Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan. för förskolan Blå huset 2015/2016. Likabehandlingsplan för förskolan Blå Huset

Transkript

1 Likabehandlingsplan Upprättad i september 2015 och gäller för gäller verksamhetsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan för förskolan Blå huset 2015/2016 Denna likabehandlingsplan har utvecklats i samverkan med personal, barn och vårdnadshavare. Den gäller för de vuxna och den gäller för barnen. Under verksamhetsåret arbetar personalen med den i arbetslagen och gemensamt på arbetsplatsträffar. Arbetet för likabehandling ska genomsyra hela verksamheten, det vill säga i det pedagogiska arbetet med målområdena, förhållningssättet, regler, rutiner samt vid planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter. Barnen ska efter ålder och förmåga göras delaktiga i arbetet med likabehandling. Vårdnadshavare ska ges möjligheter att framföra synpunkter på Blå Husets arbete med likabehandling samt påverka innehållet i denna plan. All personal ska delta i utformandet av planen och är ansvariga för att innehållet i planen hålls aktuell. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas årligen och görs tillgänglig för berörda samt att den följs och utvärderas. Region Gotland Förskolan Blå huset Besöksadress Rutegatan 5 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

2 Innehåll Diskrimineringslagstiftningen... 3 Förskolans läroplan, Lpfö 98. Reviderad Blå husets verksamhetsidé... 3 Utvärdering av Likabehandlingsplanen 2014/ Hur vi generellt främjar arbetet med allas lika värde:... 4 Aktuell kartläggning inför verksamhetsåret 2015/2016:... 5 Förebyggande arbete:... 5 Personalens arbetsredskap:... 6 Samarbete med föräldrar genom:... 6 Åtgärdande arbete Vad vi gör när vi upptäcker kränkningar:... 7 Uppföljning... 7 Dokumentation... 7 Ansvarsfördelning... 8 Rutiner för utvärdering av denna plan:... 8 Definitioner och begrepp... 9 De sju diskrimineringsgrunderna:... 9 Bilaga Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Tjelvars FO 2015/ Bilaga Uppföljning av åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tjelvars FO 2015/ (11)

3 Diskrimineringslagstiftningen Diskrimineringslagstiftningen har till ändamål att främja människors lika rättigheter. Den ska också motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Enligt skollagen ska vi i förskolan arbeta för att förhindra och förebygga kränkande behandling. Förskolans läroplan, Lpfö 98. Reviderad 2010 Förskolan vilar på demokratins grund. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Så står det i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad Uppdraget är att alla som arbetar på förskolan ska verka för att verksamheten präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Förskolechefen och förskolans personal tar med bestämdhet avstånd från alla tendenser till kränkningar. På ska det råda ett öppet och accepterande förhållningssätt där alla respekterar varandra. Alla barn har rätt att bli behandlade på lika villkor. Personalens uppgift är att i en trygg miljö ge barnen sådana förutsättningar att deras självkänsla växer. Det ingår i varje personals uppdrag att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. All personal i verksamheten har skyldighet att arbeta främjande och förebyggande för lika rättigheter samt att anmäla, enligt denna likabehandlingsplan, om den får kännedom om att kränkningar eller trakasserier förekommer. Blå husets verksamhetsidé Förskolans verksamhetsidé utgår från tankarna om ett lustfyllt lärande i en trygg och samspelande miljö. Arbetssätt och arbetsformer i Blå Huset skall bygga på en välkänd värdegrund som syftar till att skapa goda demokratiska relationer och miljöer. Personalen på förskolan ska arbeta för att skapa ett klimat präglat av omsorg om och engagemang i barnen. De vuxna skall sätta gränser för vad som är och inte är, accepterat att göra mot varandra. Förskolans trivselregler ska vara upprättade tillsammans med barnen och kända av vårdnadshavare, de ska finnas på respektive avdelning. 3 (11)

4 Utvärdering av Likabehandlingsplanen 2014/2015 Fjolårets likabehandlingsplan utvärderades av personalen i maj Dels reflekterades det över innehållet i texten och dels granskades likabehandlingsarbetet. Vid utvärderingen av likabehandlingsarbetet framkom att en framgångsfaktor för barnens upplevelse av trygghet är att personalen känner sig nöjda med sitt pedagogiska arbete kring trygghet och gruppens positiva klimat. Personalen har medvetet arbetat med att själva vara positiva förebilder, de har också valt att lyfta fram och fokusera på det som är positivt i så stor utsträckning som möjligt och ignorera det negativa, om det inte skadar någon annan såklart. För att främja arbetet med likabehandling har personalen utifrån val av aktivitet och behov i gruppen, valt arbetsformer såsom stor grupp, mindre grupper, par och individuellt. Personalen har samtalat med föräldrarna om barnens trygghet och trivsel under vårens utvecklingssamtal. Föräldrarna har också besvarat enkäter som täcker området trygghet och trivsel. Vid påståendet Jag känner mig lugn och trygg under dagen när mitt barn är i förskolan uppger 97 % av föräldrarna att det stämmer ofta eller alltid. Personalen har resonerat om hur den siffran ska bli 100 % och det framkom att arbetet med att bli ännu tydligare med att berätta om och visa på hur dagarna på förskolan för barnen och personalen ser ut, information och kommunikation för att utveckla förståelsen om verksamheten. Hur vi generellt främjar arbetet med allas lika värde: Personalen för samtal med barnen om relationer och känslor, enskilt och i grupp. Det finns vuxna där det finns barn såväl ute som inne som samspelar med barnen, uppmärksammar och ingriper direkt om de ser eller hör att något barn blir utsatt för kränkande behandling. Relationer mellan människor intresserar barnen tidigt och dessa utforskas i leken. Därför är det viktigt att de vuxna deltar aktivt i barnens rollekar och att de tillsammans bearbetar upplevelser för att förstå egna och andra människors beteende. Personalen genomför gruppstärkande lekar i ett tillåtande klimat där det skapas trygghet och samarbetsförmåga övas. Personalen är goda förebilder vid konfliktlösning. Det finns ett fåtal tydliga regler. Gemensamma aktiviteter där alla fem avdelningarna är med för att skapa en god stämning i hela huset. Personalen är uppmärksam på förändringar i barnens beteende mot varandra. Personalen lyfter fram demokratiska värden i vardagsarbetet där barnen aktivt deltar. Hur väljer och beslutar vi, barn och vuxna? Personalen granskar kritiskt den litteratur, film, teater, appar och dataspel barnen får ta del av på förskolan. 4 (11)

5 Aktuell kartläggning inför verksamhetsåret 2015/2016: I årets kartläggning av verksamhetens behov har personalen på olika sätt, såsom observationer, trygghetsvandringar, dokumenterade samtal och intervjuer med barnen under augusti och september, gjort en inventering av den inre och yttre miljön för att undersöka om det kan finnas områden som kan vara otrygga. Följande områden och situationer uppmärksammades och dessa behöver vi arbeta extra med: UTOMHUS Lekstugorna, förrådet, två gårdar och buskarna vid Rockans fruktplats. INOMHUS Blåvalens korridor, toaletter och konstruktionsrum. Rockans Röda rum och ateljé. På Bläckfisken är det situationer såsom övergångar och aktiviteter som alla barn ska göra samtidigt, som upplevs som otrygga. Vårdnadshavarnas tankar om trygghet - otrygghet samlas in under verksamhetsårets första föräldramöte. Tankar som framkom från vårdnadshavarna vad det gäller barnens trygghet på förskolan var betydelsen av att som förälder lära känna ordinarie personal och att ha ett gott samarbete. Positivt att personalen bär västar som visar vilken avdelning man tillhör. Det upplevdes också viktigt att det finns tillgång till väl kända vikarier, det uttrycktes oro över att vi är restriktiva med vikarier, en oro över ordinarie personals arbetsmiljö. Trygghet innebar vidare att det finns en bra kommunikation mellan föräldrar och personal, mellan personal och barn - att barnen dagligdags blir sedda och lyssnade på av personalen samt att det finns en välkomnande god stämning. Föräldrar upplever att det är otryggt om det är hårt fysiskt klimat mellan barnen i gruppen. Ytterligare en trygghetsaspekt som framkom var en önskan att pedagogerna följer med barnen när de byter avdelning. Förebyggande arbete: Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och utgår från konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av verksamheten på förskolan. Utifrån årets kartläggning anser vi på Blå huset att: Vi, i större omfattning än tidigare, ska cirkulera på gården och vara uppmärksamma på vad för slags lekar som pågår i lekstugorna. Vi ska också kontinuerligt se över hur vi planerar den yttre miljön så att den gynnar alla barns utveckling. Vi ska planera så att en personal finns i närheten av förrådet och håller koll på att in- och utfarten går lugnt till. Vi vuxna ska vara närvarande och dela upp oss bland barnen, både ute och inne, så att vi kan vara lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen. Vi ska utveckla vårt arbetssätt med att pedagogiskt kommunicera rutiner och regler med barnen. Vi ska upprätta rutiner var och när vi ska vara medlekare både utomhus och i de olika rummen på avdelningarna. Vi ska delta i kompetensutveckling som innehåller kunskap om genus- och normkritiskt förhållningssätt det vill säga att se vilka normer som finns runtomkring oss vad som anses vara normalt och analysera konsekvenserna av det. 5 (11)

6 Personalens arbetsredskap: Personalen i arbetslagen för samtal om verksamheten inom den egna avdelningen samt mellan de fem avdelningarna. Kontinuerligt arbete med förståelsen av Lpfö-98, reviderad Olika metoder för kartläggning av relationerna i gruppen till exempel observationer, intervjuer och sociogram. Personalen tar till sig den senaste forskningen om barns utveckling och lärande. Medarbetarsamtal. Självvärdering av sitt arbete, reflektion över hur man själv förhåller sig till barn och föräldrar samt medarbetare. Material om kommunikation, samspel och känslor Pedagogerna uppmuntrar barnen till positiv beröring såsom hålla en kompis i handen och sitta i en trygg famn. Pedagogerna planerar aktiviteter och delar in barnen i mindre grupper för att alla ska få större möjligheter att komma till tals och därmed få ökat inflytande och delaktighet över sin vardag. Att tillsammans med de äldsta barnen upprätta gemensamma ordningsregler. Samarbete med föräldrar genom: Daglig kontakt med en öppen dialog om barnets dag på förskolan. När både förskolan och föräldrar tillsammans tar avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Ett förhållningssätt som präglas av lyssnande, respekt och förståelse. Om förälder påkallar ett problem tar personal eller förskolechef tag i det. Utvecklingssamtal där det samtalas om förhållningssättet i förskolan. Föräldramöten och föräldraråd. Enkät årligen där barnen genom föräldrarna har möjlighet att tala om hur de upplever tryggheten, tillfredsställelsen och delaktigheten i verksamheten. Åtgärdande arbete. Det åtgärdande arbetet ska innehålla rutiner för hur förskolan ska agera när ett barn eller en vuxen har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Diskriminering, trakasserier och kränkningar ska utredas, åtgärdas och dokumenteras och följas upp utan dröjsmål. Vid behov ska en handlingsplan upprättas. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och ge en god och trygg miljö för barnen. 6 (11)

7 Vad vi gör när vi upptäcker kränkningar: Personal som får information om att ett barn känner sig eller känt sig utsatt för kränkande behandling gör en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och vilka åtgärder som ska vidtas. Först och främst visar de vuxna omedelbart och tydligt att de inte accepterar ett kränkande beteende. Om kränkningen inte upphör, genomförs samtal med de inblandade barnen och deras vårdnadshavare därefter genomförs överenskomna åtgärder. Pedagogerna arbetar för att reda ut missförstånd genom att lyssna, kompromissa och visa respekt för olika åsikter. Om beteendet ändå inte slutar kartlägger personalen omständigheterna genom intervjuer av fler barn och föräldrar i gruppen samt genomför observationer som dokumenteras. Vid allvarliga kränkningar och vid upprepade händelser informeras förskolechefen. Om ett barn på förskolan känner sig kränkt av en personal på förskolan ska förskolechefen omgående informeras av den vuxne som sett eller fått information om kränkningen. Den åtföljande utredningen leds av förskolechefen. Om man känner sig kränkt eller trakasserad av sina arbetskamrater tas kontakt med förskolechefen som samlar in information och kontaktar facket. Förskolechefen har samtal med den som kränkte, den personen kan välja om fackombud ska vara närvarande. Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka. Uppföljning Åtgärderna följs upp, när uppföljningen ska ske bestäms vid samtalen med barn och föräldrar. Vid allvarliga och upprepade händelser skall stöd och handledning ges till personalen av specialpedagog och/eller psykolog. Om ett barn själv blir utsatt eller om ett barn utsätter andra barn så det/de far illa och våra åtgärder inte har gett något resultat inleds ett samarbete med BVC och/eller Socialförvaltningen. Dokumentation Vid samtalen och vid planering efter att intervjuer och observationer gjorts skall följande nedtecknas: Närvarande, datum, händelseförlopp, inblandade, åtgärd/åtgärder och datum för uppföljningssamtal. Se bifogad blankett Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, Tjelvar FO 2015/2016. Det finns ett låsbart dokumentationsarkiv hos förskolechefen där denna dokumentation förvaras tills den är inaktuell. Förskolechefen ansvarar för dokumentationen om det är vuxna som har utfört kränkningarna. 7 (11)

8 Ansvarsfördelning All personal på förskolan har ansvar för barnens välbefinnande och främjande av goda relationer samt att ingripa direkt vid misstanke om att ett barn blir/har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är varje anställds skyldighet att informera ansvarig personal på barnets avdelning när de sett eller hört någonting som tyder på att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Därefter agerar berörd personal. Vid situationer där barnet misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling av personal, vilar ansvaret på utredningssamtal och åtgärder på förskolechefen. Rutiner för utvärdering av denna plan: Årligen genomförs enkäter där trygghet och trivsel mäts. Dessa resultat använder sig personalen av när likabehandlingsplanen utvärderas i maj månad. På föräldramöten, föräldraråd och vid utvecklingssamtalen har föräldrar möjlighet att ge sina synpunkter på planen och dess innehåll. Uppföljning sker också i samband med medarbetarsamtal mellan förskolechef och personal. Förra verksamhetsårets plan utvärderades i maj 2015 och denna likabehandlingsplan upprättades i juni 2015 och antogs av personal och föräldrar efter kartläggningen i augusti/september Ansvarig för utvärdering och att en ny årlig plan upprättas är förskolechef Marianne Gustafsson. 8 (11)

9 Definitioner och begrepp I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan återges dessa utifrån skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen. Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, se nedan. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barnen kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika då ett eller flera barn missgynnas. Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. De sju diskrimineringsgrunderna: 1. Kön, att någon är man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man, genom sin klädsel eller på andra sätt ger uttryck att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande. 4. Religion eller annan trosuppfattning, tillhörighet av annan religiös uppfattning än den som är i majoritet. 5. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning, homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 7. Ålder, uppnådd levnadslängd. 9 (11)

10 Bilaga 1 Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Tjelvars FO 2015/2016 Datum: Närvarande: Ansvarig för denna åtgärdsplan: Händelseförlopp utifrån ett diskriminerings-, trakasseri-, eller kränkande behandlingsperspektiv: Vad har hänt? Vilka var inblandade? Orsaker? Följder? Åtgärd/åtgärder Vilket är målet? Vad skall göras? Hur ska det göras? Vem gör vad? Datum för uppföljning: Underskrifter: 10 (11)

11 Bilaga 2 Uppföljning av åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tjelvars FO 2015/2016 Datum: Närvarande: Är målet för åtgärdsplanen uppnått? Vad återstår att göra? Ska ny åtgärdsplan upprättas? Om ny, datum: Underskrifter: 11 (11)