Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Gläntan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Pelikanen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som består av villor och bostadsrätter samt hyresrätter i form av radhus. Förskolorna ligger inom en radie på ca.5 km. Förskolan Gläntan består av fyra avdelningar. Under verksamhetsåret har de haft ålders grupper bestående av två avdelningar för små barn en avdelning 1-2 år och en avdelning 2-3 år och en större grupp med 4-5 åringar. Måbra Förskolor leds av en VD och två förskolechefer. Förskolecheferna har det operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av två - tre pedagoger från varje förskola. Utvecklingsgruppen strävar efter utveckling och likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt för förskolorna. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2012 som byggde på Gläntans verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten samt Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen, medarbetarenkäter samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar, i matråd och i olika projekt. Föräldrarna har i diskussionsgrupper på föräldramöten lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna. Verksamhetens förutsättningar 2012/2013 Förskolan Gläntan har haft barn på avdelningarna. Barngruppernas storlek har varierat under året alltefter barnens behov. Gläntan har i genomsnitt haft 20 platser per avdelning. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger 3 deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler än 19 barn på en avdelning beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än SK. 1

2 arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/veckan eller 22,5 timma. Om de har valt 22,5 timmar/veckan så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Förskolan Gläntans lokaler är ljusa och trevliga då förskolan totalrenoverades Rummen är ordnade för olika aktiviteter och där ges möjlighet till lek, skapande och lugna stunder. Lokalerna rymmer fyra avdelningar och två lekhallar. En av lekhallarna har inretts för olika rollekar och den andra är inredd som matsal. Ateljé finns på båda sidor av huset med material som är lockande och inspirerande. Hallarna har inretts med nya barngarderober där skiljeväggar avgränsar barnens utrymme för att ge bästa möjliga hygienförhållande. Ett kök och personalutrymmen samt förskolechefens kontor finns i en särskild del av förskolans lokaler. Gläntans gård rymmer både en äng och skog som inbjuder till spännande lekar i både sol och skugga. På gården finns gungor, sandlådor, cykelgångar, gungbräda samt lekställningar. Personaltäthet och pedagogernas kompetens Gläntan har haft tre- fyra personal per avdelning, varav minst en av dem har varit förskollärare. Gläntan har under verksamhetsåret haft sju förskollärare anställda och sju barnskötare. Varje avdelning har haft minst en förskollärare. I genomsnitt arbetade det 3,05 heltidstjänster per avdelning under året. Under året har 50 % av Gläntans personal haft pedagogisk högskoleutbildning. Gläntan har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov detta verksamhetsår. Däremot har en tal- och specialpedagog arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta mot dessa barn. All personal har deltagit i en föreläsning om Att organisera för en lyssnandets pedagogik av Per Bernemyr från Reggio Emilia institutet. Ledningen och Utvecklingsgrupp har under året fokuserat på utveckling av pedagogisk dokumentation i det dagliga arbetet. Utvecklingsgruppen har haft handledning av Per Bernemyr från Reggio Emilia institutet. Utvecklingsgruppen har sedan implementerat detta i olika forum så som avdelningsmöten och personalkonferenser. Förskolecheferna samt Pedagogistan och Ateljèristan har också deltagit i Dialogdagarna som annordnatas av Reggio Emilia institutet. All personal fick intern kompetensutveckling inom Miljön den tredje SK. 2

3 pedagogen. Ett flertal pedagoger från förskolan gick på Naturskolans kurs. All personal på förskolan har fått första hjälpen utbildning i ABC och utbildningen har varit riktad mot hur man gör om barn skadas. Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Relation och resurs samt Att samtala med barnens föräldrar, som Familj- och Skolservive anordnat. Pedagogerna som ingår i företagets miljöråd har tillsammans med en av förskolecheferna, deltagit i en informationsutbildning om nya Grön Flagg som innebär att vi nu arbetar med utvecklingsområden i projektform. Ledningen i företaget har gjort en GDQ analys av vilket stadium i grupprocessen de befinner sig i och för att synliggöra sina styrkor och vad de behöver utveckla. Alla anställda har deltagit i förtagets medarbetarenkät och hälsoanalys. Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid och gymnastik en kväll/vecka till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Dessutom har hon hållit en ergonomiutbildning för all personal. Gläntans Språkutvecklare har arbetat med barn som behöver extra språkstimulans. Språkutvecklaren har även fått handledning av Tal- och specialpedagogen. Perspektiv kund Normer och värden i förskolan 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande SK. 3

4 Förskolans resultatmål: - Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. - Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor) Åtgärder: Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka. Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling ska öka. Arbetet i verksamheten Förskolan Gläntan har haft två avdelningar med små barn, en avdelning med 1-2-åringar samt en avdelning med 2-3-åringar. Det har även funnits en större grupp med 4-5-åringar. De större barnen har haft två avdelningar samt lekhallen till sitt förfogande, där de har inrett verksamheten med olika pedagogiska rum så som ateljé, bygg och konstruktion, samt en matsal. Detta gör att de äldre barnen på ett naturligt sätt haft tillfällen till många olika gruppkonstellationer, samt haft tillgång till åldersanpassat material som gett ett flertal utmaningar. I olika samlingar och gruppkonstellationer, i både åldersblandade och åldershomogena grupper, har barnen fått möjlighet att utveckla förståelsen för vad demokrati är. De har bl.a. kunnat uttrycka sina åsikter och tankar samt fått möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Barnen har med hjälp av pedagogerna satt upp gemensamma regler för avdelningarna. Reglerna har varit levande genom att barn och pedagog vid behov återkopplat till det som de gemensamt bestämt. Ett fortlöpande projekt hos de äldre barnen har pågått hela året kring värdegrunden och delar ur barnkonventionen. Barnen och pedagogerna haft regelbundna barnråd. Pedagogerna har då dramatiserat olika scenarier som uppstår på förskolan, barnen har sedan fått diskutera de olika situationerna. Pedagogerna har använt sig av boken Tänk om med ämnen man diskuterat kring, t.ex. barn med olika funktionshinder och olikheter, vad som gör barnen glada och vad man behöver för att må bra. De yngre barnen har haft trygghet och inflytande som ett projekt, genom att upprepa aktiviter och bekräfta det som händer i barnens vardag med sånger och med ord samt att låta barnen prova samma aktivitet många gånger. I den vardagliga verksamheten uppmuntrar pedagogerna barnen att känna sig delaktiga t.ex. genom att ha miljöagenter, representanter i matrådet, i sångsamlingen och i de dagliga samlingarna på avdelningarna. Pedagogerna har använt dockor i rollspel, vid t.ex. konfliktlösningar. Dockorna har även varit med på samlingar. Ibland är de även med och löser vardagssituationer. När SK. 4

5 dockorna gör likadant som barnen så synliggör man situationen för barnen och de har lättare att förstå vad som är rätt och fel. Pedagogerna har även använt sig själva som rekvisita. Alla avdelningar har ökat sitt samarbete genom att ha gemensamma aktiviter i huset så som skräpplockardagar, cykellopp och bollmara. De har också haft gemensamma luncher utomhus. Barnen har kunnat välja aktivet efter intresse. Pedagogerna har delat ansvaret vid projektarbeten och uteaktiviter. Det har genomförts två stycken Måbra-dagar med barnen under verksamhetsåret med fokus på att må bra. På höstens Måbra-dag fick barnen smaka på exotiska frukter och ha miniröris på ängen. De fick också måla ute och de kunde få ansiktsmålning. På vårens Måbra-dagar har barnen erbjudits fotbad, målning och ansiktsmålning och massage. Genom massage och fotbad fick barnen träna kroppskontakt, närhet och därmed empati och förståelse för varandra. All personal på förskolan har aktivt deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn, utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i likabehandlingsplanen för den enskilda förskolan. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 82 % som svarat så tyckte: - 60 % att det är arbetsro i barngruppen (2012 var det 56 %) - 71 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex. mobbning (2012 var det 52 %) - 91 % att mitt barn är tryggt i förskolan (2012 var det 90 %) - 94 % att personalen bryr sig om mitt barn (2012 var det 97 %) Måluppfyllelse Målet är till en del uppfyllt. Föräldrarna känner sig överlag trygga med att personalen bryr sig om deras barn. Samarbetet mellan avdelningarna har ökat och alla barn känner all personal vilket ger trygga barn. Pedagogerna har under året i olika forum, diskuterat Måbra Förskolors värdegrund och förhållningssätt till barn och föräldrar t.ex. i fokusgruppsmöten och pedagogmöten samt på planeringsdagarna. Värdegrunden har också diskuterats regelbundet på avdelningsmöten och personal konferenser Barnen har jobbat med FNs barnkonvention genom böckerna Tänk om, Alla barns rätt att leka och Leka 3. Pedagogerna har också gestaltat olika uppkomna situationer genom att själva agera i rollspel, detta för att tydliggöra för barnen situationer som de själva hamnat i eller råkat ut för SK. 5

6 Ur medarbetarenkäten kan man utläsa att merparten av medarbetarna upplever sin hälsa som mycket bra eller bra. Analys Pedagogerna behöver bli ännu lite bättre på att påminna varandra om förskolans värdegrund och olika förhållningssätt. Pedagogerna har jobbat mycket med att ha rak kommunikation med varandra. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är något som ständigt måste diskuteras. Vi fastnar i gamla mönster men får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Detta är en fortlöpande process som alltid måste fortgå. Att ny personal anställts har varit positivt, men den pedagogiska medvetenheten kring arbetet och ett skiftande förhållningssätt påverkade under året kvalitén mellan de olika avdelningarna. Uppföljning av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse Målet är till fullo uppfyllt. Arbetsplanen mot kränkande behandling har färdigställts. Den har varit ute på remiss bland personalen och skall nu fördjupas i diskussioner på arbetsplatsen. Den har även inplanterats och diskuterats på föräldrarådet. Barnen görs delaktiga i värdegrundsarbetet i det dagliga arbetet. Analys Här kan man se att företagets systematiska värdegrundsarbete har gett resultat. Alla medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som krävs av dem. Alla har varit delaktiga i värdegrundsarbetet vilket har gjort att alla känner igen sig i företagets värdegrund. Detta avspeglar sig i barngrupperna som är lugna och konflikter är inte så vanligt förekomande. Föräldrar har förtroende för personalen. Ansvar och inflytande i förskolan 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklat sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) SK. 6

7 Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka (Ur Gläntans verksamhetsplan 2012/2013) Arbetet i verksamheten Förskolan har uppdaterat dokumentationen regelbundet så den är så aktuell som möjligt. Äldre dokumentation har satts in i pärmar eller liknande så de har kunnat återkoppla till det som gjorts tidigare. Måbra Förskolors miljögrupp består av barn från varje förskola tillsammans med förskolechef och pedagoger. Barnen har varit representanter för den egna förskolan och deltagit i det stora miljörådet vid två tillfällen per termin. Gläntans miljöråd, som har bestått av en pedagog och tre fyra representanter från stora avdelningen har arbetat med utvecklingsområdena demokrati i förskolan, utomhuspedagogiken och våra konsumtionsmönster. De har arbetat i olika projekt med flera kamrater från avdelningen. Miljörådsdokumentationen har sedan satts upp i stora korridoren intill lekhallen. Förskolan har haft skräpplockardagar där barnen har varit delaktiga. De äldre barnen har samlat återvinningsmaterial för att sedan lämna detta på miljöstationen. Genom månadsbrev/veckobrev och föräldramöten har förskolan informerat föräldrarna om verksamheten. Barnens projekt-/gruppdokumentationer har satt upp på avdelningarna. Förskolan har ställt ut delar av barnens värdegrundsarbete och olika skapande projekt i Väsbys konsthall på vårterminen. På förskolan finns ett matråd med barn från den stora avdelningen, 4-5-åringar, som tillsammans med kokerskan och en pedagog träffats en gång i veckan. Matrådsrepresentanterna tar med sig olika uppgifter tillbaka till avdelningen. Genom matrådsrepresentanterna och med de vuxnas stöd har frågor, tankar och information kring kosten lyfts i hela barngruppen. Barnen är även delaktiga i matsedelns innehåll. De har önskemat en gång i veckan och de får vara med i tyckandet och planerandet av Jullunch, Påsklunch mm Barnen gör ofta egna aktiva val i verksamheten, tex genom att välja sagor och sånger. De följer även med till bokbussen där de väljer böcker. Barnen har fått möjlighet att önska sånger och lekar på samlingarna. Pedagogerna har använt samlingsstunderna till att dramatisera sagor med barnen. Pedagogerna har tillsammans med barnen satt upp dokumentationen som visar deras läroprocess så att den har varit lätt överskådlig. De har använda digitalkameran och visat bildspel på datorn. De har också satt upp dokumentation ute på gården och de stora barnen har gjort en gubbe av trä som välkomnar alla till förskolan vid grinden. Gården har utsmyckats med olika saker så som bokstäver och mobiler och belysning i träden. Småbarnspedagogerna har skrivit och reflekterat om dagen med barnen i veckoplaneringskalendern i hallen. Barnen har sedan haft lättare att visa sina föräldrar SK. 7

8 vad de gjort under dagen. Pedagogerna har uppmuntrat barnens egna förslag till aktiviteter genom att bistå med material, leksaker eller den hjälp de behöver för att genomföra sina idéer. Leksaker och material har anpassats till barnens nivå så att de kan arbeta mer självständigt. Måbra Förskolor föräldraråd har varit aktivt under verksamhetsåret. Gläntan har haft en representant från varje avdelning med i föräldrarådet. På föräldramöten har föräldrarna i grupper diskuterat olika frågor som pedagogerna satt ihop utifrån de som framkommit i föräldraenkäten. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 82 % som svarat så tyckte: - 75 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i förskolans verksamhet (2012 var det 73 %) - 74 % att mitt barn uppmuntras till att ta ansvar i förskolan (2012 var det 75 %) - 72 % att mitt barns tankar och intressen tas till vara (2012 var det 74 %) Måluppfyllelse: Målet är till en viss del uppfyllt. Barnen erbjuds många till fällen till valmöjlighet men där kan det vara skillnad mellan större och små barn. Det finns dock ett stort intresse hos pedagogerna att utveckla verksamheten så att valmöjligheterna ökar. Barnen kan till större del bli delaktiga av val av dokumentation på avdelningen och i sin egen porfolio. Analys Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen skulle vi kunna utveckla barnens möjligheter att få reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade projekt ännu mer. För att kunna dokumentera på ett kvalitativt sätt så behöver pedagogerna diskutera processandet. Tid till reflektion bör prioriteras. Den didaktiska tanken hos pedagogerna behöver medvetande göras ännu mer så att utveckling av arbetssättet ökar tillfälle till delaktighet hos barnen. Utveckling/lärande i förskolan 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdenad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimmulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet SK. 8

9 Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Förskolans resultatmål: - Andelen föräldrar med barn i förskolan som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka. - Andelen föräldrar som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka. Åtgärder: - Förskolan ska ge föräldrar information om hur deras barn utvecklas. - Förskolan ska dela barngruppen så att det blir arbetsro. - Alla på förskolan ska känna till målen. Arbetet i verksamheten I barnens individuella portfolio finns dokumentation kring det enskilda barnets lärande samt hur barnen deltagit i gruppen vid olika projekt. Tras (tidig registrering av barns språkutveckling) har använts som ett stöd för att följa det enskilda barnets språkutveckling och på så sätt anpassa verksamheten utefter behoven hos det enskilda barnet, Samarbete med en tal och specialpedagog finns vid behov. En pedagog ansvara för att jobba med barn som behöver extra träning. Detta sker under lekfulla former med olika spel mm. Dokumentationen har funnits tillgänglig på förskolan både för de små barnen och för de större, detta har ökat barnen eget inflytande över sitt lärande då de tillsammans och med pedagogerna kunnat se och diskutera sitt lärande. Dokumentation för föräldrar har funnits på varje avdelning i hallar och via veckobrev och månadsbrev. På föräldramöten har verksamheten presenterats med bilddokumentation via dator. Förskolan har arbetat projektinriktat med barnen. Det har varit innehåll så som våra sinnen, Vatten projekt Fåglar och Värdegrunden Efter avslutade projekt har pedagogerna utvärderat både enskilt, pedagog/pedagog och med barn/pedagog. Barnen återkopplar ofta genom att titta igenom dokumentationen och diskutera med varandra. Förskolan har erbjudit åldersanpassat och varierande material för skapande aktiviteter. En stor ateljé med flera rum har lockat de större barnen intresse till skapande de har haft tillgång till lera och olika färger och mycket ostrukturerat material. Materialet är lätt tillgängligt för barnen. De äldre barnen har haft möjlighet att använda rummen själva. De yngre barnen har kunnat använda sin ateljé tillsammans med en pedagog som låt dem prova på olika sätt att skapa Förskolan har erbjudit en åldersanpassad verksamhet med stort inflytande för barnen, samt ett lärande i projektform. Förskolan arbetade i olika projekt under året och innehållet i projekten styrdes av barnens intressen. Det har varit både fågel och - vattenprojekt samt om våra sinnen men även flera andra projekt. De stora barnen har haft ett projekt kring SK. 9

10 iordningställande av en egen köksträdgård med olika planteringar. Barnen har sedan kunnat ta del av växandet och smakat på de saker de odlat så som tomater, potatis mm. Kokerskan har varit involverad i arbetet kring grönsakerna och bidragit med en god soppa som barnen fått till lunch. Barnen har haft ett staffli uppställt där har de kunnat måla av olika växter, fåglar mm. På småbarnssidan har de yngsta barnen använt sig av ett sandbord där har de kunnat utforska olika material så som sand, ärter och böner som de kunnat hälla och ösa med olika redskap. De har också använt sig av vatten bordet för att utforska vatten. Förskolan har skapat en snickerboa i ett av uteförråden till de stora barnen. Där har det verktyg och material för skapande och konstruktion. De finns två betonghästar som ger tillfälle till rollek, barnen har tillgång till ryktsaker och sadeltäcken mm. Pedagogerna har ställt iordning ett vattenrum där barnen lekt och experimenterat med vatten. Barnen har haft tillgång till olika material för sina experiment, t.ex. ett vattenbord, de små barnen har använt sig av ett sandbord inne där de kunnat experimentera och utforska både sand och bönor, ärtor mm. de har kunnat mäta ösa och hälla. Den pedagogiska miljön på förskolan har utvecklats genom att ateljéerna har gjorts om för att locka till mer inspiration och skapande. Pedagogerna möblerar om på avdelningarna för att anpassa miljön efter barnens behov. Lilla lekhallen har inretts som matsal och ett rum för lugna aktiviteter så som pussel och pärlor mm. Rörelsehallen har anpassats till att förutom rörelse, även fungera som ett rum med olika så rum för bygg och konstruktion mm. Där har musikpedagogen sina musiksamlingar med barnen i De små barnen har använt ateljén inne på avdelningen. Barnen har haft möjlighet till fritt skapande i närvaro av en pedagog. Utomhus har barnen tillgång till både skog och sandlek. Skogen har utforskats med alla sinnen både med lukt, känsel och kroppsligt. Förskolans skapande material har samlats i ett stort gemensamt förråd så att personalen bättre fått en översikt över vilket material som funnits i huset. Detta har gjort materialet mer lättillgängligt än om det varit spritt mellan de olika avdelningarna. Utomhus har barnen använt två stafflin som satts fast på ytterväggen men även fristående stafflin har funnit att använda. En pedagog på varje avdelning har ansvarat för att barnen fått Miniröris eller annat rörelsepass en gång i veckan inne eller utomhus. De har även besökt skogen där barnen kan utforska med hela kroppen och sina sinnen. De har luktat på löv och följt spår av djur. Barnen har tagit med sig saker hem till förskolan som de hittat för att skapa med. Barnen har arbetat utomhus med mattepåsar, uppdragskort och vid flertalet tillfällen har de haft skapande verksamheter ute. De har även tagit med sig mattermosar ut och ätit lunchen ute SK. 10

11 Fyra- och femåringarna har haft mycket utomhusrörelse, barnen har promenerat i närområdet, lekt på närliggande fotbollsplan och i olika lekparker. De har också gjort större utflykter till Skansen och besökt musikmuseet samt Musikskolans konsert. De yngre barnen har haft organiserad och fri rörelselek i skogen och i närliggande lekparker. De har besökt kyrkan för att ta del av julberättelse och berättelsen om Noaks ark. Rörelse är en av Måbra Förskolors hörnstenar. Barnen har erbjudits många olika former av rörelse så som hinderbanor både ute och inne. De äldre barnen har haft ett rörelseprojekt Gladiatorerna där har de klättrat och tagit tid mm. Andra sporter de provat är fotboll, bandy och basket. På vinterhalvåret har barnen åkt skridskor och pulka. De har också utforskat sin närmiljö med olika promenader och besök på olika lekplatser. De har också promenerat till miljöstationen och till de stora miljömötena. De yngre barnen använder sig av gårdens möjligheter till rörelse så som att gå upp för backen klättra på stenar mm. De har också erbjudits dans och miniröris och promenader i närmiljön. Alla barnen har kunnat välja mellan de olika alternativen av rörelse. I de dagliga samlingarna har pedagogerna använt rekvisita för att levandegöra sångerna och ramsorna. De har använt handdockor på samlingarna där barnen eller personalen dramatiserat en saga eller en sång. De äldre barnen har haft barnråd där de lyft upp saker som barnen upplevt som jobbiga och de blivit ledsna för eller osams om mm. Barnen har kunnat skriva ner saker de vill ta upp på en tavla själva eller med stöd av fröken. Måbra Förskolor har under året haft en anställd musikpedagog som varit en dag/veckan på varje förskola. Varje måndag har hon haft musikgrupper på Gläntan. Musikgrupperna har varit åldersanpassade. I de olika grupperna har barnen sjungit och dramatiserat. Barnen har fått spela med instrument under sångsamlingarna. Barnen har uppskattat sångsamlingarna och pedagogerna har inspirerats av musikpedagogen. Flickor och pojkar erbjuds olika typer av utklädningskläder där de i leken kunnat prova på olika roller. Pedagogerna har medvetet delat barnen i pojk- och flickgrupper vid olika tillfällen så att de fått prova på i egen takt t.ex. vid gympa och olika sporter. Pedagogerna har blandat traditionella pojk-/och flickleksaker så att alla kan ta del av alla saker, t.ex. barbiedockor och bilar har blivit en bra gemensam lek. Flickor och pojkar har haft samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Miljön har varit anpassad för de olika åldrar som barngruppen varit delad i. Allt material har varit synligt och utmananade för barnen, miljön på förskolan har varit föränderlig utefter barnens behov SK. 11

12 Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 82 % som svarat så tyckte: - 83 % att verksamheten är stimulerande för mitt barn (2012 var det 93 %) - 94 % att mitt barn trivs i förskolan (2012 var det 98 %) - 85 % att personalen är engagerad i mitt barns utveckling (2012 var det 90 %) - 75 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2012 var det 74 %) Måluppfyllelse: Målen är till stor del uppfyllda. Pedagogerna har medvetet arbetat med barnens lustfulla lärande genom att stödja och uppmuntra deras intressen. Det pedagogiska arbetet har gjort att barnen fått en vardag fyllt med omsorg och lärande i kreativa miljöer. Medvetenheten kring det enskilda barnets läroprocess har inte varit lika självklar för alla pedagoger då deras didaktiska medvetenhet behöver lyftas för att kunna dokumentera just lärandet så att det synliggörs för barnen och föräldrarna. Analys: Alla avdelningar har inte utvecklats lika i sin medvetenhet kring projektarbete och av dess form, detta gör att det kan upplevas som en ojämn kvalitet. Alla barn har dock jobbat med projekt och teman i sin vardag, men den tydliga läroprocessen hos det enskilda barnet har inte framkommit hos alla avdelningar, då det har upplevts av vissa pedagoger som svårt att få grepp om hur man jobbar projektinriktat och hur man skall utmana barnen vidare i sina tankar. Projekten har då avslutats tidigare än nödvändigt när inte alla pedagoger haft kunskap om hur vi ska utmana och tillföra olika saker till projekten för att öka utmaningen för barnen. Barn i behov av särskilt stöd 2012/2013 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Ingen pedagog har varit anställd för barn i behov av särskilt stöd under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Språkansvarig pedagog har delat in barnen i olika grupper utefter barnens språkliga behov. Språkpedagogen har erbjudit barnen extra språkstimulans och lek genom SK. 12

13 mungymnastik, vokal- och konsonantspel, rim och ramsor etc. två förmiddagar i veckan. Tal och specialpedagogen har arbetat mer riktat mot några barn på förskolan. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 88 % som svarat så tyckte: - 75 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2012 var det 84 %) Måluppfyllelse Målet är inte till sin helhet uppfyllt. Förskolan kan bli tydligare på att meddela enskilda föräldrar hur de stödjer just deras barn. Analys: Det är viktigt att alla som arbetar på förskolan förstår hur man agerar kring barn som behöver lite extra stöd, tydlig information om hur man stödjer det enskilda barnet ska gå ut via information till de föräldrar var barn berörs. Förskolan bör utveckla sin förmåga att möta alla föräldrars oro med respekt och med tydlighet kring hur vi arbetar. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Gläntan bedriver en verksamhet av hög kvalitet med vissa utvecklingsoråden. Pedagogerna är engagerade och entusiastiska. De är skickliga på att se nya möjligheter att utveckla den pedagogiska verksamheten. De har under året jobbat mycket med värdegrunden detta för att öka kunskapen om hur olika vi människor är och hur vi ska anpassa vårt arbete utefter de utmaningar vi möter. Både för barnen och enskilda föräldrar. Detta har också synts i den dokumentation som finns på förskolan. Förskolan bedriver idag en hög kvalitet med en tydlig medvetenhet kring hur de ska få barn och föräldrar trygga och tycka om sin förskola. En förskola där omsorg och lärande kompletterar barnens vardag. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att: - 91 % tycker att de är nöjda med verksamheten på sina barns förskola (2012 var det 89 %) % tycker att de kan rekommendera sin förskola (2012 var det 84 % ) - Detta visar att de insatser som gjorts i form av en omorganisation och att nyanställa personal ger resultat. Gläntan ligger nu nära kommungenomsnittet i helhet. Inom området med Normer och Värden ligger de över kommunsnittet på några frågor. Detta kan bero på att förskolan lagt stort SK. 13

14 fokus på värdegrunden och hur de får barnen delaktiga. Förskolans gemensamma resultat har sjunkit en del, detta kan bero på att vi haft en skiftande kvalité mellan avdelningarna. Detta beror på att vi inte fått med alla pedagoger ännu i det nya arbetssättet med projekt och pedagogisk dokumentation samt att den didaktiska tanken och medvetenheten är olika hos olika pedagoger. Under året som gått har ledningen inom företaget arbetat med en medarbetarenkät hälsoanalys av både personal och ledning med företaget InPartner AB. 87 % av medarbetare anser att de i rätt yrke på rätt arbetsplats 80 % trivs med ledningen Detta visar på en stor trivsel och att pedagogerna tycker om sitt arbete vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling. Åtgärder för förbättring - Synliggöra förskolans arbete för föräldrarna genom att hålla dokumentationen aktuell - Synliggöra förskolans miljöarbete för föräldrarna - Barnen skall ges möjlighet att reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutande projekt - Barnen skall ges möjlighet att agera mer självständigt - Göra barnen mer delaktiga i samlingarna - Stimulera till barnens delaktighet vid dokumentation - Göra dokumentationen om barnens läroprocesser mer synlig för föräldrar - Förbättra den pedagogiska medvetna didaktiska tanken hos alla som jobbar på förskolan - Öka kunskapen hur vi jobbar med projekt och pedagogisk dokumentation. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetarna och barn har haft inflytande och varit delaktig i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät samt samtal med barn och föräldrar. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Solveig Karlsson Förskolechef Måbra Förskolor AB Upplands Väsby SK. 14