Finnair Catering år kunde Finnair Caterings vattenförbrukning reduceras genom kontroll och reglering av de funktioner som förbrukar vatten. liter liter liter 6,6 7,6 7,5 Tabell 7. Vattenförbrukning per tillredd portion hos Finnair Catering (liter). AVFALL FRÅN FLYGPL ANSUNDERHÅLLET Finnair Teknik underhåller förutom Finnairs flygplan även flygplan från flera andra flygbolag. Man går in för att hålla en hög sorterings- och återanvändningsgrad för avfallet. Avfall Avfallsmängd Avfallsmängd Avfallsmängd ton ton ton Ultrafilterkoncentrat Metallhydroxidfällning 2,0 2,5 1,9 Tvättlösningsmedel Oljeavfall Lim- och färgavfall Thinner ,9 Annat avfallslösningsmedel 3, Avfall inneh. tungmetaller t.ex. ackumulatorer och batterier 18 5,4 6,6 Damm från plastkornsblästring 4,1 5,0 6,5 El- och elektronikavfall 3,4 Metallavfall Däck Papp Papper Bioavfall från personalmatsalarna Kommunalt avfall Tabell 8. Avfallsmängderna från reparation och service av flygplan år

6 MARKFORDONENS BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH UT SL ÄPP liter liter liter Bensin 95E Diesel Brännolja Tabell 9. Förbrukningen av flytande bränslen i Finnairs markfordon år Den kraftiga nedgången i bränsleförbrukningen beror på det minskade antalet flygningar och miljövänliga markfordon. ton ton ton Koldioxid (CO2) Kolmonoxid (CO) Kolväten (HC) 8,4 8,5 7,3 Kväveoxider (NOx) Partiklar 3,9 3,8 3,3 Tabell 10. Utsläppet i atmosfären från Finnairs markfordon på Helsingfors-Vanda flygplats år På andra inhemska flygplatser motsvarade utsläppen från markfordonen ungefär 4 % av utsläppen på Helsingfors-Vanda flygplats. FAS TIGHETERNAS VÄRMEENERGIFÖRBRUKNING Värmeenergiförbrukning i Finnairs fastigheter, MWh Normerad specifik förbrukning av värmeenergi i Finnairs fastigheter, kwh/m , , ,3 Tabell 11. Värmeenergiförbrukning i Finnairs fastigheter år Tabell 12. Specifik förbrukning av värmeenergi i Finnairs fastigheter normerad enligt graddagtal år ELFÖRBRUKNING Elenergiförbrukning hos Finnair, MWh Specifik elenergiförbrukning hos Finnair, kwh/m , , ,2 Tabell 13. Elenergiförbrukning hos Finnair år Tabell 14. Elenergiförbrukning per byggnadskvadratmeter hos Finnair år

7 INFLÖDE AV MATERIAL Inflöde av råvaru- och materialmängder till Finnair Teknik, ton Avisningsvätskor ) Lim och tätningsmedel 2,9 4,1 3,5 Målarfärger 12,0 9,3 8,7 Färgborttagningsmedel Tillsatsmedel vid svetsning och termisk sprutning 0,9 0,7 1 Kemikalier för yt- och vattenbehandling Korrosionsskyddsmedel 1,8 2,7 2,5 Rengöringsmedel Oljor och hydraulvätskor Tabell 15. Inflöde av miljömässigt centrala råvaror och material till Finnair Teknik år ) Förbrukning av avisningsmedel vintern 2000/2001. I tabellen ingår inte materialflödena till Finnair Catering eller materialmängderna i införskaffade apparater, reservdelar och metallmaterial. Uppgifter om bränsleförbrukningen ingår i avsnittet om utsläppen från flygplansmotorerna. Utförande: Miltton Oy, Omslagsbild: Jani Kahrama, Tryck: Oy Edita Ab 7

8 Finnair Oyj Datavägen 11 Helsingfors-Vanda flygplats PB Finnair Telefon (09)