Systematiskt kvalitetsarbete. Magelungens grundskola Älvsjö Läsår

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Magelungens grundskola Älvsjö Läsår

2 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen s. 3 Utvärdering av resultat s. 3 Mål- och kvalitetsområden Kunskap och lärande s. 4 Normen och värden s. 9 Delaktighet och inflytande s. 12 Samverkan och övergångar s. 14 Kompetensutveckling läsåret 14/15 s. 17 Framåtblick s. 18 Bilaga 1 Elevenkät s. 19 Bilaga 2 Föräldraenkät s. 21 2

3 Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av Magelungens styrelse och därefter grundskolornas skolledningsgrupp som gemensamt har lagt upp en långsiktig plan. Rektorerna tillsammans med personal har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under kommande läsår. Varje enskild skola har sedan friheten att, utöver de av skolledningen valda prioriterade målen, själv fastställa områden man önskar utveckla. Utvärdering av skolans prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tider. Underlag för elevernas framsteg och utveckling, både socialt och kunskapsmässigt, tas fram under enskilda och kontinuerliga samtal under terminens gång. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur på Magelungens grundskola Älvsjö: Lärarna upprättar verksamhetsplan med de prioriterade målen i fokus (augusti). Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras. (september) Rektor följer upp och återkopplar lärarnas verksamhetsplan (september/oktober) Första utvärdering av verksamhetsplanen (november) Andra utvärdering av verksamhetsplanen (januari) Ledningsgruppen planerar gemensamma, långsiktiga och övergripande mål för Magelungens skolor tillsammans med skolutvecklingsgruppen. Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen och analyserar elev- och föräldraenkät (maj/juni) Kvalitetsredovisning upprättas och mål sätts inför kommande läsår (juni) Forum för rektorns pedagogiska ledarskap: Lärarträffar Konkreta uppdrag till lärargruppen/ämnesgrupper/likabehandlingsgruppen o. dyl. APT och studiedagar De individuella medarbetarsamtalen Handledning både med rektor samt med specialpedagog och psykolog Enskilda samtal som handledning och vägledning Utvärdering av resultat Eftersom skolan består av ett lågt elevantal på max 35 elever, så lämnas ingen resultatredovisning avseende nationella prov, betyg, närvaro m.m. Dessa analyseras i samband med terminsavslutning och upprättande av nya prioriterade mål. Sammanställningen görs och sänds till vår skolchef Stefan Berg och är en del av hans kvalitetsredovisning kring alla Magelungens skolor. Under kommande läsår kommer det inom företaget, av våra forskningsansvariga i samråd med några rektorer och skolutvecklare, utveckla bättre mätinstrument som passar vår skolverksamhet. Detta för att få en bättre möjlighet att följa progressionen hos våra elever från de att de börjar hos oss tills det att de slutar samt för att våra mätningar av framgångsfaktorer ska bli relevanta och användbara för att utveckla våra skolor. 3

4 KUNSKAP OCH LÄRANDE Nuläge var är vi? En läsande skola Under läsåret 2013/2014 påbörjades arbetet med Magelungens skolutvecklingsprojekt En läsande skola lagt stort fokus på lässatsning. Detta är ett projekt som sträcker sig på två läsår och vi är nu inne på det andra. Förra läsåret fick alla svensklärare utbildning kring DLS-materialet och påbörjade arbetet med DLS-screening i svenska. Detta för att få en bild och kartlägga våra elevers färdigheter i läsning och skrivning samt utveckling i svenska. Utöver detta hade också alla lärare en gemensam studiedag med fokus på läs- och skrivproblematik. Vi har utifrån vår DLS-screening samt mätningar från tidigare SkolMag-projektet märkt att våra elever har låga resultat vad gäller läsningen. De har som grupp omfattande behov av stöd för sin läsutveckling och har sedan tidigare skolår hamnat långt efter sina jämnåriga. Detta har med största sannolikhet påverkat deras prestationer i andra teoretiska skolämnen. Vilket gör att språk- och läsutvecklingen kommer fortgå att vara ett prioriterat arbetsområde säkerligen under en längre period än under denna projekttid. Under detta läsår har skolan fortsatt med Magelungens skolutvecklingsprojekt med olika fortbildningar och läsutmaningar. Läs- och skrivutveckling Vi har under tidigare läsår lagt stort fokus på läsning och screening i svenska (se ovan). Detta läsår ska samtliga svensklärare få handledning vid ett par tillfällen av vår specialpedagog samt logoped för att vidareutveckla vårt arbete kring detta. Matematiklyftet Under detta läsår påbörjar vi arbetet med att förbättra, stärka och utveckla matematikundervisningens kvalitet. Alla matematiklärare har fått fortbildning i didaktik genom Matematiklyftet. Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning För ytterligare förbättra vårt arbete med vår målgrupp, barn i omfattande behov av särskilt stöd, så har samtliga lärare under läsåret få pedagogisk handledning av vår specialpedagog gällande kartläggning och arbete med våra pedagogiska dokument. Syftet med detta arbete är att utveckla gemensamma rutiner för arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det handlar också att utveckla vår förmåga att använda våra pedagogiska dokument som verktyg i vårt arbete samt att förbättra vår förmåga att förstå elevernas behov och erbjuda lämpligt stöd. Detta som ett led i att höja den specialpedagogiska kompetensen och medvetenheten hos all personal. Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling Under detta läsår har en utsedd mediagrupp lagt ner tid för att söka och med lärarnas hjälp och stöd utvärderat olika pedagogiska hjälpmedel. Detta för att hitta lämpliga program, tjänster och verktyg som skolan ska satsa på för att förbättra vårt arbete med IT såsom ett pedagogiskt stöd i undervisningen. Inför detta läsår köpte skolan också in fler ipads, så att det finns en ipad på två elever. Detta då vi utifrån förra årets 4

5 samverkan med en IT-pedagog i Sölvesborg fick god kännedom och började arbeta med appar i undervisningen, som visade sig bli ett motivationshöjande verktyg för flertalet elever. Mål vart ska vi? En läsande skola Att höja elevernas läsförmåga för att nå ökade resultat och skolframgång. Läs- och skrivutveckling Att stärka och utveckla kvaliteten på svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Matematiklyftet Att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning Att förbättra och utveckla vårt arbete för barn i omfattande behov av särskilt stöd. Med fokus på kartläggning och metod ta användning av och arbeta med våra pedagogiska dokument. Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling Att utveckla arbetet med att införa fler kanaler som stöd för kunskapsinhämtning. Att utveckla elevernas digitala kompetens. Tillvägagångssätt hur gör vi? En läsande skola Under läsåret kommer alla skolan ha en läsutmaning via projektet En läsande skola där alla elever arbetar mot ett gemensamt mål. Vi vill lyfta fram läsningen eftersom läsning är en kritisk faktor för skolframgång. Metoden som använts bygger på teorier om det kollegiala lärandet och formativ bedömning som ett sätt att utveckla arbetet och öka resultaten i skolan. Arbetet organiserades med hjälp av en modell som innefattade att lärarna genomförde screening och läsutmaningen med sina elever samt deltog i teamträffar, fortbildning, uppföljning och utvärdering både på den enskilde skolan samt tillsammans med andra svensklärare från Magelungens grundskolor runt om i landet. Läs- och skrivutveckling Samtliga svensklärare har vid tre tillfällen under höstterminen haft enskilda konferenser med vår specialpedagog samt en logoped för att fortsätta att utveckla vårt specialpedagogiska arbete kring läs- och skriv. Målet har varit att utifrån screeing samt andra utredningar gå vidare och gemensamt få tips och stöd kring material, tips på 5

6 övningar, program, nya idéer och samtal om läs- och skrivutveckling. Under dessa träffar diskuteras även senaste forskning på området. Matematiklyftet Matematiklyftets fortbildning sker genom kollegialt lärande och under detta läsår har vi samlat alla matematiklärare i Storstockholmsområdet för att våra matematiklärare ska träffa andra lärare för att få inspiration utifrån en halvdag varannan vecka tillsammans med en handledare som håller i upplägg och träffarna. Kommande läsår kommer denna fortbildningssatsning ske mer lokalt på skolorna, med två halvdagar och en heldagsträff med sin tidigare arbetsgrupp. Fokus under hela denna period är på kollegialt lärande och tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läst, diskuterat och planerat prövas i den egna undervisningen. Genom strukturerat samarbete diskuterar lärare undervisningssituationer och didaktiskt frågor, lyfter upp problem och svårigheter samt kritiskt granskar inte bara andras arbete utan även sitt eget. Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning Alla lärare har vid tre tillfällen träffat vår specialpedagog för att arbeta med våra dokument samt prata om kartläggning. Inför varje tillfälle har det funnits läsansvisningar och till varje träff ska man ta med alternativt skriva några egna dokument som man sedan får och ger respons på. Arbetsmetoden bygger på kollegialt lärande med handledningsstöd av specialpedagog. Här diskuteras värdeord, formuleringar, metod, behov, åtgärder, utvärdering m.m. kring hela kedjan kring arbetet med våra pedagogiska dokument. Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling Samverkan mellan lärare i de olika arbetslagen kommer att ske kontinuerligt under läsåret, för att utveckla arbetet samt lära sig av varandra och ge varandra råd och tips på arbetssätt. Mediagruppen kommer också ge stöd och inspiration för att utveckla användningen av it i undervisningen. Utvärdering hur blev det? En läsande skola Vid utvärderingen av projektet framkommer att elevernas resultat på screeningtesterna har ökat och att eleverna läser mer än någonsin. Lärarna har under projektets gång har samarbetat mer samt blivit bättre på att kartlägga elevernas läs- och skrivförmågor samt att använda resultaten för att forma och planera fortsatt undervisning framåt. Lärarna har förändrat delar av sin undervisning och rutiner för läsning och arbete kring böcker och texter har utvecklats samt goda läskulturer har växt fram på skolan. Slutsatser som kan dras av detta arbete är att många av skolans elever har stora läsoch skrivsvårigheter och behöver få tillgång till effektivt stöd för att utveckla sina läsoch skrivförmågor ytterligare. Skolan ska fortsätta att kompetensutveckla dess lärare för att ge dem stöd för att kunna hjälpa sina elever, behöver läsning och skrivning liksom att kartlägga följa upp utvärdera kunskaper fortsättningsvis vara ett prioriterat område i Magelungens skolutveckling. Tankar som väckts är att fortsätta 6

7 arbetet med att hitta eller skapa rutiner och bra kartläggningsmaterial även i engelska och matematik. I engelska ska vi under nästa läsår bygga på screening i engelska, som man kan ha som stöd i kartläggningsprocessen. Uppgifter om betyg och resultat på Nationella prov uppges inte här p.g.a. det låga elevantalet. Läs- och skrivutveckling Samtliga svensklärare har upplevt att dessa lärarträffar har varit till stor nytta för att kunna förbättra och utveckla sin undervisning kopplat till läs- och skrivutveckling. Inriktningen på träffarna har varit av specialpedagogisk karaktär och logoped har funnits med. De har fått tillfälle att samtala kring svårigheter och utmaningar, men också handfasta tips på övningar, material och program. De har även blivit mer medvetna kring aktuell forskning samt att praktiskt använda sig av sina lärdomar i undervisningen en möjlighet till kollegialt lärande för att utveckla sin lärarroll och undervisning. Nästa steg är att samtliga lärare får mer kunskap och utbildning i att känna sig mer trygga att arbeta med de stödprogram som finns. Matematiklyftet Ett tydligt resultat på utvärderingen av Matematiklyftet är att matematiklärarna har uppskattat själva upplägget och att samtalen och erfarenhetsutbytet har varit berikande och inspirerande. De har också tyckt att texter och uppgifterna varit av god kvalitet samt att det är lättillgängligt. Lärarna tycker entydigt att de har fått ökade didaktiska kunskaper i ämnet samt att de mer reflekterar över sin undervisning kring frågorna vad, hur och varför. Vilket också inneburit att man på olika sätt blivit säkrare i sin undervisning när man har haft mer tid till ämnesdiskussioner. Lärarna anser också att det är viktigt att man får fokusera på denna utbildningssatsning för att det ska nå genomgripande och bestående förändringar i undervisningen. Flertalet av lärarna önskar ett fortsätt arbete i liknande former i andra ämnen än bara matematik. Så denna satsning verkar också leda till en god smittoeffekt. Att det ska finnas avsatt tid varje vecka för gemensamma möten, och tid för inläsning och reflektion. En viktig reflektion att ta med sig från lärarnas kommentarer är att de skulle önska mer specialpedagogisk inriktning och kunskap. Uppgifter om betyg och resultat på Nationella prov uppges inte här p.g.a. det låga elevantalet. Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning Utvärderingen kring detta arbete visar att möjligheten till kollegialt lärande känns mycket givande. Lärarna anser att upplägget har varit bra, genomtänkt och väl strukturerat. De flesta anser att detta var första gången de fått stöd gällande dokumentationen som har känts konkret och givande. Flertalet av lärarna anser också att de blivit bättre på vara mer konkreta i sitt åtgärdsprogram, där målen blir tydligare formulerade samt lättare att utvärdera. Detta arbete är ett led i skolans mål för att höja den specialpedagogiska kompetensen och medvetenheten hos all personal. Nästa läsår 7

8 ska vi utifrån kartläggningsprocess kring varje elev utveckla detta ytterligare ett steg, genom att fördjupa och lägga fokus kring metoder, material etc. kopplat till elevernas olika svårigheter vi upptäcker under vår kartläggningsperiod, allt med specialpedagogiskt fokus och handledning. Utveckling av IT som pedagogiskt arbetsverktyg för skolutveckling Under läsåret har användandet av IT i undervisningen ökat något. Det har genomförts ett arbete under året som gjort att skolan tagit beslut om att knyta till sig olika typer av digitala lärresurser som lärarna kan använda i undervisningen samt som verktyg för eleverna att inhämta och söka kunskap, kommunicera, skapa och lära sig från för att utveckla användningen av IT i undervisningen. Beslut har bl.a. fattats om att utöka med fler licenser och teckna avtal med Inläsningstjänst, Film och Skola, Swedish Film licens, SLI Education, NE, Kartläggaren m.fl. samt skapat rutiner för konton och användandet av e- och ljudböcker samt andra dataprogram. Vilket gör att tillgång till olika digitala lärresurser ökar möjligheterna till att lättare kunna anpassa lektionsmaterial efter elevernas behov samt göra bra kartläggningar kring elevernas kunskaper och färdigheter. Det är dock viktigt att lärarna får kompetensutveckling kring hur de kan arbeta med dessa verktyg. Detta ska vi se över under kommande läsår. 8

9 NORMER OCH VÄRDEN Nuläge var är vi? Skolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och övningar i socialt samspel för att skapa en trygg skolmiljö. Värdegrundsarbetet är en viktig del och pågår under hela skoldagen i alla dess aktiviteter. Utifrån elevgruppen och dess svårigheter så kommer detta alltid att vara en central del som vi behöver arbeta förebyggande, aktivt och intensivt med. Under läsåret har stora satsningar gjorts för att skapa en god arbetsmiljö. Resultaten kring dessa satsningar har lett till positiva resultat. Varje termin genomförs en elevenkät där eleverna har möjlighet att anonymt tycka till om skolan. Mål var ska vi? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Att alla elever och vårdnadshavare ska känna till innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling och levandegöra den i det dagliga arbetet, både i undervisningen och utanför klassrummet. Att alla vårdnadshavare känner till hur vi arbetar förebyggande för att skapa en gott klimat med nolltolerans för hot, kränkningar och annan utsatthet. Trygg och trivsam skolmiljö Att alla känner trygghet, trivsel, arbetsglädje och tar ansvar för sitt eget handlande. Tillvägagångssätt hur gör vi? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen används i vardagen och trivselregler upprättas och synliggörs i skolmiljön i början av varje läsår. Personalen anordnar genomgång av skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling med eleverna där eleverna får lämna synpunkter på planen innan den revideras. Detta görs i början av varje läsår tillsammans med upprättandet av trivselregler. Återkoppling till dessa gör kontinuerligt under läsåret på föräldramöten, klassråd, individuella veckosamtal, elevoch föräldraenkäter. Vi har temadag där vi diskuterar och arbetar med planen. Vår verksamhet genomsyras av social och emotionell färdighetsträning (SEFT), där vi jobbar mycket både individuellt och i grupp för att stärka eleverna genom värderingsövningar, samspelsövningar, samtal m.m. De elever som även har behandling har fördjupad SEFT varje vecka. 9

10 Samtlig personal arbetar lösningsfokuserat med gemensam värdegrund och förhållningssätt, där fokus ligger på positiv förstärkning och bra bemötande. Vi har en tilltro till varje elevs förmåga att lyckas och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi har ett nära och tät samverkan med vårdnadshavare, så att de snabbt får reda på hur skoldagen/-veckan varit. Vi lyfter in dem tidigt i arbetet om någon kränkning eller dyl. förekommit, för att snabbt komma till rätta med problemet samt att vara transparanta i vårt arbete gentemot hemmet. Trygg och trivsam skolmiljö Personal finns aktivt närvarande under hela skoldagen, både på lektioner och raster, för att kunna fånga upp eleverna och deras tankar i stunden. Alla elever ska känna sig sedda varje dag. Enskilda samtal erbjuds varje vecka alternativt oftare vid behov. All personal äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna och det finns alltid personal med på rasterna. Arbetslagen diskuterar kontinuerligt kring lokalanpassningar samt andra förändringar på organisation-, grupp- och individnivå som behöver göras för att skapa en god miljö där eleverna kan lära sig, känna sig trygga och trivas i. Detta görs bl.a. på de dagliga morgonmötena. Utvärdering hur blev det? Plan mot diskriminering och kränkande behandling De flesta av skolans arbetslag har under läsåret integrerat Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt värdegrundsarbete i undervisningen genom att ex. arbeta med olika teman kring kärlek, mänskliga rättigheter m.m. Lärarna har i sin utvärdering upplevt detta som en framgångsfaktor och beslutat att de vill fortsätta med att levandegöra planen i det dagliga skolarbetet. Enligt personalens bedömning så har värdegrundsarbetet gett relativt goda resultat ute i grupperna. Däremot så kommer man inför kommande läsår att se till att lägga in fler gruppstärkande skolaktiviteter för att få till en än bättre klassgemenskap. Utifrån att vi arbetar med en elevgrupp som av olika anledningar haft olika svårigheter och ofta dåliga erfarenheter till skola samt tillitssvårigheter, så kommer värdegrundsarbetet alltid vara ett prioriterat område. Enligt personalen har man den kompetens som behövs samt enighet kring värderingar. Däremot så kan alltid arbetet med planen stärkas både i undervisningen, på raster och i klassråd. I samtal med vårdnadshavare så upplever de att normer och värden synliggörs i skolans arbete. Även elever är medveten kring personalens aktiva arbete och förhållningssätt, däremot så är arbetet med mobbing och kränkningar ett område som vi ska fortsätta att se över och förbättra. 10

11 Inför kommande läsår ska en personal som är kopplad till de olika grupperna i skolan finnas med i likabehandlingsgruppen då vi utvärderar och reviderar planen. Detta så vi får en jämn fördelning, både vad gäller yrkesgrupper och även ett extra ansvar för implementering och arbete ute i verksamheten. Vi ska även utse ett elevskyddsombud, gärna i varje grupp om möjligt, som samverkar med skyddsombudet kring arbetsmiljön. Trygg och trivsam skolmiljö Det förebyggande och aktiva arbetet med olika forum för individuella och gruppsamtal samt färdighetsträning har varit ett framgångsrikt redskap i att skapa en trygg och trivsam miljö. Det gedigna arbetet som gjordes under föregående läsår visar i våra enkätresultat och i samtal med elever och föräldrar att vi är duktiga på att arbeta förebyggande med våra elever. Det är av stor vikt att vi lägger fortsatt stort fokus på vårt värdegrundsarbete för att skapa allians och tillit. Personalens närvaro under hela skoldagen har också skapat ett lugn i de dagliga verksamheterna samt de gemensamma luncherna har blivit ytterligare ett tillfälle för att få till ett bra möte mellan elev och personal. Däremot så visar våra elevenkäter att vi behöver göra fortsatta satsningar för att öka tryggheten och trivsel för våra elever, som generellt har låg tilltro till vuxenvärlden. Här ser dock personal och vårdnadshavare att skolans gedigna arbete med trygghet och trivsel ger goda resultat för våra elever. Det är tyvärr svårt för oss att på ett rättmätigt vis göra tolkningar och reflektioner på våra elev- och föräldraenkäter, då så få har deltagit. Inför kommande läsår så ska alla skolans arbetsgrupper ha dagliga avstämningar vilket gör att man lättare kan fånga upp stämningar samt snabbt sätta in åtgärder för att komma till rätta med svårigheter gällande detta. Vi ska även snabbare, i ett förebyggande syfte, lyfta in och samverka med vårdnadshavare för att med deras hjälp också arbeta med att bekräfta, uppmuntra och arbeta med positiv förstärkning för att släcka ut ickeönskvärt beteende. 11

12 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Nuläge var är vi? Utöver klassråd finns flertalet andra möjligheter till grupp- och individuella mötesformer där eleverna har möjlighet att påverka skolan. Eleverna har regelbundna samtal med sin mentor och övrig personal där man diskuterar och utvärderar skolgången. Eleverna uppmanas att reflektera över sitt lärande och att ta större ansvar för sin skolgång. På Magelungen Älvsjö görs individuella upplägg för varje elevs studier. Detta görs i så stor utsträckning som möjligt genom att lärarna har ett flexibelt arbetssätt och är lyhörda kring elevernas idéer och förslag. Varje elev har utvecklingssamtal tillsammans med sin mentor och vårdnadshavare gång varje termin. På dessa samtal uppmuntras eleven att vara delaktig i att sätta mål och att påverka planeringen av studierna. Flertalet av eleverna har kontinuerligt olika uppföljningsmöten för att stämma av uppsatta mål och insatta åtgärder kopplat till sin skolgång. Mål vart ska vi? Delaktighet; Inflytande och ansvarstagande Att öka elevernas inflytande och ansvarstagande över sitt eget lärande. Att öka elevernas medvetenhet om hur de kan påverka sin skolgång och framtid. Att stärka elevernas självförtroende och känsla av sammanhang (KASAM) Tillvägagångssätt hur gör vi? Delaktighet; Inflytande och ansvarstagande Skolstarten inleds med möten då elevens styrkor, behov och mål inventeras. Alla lärare försöker i början att kartlägga elevens kunskaper och färdigheter, för att sedan bygga undervisningen utifrån elevens kunskaper, intressen, styrkor och behov. Arbetet kring detta planeras alltid i samråd med eleven och vårdnadshavare. Mentorer och kurator/samordnare har individuella motiverande samtal, där eleven får möjlighet att påverka och engagera sig i frågor som rör deras skolgång. Skolans personal har också mycket tät kontakt med vårdnadshavare för att skapa så goda förutsättningar kring helhetstänk kring elevens lärande samt informerar om skolresultat, närvaro och sociala framsteg. Regelbundna klassråd genomförs där man pratar om gemensamma frågor, där eleverna får möjlighet att föra fram förslag, idéer och åsikter. 12

13 Utvecklingssamtal där eleven förväntas vara aktiv och drivande i att formulera mål för sin utveckling. Utvärdering hur blev det? Delaktighet; Inflytande och ansvarstagande Skolan har lyckats bra med att få eleverna att vara med, föra fram sina åsikter och ha inflytande på verksamheten i stort. Utmaningen för Magelungens grundskola Älvsjö är att få eleverna mer delaktiga i planeringen kopplat till undervisning. Elevenkäten visar att majoriteten av eleverna som svarat på enkäten upplever att de har inflytande på skolans verksamhet samt att de kan vara med och påverka sina skoluppgifter. Lärarna själva anser att eleverna främst är delaktig kring hur en arbetsuppgift ska genomföras än i själva planeringen. Det som dock är glädjande är att eleverna själva upplever att de blir lyssnade på och kan vara med att påverka. Detta är ju också en förutsättning för att känna en känsla av sammanhang. Sammantaget kan man ändå säga att det finns förbättringsområden vad gäller att öka elevernas delaktighet kring planering av vad de ska arbeta med på lektionerna. I övrigt så anser eleverna att de får vara med i att planera hur arbetet ska utföras. Vi ska även försöka utforma en ett dokument, en s.k. skoltrappa för att synliggöra för eleverna var de befinner sig kopplat till självständighet och ansvarstagande i sitt skolarbete. Detta är ett område som vi behöver arbeta med aktivt, eftersom många av våra elever har mycket svårt med att organisera sitt skolarbete. Skolan ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande samt i den verksamhet de ingår i. 13

14 SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR Nuläge var är vi? Vi har arbetat fram ett mycket nära samarbete med vårdnadshavare. Personalen har kontakt med föräldrarna minst en gång per vecka men vid behov dagligen. Alla mentorer skickar månads- eller veckobrev där man informerar om vad man jobbar med i skolan. Elev och föräldrarna har tillgång till SchoolSoft där de kan följa elevens närvaro, få information om vad som händer i skolan, blanketter etc. Studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig för möten en gång i veckan. Eleverna erbjuds att gå på gymnasiemässan tillsammans med personalen. Varje termin genomförs en enkät för både föräldrar och elever där de ges möjlighet att uttrycka åsikter om hur de tycker att skolan fungerar. Under terminens gång finns också möjlighet till utvärdering via föräldramöten, utvecklingssamtal, klassråd etc. Mål vart ska vi? Hopp om en positiv framtid Att eleverna ska ha kunskap om olika valmöjligheter som rör den egna framtiden och ev. fortsatt utbildning. Samverkan med hemmet Att ha nära samverkan och tät kontakt med vårdnadshavare. Att skapa fler fungerande forum där föräldrarna ges möjlighet till påverkan och inflytande i än högre utsträckning. Utveckling av IT-baserad kommunikation med vårdnadshavare och elever Information om SchoolSoft och inloggningsuppgifter delges på föräldramötet som hålls i september. Tillvägagångssätt hur gör vi? Hopp om en positiv framtid Varje vecka har skolan besök av studie- och yrkesvägledare som med lång framförhållning diskuterar elevens mål och framtidsplaner. 14

15 Se till att kommande gymnasium får bra dokumentation av våra tidigare elever, d.v.s. vara tillgänglig för att ge bra överlämningar för att underlätta övergången. Skolan har även tillgång till en praktiksamordnare som kan vara behjälplig vid prao och praktik. Eleverna ges möjlighet att besöka gymnasiemässan. Vid behov kan någon ur personalgruppen följa med på studiebesök på gymnasiet. Samverkan med hemmet Skolan har flertalet fungerande forum där föräldrar ges möjlighet till påverkan, engagemang och delaktighet. Exempel på detta är vecko-/månadsbrev, telefonkontakt, mailkontakt, föräldramöten, utvecklingssamtal, uppföljningsmöten etc. Utveckling av IT-baserad kommunikation med vårdnadshavare och elever Uppmuntra och utbilda föräldrar i att använda vår webbaserade mötesarena SchoolSoft. Utvärdering hur blev det? Hopp om en positiv framtid Erfarenheter gällande gymnasiemässan är att det är en alldeles för stor och stökig miljö för flertalet av våra elever. Framöver behöver vi tänka klokt kring vilka som ska besöka den och kanske inte gå med alla åk 9-elever. Samverkan med SYV har varit mycket god. Inför kommande läsår så ska hon däremot röra sig mellan alla våra elevers klassrum lite oftare, för att skapa fler tillfällen och möjligheter till möten. Det har också funnits önskemål, både från personal, vårdnadshavare och elever att få mer information om vilka GY-linjer som finns inom Magelungen. Detta ska inför kommande läsår samordnas. Eventuellt så ska vi sätta in ett extra föräldramöte för vårdnadshavare och elever i åk 9 för att prata om GY-valet. Ytterligare ett utvecklingsområde är att elever ska få möjlighet att besöka olika arbetsplatser. Samverkan med hemmet De allra flesta föräldrar har gett positiv respons på att de känner att de är delaktiga i skolans verksamhet och ha inflytande på planeringen. Vi tolkar detta som att personalen har väl fungerade rutiner när det gäller samarbetet med föräldrarna. De aktiviteter vi haft i verksamheten då vi bjudit in föräldrar har varit väldigt uppskattade. Tyvärr så har vi dock fortfarande ganska dålig närvaro då vi bjuder in till föräldramöten, men däremot så har personalen oftast ett gott och nära samarbete med vårdnadshavarna under skolveckorna. 15

16 Utvecklingsområden är att få fler till föräldramötena samt att även informera vårdnadshavarna om företagets öppna föreläsningar. Utveckling av IT-baserad kommunikation med vårdnadshavare och elever Våra vårdnadshavare använder fortfarande i ganska liten utsträckning SchoolSoft. Detta kan bl.a. bero på att de får så bra överlämningar över veckan, att de inte anser sig ha behov av att titta på SchoolSoft. Tydlig information gällande SchoolSoft ges på föräldramötet och personal måste uppmuntra föräldrar att gå in där för att få information och få tag på blanketter etc. Vi behöver inför kommande läsår skapa bättre rutiner så att vårdnadshavare ska delta och göra vår enkät, så att vi får ytterligare ett bra mätinstrument kring vårt arbete. 16

17 Kompetensutveckling under läsåret 14/15 Matematiklyftet för alla matematiklärare. Utbildning för samtliga lärare i särskilt stöd samt arbetet med åtgärdsprogram och våra andra pedagogiska dokument med specialpedagogiskt fokus. Läs- och skrivkonferenser för samtliga svensklärare, handledning av specialpedagog och logoped. Fortbildningsdag för alla lärare i Stockholm kopplat till temat Specialpedagogiska förhållningssätt och metoder för lärande. Föreläsningen kommer ha fokus på Magelungens kolutvecklingssatsning MUST (Meningsfullt lärande, Utvecklande undervisning, Stimulerande undervisning, Trygghet som grund för utveckling). Fortbildningsdag för alla lärare i Stockholm med temat Bedömning. Formen för studiedagen bygger på idén om det kollegiala lärandet och arbetet sker i ämnesgrupper. Kontinuerlig handledning och elevobservationer med specialpedagogiska inriktning. Fokus på samtalet ska beröra hur vi på bästa möjliga sätt kan möta våra elever med särskilda behov, diskutera skolmaterial, lärstilar och didaktik/pedagogik. Intern fortbildningskurs för all personal kring droger och missbruk. Utöver detta har personal från elevhälsa/behandlingen gått på kurserna; SIP samordnad individuell plan och Samtal med barn. 17

18 Framåtblick Magelungens grundskola Älvsjö kommer fortsätta sin satsning på att höja den specialpedagogiska kompetensen hos all pedagogisk personal. Detta vad gäller både specialpedagogiska förhållningssätt och metoder för lärande som kopplas till aktuell forskning. Detta sker kollegialt, men också tillsammans med vår specialpedagog och andra olika experter. Då vi vänder oss till barn i behov av stöd så är det alltid aktuellt och viktigt för oss att hela tiden utveckla och hitta bättre metoder, verktyg och former för att kartlägga våra elever så att de får rätt stöd och insatser i vår skola. För att göra detta behöver vi se till att all personal känner sig trygg med och får utbildning i de nya pedagogiska IT-verktyg som ska finnas som stöd för eleven samt vara ett självklart inslag i undervisningen. Vi ska under kommande år fortsätta vårt arbete med att utveckla vårt arbete kring vår kartläggning när ny elev börjar och utöka vår screening så att det utöver svenskan även innefattar engelska och matematik. Vi vill fortsätt att benämna oss som en läsande skola och därför kommer lässatsningen fortsätta att vara ett prioriterat mål för denna verksamhet. Vi tror och har också sett goda resultat på läsningens betydelse både för språkutvecklingen, men också för barnets utveckling både på ett personligt och kunskapsmässigt plan som yttrar sig i alla skolans ämnen. Fokus under kommande läsår kommer fortsättningsvis också vara vårt gedigna värdegrundsarbete för att försöka skapa trygghet och trivsel i skolan för de elever som börjar hos oss. Detta gör vi genom att alltid utgå från våra elevers individuella behov och förutsättningar. Vi kommer även göra utbildningssatsningar på vår elevhälsopersonal, för att vi ska förbättra vårt förebyggande arbete avseende nätmobbning och kränkningar via sociala medier. Matematiklyftet kommer att fortsätta såsom fortbildningskurs under kommande läsår, men mer lokalt än tidigare, för att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Läslyftet kommer igång och kommer att genomföras under en längre tid för att större delen av lärarkollegiet ska ha möjlighet att delta. Magelungens skolor utgår från att lärande vilar på vår förmåga att erbjuda alla våra elever en undervisning som är: Meningsfull Utvecklande Stimulerande Trygg Therese Lund Rektor, Magelungens grundskola Älvsjö 18

19 (Bilaga 1) Elevenkät läsår 14/15 Enkät HT14 Antal elevsvar 21 (totalt: 29) Enkät VT15 Antal elevsvar 22 (totalt:32) 1: Elevenkät Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet Termin : I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter HT14 5% 5% 48% 19% 24% VT15 5% 5% 45% 18% 27% 3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. HT14 5% 0% 38% 10% 48% VT15 5% 0% 23% 36% 36% 4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. HT14 5% 14% 29% 29% 24% VT15 0% 18% 18% 36% 27% 5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. HT14 5% 19% 14% 33% 29% VT15 0% 14% 23% 27% 36% 6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. HT14 5% 14% 29% 29% 24% VT15 5% 9% 18% 36% 32% 7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill HT14 14% 0% 29% 10% 48% VT15 5% 0% 36% 18% 41% 8: Jag känner mig trygg i min skola. HT14 5% 5% 5% 19% 67% VT15 5% 0% 18% 32% 45% 9: Jag trivs bra i min skola. HT14 5% 10% 14% 10% 62% VT15 5% 14% 0% 45% 36% 10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. HT14 14% 10% 29% 19% 29% VT15 5% 14% 18% 27% 36% 11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. HT14 5% 5% 19% 33% 38% VT15 0% 18% 14% 36% 32% 12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet. HT14 5% 10% 38% 24% 24% VT15 9% 14% 23% 32% 23% 19

20 Reflektion: Elevdeltagandet på enkäten behöver förbättras, så att vi får bättre mätvärden kring vad eleverna tycker om sin skola. Detta är ett utvecklingsområde för oss inför kommande läsår, där vi behöver hitta fungerande rutiner kring detta så att samtliga elever deltar. Detta är givetvis extra viktigt då vi från början har ett lågt elevantal, vilket gör att det blir svårt att göra rättmätiga tolkningar och analyser utifrån de som svarar eftersom det slår fel i rapporteringen. Eleverna anser att de får hjälp av vuxna samt känner att de blir sedda och att personalen bryr sig. Utifrån att eleverna ofta kommer till oss med stora tillitssvårigheter till omvärlden så är detta glädjande och visar också prov på det gedigna värdegrundsarbete som genomsyrar vår skola. Däremot så behöver vi fortsätta och se till att våra mätsiffror ligger än högra avseende detta, för vi ska ha toppresultat för att vara nöjda. Även trygghet och trivsel är områden där vi behöver arbeta förebyggande för att skapa en god arbetsmiljö för skolarbete. Många av eleverna anser att de har möjligheter att nå målen bara de själva vill och anstränger sig. Däremot så behöver vi se över hur väl eleverna känner till vad som krävs för att uppnå målen, i samtal med lärarna så upplever de att flertalet elever har svårigheter att förstå skillnad mellan kvantitet och kvalitet samt djupare förståelse. Detta hänger också ofta samman med att de har dåliga erfarenheter med från skolan som ställer till det både kring syn på skola men också kring sitt eget lärande. Detta är en stor utmaning för skolans personal att arbeta med. Tidigare år har ökat inflytande gällande undervisningen samt genomförandet av arbetsuppgifterna varit ett utvecklingsområde och där kan vi se att våra satsningar gett resultat. Mätvärdet är betydligt högre än tidigare år, vilket är glädjande. 20

21 Föräldraenkät läsår 14/15 (Bilaga 2) Enkät HT14 Antal svar 4 (totalt: 29) Enkät VT15 Antal svar 8 (totalt: 32) 1: Föräldraenkät Du svarar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet Termin : Jag upplever att mitt barns intressen, synpunkter, behov och önskemål tas till vara i HT14 0% 0% 0% 0% 100% skolan. VT15 0% 0% 25% 25% 50% 3: Jag upplever att mitt barn får arbeta på många olika sätt i skolan. HT14 0% 0% 0% 50% 50% VT15 0% 0% 13% 25% 63% 4: Jag upplever att mitt barn blir väl bemött av personalen på skolan. HT14 0% 0% 0% 0% 100% VT15 0% 0% 0% 25% 75% 5: Jag blir väl bemött av personalen på skolan. HT14 0% 0% 0% 0% 100% VT15 0% 0% 13% 0% 88% 6: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan. HT14 0% 0% 0% 50% 50% VT15 0% 13% 25% 13% 50% 7: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan. HT14 0% 25% 0% 0% 75% VT15 13% 13% 25% 0% 50% 8: Jag får information om skolans regler. HT14 0% 0% 50% 25% 25% VT15 0% 25% 0% 13% 63% 9: Det finns ett väl fungerande forum vid skolan där jag som förälder ges möjlighet till HT14 9% 0% 18% 36% 36% påverkan och inflytande (med forum menas föräldramöten, skolråd m.m.) VT15 13% 13% 0% 13% 63% 10: Jag får information om skolans rutiner, t ex frånvaroanmälan, begära lov, busskort etc. HT14 0% 0% 0% 50% 50% VT15 0% 13% 38% 13% 38% 11: På utvecklingssamtalen får jag tydliga besked om mitt barns lärande. HT14 0% 0% 0% 25% 75% VT15 0% 0% 0% 63% 38% 12: Mitt barn får den hjälp och det stöd som hon/han behöver i skolan. HT14 0% 0% 0% 25% 75% VT15 0% 13% 0% 38% 50% 13: Utvecklingssamtalet präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till HT14 0% 0% 0% 0% 100% ömsesidiga åtaganden. VT15 0% 0% 0% 50% 50% 13: Övriga kommentarer "Jag tycker skolan fungerat bra. "Vi är mycket nöjda med skolan. Vi ser fram emot ett lika bra arbete i fortsättningen. Tack för denna termin. "Skulle vilja veta vilka betyg mitt barn kommer få, eftersom det varit en del skolbyten under högstadiet så det är lite svårt att följa med i svängarna. Mitt barn har blivit informerad, men jag som förälder skulle vilja få bättre information kring hur det ligger till. Mycket nöjda! 21

22 Reflektion: Vi behöver satsa på att fler av våra föräldrar/vårdnadshavare genomför våra enkäter. Detta genom att mer aktivt stötta, påminna och hjälpa dem att genomföra dessa ev. då de är på plats i skolan alternativt över telefon samt uppmuntra dem att vara mer aktiva på SchoolSoft. Detta är en av våra stora utmaningar, främst då det är en återkommande slutsats nästan varje läsår. Vi har mycket nöjda vårdnadshavare och resultatet tycks stämma väl överens med den muntliga information vi fått till oss under kontakten under läsåret. Föräldraenkäten visar på att de anser att både dem själva och deras barn har stort inflytande på skolan och blir lyssnade till. De upplever sig väl bemötta och att de får god information kring var eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till målen. Vi har under läsåret upprättat rutiner för att föräldrarna ska få god information gällande skolans rutiner, planer o.dyl. Även om detta är ett område där resultaten inte ännu är tillfredsställande, så ser vi att det gjort skillnad. Eftersom vi har löpande intag under skolåret, är det viktigt att se till att dessa rutiner fullföljs kontinuerligt då vi tar emot nya elever. 22