Vallhallaskolan 7-9 plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Transkript

1 Vallhallaskolan 7-9 plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen År 7-9 Ansvariga för planen Rektor har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, efterlevs och årligen utvärderas. Rektor ansvarar för att informera nya elever, ny personal och föräldrar om skolans ordningsregler, om skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, skoloch klassrumsnivå. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt fortbildas för att aktivt kunna arbeta mot alla former av kränkande behandling. Vår vision Vallhallaskolans vision är Ett Gott Liv. Det är samma vision som bildningsförvaltningen i Oskarshamns kommun har. Vallhallaskolan arbetar kontinuerligt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och strävar efter att uppnå följande; alla uppfattar skolan som en trygg och säker arbetsplats alla uppfattar skolan som jämlik och jämställd alla känner att de blir respekterade alla hanterar konflikter på ett positivt och konstruktivt sätt alla använder ett vårdat språk alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp all personal arbetar medvetet och aktivt för att likabehandlingsplanen följs ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017

3 Elevernas delaktighet Eleverna har ett stort ansvar för att bidra till god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och personal. I detta ingår att eleverna tar del av skolans likabehandlingsplan och arbetar utifrån den. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar/vårdnadshavare har ett stort ansvar kring det främjande arbetet. Om skola och hem tydligt tar avstånd från kränkande behandling får det en positiv inverkan på eleverna. Föräldrar/vårdnadshavare till elever på skolan har möjlighet att ta del av skolan likabehandlingsplan på föräldrarådet, föräldramöten eller via skolans hemsida. Likabehandlingsplanens nya version läggs ut på hemsidan efter höstlovet. Föräldrarådets funktion är att vara en aktiv diskussionspart i frågor som rör bland annat likabehandlingsplanen och dess innehåll. Föräldrarådet är även en viktig resurs i arbetet med att kvalitetssäkra likabehandlingsplanen och delta i skolans årliga kartläggning. Personalens delaktighet All skolans personal har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer både med andra i personalen, elever samt deras föräldrar/vårdnadshavare. All personal ska ta del av skolans likabehandlingsplan och handla utifrån den. All personal har ett ansvar för att kompetensutveckling sker kring det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på skolan. Likabehandlingsgruppen på skolan ansvarar för att hjälpa skolans personal genom att ta fram strategier kring det främjande och förebyggande arbetet utifrån utvärderingar och kartläggningar. Gruppen hanterar anmälda ärenden i det s.k. åtgärdande arbetet och följer där den arbetsgång som finns beskriven i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsgruppen har ett gemensamt ansvar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker kring uppdraget. Förankring av planen Elevernas och föräldrarnas kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen: Elevrepresentanter och föräldrarepresentanter utvärderar likabehandlingsplanen genom diskussioner med skolledningen i skolans elev- och föräldraråd under maj och juni månad. Dessa utvärderingar är viktiga i kvalitetssäkringen och ligger till grund för eventuella förändringar i den nya likabehandlingsplanen. I början av varje läsår diskuterar samtliga elever och skolans personal den nya likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna går i början på höstterminen grundligt igenom planen tillsammans med eleverna och diskuterar innehållet och svarar på de frågor som blir aktuella. På höstens eller vårens föräldramöte informerar och diskuterar klassföreståndarna och föräldrarna planen och lyfter fram delar som anses vara extra viktiga att belysa.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Den årliga kartläggningen på skolan: För att få vetskap om det finns diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan och i så fall var, när och hur genomför skolan en årlig kartläggning. Elever, personal och föräldrar deltar på olika sätt och på så vis hjälper de oss att kunna sätta in relevanta åtgärder i det förebyggande arbetet på skolan. Kartläggningen genomförs från mitten av vårterminen till i början på höstterminen. Här nedan beskrivs årets kartläggning i kronologisk ordning. Elevrådets medverkan i kartläggningsarbetet: Rektor, fritidsledare och skolans elevråd träffades under hösten. På mötet informerade rektorerna om syftet med en likabehandlingsplan och om det kartläggningsarbete som pågår/pågått. Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet: Under september görs en kartläggning kring trygghet och trivsel i samarbete med Friends. Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Föräldrar och mentorn läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet. Föräldrarnas medverkan i kartläggningsarbetet: Vid varje utvecklingssamtal ges möjlighet för föräldrar att diskutera det som sitt barn/ungdom har skrivit i Unikum eller annat som man uppmärksammat. Skolledning och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd träffads under hösten. På mötet diskuterade man bl.a. innehållet i skolans likabehandlingsplan och vilka mål som skulle kunna bli aktuella. Personalens medverkan i kartläggningsarbetet: Under september görs en kartläggning kring trygghet och trivsel i samarbete med Friends. Här ges möjlighet för personalen att reflektera över vilka åtgärder skolan behöver. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, likabehandlingsgrupp, elever samt vårdnadshavare har deltagit i utvärderingen.

5 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I de trygghets- och trivselenkäter som har genomförts ser vi tydligt att en övervägande majoritet trivs mycket bra på Vallhallaskolan, hela 80% trivs mycket bra! Enkäten visar också att 91 % uppger att de aldrig blir kränkta på nätet. Bara 2% uppger ofta och de har vi identifierat. Vi har arbetat med metodmaterialet "ses offline" och direkt markerat när det dykt upp appar som eleverna använder i kränkande syfte t.ex. Periscope. När likabehandlingsgruppen kallas in så handlar det ofta om konflikter som urartat. Vi ser att personalen behöver vägledning i dessa situationer. Vi kommer därför från och med hösten att utbilda personalen kring förebyggande av kränkningar med hjälp av organisationen Friends. I trivselenkäterna framkommer att det fortfarande förekommer en hel del "skojbråk" på skolan trots att personalen uppmanats att ha nolltolerans mot detta. 35% uppger att de skojbråkar ofta och 3% alltid. 53% uppger att de skojbråkar ibland. För att stötta personalen att hantera skojbråk ska detta stå med i skolans trivselsregler. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Se punkten "Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats". Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor med stöd av likabehandlingsgruppen.

6 Främjande insatser Namn Det främjande arbetet på skolan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ingen elev på Vallhallaskolan skall känna sig diskriminerad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna eller uppleva att de är utsatta för kränkande behandling. Genom kartläggningen kring trygghet och trivsel samt enkäten på Unikum (besvaras innan utvecklingssamtalet) följer vi upp målet. Insats På organisationsnivå: Vallhallaskolan har en grundorganisation som bland annat ger skolans elever en trygghet i sitt arbetslag/hemviste. Åk 7-9 är organiserad i tre arbetslag där ca tio lärare/arbetslag ansvarar för undervisningen i 4 klasser. Detta ger en ökad kännedom av eleverna bland lärarna och en ökad möjlighet till goda relationer mellan elever och personal, både under lektioner men även under rasterna. Arbetslagen har möjlighet att arrangera temadagar och aktiviteter med ämnen kring främjande och förebyggande innehåll. Eleverna har genom klass/lag/elevrådet möjlighet att vara med och styra innehållet i dessa dagar. På Vallhallaskolan finns ett elevhälsoteam (EHT). Dess arbete syftar till att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Så långt som möjligt skall stöd bedrivas förebyggande. EHT består av personal med många olika kompetenser, vilket gör det möjligt att ta sig an detta arbete på ett bra sätt. Lärare och övrig personal som står i daglig kontakt med eleverna är de som bedriver den största delen av allt elevhälsoarbete. Det är därför EHT:s främsta uppgift att stödja arbetslagen i detta arbete. Löpande samarbete med den dagöppna fritidsgården där vi uppmärksammar varandra på när och om kränkningar sker. Skolan har en struktur för hur elevernas rättighet till inflytande organiseras genom klassråd, lagråd och elevråd/samrådsgrupp. Tidpunkter för de olika råden finns reglerade i skolans kalendarium.. Skolan har från och med hösten 2016 ett samarbete med organisationen Friends som utbildar personal för förhindra och förebygga kränkningar samt främja allas lika värde.

7 . Skolan har en likabehandlingsgrupp som hjälper till med arbetet när kränkningar sker. Där sker också fortbildning kring ämnet. Representanter från varje arbetslag finns med samt kurator och skolsköterska. På skolnivå: Skolans trivselregler är beskrivna och förankrade bland elever och personal. Trivselreglerna revideras årligen tillsammans med elever, personal och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd. I samarbetet med Friends genomgår all personal utbildningar kring att förebygga kränkningar och främja allas lika värde. Eleverna i samtliga arbetslag deltar i en inspirationsföreläsning utifrån kartläggningen. I timplanen har skolan prioriterat ämnet skolans val där lärare och elever arbetar mer fokuserat kring frågor som exempelvis berör avslappning och värdegrundsfrågor. - På högstadiet jobbar vi sedan läsåret 2011/2012 med projektet Drömmen om det goda som är en FN-anknuten fredsutbildning. Målet med projektet är att hjälpa eleverna att finna konkreta vägar att må bättre och på ett bättre sätt förbereda eleverna till att klara av stressade situationer. Samtliga arbetslag på skolan arbetar med stillhet, massage och livssamtal. Vissa med alla tre, vissa med bara någon del. Skolan har ett samarbete med fältsekreterarna från socialtjänsten. Detta samarbete sker genom exempelvis nätverksträffar, på resursskolan Oasen och vid stöd till enskilda elever(art aggression replacement training) och olika grupper. Samarbete med Shalom Fält där de stöttar elever vid behov både på fritid men också i klassrumssituationer. På klassrumsnivå: Läraren ska alltid verka för god stämning och ska vara en god förebild i klassrummet. I alla klasser finns målet att stärka demokratiska värden där värdegrundsfrågor står i fokus. En del av arbetet sker inom ämnet livskunskap där man mer koncentrerat kan arbeta med värdegrunds- och jämställdhetsfrågor t.ex. genom Friends temaböcker och metodmaterialet Ses offline. Möjlighet att för arbetslagen genomföra temadagar med olika innehåll kring värdegrunden. Kontinuerliga klassråd med rutiner för hur dessa möten genomförs. Specifikt arbete mot diskriminering av ålder: Delaktighet ska prägla elevens hela skolgång från 7-9. Undervisningen som bedrivs ska resultera i delaktighet oavsett ålder. Oavsett ålder ges eleverna lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Pedagoger diskuterar åldersadekvata frågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till olika dilemman.

8 Specifikt arbete mot diskriminering gällande könsfrågor: Genusperspektivet ska prägla elevens hela skolgång från 7-9. Undervisningen som bedrivs ska resultera i en helhetssyn där manligt och kvinnligt betonas och lyfts fram. Relationerna ska tydliggöras mellan flickor och pojkar genom att elever blir medvetna om könsmönster. Elever får möjlighet till att studera vilka uttryck olika könsmönster tar i samhället, t.ex. inom reklam, yrkesval. Oavsett kön ges eleverna lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Pedagoger diskuterar åldersadekvata genusfrågor med elever och låter dem reflektera över det egna förhållningssättet till pojke/flicka. Specifikt arbete mot diskriminering gällande etnisk tillhörighet och religion: Medarbetare arbetar systematiskt för att utveckla elevers förmåga att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar. Medarbetare bemöter alla människor lika och visar respekt och hänsyn. Främlingsfientliga uttryck (ord, texter, symboler, musik) är inte tillåtna på skolan. Under skolpersonalens ledning för eleverna diskussioner om utanförskap och rasim. Eleverna får undervisning och arbetar med förintelsen samt andra folkmord. De har samtal och gör jämförelser mellan historia och nutid. Skolpersonal och elever tar upp aktuella händelser i anslutning till utanförskap och rasism. Skolan erbjuder alternativ kost. Skolan erbjuder modersmål enligt gällande förordning. Specifikt arbete mot diskriminering gällande funktionsnedsättning: Skolan samarbetar med elevhälsan, Habiliteringen, LSS-handläggare. Berörda medarbetare informeras om elevens behov av särskilt stöd. När en elev med funktionsnedsättning börjar på skolan anpassas verksamheten med hänsyn till individens förutsättningar. Aktiviteter utformas så att alla elever kan delta utifrån sina villkor. Specifikt arbete mot diskriminering gällande sexuell läggning samt sexuella: Skolans värdegrund påverkas inte av individers sexuella läggning. All personal upmpärksammar och arbetar mot sexuella trakasserier. Ansvarig Rektor tillsammans med likabehandlingsgruppen och personal. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Årsplan för skolans kartläggnings- och utvärderingsarbete Augusti/September/Oktober Föräldrarådet och skolledningen diskuterar innehållet i planen (V,S) Elevråd och skolledning diskuterar innehållet i planen. (ER,S) Elever och lärare diskuterar innehållet i planen. (L, E) Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet. (E) Utvecklingssamtal genomförs. (E,L,V) Kartläggning kring trivsel och trygghet genomförs i slutet av september och analyseras. (E, L, ER, S) December/Januari Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet (E) Januari/Februari Utvecklingssamtal genomförs (E,L,V) Maj/Juni Utvärdering av planens uppsatta mål genomförs. (E,ER, L,S,P) Föräldrarådet, elevråd och skolledningen diskuterar resultatet av utvärderingen av de uppsatta målen. (V,S, ER) E=elev, ER= elevråd, V=vårdnadshavare, L=lärare, S=skolledning, P=övrig personal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevrådets medverkan i kartläggningsarbetet: Rektor, fritidsledare och skolans elevråd träffas under hösten. På mötet informerar rektorer om syftet med en likabehandlingsplan och om det kartläggningsarbete som pågår/pågått. Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet: Alla elever deltar i en kartläggning kring trivsel och trygghet, en så kallad regelbunden kartläggning. Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Föräldrar och mentorn läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet.

10 Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att ta del analysen av elevernas kartläggning ges möjlighet för personal att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår. Genom diskussioner i slutet på läsåret kring skolans behov av främjande och förebyggande arbete. Varje arbetslag har elevvårdande möten på morgonen innan elevernas skoldag börjar. Resultat och analys I trygghet- och trivselenkäten ser vi väldigt goda resultat när det gäller våra elevers trivsel i skolan. 90,5 % uppger att de alltid har någon att vara med på rasterna och 80% trivs mycket bra i klassen. Ingen elev uppger att de trivs mycket dåligt i klassen. 2% uppger att de trivs dåligt i klassen och de är identifierade i och med att enkäten inte är anonym. Mentorer till dessa elever är insatta i situationen. I enkäten framkommer att eleverna skojbråkar en hel del på skolan som i många fall leder till konflikter. 35% uppger att de ofta skojbråjkar och 3% alltid. 53% uppger ibland. Det området behöver vi arbeta vidare med. När likabehandlingsgruppen kallas in i akutlägen handlar det ofta om att konflikter har urartat och kränkningar skulle kunnat ha stoppats tidigare. Personalen behöver därför utbildning i att förhindra kränkningar.

11 Förebyggande åtgärder Namn Skojbråk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Inga elever ska skojbråka. Utvärdering sker genom att elever svarar på en fråga i en enkät i maj. Åtgärd I skolans trivselregler ska det finnas med att vi inte tolererar skojbråk. Gemensamt förhållningssätt kring hur vi reagerar arbetas fram på studiedag. Motivera åtgärd I trivselenkäten framkommer att 3% Alltid skojbråkar, 35% Ofta och 53% Ibland. Mycket skojbråk leder till konflikter mellan elever. Ansvarig Rektor samt personal. Datum när det ska vara klart

12 Namn Kränkningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska inte förekomma kränkningar i verksamheten. Genom att se hur många gånger likabehandlingsgruppen får kallas in i akutlägen ser vi om förekomsten har minskat samt vid nästa kartläggning som sker i september. Åtgärd Personalen ska utbildas i hur man förebygger kränkningar samt att främja allas lika värde. Detta sker genom ett samarbete med organisationen Friends. Vi ska också arbeta fram fler och gemensamma skolaktiviteter. Föreläsning för nya 7:or kring etik och moral på nätet. Fortsatt arbete med metodmaterialet Ses Offline som också handlar om etik och moral på nätet. Motivera åtgärd Likabehandlingsgruppen kallas många gånger in i akutlägen där konflikter urartat och kränkningar tidigare hade kunnat stoppats. I kartläggningen framkommer inga alarmerande siffror kring kränkningar på nätet men vi tror att det förebyggande arbete vi haft tidigare har bidragit till de siffrorna därför vill vi ha kvar dessa åtgärder. Ansvarig Rektor samt personal Datum när det ska vara klart

13 Namn Likabehandlingsarbetet på skolan Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Synliggöra likabehandlingsarbetet på skolan. Utvärdering vid nästa kartläggning i september. Åtgärd Personal och elever får tar del av kartläggningsresultatet, personal bearbetar innehållet. Skapa tydliga förankring av likabehandlingsplanen med klassråd-lagråd-elevråd. Likabehandlingsgruppen ansvarar. Motivera åtgärd Vid Friends elevkartläggning framkommer att cirka 20% (medelvärde av 7-9) inte, eller till liten del känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan och inte heller känner sig delaktiga. Vid personalkartläggningen framkommer att 21% inte eller i liten utsträckning känner till vad som står i skolans likabehandlingsplan. 33% tycker inte eller i ganska liten utsträckning att likabehandlingsarbetet genomsyrar och är levande i skolans vardag. Ansvarig Rektor med personal Datum när det ska vara klart

14 Namn Verbala skällsord Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Inga elever ska använda verbala skällsord. Utvärdering sker vid nästa kartläggning i september. Åtgärd Gemensamt förhållningssätt arbetas fram på studiedag kring verbala skällsord. Motivera åtgärd Vid kartläggningsarbetet framkom från elevrepresentanter från lagråden att vi i personalen behöver bli bättre på att reagera. Personalgruppen reagerade också vid presentationen av kartläggningen. Ansvarig rektor med personal Datum när det ska vara klart

15 Rutiner för akuta situationer Policy Vallhallaskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för elever och personal och fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Skolledningen Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Personal rör sig i respektive hemviste. Vid behov så schemaläggs personal till respektive hemviste. - Fritidsledarna samverkar med skolpersonal om något sker i fritidsgården under raster. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling vänder sig elever eller föräldrar till: 1. Aktuell klassföreståndare eller någon annan personal i arbetslaget. 2. Rektor 3. Elevhälsa (kurator, skolsköterska och SYV) 4. Områdeschef Den personal som fått kännedom om ett likabehandlingsärende kontaktar samordnaren för likabehandlingsgruppen. Denna sammankallar sedan hela likabehandlingsgruppen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All dokumentation kring det åtgärdande arbetet på skolan arkiveras av rektor i arkivet på rektorsexpeditionen. Arbetsgång om en elev utsätts för kränkande behandling av en elev: 1. Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den som känner sig kränkt så snart som möjligt och en dokumentation påbörjas i arbetslaget. 2. Utifrån samtalet tas kontakt med den eller de som påstås kränka och en överenskommelse görs för att handlingarna skall upphöra. Vid behov kan likabehandlingsgruppen konsulteras. 3. Föräldrarna till båda parter kontaktas omgående av respektive mentor. 4. Uppföljningssamtal med båda parter sker inom 2-3 veckor av respektive mentor. 5. Vid allvarligare händelser eller i de fall handlingarna inte upphör, anmäls ärendet,via samornaren, vidare till likabehandlingsgruppen. Arbetslagets dokumentation följer med till likabehandlingsgruppen där man tar del av de insatser som är gjorda i ärendet. 6. Samordnaren för gruppen och rektor fyller i och skickar blanketten "Anmälan om kränkande behandling/didkriminering/trakasserier gällande barn eller elev i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter.

16 Vid anmält ärende till likabehandlingsgruppen är arbetsgången följande: 1. Samornaren för likabehandlingsgruppen sammankallar hela likabehandlingsgruppen. 2. Ärendet föredras och fördelas till två personer som utgör ett team. 3. Klassföreståndaren/mentorn informeras om att ärendet kommer behandlas. Samtidigt kan det här,om det behövs, ges en kompletterande bild. 4. Teamet träffar den som är kränkt. 5. Teamet träffar den/de som kränker. 6. Teamet kontaktar de inblandades föräldrarna/vårdnadshavarna. 7. Vid behov träffar teamet bägge parter tillsammans. Den kränkte avgör om mötet äger rum. 8. Samtliga föräldrar/vårdnadshavare kontaktas. Träffas vid behov där föräldrarna/ vårdnadshavarna avgör om mötet ska äga rum. 9. Teamet informerar berört arbetslag om ärendets gång. 10. Uppföljningssamtal sker efter 2-3 veckor med berörda parter. 11. Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att kränkningen ej fortsätter. 12. Ärendet dokumenteras av teamet och lämnas till rektor. Dokumentet förvaras i arkivet på rektorsexpeditionen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Arbetsgång om en elev utsätts för direkt diskriminering och kränkande behandling av skolans personal. Om en elev, förälder eller skolans personal upplever att en eller flera elever direkt diskrimineras eller kränks av anställda på skolan skall rektor omedelbart informeras. 1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. 2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens föräldrar/vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras. 3. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som påstås ha diskriminerat/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. 4. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och dennes föräldrar/vårdnadshavare och den som påstås har diskriminerat/kränkt. Den som känner sig utsatt avgör om mötet äger rum. Äger mötet rum så dokumenteras det. 5. Rektor vidtar de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga. Åtgärderna dokumenteras.

17 6. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter första mötet för att kontrollera att diskrimineringen/den kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. 7. Om diskrimineringen/den kränkande handlingen inte upphört kallar rektorn till nytt möte och beslutar om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna dokumenteras. 8. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter det att nya åtgärder vidtagits för att kontrollera att diskrimineringen/kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. 9. Vid fortsatt diskriminering/kränkande handling kontaktas förvaltningschefen och/eller Bildningsnämnden för stöd kring ytterligare åtgärder. 10. Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att diskriminering/kränkning inte sker igen. Arbetsgång om en elev eller en elevgrupp utsätts för indirekt diskriminering på skolanom en elev, förälder eller någon av skolans personal upplever att en elev eller en elevgrupp indirekt diskrimineras p.g.a. av att skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev eller en elevgrupp utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna skall rektor omedelbart informeras. 1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den elev eller den elevgrupp som känner sig diskriminerad på skolan och en dialog initieras kring den upplevda diskrimineringen. Vad består den upplevda diskrimineringen av? När upplevs diskrimineringen? Vad ska/kan ändras för att diskrimineringen ska försvinna? o.s.v Mötet dokumenteras. 2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens föräldrar/vårdnadshavare och informerar om mötet och det som framkommit och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras. 3. Rektor eller den som rektor utser, analyserar den upplevda aktuella diskrimineringen tillsammans med likabehandlingsgruppen. Möjliga lösningar dokumenteras. 4. Rektor eller den som rektor utser och likabehandlingsgruppen fortsätter analysen nu tillsammans med eleven eller representanter för den elevgrupp som upplever sig diskriminerade. Förslag på lösningar presenteras och målsättningen med mötet är att komma fram till en hållbar lösning som innebär att en liknande diskriminering framöver inte är möjlig. Mötet dokumenteras. 5. Rektor beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras.

18 Rutiner för uppföljning Utredning och åtgärder följs upp och utvärderas av de utsedda i likabehandlingsgruppen vilka utseddes handläggare av ärendet. Rektor informeras fortlöpande om ärendet och får information om när ärendet avslutas. Rutiner för dokumentation När ett likabehandlingsärende initieras så dokumenteras det enligt gällande mall för dokumentation av likabehandlingsärendet. All dokumentation kring det åtgärdande arbetet på skolan arkiveras av rektor i arkivet på rektorsexpeditionen Ansvarsförhållande Skolledningen har utformat och ser över rutinerna för det operativa/åtgärdande likabehandlingsarbetet. De ansvarar även för att arbetet dokumenteras enligt gällande regler och rutiner.