Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 302 Skogsgläntan

Transkript

1 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 302 Skogsgläntan

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(11)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Till grund för vårt arbete har vi använt oss av årsplanen för att få en tydlig struktur på verksamheten. Alla avdelningar har fokus på grundverksamheten i början på hösten för att skapa trygghet och stabilitet för barnen. För oss är det extra viktigt att barnen vet vilka ramar som gäller eftersom de öppna ytorna och gemensamma lokalerna lätt skapar mycket "spring". Vi skapar en förtrogenhet hos barnen för hur hemvisterna fungerar och vad gäller i de gemensamma utrymmena. Hur vi landar i arbetet med grundverksamheten påverkar i högsta grad fortsatt arbete under läsåret. Vi använder Lotusdiagram som verktyg för att visa lärprocesserna för både barn, föräldrar och pedagoger. Här kan vi på ett tydligt sätt synliggöra aktiviteternas koppling till läroplanen och diagrammen är en värdefull hjälp när pedagogerna reflekterar/analyserna vad de har arbetat med under terminen. På Samrådsmötet som vi har varje måndag, gör vi en genomgång av vad som händer i veckan som kommer, Vår pedagoggrupp som består av förskollärarna, träffas varannan vecka för att ta upp pedagogiska frågor, diskutera problem som uppstår och dra upp riktlinjer för hur vi ska arbeta med dokumentation och bli bättre på att fånga upp barnens lärprocesser. Arbetet med hur vi ska ta emot flyktingbarn har varit prioriterat under vårterminen. Vi har arbetsplatsträffar en gång i månaden, där vi tar upp frågeställningar som rör hela förskolan, utvärderar det löpande arbetet och delger varandra erfarenheter från föreläsningar och studiebesök som pedagogerna har varit på. Varje onsdag arbetar alla till halv fem för att möjliggöra tid till avdelningsplanering och hemvisterna hjälper då varandra att ta hand om barnen. Våra APT är också förlagda till onsdagar. På förskolan har vi olika arbetsgrupper för att säkerställa kvalitén på vårt arbete. Barnrådet tar upp frågor som tex. på vilket sätt barnen kan delta i planeringen av verksamheten, vilket mat barnen vill ha, hur vi ska ta hand om vårt material på förskolan osv. Barn och pedagoger träffas en gång i månaden. Matrådet träffas en gång i månaden och här tar pedagogerna upp frågor rörande maten samt önskemål som finns. Vi har en säkerhetsgrupp som ansvara för allt från säker miljö på gården till rutiner vid grillning, miljögrupp har hand om kompostering, matavfall och hur vi ska utnyttjar våra resurser på bästa sätt samt en traditionsgrupp som ansvar för planering av återkommande aktiviteter. Föräldraråd, vid behov För att öka kompetensen i pedagoggruppen har vi valt att delta i UKK:s satsningar på Naturvetenskap och Teknik samt flerspråkighet i förskolan. Förskolan har haft Hjärt/Lungräddningsutbildning för samtliga pedagoger under ht-15 och en kortare uppföljning under vt-17. Vi har haft genomgång av material och lekmiljöer utifrån Giftfri förskola Som vi skrev förra året, känner vi att två planeringsdagar inte är tillräckligt för att vi gemensamt ska kunna skapa bra förutsättningar för vår pedagogiska verksamhet. Önskemål inför framtiden är att kunna ha två planeringsdagar per termin. Att starta terminen med en dag där planering av kommande verksamhet läggs samt att det ges möjlighet att dra upp gemensamma riktlinjer för förskolan. Att avsluta terminen med en Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(11)

4 planeringsdag för uppföljning och analyser skulle kännas värdefullt för oss. Vi har under året haft diskussioner runt kvalitetsdokumentets omfattning och tidpunkt för färdigställande. Dokumentet känns för omfattande och mycket blir upprepningar från föregående år. Vi arbetar fortfarande med att finna bra lösningar för schemalagd planering och reflektionstid. Alla pedagoger på förskolan arbetar heldag på onsdagar för att möjliggöra för avdelningsplanering genom att hjälpa varandra. Vi har ett tydligt stationssystem som under läsåret fallit på plats och fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vi har återinfört flexibelt mellanmål där de äldre barnen själva väljer när de vill äta och genom bättre förberedelse har det fungerat bra. Vi har gjort en vidareutveckling av satsningen på vår pedagogiska miljö genom att inrätta ett ljusrum, sagotrappa och bollbana för småbarnen som också har fått sin första lekmiljö. Ute har vi satsat på odlingar, naturbygg och vattenlek. Vår satsning på en lekmiljö som reserum föll inte så väl ut. Vi upplevde att det blev rörigt och att barnen packade ner allt i väskor och "drog runt" på förskolan. Här ska vi göra en utvärdering och introducera på nytt. Satsning kommande år är att skapa ytterligare lekmiljöer ute som att måla cykelvägar, spelplaner och hagar.det känns viktigt att fånga upp alla barn och att möta deras behov av mer organiserad lek även i utemiljön. Vi har planerat att skapa nya cykelvägar utanför staket på vår stora vändplan för att ge de större barnen mer cykelutrymme och en säkrare miljö för de små barnen. Vi ska göra ett omtag när det gäller läroplanen och skollagen för att alla ska bli insatta i våra styrdokumenten. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Lokalerna och förskolans utemiljö är väl anpassad för barn med funktionsnedsättningar. Lokalens öppenhet med gemensamma utrymmen kräver att vi har tydliga regler och att alla pedagoger är engagerade i att ta ansvar för dessa. På eftermiddagarna har vi pedagoger stationerade på varje lekmiljö men också "löpare" som ser till att fånga in de barn som inte riktigt klara av alla fria val. Vi har lagt mycket tid på att analysera och skapa miljöer som är lämpliga för alla våra barn. Om vi har barn som bedöms behöva extra resurser gör vi som tidigare dvs. först en kartläggning som kan synliggöra vilken problematik som finns, vi diskuterar i pedagoggruppen och berörda pedagoger gör sedan en handlingsplan som presenteras för föräldrarna och därefter görs en ansökan om tilläggsbelopp. Vi har under året även sökt stöd för handledning av specialpedagog, logoped, tolk och psykolog. Vi har jobbat mycket med konfliktlösningar och pratat om olika känslor och hur vi ska Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(11)

5 vara mot varandra. Förskolan har förmånen att få del av Stockholms universitets EQmaterial men har tyvärr inte kommit igång med det än. Materialet är bra och skulle kunna vara till stor nytta för oss, därför gör vi ett omtag och låter nya pedagogerna gå på utbildning under hösten-16. De större barnen har arbetat med böcker, bilder och handdockor som handlar om olika teman rörande konflikter och känslor. Vi använder oss av Inprints bildschema på samlingarna för att göra dagens aktiviteter synliga och förståeliga för alla. Med de yngre barnen använder vi teckenstöd vid sånger och vardagsrutiner. av era insatser under året Vi har under läsåret gjort utvärdering av stationssystemet i stort sett varje APT. erat hur det har fungerat, vad måste vi ändra på, hur kan vi utveckla miljöerna vidare osv. Vårt arbetssätt med olika lekmiljöer är positivt, då barnen ges möjlighet att själva bestämma vad de vill göra och får möjlighet att arbeta i små grupper. Arbetssättet kan ibland skapa svårigheter för en del barn och kräver en väl motiverad och engagerade insats av pedagogerna där man har god kontroll på vad barnen gör. Att skapa motivation hos en del pedagoger är fortfarande en av våra stora utmaningar.. Vi fortsätter vår inventering av inne / utemiljö för att skapa så bra förutsättningar som möjligt och för att möta barnens behov. Alla på förskolan måste bli bättre på att använda SPSM:s Tillgänglighetsplan. Vi kommer att ta hjälp av Anna Wennerqvist under höstterminen-16 för att få mer kunskap och förståelse för hur vi ska arbeta med tillgängligheten. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Alla barn har en portfolie som följer dem från småbarnsavdelning och hela deras tid på förskolan. Pärmarna är lågt placerade för att barnen själva ska kunna titta i dem. Femårsgruppen har haft sin portfolie i Chapter som är en app på läsplattan. Barnens arbete har fotograferats och barnen berättar om och kommenterar vad de har gjort. Hemvisterna har arbetat med bildserier och dokumenterat i Piccollage. Vi använder oss av Lotusdiagram när vi sätter upp bilder och barnens alster för att visa barnens lärande. Pedagogerna upplever att detta har skapat en förståelse hos föräldrarna för hur våra aktiviteter är kopplade till läroplanen och att de har nytta av diagrammen i sina utvärderingar. Vid våra entréer finns tavlor där vårt arbete med språk, matematik och naturvetenskap beskrivs med kopplingar till lpfö. Pedagogerna använder frekvent verksamhetsloggen i SchoolSoft för korta inlägg och att lägga ut bilder. Det synliggöra det dagliga arbetet på ett bra sätt och öka föräldrarnas delaktighet. Föräldrarna kan även söka efter inlägg inom speciella områden, tex matematik, språk, naturvetenskap etc. Varje hemvist har en portfolie där barn och pedagoger tillsammans dokumenterar veckans verksamhet, både med bilder, teckningar och text. Pedagogerna har en loggbok, där man skriver in veckans aktiviteter samt veckoutvärderingar. Tanken är att Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(11)

6 loggboken ska ligga till grund för hemvisten utvärdering av sin verksamhet och även underlätta vid arbetet med kvalitetsdokumentet. Varje hemvist gör en handlingsplan för kommande verksamhetsår som utvärderas i dec/juni och som ska revideras i början på nästa läsår. Vi har valt att ha det "stora" utvecklingssamtalet med föräldrarna en gång år och det är förlagt i närheten av barnets födelsedag. Till samtalet tar pedagogerna med sig barnens portfolie och lärplattan för att kunna visar bilder och filmer som dokumenterats i det pedagogiska arbetet.för övrigt har vi inskolningssamtal, överlämningssamtal och föräldrarna informeras om att de kan begära samtal vid behov. Dokumentationen ska hjälpa pedagogerna att se vilka behov som finns i gruppen och skapa förutsättningar för att kunna utmana barnens lärande vidare. Dokumentationen tillsammans med utvärdering ska skapa förutsättningar för att vår kvalité på förskolan förbättras därför är det viktigt att vi kan dokumentera och har fokus på detta. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten var låg, endast 63% svarade och resultatet känns inte helt adekvat. Vi har fortfarande svårt att nå ut med information via SchoolSoft till en del föräldrar och vår förhoppning är att systemskiftet som kommer med övergång till Förskoleappen ska förbättra våra möjligheter att nå ut. Vi kommer att fortsätta med väggdokumentation med läroplanstext och Lotusdiagram både i barn och vuxenhöjd. Svårigheten att nå ut till föräldrarna med vad vi gör och vad som är viktigt för barnen har varit problematisk under en längre tid och vi känner att vårt fokus måste ligga på detta under kommande terminer. Vi behöver skapa en större tydlighet gentemot föräldrar i utvecklingssamtal, den dagliga kontakten och på föräldramöten med hur vi arbetar med dokumentation och hur vi kopplar det till läroplanen. Vi ska sträva efter att använda uttrycken från föräldraenkäten i våra samtal för att skapa en igenkänning som ökar deras förståelse för barnens vardag och vårt arbete. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket och kommunikationen finns med oss i allt vi gör på förskolan och vi ska skapa förutsättningar för kommande läsande och skrivande. Det är av största vikt att ta tillvara varje tillfälle till språkutveckling i vardagssituationer som måltider, toalettbesök, på/avklädning osv. Barnen ska ges tillfälle att berätta, analysera, få en språklig medvetenhet, lära sig argumentera, diskutera, förstå symboler, tolka bilder och uttrycka tankar. Genom att leka lekar där barnen får hitta egna rimord utmanar vi språket. Vi klappar takt och använder olika röstlägen. Högt, vanligt och viskar. Vi ger alla barn talutrymme och tränar oss att lyssna på varandra. tex. vid samling då barnen använder "talpinne" när Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(11)

7 de vill göra sina röster hörda. Matsituationen är ett utmärkt tillfälle för språkligt utbyte liksom vid av och påklädning. Vi läser mycket sagoböcker och använder oss av flanosagor. Barnen gör även egna sagor som de berättar för oss andra. Barnen dramatiserar sagorna och har egna sagosamlingar för sina kompisar och vi sjunger ofta. Barnen är även med och håller i samlingen med en pedagog. Vi ger barnen språkliga utmaningar genom att ge dem uppdrag i lagom storlek. Tex. gå och fråga någon något och komma tillbaka med ett svar. Eller att tex. hämta en liten sked... I barnrådet får barnen tillfälle att framföra åsikter och argumentera för sina förslag 5-årsgruppen läser kapitelböcker och diskuterar innehållet i böckerna ( boksamtal). De har gjort egna böcker som de skrivit i utifrån sin förmåga. Vårt nya ljusrum har rikt och stimulerande material som berikar och nyanserar barnens språk. Hemvisterna på småbarnsavdelningarna har samlingsväskor med sånger, rim och ramsor samt rekvisita till dessa. Man arbetar också mycket med flanosagor. Förskolan har ett rikt och varierat material som ger barnen möjlighet till många olika aktiviteter under dagen och vi upplever att det språkliga arbetet löper som en röd tråd i arbetet. Alla är medvetna om vikten av kommunikation med barnen och vi har lagt extra energi på att skapa mycket " samtalstid" med barnen. Vi har misslyckats med att nå utmed information till föräldrarna om vårt arbete med språket och måste utvärdera och analyser vad detta beror på. Är det vi som är otydliga? Saknas det intresse? Förskolan har ett eget litet bibliotek som vi utnyttjar mer i den dagliga verksamheten för att läsa i lugn och ro. Biblioteket i Enebyberg har en central uppgift att fylla dels genom att ge barnen möjlighet att gå på teater men också att vi kan låna bokkassar. Till hösten ska vi kontakta biblioteket för att få bokkassar till förskolan. Vi ska utnyttja erbjudandet från biblioteket att komma på sagostunder. Vi kommer att inrätta en skrivmiljö för att ytterliga stimulera barnen språkliga utveckling. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mycket material och alla miljöerna som vi har utgår från matematiska grundbegrepp som vikt, volym, sortering, antal mm. Barnen har under våren varit engagerade i förskolan odlingar med allt vad det innebär med plantering, att följa hur växterna kommer upp och hur mycket det växer varje vecka. Här får vi in många av de matematiska grundbegreppen. Varje dag räknar vi hur många barn som är närvarande/inte närvarande för redan från början ge de små barnen rätt matematiska begrepp. På ett tidigt stadium arbetar vi med Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(11)

8 plus och minus genom att räkna antalet barn i gruppen och sedan dra ifrån de som är lediga eller sjuka. Vid matsituationen ges många tillfälle att räkna, barnen vet hur mycket de får ta av grönsaksbuffén, att hälla upp rätt mängd mjölk för att ge barnen tillfälle att arbeta med volym och vikt, hur man skickar runt maten och turtagning. Vid våra skogspromenader ser pedagogerna till att få in matematiken i allt de gör, räkna antal barn innan man går iväg, hur långa pinnar tar vi med oss hem, hur många myror såg vi, antal kottar på skogsstigen osv. På / avklädningssituationen är ett utmärkt tillfälle för matematiska samtal runt antal, sortering,mönster osv. Att arbeta med sand och vatten är enkla material som öppnar upp för samtal kring vikt och volym. Här kommer också på ett naturligt sätt träning i turtagning och konfliktlösning in. Som vi skrev förra året arbetar vi med mönsterskapande i halsbandstillverkning, när barnen lägger pärlplattor, väver, syr dukar och annat skapande. Vi behöver bli tydligare i vår kommunikation med föräldrarna om hur barnen arbeta med matematik i vardagen. Genom dokumentation och uppföljande samtal med barnen ska vi tydliggöra deras lärprocesser. En del pedagoger saknar insikt i vikten av att arbeta med matematik, vi behöver därför fördjupa oss i läroplanen och arbeta med kollegialt lärande. Vi måste skapa förutsättningar för reflektion/analys både enskilt och i grupp. Småbarnsavdelningarna ska skapa en matematikhörna med material anpassat för små barn. Vi kommer vidareutveckla vårt matematikrum och fortsätter skapa nya utemiljöer. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har under vårterminen bytt våra telefoner tili I-phone för att underlätta den digitala dokumentationen på hemvisterna. Telefonen är lätt att ha med sig på utflykter och skogspromenader. Digitalkameran används inte så ofta utan har ersatts av lärplattor och telefoner. Våra datorer är lite åldersstigna, det går väldigt trögt med internetuppkopplingen och vi har inte kunnat skriva ut från lärplattorna under hela våren, vilket har komplicerat vårt arbete. Barnen använder pedagogiska appar inom matematik och språk på lärplattorna och de har varit ett suveränt hjälpmedel när de har sökt efter med olika mönster till sina pärlplattor. Lärplattorna fungerar också som uppslagsverk när grupperna har fördjupat sig i olika arbeten. Vi har små digitalkameror som kopplas till datorn och som barnen kan använda för att undersöka hur deras byggen ser ut på insidan. Några pedagoger använder filmade sekvens vid utvecklngssamtalen med föräldrarna Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(11)

9 och det har varit uppskattat. Alla hemvister använder dator, lärplattor och projektor på föräldramötena för att presentera verksamheten. De största barnen har arbetat med appen Chapter för att skapa sina portfolios Småbarnsavdelningarna har både filmat barnen och låtit barnen göra egna filmer Kunskapen och förhållandet till digitala lärverktyg måste utvecklas men förutsättningarna måste också bli bättre. Att använda lärplattorna och direkt skriva ut från dem var ett lyft för pedagogerna och underlättade dokumentationsarbetet. Under våren har förutsättningarna förändrats och det innebär att vi inte längre kan göra någon direktutskrift. Möjligheten att ladda över till Laptopen finns fortfarande men allt som innebär ett moment till försvårar. Likaså har det varit svårt att komma ut på nätet och det kan möjligtvis bero på våra interna uppkopplingar i huset men allt blir mycket tidskrävande och bidrar till att pedagogerna dra sig för att arbeta digitalt. Vi tror att trögheten ligger i att våra datorer är gamla. Verksamhetsbloggen på SchoolSoft har underlättat för pedagogerna att nå ut med ögonblicksbilder från det pedagogiska vardagsarbetet. Mycket uppskattat av de föräldrar som går in på SchoolSoft. Vi kommer att arbeta vidare för att hitta en bra lösning på de tekniska svårigheterna som vi har. Vår förhoppning står till att It presenterar en bra lösning under ht-16. Förskolan har inte någon egen IKT-plan eftersom vi har väntat ut IKT-gruppen som It och produktionen har haft under våren. När vi väl landar i acceptabla förutsättningar så ska vi skriva vår egen plan. Vi ställer stor förhoppning till utfasningen av SchoolSoft och introduktionen av Förskoleappen som sker under hösten. Pedagoger kommer att gå på halvdagsutbildning under september månad sedan har de hela hösten på sig att träna inför skarpt läge i januari. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Under ht-15 slutförde tre av pedagogerna 7.5 poängutbildningen i Naturvetenskap och Teknik. Detta har skapat ökat intresse för både natur och teknik. Natur och teknik finns runt oss i vardagen och det gäller bara för oss att uppmärksamma det och väcka barnens intresse. Tre av avdelningar på Skogsgläntan går regelbundet till skogen varje vecka där de följer naturens växlingar, pratar mycket om djur och natur, följer upp och fördjupar sig i djur och växter som de hittar. Varje vår har vi våra odlingar som barnen deltar i att starta upp med att gräva och förbereda för planteringar, lägga på ny jord och sedan plantera fröer eller växter som drivits upp inomhus. Barnen är sedan med och sköter om odlingarna och förhoppningsvis har planteringarna lyckat och barnen kan skörda i höst. Vi har skapat en ny lekmiljö ute med naturmaterial som pinnar, kottar och träskivor av uppsågat träd. Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(11)

10 Vi har haft fjärilsodling där barnen har matat larverna, följt utveckling från puppa till fjäril för att sedan släppa ut fjärilarna i frihet. Vi har många pedagoger som har NTA-utbildning och under året så har vi gjort ett flertal experiment som finns i den blåa lådan. Barnen har gjort luftbilar med ballonger, raketer, tillverkat eget papper, skapat olika djur med papier maché. Vi har gjort såpbubblor som frös till is. Barnen får komma med egna förslag om vad de vill göra och sedan får de hjälp att genomföra det. Vi har ett spännande ljusrum med många utmaningar för barnen, där finns overheadapparat som kan användas till skuggspel, vi har ljusbord, betongglas i olika färger, gjutrör som används till olika konstruktionsbyggen, tomma, stora konservburkar som använd i byggandet, olika sorters belysningar och ljusslingor. NTA-lådan innehåller många bra experiment och vi måste bli bättre på att använda den. Vi har under året skapat ljusrummet och haft lite svårt att få igång verksamheten där. Det finns många rädslor som vi måste övervinna, teknik behöver inte vara så svårt. Till hösten startar vi ett projekt tillsammans med Rosenvägen som vi har beviljats projektmedel till. Tanken med projektet är att synliggöra den naturvetenskap och teknik som finns omkring oss i vardagen och uppmärksamma både pedagoger och barn på detta. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola När SCB-statistiken lämnades hade Skogsgläntan 6 förskollärare och 9 barnskötare anställda på 79 barn vilket ger 5,3 barn/ pedagog. i nuläget har vi 5.8 / pedagog. Under april månad slutade två förskollärare och ersattes med två nya i maj. Förskolläraren har ansvaret för den pedagogiska verksamheten på avdelningen. Den särskilda lönesatsningen användes för att öka lönen för de förskollärare som släpat efter i lönesättningen. Skogsgläntan har en förste förskollärare som ansvarar för verksamheten i de gemensamma utrymmena som ateljé och natur / teknikrum samt pedagogisk handledning. Vi har inte tagit emot lärarstudenter under innevarande läsår. Vi har valt att ha en ansvarig förskollärare på varje hemvist utifrån våra ekonomiska förutsättningar. Även om vi har mycket barn, är över 20 barn från andra kommuner, vilket genererar väsentligt mycket lägre intäkter. Under innevarande år har vi ibland varit tvungna att gör ad hoc-lösningar när det gäller att ersätta personal för tillfällig frånvaro eller lite längre vikariat. Detta har resulterat i att vi har haft många yngre anställda utan utbildning. Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(11)

11 / långsiktig lösning Lokaler och gård tilltalar föräldrar som kommer på besök. Vi måste höja kompetensen i pedagoggruppen 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" Kommentarer och analys till nyckeltal I självvärderingen skattar personalen sitt arbete mycket högre än vad föräldrarna gör. Slutsatser som vi har dragit är att vi måste bli mycket bättre på att delge föräldrarna vad vi arbetar med och skapa förutsättningar för större föräldrainflytande. Svarsfrekvens på enkäten är låg vilket gör att tillförlitligheten inte känns så bra. Vi har haft lika svårt att få in svaren på skolverkets enkät och här måste vi arbeta med frågeställningar kring vad det är som gör att föräldrarna inte känner att detta är viktigt. På varje föräldramöte under hösten tog vi upp vikten av föräldraenkäten och att den har stor betydelse för vårt kvalitetsarbete. Innan enkäten kom informerades alla föräldrar på SchoolSoft och vi gick ut med påminnelser både från ledning och i vecko/månadsbrev. Re 302 Skogsgläntan, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 11(11)