Medarbetarenkäten 2010

Transkript

1 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen

2 Innehåll 1 Inledning Metod Målgrupp Chefens arbetsuppgift Medarbetarens arbetsuppgift Enkäten Svarsfrekvens Redovisning Stoppljusdiagram er Frågor Nöjd medarbetarindex (NMI) Resultat Andel positiva och negativa svar kommun jämförelser värde Nöjd medarbetar index (NMI) Egna frågor ledarskapspolicy Utvecklingsområden Förslag till åtgärder Fortsatt arbete

3 1 Inledning kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. För att vara det måste kommunen följa upp hur det fungerar med bland annat information, delaktighet, samverkan, arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling. kommun genomför därför en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Information finns på 2 Metod Medarbetarenkäten är en arbetsklimatmätning med fokus på det psykosociala arbetsklimatet som genomförs i samarbete med Umeå kommun i september varje år. Resultat och analyser ska användas som grund för åtgärder på grupp-, förvaltnings- och organisationsnivå. Enkätens resultat ska även användas för att följa upp området Personal i kommunens styr- och ledningssystem. Enkäten är ett av verktygen för ständiga förbättringar av den inre kvaliteten och arbetsmiljön. Den ska utgöra ett underlag för samverkan i arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Alla medarbetare får ett personligt lösenord av sin chef och ska själva logga in för att göra enkäten via webb. 3 Målgrupp Alla kommunanställda som arbetar under enkätgenomförandet 6-24 september och har arbetat på arbetsplatsen minst 1 månad, gäller oavsett anställningsform. För att kunna dra rätt slutsatser och göra resultatet användbart är det viktigt att alla deltar och ger sina synpunkter. 3.1 Chefens arbetsuppgift Delta i informationsträff alternativt läs igenom information på hemsidan Informera medarbetare om genomförandet Ta emot kod via e-post. Spara på säkert ställe Beställa lösenord till sina enheter Gör justeringar i antalet lösenord via hemsidan Möjliggöra för medarbetarna att svara på enkäten Hämta resultatet på hemsidan Använda resultatet i arbetsmiljöarbetet 3.2 Medarbetarens arbetsuppgift Ta del av information Göra medarbetarenkäten Delta aktivt i analys av arbetsgruppens resultat Medverka i åtgärdsplanering och genomförande 4 Enkäten Medarbetarenkäten omfattar bakgrundsvariabler* och 44 frågor varav tre frågor är kommuns egna frågor utifrån ledarskapspolicyn. Frågorna är både värderingsfrågor med en sexgradig skala och Ja/Nej frågor. Värderingsfrågorna respektive Ja/Nej frågorna sammanställs i två olika nöjdmedarbetarindex (NMI). Det har inte varit möjligt att hoppa över frågor däremot har alternativet vet inte funnits på samtliga frågor. *Kön, ålder, anställningstid i kommunen, chef, yrkeskategori, antal sjukdagar, nuvarande sjukskrivningsstatus, daglig användande av tobak samt hemmavarande barn under 18 år

4 5 Svarsfrekvens Totalt i kommunen är enkäter beställda och är genomförda vilket innebär 86,8% svarsfrekvens. Detta är en ökning jämfört med då svarsfrekvensen var 84,8%. Av de svarande är kvinnor och 622 män. Nästan alla förvaltningar inom kommun höjer sin svarsfrekvens och samtliga har i år över 80%. Enkäten är obligatorisk för alla anställda och målet är dock att 100% ska svara. Umeå kommun genomförde enkäten för sjunde gången och har höjt svarsfrekvensen från 73,9% (2005) till 85,9% (). Det är dock en minskning jämfört med då de hade högst svarsfrekvens med 88,3%. Svarsfrekvens per förvaltning Förvaltning Antal Beställda Antal Genomförda Svarsfrkv % Svarsfrkv % Barn och utbildning ,1 78,5 Socialtjänsten ,3 89,9 Fastighets och service ,1 83,6 Teknik o gatukontoret ,7 94,5 Kommunledning ,9 86,9 Kultur Fritid ,6 92,4 Miljö o Bygg ,0 80,0 Arb mark o vuxen utb ,3 93,9 Räddningstjänsten ,3 97,5 kommun ,8 84,8 6 Redovisning Denna redovisning omfattar kommuns totala resultat samt i vissa analyser jämförelser mellan förvaltningarna och olika grupper. Röjandekontroll är gjord i denna rapport och därför redovisas ej resultat där enskilda personer kan röjas. Alla chefer har fått tillgång till sina gruppresultat och redovisar samt analyserar dessa i respektive arbetsgrupp. Resultat finns även på enhets-, avdelnings- och förvaltningsnivå beroende på storlek och organisation av förvaltningen. Respektive chef äger sina resultat och ansvarar för att arbete med resultat sker. Redovisningen av resultat består av tre delar, stoppljusdiagram, faktorer och frågor. 6.1 Stoppljusdiagram Frågorna är indelade i åtta olika faktorer* som sammanvägts och redovisas i andel positiva (6+5), medel (4+5) och negativa (1+2) svar. Stoppljusdiagrammet ger en överskådlig bild över helheten där grönt är positivt, gult är medel och rött är negativt. Det vita står för bortfall som i det här fallet är att man svarat vet inte. Av denna bild kan man se hur svaren har fördelat sig och om övervägande är positiva eller negativa. 6.2 er Andra delen av resultatet redovisar samma faktorer* som stoppljusdiagrammet men med siffror. Där kan man utläsa exakt hur många procent som svarat positivt (6+5), medel (3+4) samt negativt (1+2). Dessutom redovisas medelvärdet per faktor samt jämförelse mot kommun (nivå 1) och förvaltningen (nivå 2). *Arbetsbelastning, Arbetskamrater, Arbetsrelaterade besvär, Arbetstillfredsställelse, Föräldraskap, Ledarskap, Medskapande, Uppföljning

5 6.3 Frågor Tredje delen av resultatet redovisar samtliga frågor under respektive faktor. Även frågorna redovisas i andel procent som svarat positivt (6+5), medel (3+4), negativt (1+2) samt medelvärdet per faktor. 6.4 Nöjd medarbetarindex (NMI) Sista delen av resultatet redovisar tre olika nöjd medarbetarindex (NMI). Värderingsfaktorer bildar ett NMI samt Ja/Nej faktorer ett NMI. Dessutom redovisas andel långtidsfriska (LTF) vilket är den andel svarande som angivit 0-7 sjukdagar. Värdet för LTF är ett uppskattat värde som inte alltid överensstämmer med verklighetens siffror. 7 Resultat 7.1 Andel positiva och negativa svar Stoppljusdiagrammet för kommun visar att de positiva svaren överväger inom samtliga faktorer förutom arbetsbelastning och arbetsrelaterade besvär. Detta är en genomgående trend på alla förvaltningar i kommunen. Positiva värden visar arbetskamrater och arbetstillfredsställelse, även ledarskapet får gott betyg. Bortfall (vet inte) ses främst inom föräldraskap och förklaras med att många inte har hemmavarande barn och därmed inte kunnat svara på frågan. Hela 84,6% (grönt värde) är nöjda med sina arbetskamrater och upplever att relationerna är goda. 70,4% (grönt värde) är nöjda med sin arbetssituation och tycker att arbetet är meningsfullt. Ledarskapet värderas som mycket bra av 68,8% (grönt värde) och endast 7,9% (rött värde) är inte nöjda med ledarskapet. Totalt i kommunen tycker 32,0% (rött värde) att arbetsbelastningen är för hög och att de har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. 28,7% (rött värde) är trötta eller nedstämda på grund av sitt arbete eller har arbetsrelaterade besvär

6 Andel positiva, medel och negativa svar i procent 6+5 Grönt 4+3 Gult 2+1 Rött Bortfall Vitt Arbetsbelastning 36,9 30,5 32,0 0,6 Arbetskamrater 84,6 12,0 2,8 0,7 Arbetsrelaterade besvär 43,4 27,5 28,7 0,5 Arbetstillfredsställelse 70,4 20,6 7,5 1,4 Föräldraskap 58,6 13,8 3,2 24,4 Ledarskap 68,8 21,0 7,9 2,2 Medskapande 57,5 29,2 12,2 1,1 Uppföljning 61,9 15,5 13,7 9,0 7.2 kommun jämförelser - Arbetsbelastning Arbetsbelastningen är fortsatt hög men det går dock inte att dra några slutsatser jämfört med föregående år. Det är dock oroande och något som måste tas på allvar. Högst arbetsbelastning upplevs inom Barn och utbildning följt av Socialtjänsten. Det är främst den psykiska belastningen och krav från olika håll som upplevs påfrestande. Hela 32% upplever att arbetsbelastningen ofta är alltför hög. Arbetskamrater Trivseln bland arbetskamrater är god och de flesta upplever att de får hjälp och stöd av sina arbetskamrater. Det är dock 5% som inte tycker att man arbetar tillsammans för att utveckla och förbättra arbetet

7 Arbetsrelaterade besvär Det är en stor grupp som har arbetsrelaterade besvär både i form av trötthet, nedstämdhet och besvär från nacke och skuldror. Närmare 34% känner sig så utmattad efter dagens slut att det påverkar fritiden. Arbetstillfredsställelse Arbetstillfredsställelsen är fortsatt hög däremot med en negativ utveckling jämfört med föregående år. De som inte upplever arbetstillfredsställelse har ökat med 1,3 procentenheter. På frågan om man kan rekommendera andra att söka arbete i kommunen så svarar 13% nej vilket är 2,0 procentenheter fler jämfört med föregående år. Föräldraskap De allra flesta tycker att det är möjligt att förena arbete och föräldraskap. Orsaken till att många svarat vet ej förklaras med att det är många om inte har hemmaboende barn

8 Ledarskap Ledarskapet skattas högt av de flesta och över 70% tycker att de har en bra chef. Feedback och utveckling av lönekriterier är dock områden som kan förbättras. Medskapande Medskapande är ett område som kan förbättras, 12% tycker inte att de har möjlighet till lärande och utveckling i arbetet. Ungefär 10% känner sig inte delaktiga i att utforma mål eller att fatta beslut för sin verksamhet. Uppföljning Uppföljning är ett område som det finns brister kring delvis på grund av okunskap men även att det bara är drygt hälften som tycker att man följer upp arbetsinsatserna

9 Frånvaro av trakasserier Bland de svarande har 6,7% någon gång upplevt sig trakasserade eller kränkta i sitt arbete, främst är det från brukare, kunder eller elever. Det är dock drygt 5% vilket motsvarar ca 100 personer som någon gång under året upplevt sig kränkta av arbetskamrater eller chefer. Hot och våld är det 13% som upplever att de utsatts för. Medarbetarsamtal Årliga medarbetarsamtal har 84% av de svarande men ett fullgott medarbetarsamtal där hälsa ingår och som mynnar ut i en individuell utvecklingsplan är det bara 67% som upplever att de har. En individuell utvecklingsplan har bara drygt 35% av de svarande. Här ses en stor skillnad jämfört med Umeå kommun där 84% har ett fullgott medarbetarsamtal där hälsa ingår och som mynnar ut i en individuell utvecklingsplan. Detta är ett område som de har arbetat med och förbättrat sitt resultat sedan värde Jämförelse av medelvärde - Umeå Umeå Arbetsbelastning 3,60 3,67 3,61 3,62 Arbetskamrater 5,34 5,33 5,30 5,30 Arbetsrelaterade besvär 3,82 3,87 3,86 3,90 Arbetstillfredsställelse 4,88 4,99 4,87 4,90 Föräldraskap 5,13 5,09 5,09 5,07 Ledarskap 4,84 4,86 4,75 4,80 Medskapande 4,44 4,46 4,43 4,43 Uppföljning 4,43 4,41 4,57 4,58-8 -

10 Jämförelser av medelvärdet för värderingsfaktorerna för kommun totalt visar på små skillnader jämfört med föregående år och i jämförelser med Umeå kommun. För att det ska ses som skillnader bör skillnaden uppgå till ett halvt skalsteg vilket inget område gör. Tendenser är även det svårt att se då tidserien bör vara minst tre års jämförelser. Tittar man på olika grupper eller går djupare i resultatet och tittar på enskilda frågor kan dock skillnader ses. värde olika grupper Icke Icke Kvinnor Män Förälder Förälder Chef Chef Arbetsbelastning 3,60 3,56 3,74 3,56 3,63 3,56 3,60 Arbetskamrater 5,34 5,37 5,21 5,37 5,32 5,50 5,33 Arbetsrelaterade besvär 3,82 3,73 4,16 3,81 3,83 4,04 3,81 Arbetstillfredsställelse 4,88 4,87 4,93 4,91 4,86 5,24 4,86 Föräldraskap 5,13 5,14 5,10 5,14 5,12 5,23 5,13 Ledarskap 4,84 4,90 4,60 4,83 4,84 5,07 4,82 Medskapande 4,44 4,45 4,39 4,44 4,44 4,94 4,40 Uppföljning 4,43 4,50 4,17 4,43 4,43 4,64 4,42 Skillnaderna mellan de olika grupperna är små endast medskapande skiljer mer än ett halvt skalsteg. Männen är minst nöjda och chefer mest nöjda inom detta område. Kvinnor och män skiljer sig på samtliga områden. Generellt sett upplever kvinnorna högre arbetsbelastning och mer arbetsrelaterade besvär än männen. Arbetskamrater, föräldraskap, ledarskap, medskapande och uppföljning skattas dock bättre av kvinnorna än männen. Chefer skattar samtliga områden förutom arbetsbelastning bättre än icke chefer. Tydligaste skillnaden är arbetstillfredsställelse som är klart högre bland cheferna. Mellan föräldrar och icke föräldrar ses inga direkta skillnader förutom arbetsbelastningen som upplevs något högre bland föräldrar. Jämförelse av medelvärde för kvinnor och män - Kvinnor Kvinnor Män Män Arbetsbelastning 3,60 3,56 3,65 3,74 3,74 Arbetskamrater 5,34 5,37 5,37 5,21 5,17 Arbetsrelaterade besvär 3,82 3,73 3,81 4,16 4,10 Arbetstillfredsställelse 4,88 4,87 5,01 4,93 4,88 Föräldraskap 5,13 5,14 5,12 5,10 4,94 Ledarskap 4,84 4,90 4,94 4,60 4,55 Medskapande 4,44 4,45 4,49 4,39 4,35 Uppföljning 4,43 4,50 4,48 4,17 4,11 Bland de svarande männen förbättras resultatet för samtliga områden förutom arbetsbelastningen som är lika jämfört med föregående år. Bland de svarande kvinnorna kan man se att arbetsbelastningen och arbetsrelaterade besvär ökar. Dessutom minskar arbetstillfredsställelsen bland kvinnorna. Skillnaderna är dock ganska små och det är för tidigt att avgöra om detta är tillfällighet eller en tydlig tendens

11 Jämförelse av medelvärde för förälder och icke förälder - Icke förälder Icke Förälder Förälder Förälder Arbetsbelastning 3,60 3,56 3,63 3,63 3,70 Arbetskamrater 5,34 5,37 5,35 5,32 5,32 Arbetsrelaterade besvär 3,82 3,81 3,86 3,83 3,88 Arbetstillfredsställelse 4,88 4,91 5,00 4,86 4,98 Föräldraskap 5,13 5,14 5,12 5,12 5,04 Ledarskap 4,84 4,83 4,85 4,84 4,88 Medskapande 4,44 4,44 4,46 4,44 4,46 Uppföljning 4,43 4,43 4,42 4,43 4,40 Resultatet för förälder och icke förälder är i sett lika jämfört med föregående år. Den ökade arbetsbelastningen ses i båda grupperna. Jämförelse av medelvärde för chefer och icke chefer - Chef Chef Icke chef Icke chef Arbetsbelastning 3,60 3,56 3,71 3,60 3,66 Arbetskamrater 5,34 5,50 5,46 5,33 5,32 Arbetsrelaterade besvär 3,82 4,04 4,17 3,81 3,85 Arbetstillfredsställelse 4,88 5,24 5,31 4,86 4,97 Föräldraskap 5,13 5,23 5,11 5,13 5,08 Ledarskap 4,84 5,07 5,11 4,82 4,85 Medskapande 4,44 4,94 4,93 4,40 4,44 Uppföljning 4,43 4,64 4,53 4,42 4,40 Resultatet för chefer och icke chefer är i stort sett lika jämfört med föregående år. Där det avviker är den ökade arbetsbelastningen som främst är bland chefer. värde för olika förvaltningar BUN SOC FoS KLK KoF MoB NAV Rtj ToG Arbetsbelastning 3,60 3,30 3,66 3,90 3,93 4,21 3,72 4,11 3,95 4,10 Arbetskamrater 5,34 5,37 5,40 5,19 5,28 5,05 5,11 5,54 4,95 5,23 Arbetsrelaterade besvär 3,82 3,53 3,95 3,88 4,06 4,32 3,99 4,30 4,72 4,01 Arbetstillfredsställelse 4,88 4,76 4,97 4,83 5,18 4,94 4,74 5,16 4,57 5,04 Föräldraskap 5,13 5,02 5,22 5,00 5,35 5,22 5,50 5,54 4,83 5,28 Ledarskap 4,84 4,72 5,10 4,45 4,73 4,52 * 5,00 4,10 4,83 Medskapande 4,44 4,32 4,56 4,33 4,74 4,42 4,57 4,81 3,57 4,41 Uppföljning 4,43 4,44 4,61 4,14 3,97 4,20 4,83 4,23 3,31 3,85 *Redovisas ej på grund av röjandekontroll Skillnader mellan förvaltningarna finns på mer än ett halvt skalsteg för samtliga områden. Största skillnaden finns i uppföljning som skiljer 1,3 skalsteg mellan Räddningstjänsten och Socialtjänsten. värdet visar på variationer mellan förvaltningarna vilket innebär behov av att utveckla olika områden. Dessa skillnader bör förvaltningarna analysera och fördjupa sig i och själva prioritera vad den behöver arbeta med

12 Jämförelse av medelvärde för Barn och utbildning - BUN BUN Arbetsbelastning 3,67 3,30 3,45 Arbetskamrater 5,33 5,37 5,36 Arbetsrelaterade besvär 3,87 3,53 3,65 Arbetstillfredsställelse 4,99 4,76 4,97 Föräldraskap 5,09 5,02 5,05 Ledarskap 4,86 4,72 4,79 Medskapande 4,46 4,32 4,41 Uppföljning 4,41 4,44 4,44 Den största förändringen inom Barn och utbildning ses för arbetsrelaterade besvär som har försämrats med 0,3 skalsteg. Även arbetsbelastningen visar en negativ trend där är dock skillnaden så liten att det är svårt att dra några slutsatser. Jämförelse av medelvärde för Socialtjänsten - SOC SOC Arbetsbelastning 3,67 3,66 3,72 Arbetskamrater 5,33 5,40 5,39 Arbetsrelaterade besvär 3,87 3,95 3,99 Arbetstillfredsställelse 4,99 4,97 5,05 Föräldraskap 5,09 5,22 5,14 Ledarskap 4,86 5,10 5,08 Medskapande 4,46 4,56 4,53 Uppföljning 4,41 4,61 4,60 Förändringarna inom Socialtjänsten är mindre än 0,1 skalsteg för samtliga områden. Ledarskap och medskapande är två områden där Socialtjänsten har bäst resultat bland alla förvaltningar och dessa områden har fortsatt positiv utveckling. Jämförelse av medelvärde för Fastighet och service - FoS FoS Arbetsbelastning 3,67 3,90 3,81 Arbetskamrater 5,33 5,19 5,22 Arbetsrelaterade besvär 3,87 3,88 3,90 Arbetstillfredsställelse 4,99 4,83 4,86 Föräldraskap 5,09 5,00 4,88 Ledarskap 4,86 4,45 4,63 Medskapande 4,46 4,33 4,40 Uppföljning 4,41 4,14 4,17 Även inom Fastighet och servicekontoret är det små förändringar jämfört med föregående år. Där man kan se en viss förändring är inom ledarskap som minskar med 0,18 skalsteg och föräldraskap som förbättrats med 0,12 skalsteg

13 Jämförelse av medelvärde för Kommunledningskontoret - KLK KLK Arbetsbelastning 3,67 3,93 4,19 Arbetskamrater 5,33 5,28 5,33 Arbetsrelaterade besvär 3,87 4,06 4,27 Arbetstillfredsställelse 4,99 5,18 5,26 Föräldraskap 5,09 5,35 5,51 Ledarskap 4,86 4,73 4,91 Medskapande 4,46 4,74 4,85 Uppföljning 4,41 3,97 4,07 Samtliga områden har en negativ utveckling på Kommunledningskontoret. Det har skett en ökning av arbetsbelastning och arbetsrelaterade besvär vilket delvis kan kopplas till omorganisation och ej full bemanning. Jämförelse av medelvärde för Kultur och fritid - KoF KoF Arbetsbelastning 3,67 4,21 4,12 Arbetskamrater 5,33 5,05 5,04 Arbetsrelaterade besvär 3,87 4,32 4,11 Arbetstillfredsställelse 4,99 4,94 4,83 Föräldraskap 5,09 5,22 5,20 Ledarskap 4,86 4,52 4,42 Medskapande 4,46 4,42 4,34 Uppföljning 4,41 4,20 4,01 Inom Kultur och fritid har samtliga områden en positiv utveckling. Skillnaderna är dock små men blir intressant att följa i fortsättningen. Uppföljning har förbättrats med 0,19 skalsteg och arbetsrelaterade besvär med 0,21 skalsteg. Jämförelse av medelvärde för Miljö och byggkontoret - MoB MoB Arbetsbelastning 3,67 3,72 4,02 Arbetskamrater 5,33 5,11 4,84 Arbetsrelaterade besvär 3,87 3,99 4,07 Arbetstillfredsställelse 4,99 4,74 4,57 Föräldraskap 5,09 5,50 5,13 Ledarskap 4,86 * * Medskapande 4,46 4,57 4,22 Uppföljning 4,41 4,83 4,43 *Redovisas ej på grund av röjandekontroll Miljö och bygg har en ökad arbetsbelastning med 0,3 skalsteg och har även en viss ökning på arbetsrelaterade besvär. Övriga områden har dock en klar förbättring. Uppföljning har en förbättring med 0,4 skalsteg

14 Jämförelse av medelvärde för Arbetsmarknad och vuxenutbildning - NAV NAV Arbetsbelastning 3,67 4,11 4,08 Arbetskamrater 5,33 5,54 5,35 Arbetsrelaterade besvär 3,87 4,30 4,32 Arbetstillfredsställelse 4,99 5,16 5,04 Föräldraskap 5,09 5,54 5,26 Ledarskap 4,86 5,00 4,82 Medskapande 4,46 4,81 4,70 Uppföljning 4,41 4,23 4,05 Arbetsmarknad och vuxenutbildning har en förbättring inom de flesta områdena dock med små skillnader. Föräldraskap är förbättrat med 0,3 skalsteg. Jämförelse av medelvärde för Räddningstjänsten - Rtj Rtj Arbetsbelastning 3,67 3,95 3,69 Arbetskamrater 5,33 4,95 5,05 Arbetsrelaterade besvär 3,87 4,72 4,38 Arbetstillfredsställelse 4,99 4,57 4,63 Föräldraskap 5,09 4,83 4,38 Ledarskap 4,86 4,10 4,21 Medskapande 4,46 3,57 3,63 Uppföljning 4,41 3,31 2,97 Räddningstjänsten har en förbättring på arbetsbelastning och arbetsrelaterade besvär. Störst förbättring ses inom föräldraskap med 0,45 skalsteg och uppföljning med 0,34 skalsteg. Jämförelse av medelvärde för Teknik och gatukontoret - ToG ToG Arbetsbelastning 3,67 4,10 3,89 Arbetskamrater 5,33 5,23 5,05 Arbetsrelaterade besvär 3,87 4,01 3,56 Arbetstillfredsställelse 4,99 5,04 4,97 Föräldraskap 5,09 5,28 5,07 Ledarskap 4,86 4,83 4,67 Medskapande 4,46 4,41 4,39 Uppföljning 4,41 3,85 3,60 Teknik och gatukontoret har förbättrat samtliga områden ganska påtaligt. Arbetsbelastningen har förbättrats med 0,21 skalsteg och det arbetsrelaterade besvären är mindre. Procentuell andel positiva svar kommun BUN SOC FoS KLK KoF MoB NAV Rtj ToG Frånvaro av trakasserier 92,1 94,5 88,4 96,3 97,4 95,8 92,8 91,7 94,4 93,7 Medarbetarsamtal 84,2 74,5 67,3 55,2 66,6 67,8 72,0 80,6 42,2 67,8 I sammanställningen av frånvaro av trakasserier ingår trakasserier av chefer, arbetskamrater, brukare, kunder, barn och elever. Hot och våld i arbetet samt sexuella trakasserier från chefer, arbetskamrater, brukare, kunder, barn och elever

15 I sammanställningen av medarbetarsamtal ingår om man har medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar samt om hälsa ingår i medarbetarsamtalet och om man har en individuell utvecklingsplan. På Miljö och bygg uppger 92% att frågor om hälsa ingår i medarbetarsamtalet men bara 39% av medarbetarna på Kultur och fritid. Individuell utvecklingsplan har 71% av medarbetarna på Arbetsmarknad och vuxenutbildningen men bara 8% av medarbetarna på Miljö och bygg. 7.4 Nöjd medarbetar index (NMI) Nöjdmedarbetar index (NMI) för värderingsfaktorerna visar på 4,50 i medelvärde vilket är högre än Umeå kommun som har 4,48. Däremot är NMI för Ja/Nej faktorerna i kommun bara 80,4% att jämföra med Umeå kommun som har 88,2%. Den stora skillnaden ligger i upplevelsen av medarbetsamtalet, om hälsa ingår och om man har en individuell utvecklingsplan. I Umeå kommun uppger 84,9% att hälsa ingår i medarbetarsamtalet medan endast 56,1% i kommun. Bland Umeås anställda har 76,6% en individuell utvecklingsplan att jämföra med 35,6% av s anställda. Skillnader mellan förvaltningarnas NMI är relativt små. Ja/Nej faktorerna skiljer däremot nästan 18 procentenheter mellan högsta och lägsta förvaltningen. NMI kommun och förvaltningar NMI BUN SOC FoS KLK KoF MoB NAV Rtj ToG Värderingsfaktorer 4,50 4,36 4,63 4,40 4,62 4,53 4,49 4,80 4,15 4,57 Ja/Nej faktorer 80,4 84,5 77,8 75,7 82,0 81,8 82,4 86,2 68,3 80,7 NMI kommun och förvaltningar NMI BUN SOC FoS KLK KoF MoB NAV Rtj ToG Värderingsfaktorer 4,53 4,45 4,63 4,45 4,77 4,43 4,28 4,68 4,09 4,40 Ja/Nej faktorer ,3 76,3 84,4 87,1 80,2 77,0 86,8 74,1 80,4 NMI Umeå kommun NMI Umeå Umeå Umeå 2008 Umeå 2007 Umeå 2006 Umeå 2005 Värderingsfaktorer 4,48 4,50 4,51 4,48 4,46 4,45 Ja/Nej faktorer 88,2 88,4 85,6 83,8 82,5 80,2 NMI för olika grupper skiljer sig väldigt lite vilket även jämförelse med föregående år gör. Den skillnad som ses är framför allt mellan chef och icke chef. Chefer har generellt bättre värden vilket syns i NMI. NMI olika grupper NMI Kvinnor Män Förälder Icke Förälder Chef Icke Chef Värderingsfaktorer 4,50 4,50 4,47 4,50 4,49 4,74 4,48 Ja/Nej faktorer 80,4 80,9 78,9 80,5 80,4 81,8 80,3 NMI olika grupper NMI Kvinnor Män Förälder Icke Förälder Chef Icke Chef Värderingsfaktorer 4,53 4,56 4,42 4,53 4,53 4,77 4,51 Ja/Nej faktorer ,9 80,4 80,0 81,4 82,1 80,7-14 -

16 7.5 Egna frågor ledarskapspolicy Medarbetarenkäten omfattade tre extra frågor för kopplade till ledarskapspolicyn som utgår från begreppen Våga, Låga, Förmåga. Min chef visar tillit och förtroende för mig och för de arbetsuppgifter jag ansvarar för. Min chef visar engagemang och intresse för sitt uppdrag. Min chef informerar om kommunens vision, mål, policy riktlinjer mm så att jag har god kännedom om kommunens styrdokument. Skillnaderna mellan förvaltningarna är stora och uppgår till nästan ett skalsteg för alla tre frågorna. Socialtjänsten tillsammans med Arbetsmarknad och vuxenutbildning är de förvaltningar som visar bäst resultat på dessa frågor. Våga, låga, förmåga Våga, låga, förmåga BUN SOC FoS KLK KoF MoB NAV Rtj ToG Våga (tillit och förtroende) 5,34 5,27 5,47 5,10 5,39 5,27 * 5,58 5,24 5,31 Låga (engagemang och intresse) 5,07 5,09 5,23 4,50 5,26 4,64 * 5,43 4,91 4,85 Förmåga (information om styrdokument) 4,85 4,81 5,13 4,17 4,96 4,25 * 4,95 3,67 4,38 Totalt (våga, låga, förmåga) 5,09 5,06 5,28 4,59 5,20 4,72 * 5,32 4,61 4,86 *Redovisas ej på grund av röjandekontroll Våga, låga, förmåga Våga, låga, förmåga BUN SOC FoS KLK KoF MoB NAV Rtj ToG Våga (tillit och förtroende) 5,38 5,36 5,45 5,26 5,57 5,06 * 5,48 5,03 5,52 Låga (engagemang och intresse) 5,10 5,13 5,25 4,75 5,13 4,63 * 5,25 4,24 4,71 Förmåga (information om styrdokument) 4,87 4,80 5,14 4,42 4,98 4,53 * 5,12 3,97 4,18 Totalt (våga, låga, förmåga) 5,12 5,10 5,28 4,81 5,23 4,75 * 5,29 4,42 4,81 *Redovisas ej på grund av röjandekontroll 8 Utvecklingsområden De utvecklingsområden som lyftes förra året kvarstår detta år som kommunövergripande utvecklingsområden: Arbetsbelastning framför allt psykisk belastning Arbetsrelaterade besvär i form av trötthet och nedstämdhet Medarbetarsamtal utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa Individuella utvecklingsplaner Uppföljning 9 Förslag till åtgärder Arbetsbelastning visar på tung arbetsbörda och svårt att hinna med. Detta måste tas på allvar och är något som alla förvaltningar måste analysera vidare. Arbetsbelastning och arbetsrelaterad trötthet kan kopplas med otydlighet i uppdrag och motsägande förväntningar. Det finns en gräns när arbetet inte går att effektivisera ytterligare och det är när antal händer inte räcker till. Hur snabbt och effektivt man än arbetar så går inte arbetet att utföra utan att kvalitén måste sänkas drastiskt. Denna gräns är nådd inom vissa områden, dock inte överallt inom kommunens verksamheter tyder resultatet på

17 Medarbetarsamtalet behöver utvecklas, dels så att alla medarbetare har samtal årligen och att innehållet följer den rammall som finns i samverkansavtalet. Dessutom bör samtalet utvecklas till att omfatta helhetsperspektiv på hälsa. Kartläggning har visat att det ser väldigt olika ut och vilka metoder för medarbetarsamtal som används. Här behövs en tydlighet och förslaget är att utveckla målstyrda medarbetarsamtal utifrån en enhetlig form kopplad till medarbetarskap. Uppföljning bör förbättras inom de flesta förvaltningar för att kunna säkra en god kvalité mot våra kunder/brukare/elever/medborgare mfl. Resultaten för NMI värderingsfaktorer och Ja/Nej faktorer samt Våga, låga, förmåga ska redovisas i årsredovisningen kommunövergripande och per förvaltning. 10 Fortsatt arbete Förvaltningar, avdelningar/enheter och arbetsgrupper har alla ett ansvar att analysera sina respektive resultat och titta på förbättringsområden. Utifrån detta ska handlingsplaner tas fram och åtgärder genomföras