Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan. förskolan Klubbsvampen. [ Likabehandlingsplan förskolan Klubbsvampen ]

Transkript

1 Likabehandlingsplan Upprättad i september 2015 och gäller för gäller verksamhetsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan förskolan Klubbsvampen Syftet med en likabehandlingsplan är att barns lika rättigheter främjas och att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling motverkas. Förskolechef Marianne Gustafsson ansvarar för upprättandet av denna likabehandlingsplan. Alla pedagoger har ansvar för att likabehandlingsplanen är ett levande dokument på förskolan. Likabehandlingsplanen gäller för både vuxna och barn verksamheten. Som grund för vår likabehandlingsplan finns följande lagar och styrdokument: Skollag 2010:800 6 kap 8, Diskrimineringslag 2008:567 1 kap 1 och 3 kap 16, Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 och FN s barnkonvention. En faktaruta med begrepp finns i slutet av denna likabehandlingsplan. Denna plan är upprättad i juni Kartläggning av verksamheten sker i augusti/september. Insamlande av föräldrars tankar gällande trygghet sker under föräldramötet i september Uppföljning sker regelbundet, och planen utvärderas i juni Region Gotland Förskolan Klubbsvampen Besöksadress Häggvägen 9 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

2 Innehåll Förskolan i skollagen... 3 Förskolans läroplan, Lpfö 98. Reviderad FN s barnkonvention... 3 Klubbsvampens verksamhetsidé... 4 Arbetet med likabehandling... 4 Utvärdering av likabehandlingsplanen 2014/ Arbetet med att främja likabehandling:... 5 Kartläggning:... 5 Förebyggande arbete:... 6 Åtgärdande arbete:... 6 Ansvarsfördelning... 7 Definitioner och begrepp... 9 De sju diskrimineringsgrunderna:... 9 Bilaga Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Tjelvars FO 2015/ Bilaga Uppföljning av åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tjelvars FO 2015/ (11)

3 Förskolan i skollagen Enligt de allmänna bestämmelserna i skollagen är syftet med förskolans utbildning att: Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. (Skollagen 8 kap. 2 ) I skollagen står det också att förskolan ska främja social gemenskap, jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Således ska var och en som arbetar inom förskolan ha ett förhållningssätt där hen visar respekt för varje människas egenvärde samt respekt för vår gemensamma miljö. Förskolan ska arbeta med att ge barnen en trygg, utvecklande och trivsam miljö. Förskolans läroplan, Lpfö 98. Reviderad 2010 Verksamheten ska grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv grundar sig på, vi vuxna är goda förebilder. Omsorg om och hänsyn till andra människor, rättvisa, jämställdhet och rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö-98, rev.-10 s.4) Förskolechefen på Klubbsvampen ansvarar för att: Personalen arbetar aktivt med att främja barns lika rättigheter. Personalen skapar förutsättningar så att alla barn ska kunna känna sig trygga på förskolan och att varje barn bemöts och behandlas med respekt. Personalen arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. FN s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda, inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. (Ur FN s Barnkonvention, artikel 2) 3 (11)

4 Klubbsvampens verksamhetsidé Alla vi som arbetar på Klubbsvampen är genuint nyfikna på barnens idéer och tankar. Vi vill att goda möten ska prägla vår verksamhet. Arbetet med likabehandling Arbetet för likabehandling ska genomsyra hela verksamheten, det vill säga i det pedagogiska arbetet med målområdena, förhållningssättet, regler, rutiner samt vid planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att aktivt delta i likabehandlingsarbetet. Barnen ska efter ålder och förmåga göras delaktiga i arbetet med likabehandling. Vårdnadshavare ska ges möjligheter att framföra synpunkter på Klubbsvampens arbete med likabehandling samt påverka innehållet i denna plan. All personal ska delta i utformandet av planen och är ansvariga för att innehållet i planen hålls aktuell. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas årligen och görs tillgänglig för berörda samt att den följs och utvärderas. Utvärdering av likabehandlingsplanen 2014/2015 Fjolårets likabehandlingsplan utvärderades av personalen i maj Dels reflekterades det över innehållet i texten och dels granskades de tre förbättringsområdena. 1. Vad det gäller förbättringsområdet extra god uppsikt genomfördes de punkter som uppmärksammades vid det verksamhetsårets kartläggning. Personalen har via observationer kommit fram till att de själva behöver bli bättre på att sprida ut sig på gården, att de då blir ännu bättre på att uppmärksamma innehållet i barnens utelekar. De får då sådan kunskap som bidrar till att otrygga områden inte uppstår. 2. Förbättringsområdet genus och jämställdhetsarbetet har så sakteliga utvecklats på knoppnivå men förväntas slå ut i blomning under nästa verksamhetsår, då vi aktivt ska arbeta med Jämställd förskola. 3. Skapa rutiner och struktur så att likabehandlingsplanen blir ett aktivt och levande dokument i vårt arbete, det tredje förbättringsområdet, har delvis förbättras genom att vi samtalat om likabehandlingsplanen i personalgruppen, i arbetslagen, på föräldramöte och i föräldraråd. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi är helt framme vid målet. Vi behöver samtala mer om vuxnas förhållningssätt, då vi är ovärderliga förebilder för barnen. Vi behöver få in rutiner för trygghetsvandringar i små grupper i både inomhus- och utomhusmiljön. Personalen har samtalat med föräldrarna om barnens trygghet och trivsel under vårens utvecklingssamtal. Föräldrarna har också besvarat enkäter som täcker området trygghet och trivsel. Vid påståendet Jag känner mig lugn och trygg under dagen när mitt barn är i förskolan uppger 98 % av föräldrarna att det stämmer ofta eller alltid. 4 (11)

5 Arbetet med att främja likabehandling: Det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och för likabehandling syftar till att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Detta arbete riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt. De vuxna arbetar aktivt för att ha ett gott förhållningssätt och att vara goda förebilder genom att försöka vara medveten om sitt eget agerande i alla vardagssituationer. På Klubbsvampen arbetar vi med att främja likabehandling genom att: Vi är närvarande och aktiva i barnens aktiviteter både inne och ute. Vi lyssnar aktivt och bejakande på barnen, detta möjliggör inflytande och delaktighet. Vi lyfter och bejaka olikheter som en tillgång och betonar allas lika värde. Vi pratar med barnen om hur vi har det tillsammans. Vi arbetar för att barnen ska få en förståelse för sina olika känslor, att kunna sätta sig in i andras känslor och utveckla sin empati. Sagor som berättar om detta använder vi oss av. Vi leker gemensamma lekar och rollspel som främjar vänskap och kamratskap och vi har övningar i våra grupper såsom tillitsövningar och värderingsövningar. Vi verkar för att tillgodose varje barns intresse, oberoende av kön. Vi utvärderar lekmaterial, litteratur och aktiviteter regelbundet. Vi vuxna i förskolan har till uppgift att skapa det goda klimatet. Har vi ett tillåtande klimat har vi också möjlighet att ge varandra konstruktiv kritik och därmed utveckla vårt förhållningssätt utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Vi formar miljön så att alla barn har tillgång till den utifrån sina förutsättningar och behov. Vi behöver kontinuerligt se över den yttre och inre miljön så att den gynnar alla barns utveckling. Dialog med barnen och vårdnadshavare om trygghet och trivsel. Ha med frågor om trygghet och trivsel i barnintervjuerna som görs innan utvecklingssamtalet. Vi arbetar för att ha ett tillåtande klimat på arbetsplatsen. I ett tillåtande klimat har vi möjlighet att ge varandra konstruktiv kritik och därmed utveckla vårt förhållningssätt utifrån ett likabehandlingsperspektiv. All personal tar ansvar för att ge varandra feedback så att önskvärt förhållningssätt utvecklas. Kartläggning: Personalen har på olika sätt, såsom trygghetsvandringar, dokumenterade samtal och intervjuer med barnen under augusti och september, gjort en inventering av den inre och yttre miljön. Följande områden upptäcktes och dessa behöver vi arbeta extra med: UTOMHUS De undanskymda platserna såsom bakom cykelförrådet, uppe i skogskanten vid lilla huset, i lekstugorna, inne i cykelförrådet och vid grillen. Området vid ytterdörren. Fördelningen av lekredskapen. INOMHUS På Tickan är det de rum där barnen kan vara utan att man ser dem. Champinjonens hall och vid toaletterna/handfaten när det är många barn där samtidigt. Kantarellens toalettsituationer. Vårdnadshavarnas tankar om trygghet - otrygghet samlas in under verksamhetsårets första föräldramöte. Tankar som framkom från vårdnadshavarna vad det gäller upplevelsen av trygghet på förskolan, var betydelsen av att ha en god kommunikation med engagerad, ordinarie personal och att det är ett bra samarbete mellan avdelningarna. Det känns tryggt när 5 (11)

6 personalen bemöter, pratar med och ser barnet, vid framförallt lämning. Det känns också tryggt om man som förälder vet att personalen har ett säkerhetstänk och gör riskbedömningar innan aktiviteter. Det som togs upp gällande otrygghet var funderingar kring om personalen kan se och höra det som sker på gården, är personalen med och är uppmärksamma på vad som sker och sägs? Det upplevs också som otryggt om inte personalen som arbetar vid hämtningen kan berätta något om vad som skett under dagen. Föräldrarna tycker inte att det känns så tryggt när det är vikarier som arbetar vid lämning och hämtning. Förebyggande arbete: Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och utgår från konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av verksamheten på förskolan. Utifrån årets kartläggning anser vi på Klubbsvampen att: Vi vuxna ska vara närvarande och dela upp oss bland barnen så vi kan vara lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen. Vi ska verka för att alla barn får möjlighet att leka/göra det de vill både ute och inne. Vi behöver vara observanta och planera för att barnen får tid att utföra rutinsysslor, de ska ges möjligheter att uppleva rutinsituationerna som lustfyllda. Vi behöver arbeta ännu mer med att röra oss runt hela gården och hålla extra uppsikt över skymda områden. Vi ska kontinuerligt, i våra arbetslag, ser över hur vi själva agerar i den yttre och inre miljön. Vi arbetar för att hitta fungerande former för informationsöverlämning mellan tidig och sen personal. Vi ska kontinuerligt planera för att både inne- och utemiljön gynnar alla barns utveckling. Vi är restriktiva med att sätta in vikarier och om vi gör det lämnas inte en vikarie ensam i huset med öppning och stängning. Vi ska delta i kompetensutveckling som innehåller kunskap om genus- och normkritiskt förhållningssätt det vill säga att se vilka normer som finns runtomkring oss vad som anses vara normalt och analysera konsekvenserna av det. Åtgärdande arbete: Det åtgärdande arbetet ska innehålla rutiner för hur förskolan ska agera när ett barn eller en vuxen har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Alla fall av kränkningar ska utredas, åtgärdas och dokumenteras och följas upp utan dröjsmål. Vid behov ska en handlingsplan upprättas. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och ge en god och trygg miljö för barnen. Arbetsgång vid kränkning barn emellan: Personalen avleder/avbryter handlingen omedelbart. Personalen pratar med barnen om händelsen, låter båda sidor komma till tals och är tydlig i sitt sätt att hantera kränkningen. Samtalen ska dokumenteras. Personalen informerar vårdnadshavare om vad som har hänt och vad som planeras och att uppföljningssamtal ska hållas. Personal följer upp och arbetar förebyggande så att kränkningen inte upprepas. Personal informerar förskolechefen. 6 (11)

7 Förskolechef gör anmälan om kränkningen till huvudman. Vid allvarliga och upprepade händelser skall stöd och handledning ges till personalen av specialpedagog och/eller psykolog. Åtgärder som vidtas skall dokumenteras i en handlingsplan, vid upprättandet av denna deltar vårdnadshavare och pedagog, vid behov även förskolechef och/eller berörd stödfunktion. Om ett barn själv blir utsatt eller om ett barn utsätter andra barn så det/de far illa och våra åtgärder inte har gett något resultat inleds ett samarbete med BVC och/eller Socialförvaltningen. Arbetsgång när vuxna kränker barn: Vid kränkning vuxen mot barn ska den som upptäcker det, ifrågasätta den vuxnes agerande samt omedelbart lämna ärendet till förskolechef som utreder händelsen. Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda. Utredningen dokumenteras och anmälan till huvudman görs. Förskolechef vidtar åtgärder, till exempel samtal, varning eller anmälan till annan myndighet. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare. Arbetsgång när vuxna kränker vuxna: Om en vuxen blir kränkt eller trakasserad av sina arbetskamrater skall kontakt tas med förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för att nödvändig information samlas in samt kontaktar facket. Förskolechefen har samtal med den som kränkte, den personen kan välja om fackombud ska vara närvarande. Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka. Samma regler och lagar gäller i förskolan som i samhället i övrigt. Vid misstanke eller kunskap om att kränkningen kan vara en brottslig handling skall polisanmälan göras av förskolechef. Ansvarsfördelning Den personal som upptäcker att kränkning skett ansvarar för att samtal med barnen och föräldrar kommer till stånd samt att dessa dokumenteras. Följande ska ingå i dokumentationen: Närvarande Vem har dokumenterat och när. Händelseförlopp utifrån diskriminerings, trakasserier eller kränkande behandlingsperspektiv. Inblandade Åtgärd/åtgärder Datum för uppföljningssamtal. Se bifogad blankett Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, Tjelvar FO 2015/ (11)

8 I de fall där personal är inblandade ansvarar förskolechefen för utredning, åtgärder och dokumentation. Händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket. Förskolchefen ansvarar för rapporten Förskolechefen ansvarar för att all personal får information om likabehandlingplanens innehåll och att den utvärderas i maj samt att en ny plan upprättas årligen. Personalen ansvarar för att likabehandlingsplanen tas upp vid inskolning, utvecklingssamtal och på föräldramöten. De ansvarar även för att alla barn får kännedom om planens innehåll och får möjlighet att agera så att den följs. Vårdnadshavarnas ska ges möjlighet till medverkan genom att personal och förskolechef lyfter innehållet i likabehandlingsplanen på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal och inskolningssamtal. Personalen fångar också kontinuerligt, vid lämning och hämtning, upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med likabehandling. Barnen medverkar genom att de ges möjligheter att ge synpunkter på innehållet i likabehandlingsplanen. Barnens tankar om det främjande arbetet (hur vi ska vara mot varandra) ska personalen ta tillvara. Trivselregler ska upprättas, följas upp och utvärderas tillsammans, barn och personal. Barnen ska ges möjligheter att vara aktiva i denna plans kartläggning. 8 (11)

9 Definitioner och begrepp I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan återges dessa utifrån skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskrimineringslagen och skollagen. Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, se nedan. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barnen kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika då ett eller flera barn missgynnas. Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. De sju diskrimineringsgrunderna: 1. Kön, att någon är man eller kvinna. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man, genom sin klädsel eller på andra sätt ger uttryck att tillhöra ett annat kön. 3. Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande. 4. Religion eller annan trosuppfattning, tillhörighet av annan religiös uppfattning än den som är i majoritet. 5. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 6. Sexuell läggning, homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 7. Ålder, uppnådd levnadslängd. 9 (11)

10 Bilaga 1 Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Tjelvars FO 2015/2016 Datum: Närvarande: Ansvarig för denna åtgärdsplan: Händelseförlopp utifrån ett diskriminerings-, trakasseri-, eller kränkande behandlingsperspektiv: Vad har hänt? Vilka var inblandade? Orsaker? Följder? Åtgärd/åtgärder Vilket är målet? Vad skall göras? Hur ska det göras? Vem gör vad? Datum för uppföljning: Underskrifter: 10 (11)

11 Bilaga 2 Uppföljning av åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tjelvars FO 2015/2016 Datum: Närvarande: Är målet för åtgärdsplanen uppnått? Vad återstår att göra? Ska ny åtgärdsplan upprättas? Om ny, datum: Underskrifter: 11 (11)