Systematiskt kvalitetsarbete. Magelungens grundskola Älvsjö Läsår

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Magelungens grundskola Älvsjö Läsår

2 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen s. 3 Utvärdering av resultat s. 4 Mål- och kvalitetsområden Kunskap och lärande s. 5 Normen och värden s. 12 Delaktighet och inflytande s. 16 Samverkan och övergångar s. 18 Kompetensutveckling läsåret 15/16 s. 21 Framåtblick s. 22 Bilaga 1 Elevenkät s. 23 Bilaga 2 Föräldraenkät s. 26 2

3 Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av Magelungens grundskolors skolledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Rektorerna tillsammans med personal har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under kommande läsår. Varje enskild skola har sedan friheten att, utöver de av skolledningen valda prioriterade målen, själv fastställa områden man önskar utveckla. Långsiktiga målområden för Magelungens skolor: Rättvis och likvärdig bedömning Ökning av antalet godkända betyg och fler betygssatta ämnen Elevernas trygghetskänsla Ökad förståelse för neuropsykiatriska diagnoser och specialpedagogiskt kunnande/metoder Normer och värden Kunskaper kursmål Ökad närvaro och delaktighet Magelungens fokusområden: Utveckla det pedagogiska arbetet Utveckling av IT-baserat lärande Jämförande uppföljning av kunskapsresultat Plan mot diskriminering och kränkande behandling blir ett levande dokument Utvärdering av skolans prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tider. Underlag för elevernas framsteg och utveckling, både socialt och kunskapsmässigt, tas fram under enskilda och kontinuerliga samtal under terminens gång. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur på Magelungens grundskola Älvsjö: Rektor och lärarna upprättar verksamhetsplan med de prioriterade målen i fokus (aug). Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras. (sep) Rektor följer upp och återkopplar lärarnas verksamhetsplan (sep/okt) Första utvärdering av verksamhetsplanen (nov) Rektor gör en terminsutvärdering och analyserar elev- och föräldraenkäter (dec/jan) Andra utvärdering av verksamhetsplanen (jan) Ledningsgruppen planerar gemensamma, långsiktiga och övergripande mål för Magelungens skolor tillsammans med skolutvecklingsgruppen (vt) Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen och analyserar elev- och föräldraenkäter (maj/juni) Kvalitetsredovisning upprättas och mål sätts inför kommande läsår (juni/juli/aug) 3

4 Forum för rektorns pedagogiska ledarskap: Lärarkonferenser Pedagogiska elevgenomgångar Konkreta uppdrag till lärargruppen/spec.ped./ämnesgrupper/trygghetsgruppen o. dyl. APT och studiedagar De individuella medarbetarsamtalen Handledning Enskilda samtal som handledning och vägledning Utvärdering av resultat Eftersom skolan består av ett lågt elevantal på max 35 elever, så lämnas ingen resultatredovisning avseende nationella prov, betyg, närvaro m.m. Dessa analyseras under läsåret och i samband med terminsavslutning och upprättande av nya prioriterade mål. Sammanställning görs och sänds till vår skolchef Stefan Berg och bitr. skolchef Aiman Jihar och är en del av kvalitetsredovisning kring alla Magelungens skolor. Under detta läsår 15/16 har alla Magelungens skolor börjat med inskrivningsdokument på nya elever, detta för att utveckla bättre mätinstrument som passar vår skolverksamhet. De som drivit detta arbete är våra forskningsansvariga i samråd med några rektorer och skolutvecklare. Detta för att få en bättre möjlighet att följa progressionen hos våra elever från de att de börjar hos oss tills det att de slutar samt för att våra mätningar av framgångsfaktorer ska bli relevanta både på individ- och gruppnivå samt användbara för att utveckla våra skolor. 4

5 KUNSKAP OCH LÄRANDE Nuläge var är vi? Läsprojekt: En läsande skola Vid utvärderingen av förra läsårets Läsprojektet framkommer att elevernas resultat på screeningtesterna har ökat och att eleverna läser mer än någonsin. Lärarna har under projektets gång har samarbetat mer samt blivit bättre på att kartlägga elevernas läsoch skrivförmågor samt att använda resultaten för att forma och planera fortsatt undervisning framåt. Lärarna har förändrat delar av sin undervisning och rutiner för läsning och arbete kring böcker och texter har utvecklats samt goda läskulturer har växt fram på skolan. Satsningen på att vara en läsande skola har förutom att eleverna läser mer, också visat gett positiva resultat då de gett dem en ökad läsförståelse samt gett positiva resultat i flertalet ämnen. Läslyftet Som tidigare nämnts så har vi från tidigare utvärderingar och resultat sett att många av skolans elever har stora läs- och skrivsvårigheter. Som ytterligare ett led i att fortsätta kompetensutveckla skolans lärare så har vi under detta läsår deltagit i Läslyftet. Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik. Matematiklyftet Ett tydligt resultat på utvärderingen av Matematiklyftet är att matematiklärarna har uppskattat själva upplägget och att samtalen och erfarenhetsutbytet har varit berikande och inspirerande. De har också tyckt att texter och uppgifterna varit av god kvalitet samt att det är lättillgängligt. Lärarna tycker entydigt att de har fått ökade didaktiska kunskaper i ämnet samt att de mer reflekterar över sin undervisning kring frågorna vad, hur och varför. Vilket också inneburit att man på olika sätt blivit säkrare i sin undervisning när man har haft mer tid till ämnesdiskussioner. Specialpedagogiskt utvecklingsarbete Utifrån att Magelungens grundskola Älvsjö riktat in sig mot elever i behov av särskilt stöd, så finns i vår utvecklingsplan att samtlig pedagogisk personal ska få goda förutsättningar att utveckla och höja sin specialpedagogiska kompetens. Föregående läsår påbörjades ett gediget utvecklingsarbete kring särskilt stöd och åtgärdsprogram, för att skapa goda rutiner och öka den specialpedagogiska förmågan hos all pedagogisk personal som arbetar på skolan i samverkan med vår specialpedagog. Detta arbete har fortsatt under läsåret 15/16, med ytterligare utveckling kring specialpedagogiska förhållningssätt, insatser och metoder samt kartläggning och bedömning. Utveckling av IT-baserat lärande Vi kommer fortsätta vår satsning på att utveckla en varierad undervisning, detta genom att fortsätta arbetet med att arbeta med kompensatoriska verktyg i undervisningen såsom spel, film, taktilt material och digitala hjälpmedel såsom Claroread, Inläsningstjänst, Stava Rex och Spell Right m.m. Ett av fokusområdena 5

6 under detta läsår är att genomföra ett projekt genom att använda Google Apps for Education i en av skolans elevgrupper. Betyg och bedömning Ett av Magelungens långsiktiga målområden är rättvis och likvärdig bedömning. Arbetet med bedömning är ett av skolans mest centrala verktyg. Lärare som har en god kompetens inom området bedömning och betyg skapar större möjligheter för elever att nå högre kunskapsnivåer. Målsättningen är att öka lärarnas kompetens inom området samt att också ökad kunskap om undantagsbestämmelsen. Detta område kommer att vara ett av skolans fokusområden under detta och kommande läsår samt ligger också med i Magelungens övergripande planering inför läsåret 16/17. Skolframgång Då Magelungens grundskola Älvsjö, liksom de andra skolorna inom företaget, riktar sig mot elever som har olika former av skolmisslyckanden bakom sig så har det varit svårt och missvisande vid redovisning, eftersom eleverna kan ha gjort stora framsteg utan att det syns i en sammanställande redovisning kopplat till mätbara värdena såsom betyg, resultat på de nationella ämnesproven och närvaron i skolan. Utifrån att skolan även har så få elever samt har löpande intag så är det svårt att göra analyser kring resultat över tid, meritvärden ett år till ett annat samt att snitt kan ge en missvisande bild av verkligheten. Det har funnits behov av att utveckla ett kompletterande mätinstrument för att se om eleverna, både på individ- och gruppnivå, har en positiv utveckling under sin tid i Magelungens skolor. Att våra insatser och extra stöd ger framgång för eleverna i skolan samt leder till ökade resultat både vad gäller det som är mätbart såsom närvaro och betyg samt trivsel och inställning till skolan. Skolframgång är Magelungens utvärderingsprojekt där elevernas framsteg i skolan undersöks, genom att göra in- och utmätningar på våra elever då de börjar och slutar i våra skolor. Mål vart ska vi? Läsprojekt En läsande skola Att aktivt arbeta med läsförståelse för att nå ökade resultat och skolframgång. Läslyftet Att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Matematiklyftet Att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Specialpedagogiskt utvecklingsarbete Att öka alla lärares specialpedagogiska kompetens. Att vi har fungerande rutiner för arbetet kring extra anpassningar, särskilts stöd och åtgärdsprogram. Att vi kartlägger och bedömer nya elevers kunskaper, färdigheter och förmågor. 6

7 Att extra anpassningar och särskilt stöd beskrivs konkret och utvärderingsbart i elevernas åtgärdsprogram. Att lärarna, genom kollegialt arbete och samverkan med specialpedagog, har god kunskap och bra redskap att använda under kartläggningsperioden. Att vi använder kartläggningens resultat vid planeringen av undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd. Utveckling av IT-baserat lärande Att i projektform implementera och utvärdera lärplattformen Google Apps for Education. Att utveckla arbetet med att införa fler kanaler som stöd för kunskapsinhämtning. Att utveckla elevernas digitala kompetens. Betyg och bedömning Att lärarna får ökad kunskap kring hur man använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Att lärarna utvecklar sin kompetens inom området betyg och bedömning. Skolframgång Att bedriva forskning och utvärdera Magelungens skolor genom att kunna beskriva elevernas utveckling över tid för att se om insatser och åtgärder ger önskat resultat. Tillvägagångssätt hur gör vi? En läsande skola Magelungens grundskola Älvsjö har fortsatt med att fokusera på att ha ett pågående läsprojekt. Skolan vill fortsätta att lyfta fram läsningen eftersom läsning är en kritisk faktor för skolframgång med syfte att föra upp vikten av läsförståelse än mer på agendan. Fokus har varit att arbeta med lässtrategier, främst genom att läsa och tolka text i skönlitteratur. Läslyftet Under detta läsår påbörjar vi arbetet med att förbättra, stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen genom att låta en av skolans svensklärare delta i läslyftet tillsammans med sju andra lärare från olika skolor i Magelungen. De träffas kontinuerligt för att arbeta enligt Läslyftets modell. Läslyftets fortbildningsmodell följer en arbetsgång som är gemensam för samtliga moduler. Innehållet i modulerna utgör underlag för kollegiala diskussioner, reflektioner över undervisningen och gemensam planering och uppföljning av klassrumsaktiviteter som syftar till att utveckla undervisningen. Under läsåret arbetade gruppen med två moduler; Tolka och skriva text i skolans alla ämnen och Samtal om text. Arbetet har under större delen av läsåret planerats och organiserats av Frida Wallertz som agerat gruppens handledare samt under en kort period av Per Karlsson. 7

8 Matematiklyftet Matematiklyftets fortbildning sker genom kollegialt lärande och under detta läsår har denna fortbildningssatsning ske mer lokalt på skolorna, och utöver detta med två halvdagar och en heldagsträff med sin tidigare arbetsgrupp kopplat till arbetet med själva modulerna. Fokus under hela denna period är på kollegialt lärande och tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läst, diskuterat och planerat prövas i den egna undervisningen. Genom strukturerat samarbete diskuterar lärare undervisningssituationer och didaktiskt frågor, lyfter upp problem och svårigheter samt kritiskt granskar inte bara andras arbete utan även sitt eget. Under läsåret har samtliga matematiklärare i Magelungens grundskola Älvsjö fått varsitt exemplar av Att förstå och använda tal en handbok, som rekommenderas av SPSM, som ett material för screening av elevernas kunskaper i matematik. Specialpedagogiskt utvecklingsarbete Vi har under läsåret fortsatt vårt arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram med specialpedagogisk inriktning. Detta för att skapa fungerande tydliga rutiner vid intag av ny elev, elevobservationer, pedagogisk utredning, upprättande av åtgärdsprogram samt utvärdering och uppföljning av skolans insatser. Vi har även fokuserat på att utveckla lärarnas förmåga att, i samverkan med specialpedagog, kartlägga och bedöma nya elevers kunskaper, färdigheter och förmågor. Fokus kommer även handla om att utveckla lärarnas förmåga att använda kartläggningens resultat vid planering av undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta utvecklingsarbete har skett genom föreläsningar av vår specialpedagog, som är en van föreläsare för Lärarfortbildning AB och Akademi Magelungen, kring bedömning i skolan med viss inriktning kring kartläggning och bedömning av elevs kunskaper, färdigheter och förmågor. Lärarna har även suttit i mindre ämnes- och samtalsgrupper med specialpedagog. De har samtalat och arbetat mer ämnesspecifikt kring kartläggning och bedömning. De har under dessa träffar använt sig av formen kollegialt lärande samt reflekterande samtal, både på grupp- och individnivå. Utveckling av IT-baserat lärande Under läsåret kommer lärare Emil Josefsson implementera och utvärdera Google Apps for Education, i samverkan med en annan lärare på GY i Danvikstull. Inför detta har det köpts in Chromebooks till samtliga elever i gruppen som det berör. I slutet av läsåret ska projektet utvärderas. Utöver detta kommer samverkan med specialpedagog ske gällande användbara program som riktar sig till skolans ålders- och målgrupp. Magelungen kommer också att ha seminarium för samtlig personal som bl.a. handlar om programmen Stava Rex och Spell Right samt Inläsningstjänst kommer ut till skolan och pratar om hur man använder denna tjänst i undervisningen. 8

9 Betyg och bedömning Betyg och bedömning har i viss utsträckning också varit tema i det specialpedagogiska utvecklingsarbete som Magelungens grundskola Älvsjö har arbetat med under läsåret, då med fokus på bedömning. Under läsåret har lärarna haft lärarkonferenser då de tillsammans med specialpedagog arbetat med just bedömning och betygssättning. Magelungen har också på vår Centrala studiedag, då lärare från Magelungens alla skolor deltar, arbetat med detta med syfte att höja kompetensen inom området bedömning och betygssättning genom kollegialt lärande. Skolframgång För att få en bredare och mer rättvis bild av utvecklingen, på individ- och gruppnivå, så samlar man in och jämför betyg, skolnärvaro, resultat på standardiserade test, trivsel och inställning till skolan vid inskrivning samt avslut på Magelungens skola. Resultat sammanställs och redovisas i skolornas jämförande fakta samt i Magelungens egna rapportserie. Utvärdering hur blev det? En läsande skola Lärarna har fått igång läsningen som en naturlig del i veckan, men önskar att detta läsprojekt En läsande skola ska fortsätta att vara i fokus under kommande läsåret. De vill fortsätta utveckla arbetet kring läsförståelsestrategier och skolan kommer under Läsåret 16/17 söka efter bra handledningsmaterial som ska vara till stort stöd i utvecklingsarbetet samt undervisningen. Uppgifter om betyg och resultat på Nationella prov uppges inte här p.g.a. det låga elevantalet. Läslyftet Fortbildningsmodellen är uppskattad av samtliga deltagare. Enligt deltagande lärare i Älvsjö så har upplägget har varit bra och tydligt med moduler, övningar och främst det kollegiala samtalen. Läraren har också varit nöjd både med handledarens roll och sin egen insats. Hen anser att läslyftet gett ökade kunskaper i språk-, läs- och skrivdidaktik. Undervisningsuppgifterna hr gett inslag till att planera och undervisa på nya sätt, en utökad repertoar gällande nya pedagogiska tankar och metoder som är kopplad till aktuell forskning. Planering för i vilken form läslyftet ska fortgå under nästa år har diskuterats under vt16. Läslyftet kommer framöver att organiseras lokalt, upplägg har diskuterats mellan rektor och den blivande handledaren, svenskläraren som deltagit under läsåret 15/16. Tanken är att nästan all undervisande personal ska ingå i läslyftet under kommande läsår, med fokus på en till två modul/-er per läsår under de kommande två läsåren. 9

10 Matematiklyftet Tre matematiklärare i Älvsjö har under läsåret deltagit i matematiklyftet, och samtliga anser att det varit väldigt givande och bra att träffa ämneskollegor från andra skolor inom Magelungen. De anser dock att tre träffar per termin har varit lite väl lite och gjort att modulerna inte riktigt blir levande i den dagliga undervisningen. Trots detta så anser vill de gärna att upplägget ska fortsätta över skolgränserna, i stället för att satsa på en lokal satsning med ev. fler träffar. De har under detta läsår arbetat med modulen Taluppfattning och tals användning där de anser att texterna varit givande och reflektion kring sin egen undervisning har fortsatt samt även gett inspiration till att hitta nya arbetssätt och övningar för inlärning. Under läsåret har även matematiklärarna i Älvsjö läst delar ur boken Att förstå och använda tal. De har använt dess diagnoser för nya elever som varit till stöd för att ge bra indikationer på deras kunskapsnivå under kartläggningsperioden och inför arbetet med våra pedagogiska dokument. Specialpedagogiskt utvecklingsarbete Vi har arbetat fram tydliga rutiner och struktur kring hur arbetet kring våra elever ska genomföras kopplat till våra pedagogiska dokument. Skolan kartlägger och bedömer nya elevers kunskaper, förmågor och färdigheter. Det har varit tydligt i utvärderingarna, vilket också synts i våra dokument och i undervisningen, att lärarna har utvecklat sin specialpedagogiska kompetens. Lärarna, i samverkan med specialpedagog, har blivit bättre på att beskriva elevernas behov och genom detta också skapat bättre förutsättningar via åtgärder och insatser för dem att lyckas i skolan samt beskriva det arbete kring eleven som skolan verkligen gör. Lärarna använder också kartläggningens resultat som underlag vid planering av undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd bl.a. genom att använda anpassat material, extra lästräning vid behov, individualisera undervisningen och hitta en nivå för varje elev där den får utvecklas optimalt utifrån sin förmåga. Lärarna har varit mycket nöjda med den samverkan med specialpedagog. Det har varit givande så till vida att de både skapat strukturer för dokumentation och förbättrade verktyg för kartläggningen samt en djupare förståelse för elevernas behov. De upplever att specialpedagogen har varit stödjande vid upprättande av dokumentation, observationer, frågor kring enskilda elever och vid frågor kring betyg och bedömning. Det fortsatta specialpedagogiska utvecklingsarbetet framöver kommer att fokusera lektionsstruktur och på att skapa så goda lärmiljöer genom att se över klassrum och skollokalen i stort, möblering och utformning av schema samt att utveckla vårt användande av bildstöd under skoldagen. Rektor och specialpedagog ska även se över hur mentorerna på ett än bättre och tydligare sätt kan använda våra pedagogiska dokument såsom ett samtalsverktyg gentemot vårdnadshavare och elever i våra olika mötesformer; mentorssamtal, utvecklingssamtal och utvärderingsmöten. Vi behöver även se över hur ofta de fyller på, reviderar och uppdaterar den pedagogiska utredningen. Det finns också ett önskemål från vissa lärare att hitta bra kartläggningsmaterial i vissa ämnen. Magelungen kommer från och med nästa läsår ha en introduktionsdag för nya lärare som bl.a. kommer att ha som mål att dela specialpedagogiska verktyg, metoder och 10

11 tips som kan få fler elever att lyckas i skolan. Ytterligare mål är att de ska få ökad kunskap om vår Magelungens koncept för skolutveckling, MUST, som vilar på vår förmåga att erbjuda alla våra elever en undervisning som är Meningsfull, Utvecklande, Stimulerande och Trygg. Utveckling av IT-baserat lärande En av skolans grupper har deltagit i projektet Google Apps for Education, detta för att implementera och utvärdera en gemensam lärplattform för skolarbete inom Magelungen Utveckling AB. En längre beskrivning och utvärdering av detta arbete är gjord av två lärare som drivit projketet, varav en av dessa är från Magelungens grundskola Älvsjö (se Magelungens IT-projekt, av J. Berg & E. Josefsson2016). Utifrån denna utvärdering kommer Google Apps for Education implementeras hos alla lärare och elever på skolan under nästa läsår. Ansvarig för detta är rektor tillsammans med lärare Emil Josefsson som har IT-ansvar i sin tjänst. Skolan kommer successivt att övergå till att alla elever använder Chromebook. Som ett led för att skapa bra förutsättningar för att få till en grundläggande och välfungerande infrastruktur på skolan, har det under våren dragits in fiber till skolan. Detta så att implementeringen ska fungera så optimalt som möjligt. Lärarna har under detta läsår fått utbildning gällande programmen Stava Rex, Spell Right och Inläsningstjänst. Det märks dock att det tar tid att implementera verktyg i undervisningen och att vissa lärare tycker att detta är svårt. Vi behöver fortsätta att avsätta viss tid till att lärarna lär varandra. ipads har köpts in till samtliga lärare, för att själv börja använda det som ett verktyg i sin undervisning. Dessa används i viss utsträckning och anses vara ett bra verktyg i undervisningen genom olika träningsprogram. Flertalet av elever har fått ökad lust och motivation att arbeta på lektionerna, då vi under läsåret ytterligare utökat med flera kompensatoriskt metoder/tjänster/verktyg vilket lett till än en mer varierad undervisning och stöd till kunskapsinhämtning för eleverna. Betyg och bedömning Lärarna har på ämneskonferenser samt på förbestämd tid fått möjligheten att samverka kring sambedömning, ex. genom att gemensamt rätta nationella ämnesprov m.m. Tid uppges alltid som ett bekymmer och en utmaning för att få till detta kontinuerligt under läsåret. Utöver utsatta tider för detta i kalendariet så behöver också lärarna själva ansvara för att skapa denna tid gemensamt, för att vi ska få god struktur kring detta. Skolframgång Detta är det första läsåret för Magelungens utvärderingsprojekt Skolframgång. Eftersom detta bygger på att man gör inmätning då en elev börjar på skolan samt utmätning då eleven slutar, för att se elevernas utveckling över tid samt se om de insatser och åtgärder som skolan gjort gett önskat resultat, så finns inte mycket material i dagsläget att tillgå. I Magelungens grundskola Älvsjö har flertalet elever deltagit, dock har ingen av dessa både skrivits in och därefter gjorts utmätning på. Företagets skolforskning kring våra elever är i alla fall igång och inom något/några år kommer vi att ha bättre utvärdering- och mätvärden på det arbete som vi genomför och vilka resultat det ger på våra elever. 11

12 NORMER OCH VÄRDEN Nuläge var är vi? De flesta av skolans arbetslag har under läsåret integrerat Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt värdegrundsarbete i undervisningen genom att ex. arbeta med olika teman kring kärlek, mänskliga rättigheter m.m. Lärarna har i sin utvärdering upplevt detta som en framgångsfaktor och beslutat att de vill fortsätta med att levandegöra planen i det dagliga skolarbetet. Vi har i samband med utvärdering skapat en trygghetsgrupp som kommer att arbeta än mer hur vi ska implementera, synliggöra och kontinuerligt arbeta med planen under läsårets gång. Inför läsåret 15/16 kommer skolan se till att satsa på fler gruppstärkande skolaktiviteter för att få till en än bättre klassgemenskap. Utifrån att vi arbetar med en elevgrupp som av olika anledningar haft olika svårigheter och ofta dåliga erfarenheter till skola samt tillitssvårigheter, så kommer värdegrundsarbetet alltid vara ett prioriterat område. Det förebyggande och aktiva arbetet med olika forum för individuella och gruppsamtal samt färdighetsträning har varit ett framgångsrikt redskap i att skapa en trygg och trivsam miljö. Det gedigna arbetet som gjordes under föregående läsår visar i våra enkätresultat och i samtal med elever och föräldrar att vi är duktiga på att arbeta förebyggande med våra elever. Det är av stor vikt att vi lägger fortsatt stort fokus på vårt värdegrundsarbete för att skapa allians och tillit. Personalens närvaro under hela skoldagen har också skapat ett lugn i de dagliga verksamheterna samt de gemensamma luncherna har blivit ytterligare ett tillfälle för att få till ett bra möte mellan elev och personal. Inför kommande läsår så ska alla skolans arbetsgrupper ha dagliga avstämningar vilket gör att man lättare kan fånga upp stämningar samt snabbt sätta in åtgärder för att komma till rätta med svårigheter gällande detta. Vi ska även snabbare, i ett förebyggande syfte, lyfta in och samverka med vårdnadshavare för att med deras hjälp också arbeta med att bekräfta, uppmuntra och arbeta med positiv förstärkning för att släcka ut ickeönskvärt beteende. Mål var ska vi? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Att alla elever ska känna till innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling och levandegöra den i det dagliga arbetet. Att skapa en trygghetsgrupp som synliggör, utvecklar och arbetar med planen under läsåret tillsammans med eleverna. Stärka elevgruppernas Vi-känsla Att ha fortsatt fokus på att stärka Vi-känslan på skolan. 12

13 Arbetsro under lektioner och trygg skolmiljö Att alla elever ska känna arbetsro under lektionerna. Tillvägagångssätt hur gör vi? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen används i vardagen och trivselregler upprättas och synliggörs i skolmiljön i början av varje läsår. Personalen anordnar genomgång av skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling med eleverna där eleverna får lämna synpunkter på planen innan den revideras. Detta görs i början av varje läsår tillsammans med upprättandet av trivselregler. Återkoppling till dessa gör kontinuerligt under läsåret på föräldramöten, klassråd, individuella veckosamtal, elevoch föräldraenkäter. Vi har ett nära och tät samverkan med vårdnadshavare, så att de snabbt får reda på hur skoldagen/-veckan varit. Vi lyfter in dem tidigt i arbetet om någon kränkning eller dyl. förekommit, för att snabbt komma till rätta med problemet samt att vara transparanta i vårt arbete gentemot hemmet. Vi har inför läsåret 15/16 skapat en trygghetsgrupp, som består av personer från olika yrkesgrupper, som har till syfte att synliggöra, kontinuerligt lyfta in teman och olika övningar i elevgrupperna som är kopplade till planen. Under läsåret har de bland annat gjort ett förenklad och sammanfattande dokument av planen, som är synliggjorda genom att sitta uppe på flertalet ställen i skolans lokaler som en påminnelse till elever och personal kring hur vi gemensamt arbetar för att skapa en god skolmiljö fri från diskriminering och kränkande beteende. De har också haft temadag och kortare teman/övningar/uppgifter då de arbetat med tillsammans med personal och elever. Stärka elevgruppernas Vi-känsla Under läsåret har skolan fokuserat extra på att stärka elevgrupperna så att de kännetecknas av en stark Vi-känsla. Arbetet har gjorts genom att ha ett par gruppstärkande övningar främst i början av terminen, men också extrainsatta sådana vid behov, samt även riktade insatser under läsåret m.m. Även arbetet med planen, beskriven ovan, har varit en viktig del i detta arbete. Arbetsro under lektioner och trygg skolmiljö Personalen arbetar och utvärderar kontinuerligt schema utifrån både ett individ- och grupperspektiv för att skapa bästa förutsättningar för arbetsro i klassrummet genom ev. gruppändringar, stödinsatser, lokalförändringar etc. Under läsåret 15/16 har samtliga grupper i skolan gemensamma morgonmöten med eleverna införts, där man går igenom dagen för att skapa en så förutsägbar skoldag för eleverna som möjligt samt förebygga och skapa trygghet inför hur skoldagen kommer att se ut. Personal finns aktivt närvarande under hela skoldagen, både på lektioner och raster, för att kunna fånga upp eleverna och deras tankar i stunden. Alla elever ska känna sig sedda varje dag. Enskilda samtal erbjuds varje vecka alternativt oftare vid behov. 13

14 All personal äter pedagogisk lunch tillsammans med eleverna och det finns alltid personal med på rasterna. Arbetslagen diskuterar kontinuerligt kring lokalanpassningar samt andra förändringar på organisation-, grupp- och individnivå som behöver göras för att skapa en god miljö där eleverna kan lära sig, känna sig trygga och trivas i. Detta görs på de dagliga morgon- och eftermiddagsmötena och konferenser. Utvärdering hur blev det? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Då vi har en ganska liten elevgrupp är det extra viktigt att personal i början av läsåret aktivt arbetar med planen samt reviderar/upprättar trivselregler samt att vi varje läsår informerar och avsätter tid under läsåret för att förankra denna. Eftersom vi också har ett löpande intag under året i två av våra tre elevgrupper samt riktar oss mot elever med omfattande behov av särskilt stöd som ofta har med sig dåliga skolerfarenheter, så kommer detta från år till år att vara ett högt prioriterat arbetsområde för vår skola Trygghetsgruppens arbete har inneburit att det under läsåret pågått ett arbete ute i skolans verksamhet för att synliggöra och arbeta med Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt värdegrundsarbete i undervisningen. Vilket vi också tycker oss se hos eleverna bl.a. genom få elevärenden kopplade just till detta samt få avvikelserapporter. Det har varit ett viktigt arbete som har gjort eleverna mer aktiva och medvetna samt ett första steg för att utveckla denna grupps arbete inför kommande läsår där syftesformulering och arbetsuppgifter kopplade till denna kan utvecklas och förtydligas. Stärka elevgruppernas Vi-känsla De gruppstärkande insatserna som gjorts under läsåret har gett mycket fina resultat och varit verksamma för att skapa en gruppsamhörighet. Dessa har satts in i terminsstart, men också utifrån elevgruppens behov. Även dessa insatser har nog haft stor betydelse för att vi inte haft några större incidenter/elevärenden under förra läsåret, vilket känns oerhört glädjande. Vi kan också se i våra elevenkäter att trivseln på skolan är hög, även om det alltid finns områden som man kan utveckla och förbättra. Även arbetsgruppernas dagliga avstämningar har varit till stor hjälp för att känna avstämningar i gruppen och snabbt sätta in rätt åtgärder vid behov. Arbetsro under lektioner och trygg skolmiljö De gemensamma morgonsamlingarna med eleverna, som införts i alla arbets- /elevgrupper i skolan, har skapat bättre arbetsro under skoldagen. Vissa lokalförändringar som genomförts under läsåret har också gett goda effekter och skapat en bättre lärmiljö för våra elever. Möjlighet till olika stödlektioner skapar också bättre individuella förutsättningar att individanpassa scheman vid behov, utan att ändra skoldagens struktur. Detta har också inneburit att vi haft möjlighet att möta upp behov både på organisation-, grupp- och individnivå på ett bra sätt vilket påverkat arbetsron 14

15 under lektionerna på ett positivt sätt. Den höga personalnärvaron har givetvis också varit viktig i vårt arbete med arbetsro, trygghet och trivsel. Samtliga skolans arbetsgrupper har dagliga avstämningar, vilket gör att man snabbt sätta in åtgärder för att komma till rätta med ev. svårigheter gällande arbetsron i klassrummet. Vi har även snabbare, i ett förebyggande syfte, lyft in och samverkat med vårdnadshavare för att med deras hjälp också arbeta med att bekräfta, uppmuntra och arbeta med positiv förstärkning för att släcka ut ickeönskvärt beteende allt för att skapa ett gott arbetsklimat i vår skola. Inför läsåret 16/17 kommer det att göras ytterligare satsningar på våra skollokaler, vi ska även ha fokus på lektionsstruktur och lärmiljö för att skapa än bättre förutsättningar till att öka arbetsron under lektionerna samt en trygg skolmiljö. Vi hade som mål att under detta läsår utse elevskyddsombud i varje elevgrupp, tyvärr utan att lyckas. Vi hoppas att vi under kommande läsår ska lyckas med detta och att denna elev samverkar med rektor/behandlingschef och skyddsombudet kring arbetsmiljön i skolan. 15

16 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Nuläge var är vi? Skolan har lyckats bra med att få eleverna att vara med, föra fram sina åsikter och ha inflytande på verksamheten i stort genom olika sorters forum. Utmaningen för Magelungens grundskola Älvsjö är att få eleverna mer delaktiga i planeringen kopplat till undervisning. Elevenkäten visar att majoriteten av eleverna som svarat på enkäten upplever att de har inflytande på skolans verksamhet samt att de kan vara med och påverka sina skoluppgifter. Lärarna själva anser att eleverna främst är delaktig kring hur en arbetsuppgift ska genomföras än i själva planeringen. Vi ska även försöka utforma en ett dokument, en s.k. skoltrappa för att synliggöra för eleverna var de befinner sig kopplat till självständighet och ansvarstagande i sitt skolarbete. Detta är ett område som vi behöver arbeta med aktivt, eftersom många av våra elever har mycket svårt med att organisera sitt skoldag- och arbete. Skolan ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Mål vart ska vi? Delaktighet, inflytande och ansvarstagande Att öka elevernas inflytande och ansvarstagande över sitt eget lärande. Att öka elevernas medvetenhet om hur de kan påverka sin skolgång och framtid. Att stärka elevernas självförtroende och känsla av sammanhang (KASAM) Tillvägagångssätt hur gör vi? Delaktighet, inflytande och ansvarstagande Skolstarten inleds med möten då elevens styrkor, behov och mål inventeras. Alla lärare försöker i början att kartlägga elevens kunskaper och färdigheter, för att sedan bygga undervisningen utifrån elevens kunskaper, intressen, styrkor och behov. Arbetet kring detta planeras alltid i samråd med eleven och vårdnadshavare. Vårt mål är att eleven själv, utifrån egen mognad och förmåga, ska kunna delta i planeringen. Om detta är ett för högt ställt krav, så ska eleven i alla fall vara delaktig kring hur en arbetsuppgift ska genomföras i så hög utsträckning som möjligt. Mentorer och kurator/samordnare har individuella motiverande samtal, där eleven får möjlighet att påverka och engagera sig i frågor som rör deras skolgång. Skolans personal har också mycket tät kontakt med vårdnadshavare för att skapa så goda förutsättningar kring helhetstänk kring elevens lärande samt informerar om skolresultat, närvaro och sociala framsteg. Regelbundna klassråd genomförs där man pratar om gemensamma frågor, där eleverna får möjlighet att föra fram förslag, idéer och åsikter. Samtal med mentor och kurator/samordnare förs kontinuerligt för att bl.a. återkoppla till eleverna och 16

17 synliggöra var de befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen samt hur de ska komma vidare. Utvecklingssamtal och andra mötesformer där eleven förväntas vara aktiv och delaktig i att formulera mål för sin utveckling. Utvärdering hur blev det? Delaktighet; Inflytande och ansvarstagande Skolan har lyckats bra med att få eleverna att vara med, föra fram sina åsikter och ha inflytande på verksamheten i stort. Utmaningen för Magelungens grundskola Älvsjö är att få eleverna mer delaktiga i planeringen kopplat till undervisning. Elevenkäten visar att majoriteten av eleverna som svarat på enkäten upplever att de har inflytande på skolans verksamhet samt att de kan vara med och påverka sina skoluppgifter. Lärarna själva anser att eleverna främst är delaktig kring hur en arbetsuppgift ska genomföras än i själva planeringen. Det som dock är glädjande är att eleverna själva upplever att de blir lyssnade på och kan vara med att påverka. Detta är ju också en förutsättning för att känna en känsla av sammanhang. Sammantaget kan man ändå säga att det finns förbättringsområden vad gäller att öka elevernas delaktighet kring planering av vad de ska arbeta med på lektionerna. I övrigt så anser eleverna att de får vara med i att planera hur arbetet ska utföras. Skolan kommer inför läsåret 16/17 även behöva fördjupa arbetet med formativ bedömning för att öka elevens egen förståelse kring sitt eget lärande samt delaktighet i planering och genomförande av arbetsmoment och uppgifter. En av delarna i detta arbete är att utforma en s.k. skoltrappa för att synliggöra för eleverna var de befinner sig kopplat till självständighet och ansvarstagande i sitt skolarbete. Detta är ett område som vi behöver arbeta med aktivt, eftersom många av våra elever har mycket svårt med att organisera sin skoldag och -arbete. Skolan ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande samt i den verksamhet de ingår i. Här behöver vi bli bättre på att synliggöra detta i flertalet led. 17

18 SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR Nuläge var är vi? Vi har arbetat fram ett mycket nära samarbete med vårdnadshavare/föräldrar. Personalen har kontakt med föräldrarna minst en gång per vecka men vid behov dagligen. Utvecklingsområden är att få fler till föräldramötena. Under läsårets gång finns också möjlighet till utvärdering för elever och föräldrar via föräldramöten, utvecklingssamtal, klassråd, extrainsatta möten vid behov etc. Elev och föräldrarna har tillgång till SchoolSoft där de kan följa elevens närvaro, få information om vad som händer i skolan, blanketter etc. Tyvärr verkar våra föräldrar i ganska liten utsträckning använda sig av SchoolSoft. Varje termin genomförs en enkät för både föräldrar och elever där de ges möjlighet att uttrycka åsikter om hur de tycker att skolan fungerar. Vi har med påminnelser och olika sorters stöd fått fler föräldrar att delta i våra föräldraenkäter, vilket vi måste fortsätta med. Studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig för möten en gång i veckan. Samverkan med SYV har varit god. Inför kommande läsår så ska hon däremot röra sig mellan alla våra elevers klassrum lite oftare, för att skapa fler tillfällen och möjligheter till möten. Mål vart ska vi? Inge hopp om en positiv framtid Att eleverna ska ha kunskap om olika valmöjligheter som rör den egna framtiden och fortsatt utbildning. Samverkan med hemmet Fortsätta, förbättra och utöka vår täta kontakt med föräldrarna samt öka/uppmuntra föräldrarnas delaktighet i sina barns skolgång. Övergångar Förbättra och tydliggöra arbetet vid intagningsarbetet och vid överlämning till ny skola/gymnasium. Tillvägagångssätt hur gör vi? Inge hopp om en positiv framtid Varje vecka har skolan studie- och yrkesvägledare på plats som med lång framförhållning diskuterar elevens mål och framtidsplaner. Vid behov kan någon ur personalgruppen följa med på studiebesök på gymnasiet. Samverkan med hemmet Skolan har flertalet fungerande forum där föräldrar ges möjlighet till påverkan, engagemang och delaktighet. Personal har kontakt med hemmet minst en gång per vecka alt. efter behov, vilket kan innebära dagligen, för att beskriva elevens 18

19 skolsituation och ge annan information. Kontakt sker främst via telefon men även via veckobrev, mail samt även genom SchoolSoft som är vår egna webbaserade arena som förenklar kommunikationen mellan hem och skola. Information om SchoolSoft och inloggningsuppgifter samt en kortare utbildning delges på föräldramötet som hålls i september. Personal behöver uppmuntra våra föräldrar i att använda vår webbaserade mötesarena SchoolSoft där det finns mycket skol- och elevinformation, blanketter, föräldraenkäter m.m. Vid tidpunkt för att genomföra föräldraenkäten så behöver personal se till att stötta och hjälpa föräldrar för att de i högre utsträckning ska genomföra dessa. Övergångar Under läsåret har dokument skrivits och revideras för att tydliggöra intagningsprocessen och mentorns arbetsgång under kartläggningsperioden. Detta så att vi inhämtar så mycket relevant information som stöd under vår kartläggning samt till vår pedagogiska utredning och sätter in relevanta åtgärder i våra ÅP som utgår från elevens behov. Arbetsprocessen finns tillgänglig för all pedagogisk personal och används vid intagning för samtliga elever, för att skapa så goda förutsättningar kring att sätta tydliga mål gällande våra elevers skolgång. Varje mentor har också ansvar, med förälders godkännande, att göra gedigna överlämningar till elevers nya skola vid skolbyte eller inför övergång till gymnasium. Utvärdering hur blev det? Inge hopp om en positiv framtid Samverkan med SYV har varit mycket god. Inför kommande läsår så ska hon däremot röra sig mellan alla våra elevers klassrum lite oftare, för att skapa fler tillfällen och möjligheter till möten. Det har också funnits önskemål, både från personal, vårdnadshavare och elever att få mer information om vilka GY-linjer som finns inom Magelungen. Detta ska inför kommande läsår samordnas. Eventuellt så ska vi sätta in ett extra föräldramöte för vårdnadshavare och elever i åk 9 för att prata om GY-valet. Vid flertalet tillfällen har personal vid behov följt med elever på studiebesök till GYskolor, vilket har blivit en oerhört positiv upplevelse för eleven samt känts tryggt och varit uppskattat av vårdnadshavare. Detta bör vi i så hög utsträckning som möjligt utifrån behov vara våra elever behjälpliga med. Ytterligare ett utvecklingsområde är att elever ska få möjlighet att besöka olika arbetsplatser. Under detta läsår har vi haft uppehåll från att besöka gymnasiemässan utifrån att erfarenheter gällande denna är att det är en alldeles för stor och stökig miljö för flertalet av våra elever. Under kommande läsår behöver vi återigen fundera kring, i samråd med vårdnadshavare, vilka som ska besöka den och kanske inte gå med alla åk 9-elever. Samverkan med hemmet De allra flesta föräldrar har gett positiv respons på att de känner att de är delaktiga i skolans verksamhet och ha inflytande på planeringen. Vi tolkar detta som att 19

20 personalen har väl fungerade rutiner när det gäller samarbetet med föräldrarna. De aktiviteter vi haft i verksamheten då vi bjudit in föräldrar har varit väldigt uppskattade. Tyvärr så har vi dock fortfarande ganska dålig närvaro då vi bjuder in till föräldramöten, men däremot så har personalen oftast ett gott och nära samarbete med vårdnadshavarna under skolveckorna. Personalen har med stöd och hjälp lyckats få föräldrarna att i markant högre grad delta i vår enkät, där de kan utvärdera verksamheten. Vi kommer dock att behöva fortsätta erbjuda detta stöd för att fortsätta öka deltagandet än mer. Personal måste också uppmuntra föräldrar att gå in där för att få information och få tag på blanketter etc. Utvecklingsområden är fortfarande att få fler till föräldramötena samt att även informera vårdnadshavarna om Akademi Magelungens öppna seminarium, där mer information finns på Magelungens hemsida. Övergångar Arbetet med intagningsprocessen har under läsåret förtydligas och lärarna har numera god kännedom kring vad som förväntas av dem då vi tar emot en ny elev på Magelungens grundskola Älvsjö. Detta har gjort att vi säkerställer en god dokumentation kring varje enskild elev med egna individuella mål utifrån elevens förutsättningar och behov. Det har dock varit svårare att ibland genomföra bra överlämningar till nya skolor och gymnasium, då dessa har egna rutiner som de vill följa. Då elever byter skola inom Magelungens skolorganisation har vi fått till bra överlämningar som rutin. Ett utvecklingsområde inför kommande läsår skulle kunna vara att även inom detta område skriva en lathund vid överlämning till ny skola som lärarna kan följa, då föräldrar godkänner detta, så att viktig information och lärdomar inte faller bort vid skolbyte. 20

21 Kompetensutveckling under läsåret 15/16 Läslyftet för svensklärare. Lärarlyftet i bild. Matematiklyftet för alla matematiklärare. Utbildning för samtliga lärare i särskilt stöd samt arbetet med åtgärdsprogram och våra andra pedagogiska dokument med specialpedagogiskt fokus. Fortbildningsdag för alla lärare i Stockholm med temat Bedömning. Formen för studiedagarna bygger på idén om det kollegiala lärandet och arbetet sker i ämnesgrupper. Fortsatt vårt arbete kring temat Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Kontinuerlig handledning och elevobservationer med specialpedagogiska inriktning. Fokus på samtalet ska beröra hur vi på bästa möjliga sätt kan möta våra elever med särskilda behov, diskutera skolmaterial, lärstilar och didaktik/pedagogik. BBIC-utbildning Socialstyrelsen. Utbildning Systematiskt kvalitetsarbete, Svenska vård. Tillämpbar Neuropsykiatri, 7,5 hp. Psykoterapeutrogram FAM16 (pågående). Skyddsombudsutbildning, för chefer och skyddsombud. HLR- och brandutbildning för all personal. 21

22 Framåtblick Magelungens grundskola Älvsjö kommer fortsätta sitt gedigna värdegrundsarbete för att försöka skapa trygghet och trivsel i skolan för de elever som börjar hos oss. Detta gör vi genom att alltid utgå från våra elevers individuella behov och förutsättningar. Vi kommer fortsätta med den pedagogisk kartläggning-/utredningsmodell rektor tillsammans med specialpedagog arbetat fram tillsammans med lärarna. Denna utredning påbörjas alltid då en ny elev börjar på skolan för att ta reda på vilka anpassningar som kan behöva göras eller vilket särskilt stöd varje enskild elev behöver erbjudas för att lyckas optimalt i skolan. Detta har varit en viktig del i skolans arbete i att höja den specialpedagogiska kompetensen hos all pedagogisk personal, vilket även framöver kommer vara en del i specialpedagogens uppdrag på skolan. Under kommande läsår kommer vi fortsätta vår lässatsning En läsande skola. Kommande läsårs stora kompetenssatsning är att samtliga undervisande lärare ska delta i Läslyftet. Handledare är svensklärare Per Karlsson som detta år själv deltagit i början på vår Läslyftssatsning. Som ett komplement till detta samt fortsätta vår linje att arbeta språkutvecklande med specialpedagogiskt fokus, så kommer samtlig personal att delta på seminarium om bildstöd och få extra handledning och utbildning med logoped gällande läsoch skrivsvårigheter samt språkstörning. Även Matematiklyftet kommer att fortsätta såsom fortbildningskurs under kommande läsår, för att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Som en del att utveckla våra pedagogiska IT-verktyg har skolan under läsåret gjort en projektsatsning på Google Apps for Education i en av våra tre grupper. Utifrån dess utvärdering så har vi kommit fram till att detta kommer att fortsätta implementeras under kommande läsår i samtliga elevgrupper. Detta utvecklingsarbete sker i samråd mellan rektor och vår IT-ansvarige lärare Emil Josefsson. Vi kommer också fortsätta att implementera Magelungens koncept för skolutveckling MUST, som utgår från att lärande vilar på vår förmåga att erbjuda alla våra elever en undervisning som är meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg. Konceptet MUST baseras på aktuell skolforskning. Skolframgång, Magelungens utvärderingsprojekt, kommer också att fortgå där elevernas framsteg och utveckling över tid undersöks och ska bli del av den forskning som vi bedriver på Magelungens skolor. Utöver detta finns det ytterligare utbildningssatsningar som kommer att pågå under läsåret 16/17 och vara mer individburna; tillämpbar neuropsykiatri, psykoterapeutprogrammet m.m. Detta för att fortsätta öka vår förståelse för neuropsykiatriska diagnoser och barn i behov av särskilt stöd, kunna rikta våra insatser till vår specifika målgrupp samt förbättra vårt arbete och samverkan med hemmet. Therese Lund Rektor, Magelungens grundskola Älvsjö 22

23 (Bilaga 1) ELEVENKÄT Sammanställning av svaren VT 2015 och VT 2016 Svar 1 till 5 där: 1. betyder att du inte alls håller med om påståendet Enkät VT15 Antal elevsvar 22 (totalt: 32) 2. betyder att du håller med lite grand 3. att du håller med ganska mycket Enkät VT16 Antal elevsvar: 27 (totalt: 35) 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet Svar Fråga I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 5% 15% 5% 15% 48% 41% 18% 15% 27% 15% 5% 0% 0% 7% 23% 15% 36% 26% 36% 52% 0% 0% 18% 15% 18% 26% 36% 37% 27% 22% 0% 15% 14% 19% 23% 22% 27% 30% 36% 15% 18% 4% 9% 26% 27% 19% 27% 26% 18% 26% Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill Jag känner mig trygg i min skola Jag trivs bra i min skola. Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet Jag har knep för att kunna lära mig mer I skolan får jag lära mig saker på olika sätt 5% 19% 9% 7% 18% 19% 36% 15% 32% 41% 5% 4% 0% 7% 18% 22% 32% 30% 45% 37% 5% 0% 14% 7% 0% 19% 45% 30% 36% 44% 5% 4% 14% 11% 18% 15% 27% 44% 36% 26% 0% 0% 18% 4% 14% 22% 36% 37% 32% 37% 9% 14% 23% 32% 23% 4% 11% 26% 37% 22% 4% 11% 26% 37% 22% 23

24 Jag har användning för det jag lär mig i skolan Jag har upptäckt sätt hur jag kan lära mig bättre i skolan Det är sällan vi gör annat än bara läser och skriver i skolan Vi lär oss fel saker i skolan Jag berättar för lärarna om hur jag lär mig bäst I skolan gör vi alltid samma sak. Vi använder ofta hårda ord i skolan Jag har inflytande på vad vi lär oss i skolan Jag kan berätta för lärarna om vad jag behöver för att lära Undervisningen får mig att tänka och fundera Jag känner mig utanför i skolan Lektionerna är meningslösa Jag vet hur jag ligger till i skolan Jag ställer frågor, visar intresse och vill veta mer Jag känner mig omtyckt i skolan Jag vet vad jag behöver arbeta med i skolan Jag jobbar på med skolarbetet som jag brukar, oavsett vad läraren säger. 7% 11% 33% 26% 22% 22% 11% 33% 19% 15% 15% 26% 41% 11% 7% 37% 26% 22% 7% 7% 11% 22% 19% 30% 19% 19% 37% 30% 11% 4% 19% 19% 41% 7% 15% 7% 26% 33% 19% 15% 4% 15% 37% 19% 26% 7% 15% 33% 22% 22% 48% 19% 15% 7% 11% 37% 33% 15% 4% 11% 22% 15% 19% 15% 30% 19% 11% 30% 15% 26% 15% 4% 37% 26% 19% 7% 15% 33% 26% 19% 7% 7% 44% 26% 15% Jag vill lära mig mer 4% 7% 22% 33% 33% Lektionen börjar i tid 11% 0% 19% 44% 26% Jag kan beskriva min utveckling i skolan Min lärare tycker att det är ok att göra fel Jag säger till läraren om jag inte förstår något 26% 0% 22% 19% 33% 15% 19% 19% 22% 26% 4% 11% 7% 41% 37% 24