Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fårboskolan år 2-6 samt fritidshemmet Lammet Läsåret 2012 & 2013 Den handlar om barns mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Barn ska ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i skolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Planen mot diskriminering och kränkande behandling kallas genomgående i texten för likabehandlingsplanen. 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VISION.3 2. UTVÄRDERING AV DE UPPSATTA MÅLEN 2010/ MÅL LAGTEXTER OCH STYRDOKUMENT 5 5. DEFINITIONER.6 6. DET FRÄMJANDE ARBETET PÅ SKOLAN DET FÖREBYGGANDE ARBETET PÅ SKOLAN DET ÅTGÄRDANDE ARBETET PÅ SKOLAN DEN ÅRLIGA KARTLÄGGNINGEN PÅ SKOLAN KVALITETSSÄKRING AV SKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN ANSVARSFÖRDELNING BILAGOR BILAGA 1 Definition av de sju diskrimineringsgrunderna BILAGA 2 Trivselregler läsåret 2012/2013 BILAGA 3 Årsplan för skolornas kartläggnings- och utvärderingsarbete BILAGA 4 Trivselenkät 1-6 BILAGA 5 Trivselenkät Fritids BILAGA 6 Trivselenkät F-klass BILAGA 7 Arbetslagets dokumentation, mall 2

3 1. Skolans vision Skolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för elever och personal och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolledningen Skolan arbetar kontinuerligt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och strävar efter att uppnå följande; alla uppfattar skolan som en trygg och säker arbetsplats. alla uppfattar skolan som jämlik och jämställd. alla känner att de blir respekterade. alla hanterar konflikter på ett positivt och konstruktivt sätt. alla använder ett vårdat språk. alla elever vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp. all personal arbetar medvetet och aktivt för att likabehandlingsplanen följs. ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 1 1 Se bilaga 1, Definition av de sju diskrimineringsgrunderna 3

4 2. Utvärdering av de uppsatta målen i likabehandlingsplanen 2011/2012 På grund av rektorsbyte och oklara direktiv har uppdateringen av planen inte genomförts detta läsår. Därför har vi inte några mål att utvärdera utan arbetar med att sätta upp nya mål för det här läsåret och hoppas kunna vara i fas inför kommande utvärdering. Självklart har vi trots det haft planen som ett stöd då likabehandlingsärenden uppstått. 3. Läsårets uppsatta mål i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Slutsatser från sammanställningar av kartläggningarna ligger till grund för de konkreta mål vi valt att arbeta med. Målen innehåller en beskrivning av insatser för att förebygga och är tänkta att följas upp och utvärderas vid varje läsårsslut. Utifrån trivselenkäten som alla barn svarade på vid årsskiftet 12/13 har vi under våren -13 valt att jobba med dessa mål. 3.1 Skolan Utifrån ordet Trygghet har vi valt att arbeta med följande mål: Kontinuerligt under läsåret utöka vår fadderverksamhet genom olika aktiviteter. Föra samtal i olika gruppkonstellationer kring trivselregler, kompisskap, etik och moral etc. Visa filmer om ex kompisskap med efterföljande samtal kring filmernas budskap. 3.2 Fritids Att på onsdagar när alla barn slutar tidigt ha stormöte vid behov där både barnen och vi pedagoger kan lyfta saker som har fungerat och som inte har fungerat. Viktigt att alla får komma till tals. Att följa våra regler som vi har arbetat fram gemensamt. Att genom att låta barnen vara med och ta ansvar vid t.ex. mellanmål skapa en gemenskap som mynnar ut i att barnen visar varandra respekt. Att varje barn prickar av sig personligen och därmed blir sedda när de kommer till fritids. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen i samband med att planen revideras vid varje läsårsstart. 4. Likabehandlingsplanen utgår från följande lagtexter och styrdokument Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag (2008:567) som rör kränkande behandling. Lagtext flyttades från barn- och elevskyddslagen till skollagen. En konsekvens av de två lagarna är att varje skola ska ha en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Enligt Skolverket kan skolan med fördel skriva ihop planerna och arbeta med frågorna ihop. 4

5 4.1 Skollagen ( Enligt skollagen 6 kap ska den som äger skolan se till att varje verksamhet; målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas med i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. 4.2 Diskrimineringslagen ( Den nya diskrimineringslagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Diskrimineringslagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4.3 Lgr-11 ( I Lgr-11 uttrycks att ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Läraren och övrig skolpersonal ska vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. 4.4 Arbetsmiljölagen ( Enligt arbetsmiljölagen är vi varandras arbetsmiljö och det är därför viktigt att alla är med och jobbar för en bra miljö på skolan. Arbetsmiljölagstiftningen ger eleverna rätt till inflytande över skolans arbetsmiljö. I läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening. För eleverna är det viktigt att konkret kunna se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör deras vardag. Det kan t.ex. gälla att ta fram skolans värdegrund, hur antimobbningsarbetet ska ske på skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut. 4.5 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ( Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. 5

6 5. Definitioner 5.1 Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Med indirekt diskriminering menas exempelvis när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån kön eller etnisk tillhörighet. 5.2 Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. 5.3 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett samlingsnamn för alla former av kränkningar, exempelvis mobbning. Gemensamt för alla kränkningar är att de är uttryck för makt och förtryck. Den eller de som kränker andra kränker också principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och vara riktade mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller återkomma systematiskt. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han/hon blivit kränkt alltid tas på allvar. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden). 6

7 6. Det främjande arbetet på skolan Ett främjande förhållningssätt i syfte att motverka all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är oerhört viktig på alla nivåer i skolan. 6.1 På organisationsnivå På skolorna finns ett elevhälsoteam (EHT). Dess arbete syftar till att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Så långt som möjligt skall stöd bedrivas förebyggande. EHT består av personal med många olika kompetenser, vilket gör det möjligt att ta sig an detta arbete på ett bra sätt. Lärare och övrig personal som står i daglig kontakt med eleverna är de som bedriver den största delen av allt elevhälsoarbete. Det är därför EHT:s främsta uppgift att stödja arbetslagen i detta arbete. 6.2 På skolnivå Skolans trivselregler är beskrivna och förankrade bland elever och personal. Trivselreglerna revideras årligen tillsammans med elever, personal och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd. Skolan har gemensamma aktiviteter, såsom pyssel, fadderverksamhet, temadagar, evenemang etc. Samtlig personal ska vara goda förebilder på skolan. Diskussion av gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. 6.3 På klassrumsnivå Personal och elever ska alltid verka för en god stämning på skolan. I alla klasser finns de gemensamma reglerna väl synliga och de repeteras med jämna mellanrum. Kontinuerliga klassråd, elevråd och matråd. Värdegrundsarbetet är en del av det vardagliga arbetet. 6.4 På fritids Alla pedagoger verkar för en god stämning och att vara en god förebild. Värdegrundsarbetet är en del av det vardagliga arbetet. 7

8 7. Det förebyggande arbetet på skolan Genom enkäter och kartläggning om elevernas trygghet och trivsel lägger vi grunden till vårt förebyggande arbete. Vi analyserar kartläggningarna och utifrån dem identifierar vi risker, planerar insatser samt uppföljningar. Vi utgår även från tidigare mål som utvärderats. Barnens delaktighet är en viktig del i det här arbetet. För mer specifika åtgärder, se under respektive mål. 8. Det åtgärdande arbetet på skolan All dokumentation kring det åtgärdande arbetet på skolan arkiveras av rektor i arkivet på respektive skola. 8.1 Arbetsgång om en elev utsätts för kränkande behandling av en elev 1. Lärare eller berörd vuxen på skolan har samtal med den som känner sig kränkt så snart som möjligt och en dokumentation påbörjas i arbetslaget. 2. Utifrån samtalet tas kontakt med den eller de som påstås kränka och en överenskommelse görs för att handlingarna skall upphöra. 3. Föräldrarna till båda parter kontaktas omgående av respektive pedagog. 4. Uppföljningssamtal med båda parter sker inom 2-3 veckor av respektive pedagog. 5. Vid allvarligare händelser eller i de fall handlingarna inte upphör, anmäls ärendet till rektor som beslutar hur ärendet ska hanteras. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättpsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Socialtjänstlagen 14 kap Arbetsgång om en elev utsätts för direkt diskriminering och kränkande behandling av skolans personal Om en elev, förälder eller skolans personal upplever att en eller flera elever direkt diskrimineras eller kränks av anställda på skolan skall rektor omedelbart informeras. 1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. 2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens föräldrar/vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras. 3. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som påstås ha diskriminerat/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. 4. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och dennes föräldrar/vårdnadshavare och den som påstås har diskriminerat/kränkt. Den som känner sig utsatt avgör om mötet äger rum. Äger mötet rum så dokumenteras det. 8

9 5. Rektor vidtar de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga. Åtgärderna dokumenteras. 6. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter första mötet för att kontrollera att diskrimineringen/den kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. 7. Om diskrimineringen/den kränkande handlingen inte upphört kallar rektorn till nytt möte och beslutar om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna dokumenteras. 8. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter det att nya åtgärder vidtagits för att kontrollera att diskrimineringen/kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. 9. Vid fortsatt diskriminering/kränkande handling kontaktas förvaltningschefen och/eller Barn- och utbildningsnämnden för stöd kring ytterligare åtgärder. 10. Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att diskriminering/kränkning inte sker igen. 8.3 Arbetsgång om en elev eller en elevgrupp utsätts för indirekt diskriminering på skolan. Om en elev, förälder eller någon av skolans personal upplever att en elev eller en elevgrupp indirekt diskrimineras p.g.a. av att skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev eller en elevgrupp utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna skall rektor omedelbart informeras. 1. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den elev eller den elevgrupp som känner sig diskriminerad på skolan och en dialog initieras kring den upplevda diskrimineringen. Vad består den upplevda diskrimineringen av? När upplevs diskrimineringen? Vad ska/kan ändras för att diskrimineringen ska försvinna? o.s.v Mötet dokumenteras. 2. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens föräldrar/vårdnadshavare och informerar om mötet och det som framkommit och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras. 3. Rektor eller den som rektor utser, analyserar den upplevda aktuella diskrimineringen. Möjliga lösningar dokumenteras. 4. Rektor eller den som rektor utser fortsätter analysen nu tillsammans med eleven eller representanter för den elevgrupp som upplever sig diskriminerade. Förslag på lösningar presenteras och målsättningen med mötet är att komma fram till en hållbar lösning som innebär att en liknande diskriminering framöver inte är möjlig. Mötet dokumenteras. 5. Rektor beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras. 9

10 9. Den årliga kartläggningen på skolan För att få vetskap om det finns diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan och i så fall var, när och hur genomför skolan en årlig kartläggning. Elever, personal och föräldrar deltar på olika sätt och på så vis hjälper oss att kunna sätta in relevanta åtgärder i det förebyggande arbetet på skolan. 9.1 Den gemensamma kommunenkäten (genomförs vartannat år) Genomfördes i åk 5 och 8 vt Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet Alla elever får varje läsår skriva anonymt om hur man upplever sin skoldag i skolans trygghet och trivselenkät vad som är bra och vad som kan bli bättre gällande trivsel och trygghet, en så kallad regelbunden kartläggning. Inför utvecklingssamtalet svarar eleverna på ett antal frågor i Unikum kring hur man trivs i skolan. Förskoleklassens barn svarar i pappersform. Föräldrar och mentorn läser och kommenterar innehållet och diskuterar detta tillsammans med eleven under utvecklingssamtalet. Fritidsbarnen svarar på en enkät som gäller situationen på fritids. 9.4 Föräldrarnas medverkan i kartläggningsarbetet Vid varje utvecklingssamtal ges möjlighet för föräldrar att diskutera det som sitt barn/ungdom har skrivit i Unikum eller annat som man uppmärksammat. Skolledning och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd träffas 4 ggr per år. Då diskuterar man bl.a. innehållet i skolans likabehandlingsplan och vilka mål som skulle kunna bli aktuella. 9.5 Personalens medverkan i kartläggningsarbetet Genom att sammanställa och analysera klassernas och föräldrarnas resultat ges möjlighet för lärarna att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår. Skolan diskuterar fortlöpande behovet av främjande och förebyggande arbete. Personalen lämnar information till skolans elevhälsoteam som därigenom har en bra överblick. 10

11 10. Kvalitetssäkring av skolans likabehandlingsplan Skolans rektor ansvarar för att en årlig kvalitetssäkring av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet genomförs samt att en ny likabehandlingsplan upprättas. En uppdaterad version av skolans likabehandlingsplan skall alltid finnas tillgänglig på skolans hemsida. En förkortad version skickas även hem i form av en folder Personalens kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen På arbetslagsträff i augusti granskas planen. Pedagogerna diskuterar planen med eleverna i klasserna. Pedagogerna informerar på föräldramöten Elevernas och föräldrarnas kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen Elevrepresentanter och föräldrarepresentanter utvärderar likabehandlingsplanen genom diskussioner med skolledningen i skolans elev- och föräldraråd under maj och juni månad. Dessa utvärderingar är viktiga i kvalitetssäkringen och ligger till grund för eventuella förändringar i den nya likabehandlingsplanen. I början av varje läsår diskuterar samtliga elever och skolans personal den nya likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna går i början på höstterminen grundligt igenom planen tillsammans med eleverna och diskuterar innehållet och svarar på de frågor som blir aktuella. På höstens eller vårens föräldramöte informerar och diskuterar klassföreståndarna och föräldrarna planen och lyfter fram delar som anses vara extra viktiga att belysa. Planen diskuteras och fastslås på höstens första föräldraråd. 11

12 11. Ansvarsfördelning på skolan 11.1 Rektors ansvar Rektor har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, efterlevs och årligen utvärderas. Rektor ansvarar för att informera nya elever, ny personal och föräldrar om skolans trivselregler, om skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, skol- och klassrumsnivå. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt fortbildas för att aktivt kunna arbeta mot alla former av kränkande behandling Personalens ansvar All personal har ett stort ansvar att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer både med andra i personalen, elever samt deras föräldrar/vårdnadshavare. All personal ska ta del av skolans likabehandlingsplan och handla utifrån den. All personal har ett ansvar för att kompetensutveckling sker kring det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på skolan Elevers ansvar Eleverna har ett stort ansvar för att bidra till god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och personal. I detta ingår att eleverna tar del av skolans likabehandlingsplan och arbetar utifrån den Föräldrar/vårdnadshavares ansvar Föräldrar/vårdnadshavare har ett stort ansvar kring det främjande arbetet. Om skola och hem tydligt tar avstånd från kränkande behandling får det en positiv inverkan på eleverna. Föräldrar/vårdnadshavare till elever på skolan har möjlighet att ta del av skolans likabehandlingsplan på föräldrarådet, föräldramöten och via skolans hemsida. Likabehandlingsplanens nya version läggs ut på hemsidan efter höstlovet. Föräldrarådets funktion är att vara en aktiv diskussionspart i frågor som rör bland annat likabehandlingsplanen och dess innehåll. Föräldrarådet är även en viktig resurs i arbetet med att kvalitetssäkra likabehandlingsplanen och delta i skolans årliga kartläggning. 12

13 Bilaga 1 Definition av de sju diskrimineringsgrunderna Definition enligt Diskrimineringslag (2008:567) 5 I denna lag avses med 1. Kön = att någon är kvinna eller man 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck = att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön 3. Etnisk tillhörighet = tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande 4. Religion eller annan trosuppfattning = tillhörighet av religiös uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet 5. Funktionshinder = varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå 6. Sexuell läggning = homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 7. Ålder = uppnådd levnadslängd 13

14 Bilaga 2 Fårboskolans trivselregler läsåret 2012/2013 Alla passar tiderna i skolan. Vi använder ett trevligt språk när vi pratar med och om varandra. Alla eleverna är ute på rasterna och innanför skolans område. Vi använder inneskor i klassrum och matsal. Vårdnadshavare meddelar om barnet inte kan delta på en idrottslektion. De elever som inte deltar arbetar med annat skolarbete. Elever som måste ringa har en vuxen med sig när de lånar skolans telefon. Vi använder mössor, kepsar och andra ytterkläder utomhus. Mobiltelefoner lämnas helst hemma. När dessa måste vara med ska de vara avstängda under hela skoldagen. Ingen elev har rätt att filma eller ta kort på en annan elev eller vuxen. Digitala spel och leksaker lämnas hemma. Skolan ansvarar inte för värdeföremål som tas med till skolan. Inloggningsuppgifter och lösenord är personliga. Vi använder våra datorer till att skriva, söka information och göra uträkningar. Vi surfar på nätet med omdöme, vilket innebär att de sidor vi besöker är relevanta för skolarbetet. Alla lämnar toaletter och omklädningsrum i det skick vi vill finna dem. Alla använder säkerhetsbälten i skolbussarna. Inget godis får medtas till skolan. Vi vill följa dessa regler! 14

15 Bilaga 3 Årsplan för skolans kartläggnings- och utvärderingsarbete Årsplan för skolans kartläggnings- och utvärderingsarbete Hösttermin September/oktober Oktober/november Vårtermin Februari Feb/Mars/april Maj Juni Föräldrarådet och skolledningen diskuterar innehållet i planen (V,S) Elever och lärare diskuterar innehållet i planen. (L, E) Skolans trygghet och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet. (E) Utvecklingssamtal genomförs. (E,L,V) Skolans trygghet och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Enkät på Unikum besvaras inför utvecklingssamtalet (E) Utvecklingssamtal genomförs (E,L,V) Gemensamma kommunenkäten genomförs vart annat år (E,V) Skolans trygghet och trivselenkät genomförs och analyseras av respektive arbetslag. (E, L) Utvärdering av planens uppsatta mål genomförs. (E,ER, L,S,P) Personal och skolledningen diskuterar resultatet av utvärderingen av de uppsatta målen. (L,S, ) E=elev, ER= elevråd, V=vårdnadshavare, L=lärare, S=skolledning, P=övrig pesonal 15

16 Bilaga 4 Trivselenkät grundskolan 1-6 Klass Flicka Pojke TRIVSELENKÄT grundskolan Trivs du i skolan? Ja Nej Ibland 2. Trivs du med dina klasskamrater? Ja Nej Ibland 3. Har du någon att vara med på rasten? Ja Nej Ibland 16

17 4. Är det någon elev i skolan som inte är snäll mot dig? Ja Nej Ibland Vem?. 5. Är det någon elev i skolan som du inte är snäll mot? Ja Nej Ibland Vem? 6. Är det någon i klassen som inte får vara med på rasterna? Ja Nej Ibland Vem?.. 7. Finns det någon vuxen på skolan som bryr sig om dig? Ja Nej Ibland 17

18 8. Är det någonstans på skolan som du inte känner dig trygg? (sätt ett kryss vid de platserna). Klassrummet Matsalen Biblioteket Toaletterna Fotbollsplanen Skolgården i övrigt Finns det någon annan plats du inte känner dig trygg på? Skriv vilken 18

19 Bilaga 5 Trivselenkät Skutan TRIVSELENKÄT FRITIDS SKUTAN HT-12 SKUTAN Flicka Pojke 9. Trivs du på fritids? 10. Trivs du med dina skolkamrater på fritids? 11. Har du någon att leka med på fritids? 19

20 12. Är det någon elev på fritids som är dum mot dig? Vem?. 5. Är du dum mot någon på fritids? Vem? 6. Är det någon på fritids som inte får vara med? Vem?.. 7. Finns det någon vuxen på fritids som bryr sig om dig? 20

21 8. Är det någonstans på fritids som du inte känner dig trygg? (sätt ett kryss vid de platserna). Inomhus Matsalen Toaletterna Fotbollsplanen Gården i övrigt Finns det någon annan plats du inte känner dig trygg på? Skriv vilken 21

22 Bilaga 6 Trivselenkät Förskoleklass TRIVSELENKÄT FÖRSKOLEKLASS 1. Trivs du i skolan? 2. Trivs du med dina klasskamrater? 3. Har du någon att vara med på rasten? 22

23 4. Är det någon elev i skolan som är dum mot dig? Vem?. 5. Är du dum mot någon på skolan? Vem? 6. Är det någon i klassen som inte får vara med på rasterna? Vem?.. 23

24 7. Finns det någon vuxen på skolan som bryr sig om dig? 8. Är det någonstans på skolan som du inte känner dig trygg? (sätt ett kryss vid de platserna). Klassrummet Matsalen Toaletterna Fotbollsplanen Skolgården i övrigt Finns det någon annan plats du inte känner dig trygg på? Skriv vilken 24

25 Bilaga 7 Arbetslagets dokumentation, mall Datum: Mentor till mobbad elev: Arbetslag: Mobbad: Mobbare: Typ av mobbning: Åtgärder: Uppföljning: Vilka åtgärder är prövade av mentor respektive arbetslag? Hur har föräldrakontakter skett? 25