Realgymnasiet, Stockholms plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Realgymnasiet, Stockholms plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 2015/2016 1/15

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor Eva Svensson Vår vision Alla enheter på Realgymnasiet ska tillsammans med elever och vårdnadshavare skapa och levandegöra en plan mot kränkande behandling. Vår vision är att alla, både personal och elever, ska känna sig välkomna till skolan och ha en god arbetsmiljö som främjar lärande. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Elever är delaktiga i arbetet med att utveckla skolans plan mot kränkande behanling/likabehandlingsplan genom anonyma elevenkäter, klassrumsdiskussioner, enskilda samtal samt genom elevrådet. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har haft möjlighet att påverka skolans arbete mot kränkande behandling/likabehandlig genom att delta på föräldramöten, utvecklingssamtal, kontakt med mentor/kurator/skolsköterska/rektor. Personalens delaktighet Personal har deltagit i arbetet med att upprätta skolans plan mot kränkande behandlig/likabehandlingsplan via skolans trygghetsteam, genom anonyma personalenkäter, diskussioner på personalmöten, mejl, teammöten samt genom skolans elevhälsoteam. Förankring av planen Planen kommer att förankras hos personal på personalmöten samt via mail. Planen kommer att förankras hos elever på mentortider samt via mail. Planen kommer att förankras hos vårdnadshavare via mail. 2/15

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat vårt likabehandlingsarbete genom återkommande elevenkäter, APL-samordnares delaktighet, samtal i skolans trygghetsteam, elevhälsoteam, mentorstider, personalmöten, teammöten och elevrådet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, elevhälsoteamet, trygghetsteam, APL-samordnare, personal, vårdnadshavare och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under läsåret 2014/2015 framkom det i skolsköterskans hälsosamtal, kuratorssamtal, elevenkäter samt i mentorssamtal med elever och föräldrar att eleverna överlag känner sig trygga på skolan. I de grupper där det förekommit konflikter har trygghetsteamet haft samtal både enskilt och i grupp. Mentorerna, teamen och kurator har samtidigt jobbat med gruppstärkande övningar. Vår slutsats är att snabbt agerande och tät kontakt mellan elever, föräldrar och skola ger en god förutsättning för en bra skolmiljö. Vi har haft kontakt med APL-platser och där synliggjort och implementerat vårt likabehandlingsarbete genom våra APLhandledare, vilket lett till att APL-platserna blivit förankrade i skolans likabehandlingsarbete och använt sig av detta i sitt arbete med eleverna på APL-platserna. Vi har under året utvecklat tydliga rutiner för vem som ska göra vad i akuta situationer vilket lett till ett snabbt och effektivt agerande när akuta situationer uppstått. Trygghetsteamet samlas regelbundet för att utveckla det förebyggande arbetet på skolan gällande likabehandling. Trygghetsteamet har under året initierat till en självbildsdag, uppmärksammat FN-dagen samt en värdegrundsvecka. Detta för att stärka elevernas självkänsla och respekt gentemot varandra/andra människor och därmed förebygga kränkande beteende. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Elevenkäter, mentorssamtal med elever och föräldrar, diskussioner i personalgrupper, team, utvärdering från APL-samordnare, i elevrådet samt i trygghetsteamet och ledningsgruppen. för att årets plan utvärderas Rektor 3/15

4 Främjande insatser Diskriminering gällande kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Målet är att alla ska känna sig lika värda samt ha förståelse och kunskap om de olikheter som kan förekomma. Uppföljning via elevenkäter under läsåret samt i grupp- och enskilda diskussioner. Insats De vuxna föregår med gott exempel. Ett exempel är att inte prata om Hästtjejerna eller Äventyrskillarna trots att utbildningarna ibland är väldigt könsuppdelade. Vår inställning är vi talar till och om skolans elever som individer och inte utifrån kön. Samtal och diskussioner förs kring ämnet alla människors lika värde i projekt eller kurser som t ex samhällskunskap och svenska. Mentorerna tar också upp temat genus och jämställdhet under sina mentorstider. Detta sker löpande under läsåret. Genom att ta upp genusfrågor vill vi ge eleverna en chans att reflektera över uppfattningar om manligt och kvinnligt. Detta för att öka deras valmöjligheter vad gäller yrkesval och hur de vill vara som människor. Vår övertygelse är att det är viktigt att hålla dessa frågor levande särskilt då vi har utbildningar som kan uppfattas som kvinnliga eller manliga. Alla, trygghetsteamet Fortlöpande under läsåret Diskriminering gällande könsidentitet och könsuttryk Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Könsidentitet eller könsuttryck Målet är att alla ska känna sig lika värda samt ha förståelse och kunskap om de olikheter som kan förekomma. Uppföljning via elevenkäter under läsåret samt i grupp- och enskilda diskussioner. Insats Frågeställningar kring könsöverskridande identitet och könsuttryck tas upp i samband med samhällskunskap, svenska samt sex- och samlevnadsundervisningen. Lärarna ansvarar för att i undervisningen beröra och belysa ämnet. All personal ansvarar också för att uppmärksamma kränkande kommentarer elever emellan vad gäller kön och könsöverskridande identitet och uttryck. Även här är det viktigt att de vuxna föregår med gott exempel i sitt tal. Utifrån grundinställningen om alla människors lika värde är det viktigt att eleverna har rätt att vara som de är oavsett biologiskt kön. Alla, trygghetsteamet Fortlöpande under läsåret Diskriminering gällande etnisk tillhörighet och trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Målet är att alla ska känna sig lika värda samt ha förståelse och kunskap om de olikheter som kan förekomma. Uppföljning via elevenkäter under läsåret samt i grupp- och enskilda diskussioner. Insats Diskussioner ska föras kring dessa frågor i undervisningen, på mentortiden samt i samband med aktuella händelser. I religions- och samhällsundervisningen tas dessa frågor upp och diskuteras. Eleverna som läser religion deltar i studiebesök på platser/museer/byggnader förankrade till olika religioner. Om möjlighet finns besöker föreläsare med olika trosuppfattningar skolan under läsårets gång. Lärare, mentorer, rektor och trygghetsteamet. Fortlöpande under läsåret 4/15

5 Diskriminering gällande funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Målet är att alla ska känna sig lika värda samt ha förståelse och kunskap om de olikheter som kan förekomma. Uppföljning via elevenkäter under läsåret samt i grupp- och enskilda diskussioner. Insats Det har framkommit under hälsosamtal och andra hälsoscreeningar kopplat till våra utbildningar att vi har en betydande andel elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att fånga upp dessa elever tidigt har vi utformat ett formulär som alla elever vid skolstart får fylla i och lämna till elevhälsan. Genom att kartlägga elevgruppen på det här viset är vår övertygelse att vi kan skapa en bättre utbildningssituation för de enskilda eleverna och en förståelse för deras behov. Det borde också hjälpa oss att motverka missförstånd och utanförskap, vilket leder till ett bättre arbetsklimat för gruppen som helhet. I formuläret får eleverna uppge om de har någon sjukdom, diagnos eller annan funktionsnedsättning som vi på skolan bör ta hänsyn till. Skolsköterskan pratar i början av terminen enskilt med de elever som uppgett att de har någon funktionsnedsättning för att identifiera deras behov av stöd. Tillsammans med eleven och dennes föräldrar beslutas om vilken information lärarna ska få kring elevens funktionsnedsättning samt om något speciellt bör uppmärksammas i bemötandet av eleven. Skolsköterskan delar med sig av denna information till berörda lärare och elevhälsan. För elever där det är av vikt att klasskamraterna får information om dennes sjukdom har skolsköterskan tillsammans med eleven kommit till klassen och informerat om sjukdomen/funktionsnedsättningen och då också svarat på frågor. Vår erfarenhet är att detta skapat förståelse eleverna emellan och därigenom förebyggt utanförskap. Alla, skolsköterskan, trygghetsteamet Fortlöpande under läsåret Diskriminering gällande sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Sexuell läggning Målet är att alla ska känna sig lika värda samt ha förståelse och kunskap om de olikheter som kan förekomma. Uppföljning via elevenkäter under läsåret samt i grupp- och enskilda diskussioner. Insats Det är viktigt att alla elever och personal känner sig trygga oavsett sexuell läggning. I våra samtal med personalen, eleverna och i undervisningen tänker vi på att inte förutsätta att alla ser sig som heterosexuella eller kommer från en familj med en mamma och en pappa. Frågor om sexuell läggning tas upp som en del av sex- och samlevnadsundervisningen. I sex- och samlevnadsundervisningen försöker vi att tala om sexualitet utan att använda heteronormativa uttryck. I hälsosamtalen ges utrymme för frågor om sexualitet och preventivmedel oavsett sexuell läggning. Alla, trygghetsteamet, skolsköterskan Fortlöpande under läsåret. 5/15

6 Diskriminering gällande ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Målet är att alla ska känna sig lika värda oberoende av ålder samt ha förståelse för de olikheter som kan förekomma. Uppföljning via elevenkäter under läsåret samt i grupp- och enskilda diskussioner. Insats Vi arbetar med integrering mellan årskurserna genom att t ex ha gemensamma aktivitetsdagar, frilufts- och idrottsdagar. Ambitionen är att ha personal med blandade åldrar. Lärare, mentorer samt elevhälsan. Fortlöpande under läsåret 6/15

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder På Realgymnasiet jobbar vi med att ha en nära relation med våra elever och i många fall också föräldrar/vårdnadshavare. Detta gör att vi lär känna våra elever på ett personligt plan och och får därför god insyn i deras vardag. Vi har genom enkäter, enskilda samtal, klass- och elevrådet, diskussioner i teamen, personalgruppen, ledningsgruppen, inriktningsansvariga/apl-samordnare samt med externa samarbetspartners kartlagt förekomsten av trakasserier och kränkande behandling och även gjort en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Vi har kartlagt elevunderlaget och vilka utmaningar vi kan ställas inför genom samtal med elever och vårdnadshavare, genom överlämningar från tidigare skolor, genom kontakt med andra professionella instanser som är eller har varit inblandade i elevernas skol- och hemsituation. Elever och vårdnadshavare får vid skolstart möjlighet att själva ge oss information om sådant som kan vara viktigt för oss som skola att veta och ta hänsyn till via ett elevhälsoformulär. Ledningsgruppen tillsammans med trygghetsteamet har kartlagt skolans lokaler. Detta för att genom personal/arbetsrumsfördelning, möblering samt andra fysiska åtgärder kunna förutse samt förebygga platser där kränkningar kan ske obemärkt. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har på mentorstider fått svara på frågor och tyckt till om sin arbetsmiljö, genom hälsosamtal samt via enkäter och klassråd/elevråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har fått svara på personalenkäter, i medarbetarsamtal samt på personalmöten. APL-samordnare, trygghetsteamet och elevhälsan har bidragit med information under kartläggningen. Resultat och analys Efter kartläggning av vårt elevunderlag är vi medvetna om att vi har elever med olika etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och könsuttryck. Under detta läsår sker undervisning på två skilda våningsplan. Rutiner för hur tryggheten upprätthålls på det nya våningsplanet kommer att arbetas fram. Vi är medvetna om det ökande användandet av internet och sociala medier i diskriminerande och kränkande syfte. Vi behöver öka vår kunskap om hur vi ska hantera detta växande problem samt informera våra elever hur vi på Realgymnasiet, skollagen och samhället i övrigt ser på detta. Vi har klasser och grupperingar med återkommande konflikter och kränkningar. Vi har ett fåtal enskilda elever som hamnar i återkommande konflikter. Vi har många elever med tidigare erfarenheter av diskriminering och kränkande behandling. Detta vilket leder till att de mår dåligt, har låg självkänsla och lever med en inbyggd rädsla för att det ska hända igen. Vi har många elever med psykosociala problem vilket leder till hög frånvaro och låg motivation. Vi har många elever med neuropsykiatriska diagnoser vilket påverkar arbetsmiljön för samtliga och ställer höga krav på arbetet med att anpassa undervisningen och främja god arbetsro. Våra elever har stor del av sin utbildning förlagd i lokaler/anläggningar/miljöer utanför skolan genom APL och undervisning i inriktningskurser. I många situationer är därför utomstående personal inblandad i elevernas lärmiljö och behöver ha kunskap och vara delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Skolan måste ha tydliga rutiner, skriftligt material samt informationskanaler för att säkerställa elevernas trygghet och lika behandling även där. 7/15

8 Förebyggande åtgärder Att motverka förekomsten av trakasserier riktade mot olika etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder sexuell läggning och könsuttryck. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vårt mål är att det inte ska förekomma trakasserier på grund av olika etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder sexuell läggning och könsuttryck i vår verksamhet. Uppföljning sker kontinuerligt via klass- och elevråd, mentorsamtal, trygghetsteamet, elevhälsoteamet samt enkäter riktade till elever och personal två gånger per läsår. Vi jobbar med att belysa vikten av allas lika värde i vår dagliga verksamhet, i samtal på grupp- och individnivå samt på temadagar. Se även främjande åtgärder. Värdegrundsarbete är ett fokusområde för mentorerna och arbetet påbörjades direkt vid terminsstart som innefattade en värdegrundsvecka innan höstlovet. All personal på skolan ska vara uppmärksamma på sitt språkbruk, bemötande och förhållningssätt gentemot elever och varandra så att detta främjar goda relationer i samtal och undervisning. Vi tror att kunskap och ökad medvetenhet om olikheter leder till större förståelse och tolerans hos både elever och personal. Undervisande lärare, elevhälsoteam, trygghetsteam, skolledning samt övrig personal Fortlöpande Förebyggande arbete för att upprätthålla trygghet i den fysiska skolmiljön. Kränkande behandling Målet är att den fysiska skolmiljön ska motverka trakasserier och kränkande behandling. Uppföljning sker kontinuerligt via klass- och elevråd, mentorsamtal, trygghetsteamet, elevhälsoteamet samt enkäter riktade till elever samt personal två gånger per läsår. Ledningen har tillsammans med personalen sett över skolans lokaler och kartlagt platser där elever kan vistas utan uppsikt och där kränkningar kan ske ostört. Vi har genom strategisk placering av lärarrum och arbetsplatser samt placering av elevskåp och uppehållsrum ökat våra möjlighet till överblick för det som händer i skolans lokaler. Personal ska synas i korridorer Personal håller uppsikt i skolans lokaler även på raster Genom att minska antalet platser där eleverna kan vistas utan vuxnas översyn anser vi att vi motarbetar möjligheter till kränkningar och trakasserier. Skolledning Fortlöpande samt inför större lokalförändringar 8/15

9 Att motarbeta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling på nätet och på sociala medier. Kränkande behandling Vårt mål är att det inte ska förekomma trakasserier på intenet samt på sociala medier. Uppföljning sker kontinuerligt via klass- och elevråd, mentorsamtal, trygghetsteamet, elevhälsoteamet samt enkäter riktade till elever samt personal två gånger per läsår. Vi informerar elever och personal om och diskuterar kring det utbredda användandet av sociala medier och kopplingen till nätmobbing och kränkningar via internet och mobiltelefoni. Vi försöker hålla oss uppdaterade om nya sociala medier samt hur de fungerar och används. Vi informerar eleverna om att det som händer mellan elever på nätet och i sociala medier också omfattas av skollagen och att vi behandlar nätbaserade kränkningar på samma sätt som de som sker på själva skolan. Vi informerar eleverna om vart/vem de ska vända sig till ifall de utsätts för kränkande behandling på nätet och sociala medier. Genom att informera eleverna om hur vi som skola ser på och behandlar elevers eventuella kränkande behandlingar på nätet/sociala medier, så hoppas vi kunna förebygga att detta sker i större utsträckning. Mentorerna, all personal Fortlöpande 9/15

10 Att motarbeta förekomsten av utanförskap. Kränkande behandling Vårt mål är att det inte ska förekomma utanförskap och att alla som önskar ska känna sig välkomna i grupperna de tillhör. Uppföljning sker kontinuerligt via klass- och elevråd, mentorsamtal, trygghetsteamet, elevhälsoteamet samt enkäter riktade till elever samt personal två gånger per läsår. Mentorer arbetar med sammanhållning i klasserna genom olika övningar, samtal och aktiviteter. Det är lärarens ansvar att se till att ingen känner sig utanför, ensam eller illa behandlad i någon undervisningssituation. I undervisningen ska samtliga elevers åsikter få vara viktiga, höras och komma fram så länge de inte är av kränkande karaktär. På elevhälsoteamets möten agerar man i enskilda elevärenden. Eftersom vårt problembaserade förhållningssätt till lärande innebär att elever måste interagera och samarbeta mot gemensamma mål, tränas goda relationer som verkar förebyggande. I arbetssättet blottläggs eventuella kränkande handlingar i ett tidigt skede. Vi informerar elever om att man kan vända sig till lärare, mentor, kurator, trygghetsteamet eller elevhälsoteamet om man upplever sig utanför, ensam eller illa behandlad. Genom att stärka eleverna på indvidnivå samtidigt som man arbetar med gruppövningar tror vi bidrar till tryggare elever och bättre sammanhållning i klasserna. Genom att lärare delar in eleverna i grupper, genom att använda sig av förutbestämd bordsplacering samt andra pegdagogiska knep motverkar vi utanförskap och känslan av ensamhet som finns hos vissa elever. Mentorer, lärare, kurator, skolsköterska, trygghetsteamet och elevhälsoteamet. Fortlöpande. 10/15

11 Motverka att elever som tidigare utsatts för kränkande behandling och diskriminering ska leva i rädsla att bli utsatta igen. Kränkande behandling Vårt mål är att det inte ska förekomma trakasserier på skolan och att samtliga elever och personal ska känna sig trygga varje dag i vår skolmiljö. Uppföljning sker kontinuerligt via klass- och elevråd, mentorsamtal, personalmöten, trygghetsteamet, elevhälsoteamet samt enkäter riktade till elever samt personal två gånger per läsår. Elever som tidigare utsatts för mobbing, utanförskap och kränkande behandling har möjlighet att ge denna information till skolan genom mentorssamtal, kuratorssamtal, hälsosamtal, enkäter och hälsoblanketter. Mentorer arbetar fortlöpande med sina klasser för att skapa gruppsammanhållning samt stärka självkänslan/självförtroende hos varje elev. Elever som vill erbjuds samtal med kurator där de kan få hjälp med att arbeta individuellt med att stärka sin självkänsla, prata om tidigare upplevelser och rädsla. Vi informerar elever om att man kan vända sig till lärare, mentor, kurator, trygghetsteamet eller elevhälsoteamet om man upplever sig utanför, ensam eller illa behandlad. Genom stärkt självkänsla, vuxenstöd, ett bra klimat i grupperna samt kontinueligt likabehandlingsarbete tror vi att man kan motarbeta utanförskap och därmed hjälpa elever som tidigare utsatts för kränkande behandlingar att känna sig mindre oroliga. Mentorer, lärare, kurator, skolsköterska, trygghetsteamet och elevhälsoteamet. Fortlöpande Att motverka att elever far illa utanför skolans verksamhet Kränkande behandling Vårt mål är att våra elever ska vara trygga och ha så goda förutsättningar som möjligt att klara sina studier. Uppföljning sker kontinuerligt via hälsosamtal, kuratorssamtal, mentorsamtal, elevhälsoteamet samt enkäter riktade till elever två gånger per läsår. Om en lärare, mentor eller annan personal på skolan uppmärksammar att en elev har hög frånvaro, låg studiemotivation eller verkar må dåligt förmedlas detta till elevhälsan, i första hand via elevens mentor. Inom teamen lyfts elever och dess mående och berörd personal får därför snabbt vetskap om situationer och möjlighet att arbeta förebyggande. Vid behov erbjuds och uppmuntras eleven att prata med skolans skolsköterska eller kurator. Framkommer det större oro eller allvarliga omständigheter gäller anmälningsplikt. All personal på skolan omfattas av denna anmälningsplikt och är skyldig att gå vidare med sin oro till elevhälsan eller annan aktuell instans/myndighet. Ärenden som rör elevers hälsa och mående tas upp vid elevhälsoteamets möten varje vecka. Genom ett snabbt agerande och tydlig ärendegång ökar vår möjlighet att hjälpa elever som far illa utanför skolans verksamhet. Kurator, skolsköterska Fortlöpande 11/15

12 Att motverka förekomsten av åtekommande konflikter Kränkande behandling Vårt mål är att konflikter ska hanteras snabbt och konstuktivt samt att eleverna i förlängningen ska lära sig hantera sina konfliktsituationer själva på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt. Vårt mål är att förebygga återkommande konflikter. Uppföljning sker kontinuerligt av trygghetsteamet där rutiner utvärderas och revideras. Kompetensutveckling av all personal i konflikthantering via MedlingsCentrum. Tydlig rutin och ärendegång när konflikter uppstår. Se rutiner för akuta situationer. Lärarna har fått i uppdrag att, med pedagogiska metoder, jobba för att motverka konflikter i undervisningssituationer, tex genom förutbestämd bordsplacering, gruppindelningar, lektionsupplägg och planering. All personal på skolan ska vara uppmärksam på sitt eget språkbruk, bemötande och förhållningssätt gäntemot elever likväl gäntemot varandra. Detta främjar goda relationer i samtal och undervisning. Genom kunskap i konflikthantering blir personalen tryggare i sin roll som medlare vid en eventuell konfliktsituation. Personalen har i och med utbildningen fått redskap för att kunna hantera och förebygga att konflikter återuppstår samt tips hur man kan hjälpa och stödja eleverna att mer självständigt reda ut konfliktfyllda situationer. Tydliga rutiner leder till effektiv och opartisk hantering av akuta situationer. Genom att föregå med gott exempel visar vi våra elever hur man på ett konstruktivt sätt kan delta i en diskussion och reda ut meningskiljaktigheter. All personal ansvarar för det fortlöpande arbetet med konflikthantering. Trygghetsteamet i sammarbete med skolledingen ansvarar för rutiner vid konfliktsituationer. Lärarna har det pedagogiska ansvaret för undervisningen. Fortlöpade Förerbyggande arbete för att anpassa arbetsmiljön till elever med olika neuropsykiatriska diagnoser. Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Målet är att ví ska ha ett gott arbetsklimat där studiero och måluppfyllelse står i fokus. Vi har kartlagt vårt elevunderlag och resultatet visar att vi har en stor andel elever med olika neuropsykiatriska diagnoser, psykosocial problematik och inlärningssvårigheter. Detta gör att undervisningen samt undervisningsformerna måste anpassas så att samtliga elever känner sig sedda, trygga och kan utvecklas efter sina egna förutsättningar och mål. Personalen får av skolsköterska och det övriga i elevhälsoteamet information om elever med neuropsykiatriska diagnoser, dyslexi eller sjukdomar och hur dessa elever önskar bemötas. Detta sker regelbundet på elevavstämningsmöten varannan vecka samt vid behov på personalmöten. Detta följs upp regelbundet av elevhälsoteamet. Vi har via föreläsningar, personalmöten, information från elevhälsan samt via fortbildning ökat vår kunskap om elever med neuropsykiatriska diagnoser och annan problematik kopplad till inlärning. Mentorerna jobbar kontinuerligt med, följer upp och ger extra stöd åt elever som behöver vägledning i det sociala samspelet. Genom kartläggning och kunskap om elevunderlaget har vi kunnat anpassa undervisningen efter våra elevers olika behov. Genom att förändra vårt arbetssätt till att kontinuerligt följa upp eleverna under lektionstid samt göra skoltiden till det viktigaste forumet för undervisning har vi kunnat öka närvaron och måluppfyllelsen. Lärare, mentorer och elevhälsan. Fortlöpande 12/15

13 Förebyggande arbete för att skolans likabehandlingsarbete även upprätthålls vid APL och annan verksamhet utanför skolans lokaler. Kränkande behandling Målet är att skolans arbete mot kränkande behandling/likabehandlingsplan ska vara väl förankrad hos alla externa samarbetspartners, till exempel vid APL. Målet är att eleverna ska känna sig trygga i lärmiljöer utanför skolans lokaler samt vara informerade om att skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan gäller även där. APL-samordnare jobbar med att förankra skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan hos våra APLhandledare samt säkrar att skolans krav på likabehandlingsarbete uppfylls även på arbetsplatserna. APL-samordnare ansvarar för att APL-handledare är uppdaterade med den mest aktuella planen och att de får information om eventuella förändringar i rutiner och/eller i skolans arbete med lika behandling. Våra elever har stor del av sin utbildning förlagd i lokaler/anläggningar/miljöer utanför skolan genom APL och undervisning i inriktningskurser. I många situationer är därför utomstående personal inblandad i elevernas lärmiljö och behöver ha kunskap och vara delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Skolan måste ha tydliga rutiner, skriftligt material samt informationskanaler för att säkerställa elevernas trygghet och lika behandling även där. APL-samordnare, trygghetsteamet, elevhälsoteamet APL-handledare skall informeras om skolans plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan vid samarbetets start samt uppdateras löpande vid eventuella förändringar. 13/15

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen ska synas och agera i korridorer och uppehållsrum. Personalgruppen ska genom diskussions- och värdegrundsarbete tillsammans arbeta med en gemensam hållning kring hur vi markerar mot otrevlig jargong och hårda ord. Eftersom vårt projekt/teambaserade förhållningssätt till lärande innebär att elever måste interagera och samarbeta mot gemensamma mål, tränas goda relationer och eventuella kränkande handlingar kommer att kunna uppmärksammas i ett tidigt skede. Genom öppet och förtroendeingivande klimat, genom nära och naturlig kontakt mellan elev och mentor/elevhälsa får vi information om kränkande handlingar, utanförskap och groende konflikter och kan börja hantera dessa i ett tidigt skede. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor: Eva Svensson ( alt eva.svensson@realgymnasiet.se) Trygghetsteamet: Rebecka Heijel, kurator ( alt. rebecka.heijel@realgymnasiet.se) Caroline Dahlgren ( alt. caroline.dahlgren@realgymnasiet.se) Jenny Martinpelto Börnfelt ( alt. jenny.martinpeltobornfelt@realgymnasiet.se) Jenny Nilsson ( alt. jenny.nilsson@realgymnasiet.se) Linda Hedberg ( alt. linda.hedberg@realgymnasiet.se) Sophia Svanström ( alt. sophia.svanstrom@realgymnasiet.se) Elevhälsa: Eva Svensson ( alt eva.svensson@realgymnasiet.se) Erik Ryding ( alt. erik.ryding@realgymnasiet.se) Linda Hedberg ( alt. linda.hedberg@realgymnasiet.se) Karl Lindholm ( alt. karl.lindholm@realgymnasiet.se) Sari Geary ( alt. sari.geary@realgymnasiet.se) Ata-Han Keiskiner ( alt. ata-han.keskiner@realgymnasiet.se) Caroline Dahlgren ( alt. caroline.dahlgren@realgymnasiet.se) Ellenor Eriksson ( alt. ellenor.eriksson@realgymnasiet.se) Josefine Jakobsson ( alt. josefine.jakobsson@realgymnasiet.se) Sara Löf ( alt. sara.lof@realgymnasiet. se) Pia Svärd ( alt. pia.svard@realgymnasiet.se)qq Rebecka Heijel ( alt. rebecka.heijel@realgymnasiet.se) Mentorer: Ata-Han Keiskiner ( alt. ata-han.keskiner@realgymnasiet.se) Caroline Dahlgren ( alt. caroline.dahlgren@realgymnasiet.se) Ellenor Eriksson ( alt. ellenor.eriksson@realgymnasiet.se) Josefine Jakobsson ( alt. josefine.jakobsson@realgymnasiet.se) Linda Hedberg ( alt. linda.hedberg@realgymnasiet.se) Sara Löf ( alt. sara.lof@realgymnasiet. se) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Vid pågående kränkningssituation är all personal ålagd att markera och försöka avstyra och redan på plats reda ut händelsen. 2. Elev som utsätts för eller får kännedom om kränkning informerar någon i personalen som i sin tur informerar rektor samt skriver 14/15

15 en händelserapport. Om kränkningen uppstår på APL plats skall APL-samordnare i första hand kontaktas och som i sin tur informerar rektor samt skriver en händelserapport. Om ärendet berör en elev som upplever sig kränkt eller illa behandlad av personal får detta ej delegeras till annan utan information måste gå direkt till rektor. 3. Rektor samlar information om vad som har hänt, fattar beslut om åtgärd och vem som agerar samt meddelar huvudman. I direkt anslutning till kränkning sker: - samtal med den som är utsatt - samtal med den som utfört kränkningen/mobbningen er vid behov: - samtal med vårdnadshavare - samtal med andra berörda - information till berörda lärare - stödsamtal med kurator 4. De berörda i konflikten bör sedan, under rektor och kurator eller annan oberörd personals ledning, möta varandra. 5. Rektor tar beslut om vidare åtgärder. Dessa åtgärder kan vara: - Rektor kontaktar de involverade och en eventuell handlingsplan upprättas. - De inblandade erbjuds samtalsstöd hos skolsköterska/kurator. - Rektor gör vid behov en arbetsskadeanmälan rörande eleven och skickar denna till försäkringskassan. - Rektor avgör om anmälan till arbetsmiljöinspektionen eller socialstyrelsen skall göras. - Rektor förvarar löpande dokumentation. När så är lämpligt informerar rektor om händelsen till annan berörd personal och vårdnadshavare. Rektor kan delegera vissa uppgifter till annan personal. Den som anser sig vara utsatt för brott kan polisanmäla detta, antingen själv eller med hjälp av skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Elev som utsätts för kränkning av personal informerar rektor. Personal som får kännedom om kränkning enligt ovan informerar rektor. 2. Rektor samlar information om vad som hänt samt skriver händelserapport och fattar beslut om åtgärd. 3. Rektor samtalar med berörd elev. 4. Rektor samtalar med berörd personal. 5. Rektor följer upp vidtagna åtgärder. 6. Rektor ansvarar för uppföljning med berörd elev och vårdnadshavare. Den som anser sig vara utsatt för brott kan polisanmäla detta, antingen själv eller med hjälp av skolan. Rutiner för uppföljning Rektor för uppföljningsamtal och utvärderar åtgärderna med de inblandade så länge behov finns. Rektorn ansvarar för uppföljning av kränkningsärenden samt rapporterar till trygghetsteamet och elevhälsoteamet. Rutiner för dokumentation 1. Den som uppmärksammat/blivit uppmärksammad av en händelse upprättar en händelserapport. 2. Rektor ansvarar för att händelseförloppet, ärendegången, åtgärderna och uppföljningen dokumenteras i Realgymnasiets mall "Händelserapport-gällande både elever och personal". 3. Rektor förvarar löpande dokumentation 4. Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till affärsområdeschef och huvudman. Ansvarsförhållande All personal ansvarar för att anmäla kränkande beteende till rektor. Rektor ansvarar för att vidare åtgärder och uppföljning görs. Se ovan. Elevhälsan och trygghetsteamet följer kontinuerligt upp ärendena. 15/15