Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Gläntan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Gläntan Grundfakta om förskolan Förskolan Gläntan ingår tillsammans med förskolorna Bollen, Råbäcken och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som består av villor och bostadsrätter samt hyresrätter i form av radhus. Förskolorna ligger inom en radie på ca.3 km. Förskolan Gläntan består av fyra avdelningar. Under verksamhetsåret har de haft ålders grupper. Två avdelningar för små barn 1-3 år och en större grupp med 4-5 åringar. Måbra Förskolor leds av en Vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en Fokusgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten tillsammans med ledningen. Fokusgruppen består förutom ledningen av en förskollärare från varje avdelning. Fokusgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2011 som byggde på Gläntans verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten samt Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen, medarbetarenkäter samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar, Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar, i matråd och i olika projekt. Föräldrarna har i diskussionsgrupper på föräldramöten lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna. Verksamhetens förutsättningar 2011/2012 Gläntan hade i genomsnitt under året 6,0 barn/årsarbetare. Måbra Förskolor hade 6,21 barn/årsarbetare enl. statistik från SCB okt Förskolan Gläntan har haft barn på avdelningarna. Barngruppernas storlek har varierat under året alltefter barnens behov. Gläntan har i genomsnitt haft 20 platser per avdelning. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 66 % så ger 3 deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler än 19 barn på en avdelning beroende , EK 1

2 på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/veckan eller 22,5 tim. Om de har valt 22,5 timmar/veckan så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur Förskolan Gläntans lokaler är ljusa och trevliga eftersom förskolan totalrenoverades Rummen är ordnade för olika aktiviteter. Lokalerna rymmer fyra avdelningar, två lekhallar. En av lekhallarna har inretts för olika rollekar och den andra är inredd för rörelseaktiviteter. Ateljé finns på båda sidor av huset med material som är lockande och inspirerande. Hallarna har inretts med nya barngarderober där skiljeväggar avgränsar barnens utrymme för att ge bästa möjliga hygienförhållande. Ett kök och personalutrymmen samt förskolechefens kontor finns i särskild del av förskolans lokaler. Gläntans gård rymmer både en äng och skog som inbjuder till spännande lekar i både sol och skugga. På gården finns gungor, sandlådor, cykelgångar, gungbräda samt lekställningar. Personaltäthet och pedagogernas kompetens Gläntan har haft tre- fyra personal per avdelning, varav minst en av dem har varit förskollärare. Gläntan har under verksamhetsåret haft sju förskollärare anställda och sju barnskötare. Varje avdelning har haft minst en förskollärare. I genomsnitt arbetade det 3,05 heltidstjänster per avdelning under året. Under året har 50 % av Gläntans personal haft pedagogisk högskoleutbildning. Gläntan har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov. En tal- och specialpedagog har arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta mot dessa barn Ledningen och Fokusgruppen har under året fokuserat på den reviderade läroplanen för förskolan och den nya skollagen samt att implementerat dem hos övrig personal. Kunskapen har sedan spridits i olika forum inom företaget. All personal fick välja på intern kompetensutveckling inom Genus, kamera hantering och dokumentation, utomhus pedagogik i skogen samt skapande verksamhet. Pedagoger inom företaget höll i dessa utbildningar. Två pedagoger gick under hösten 2011 en kurs i Utforskande pedagogik för de yngsta barnen 1-3 år. All personal på förskolan fick en studieresa till Italien där de gjordes studiebesök på förskolor för att se hur man jobbar I Reggio Emilia , EK 2

3 Under året fortsatte det systematiska hälsoarbetet som startades året innan. Företagets friskvårdspedagog har fortsatt med massage för personalen samt gymnastik. Dessutom utökades hennes uppdrag till att även innefatta individuell friskvårdscoachning för de som önskar hon har också utökat med en eftermiddag på vardera förskolan med massage på plats. Normer och värden i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Kommungemensamt förbättringsområde: -Alla barn har en arbetsmiljö som präglas av studièro, glädje trygghet och stimulans Som bidrar till god hälsa. Nationellt mål: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolans resultatmål: - Andelen Barn/föräldrar som är nöjda med arbetsron skall öka - Andelen föräldrar som är nöjda med tryggheten skall öka - Andelen föräldrar som är nöjda med personalens bemötande skall öka - Korttidsfrånvaron bland personalen skall minska. - Andelen barn och föräldrar som är nöjda med ansvar och inflytande skall öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med att deras synpunkter och önskemål tas till vara skall öka. - Andelenen föräldrar som är nöjda med information och dokumentation om barens utveckling skall öka. - Förskolan skall vara grön flagg certifierad under temat närmiljö. Åtgärder: - Anpassa handlingsplanen mot kränkande behandling med mål specifika för Gläntan. - Vi skall stimulera medarbetarna till att röra sig mer samt erbjuda massage. - Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna där ett gemensant förhållningssätt till barn och medarbetare skall arbetas fram. - Vi skall väva in värdegrundsfrågor och olika dilemman i allt vi gör med barnen. - Barnen skall ges möjlighet till att reflektera och utvärdera projekt och aktiviter. - Göra baren mer delaktiga i portfolio. - Stimmulera barns delaktighet vid dokumentation. - Göra dokumentation om barnens läroprocesser mer synlig. - Vidareutveckla mat och miljöråd med barnen. - Utveckla den dagliga dialogen med föräldrar. - Informera om förskolans uppdrag på föräldramöten. - Göra föräldrar mer delaktiga i planeringen för sina barns utveckling , EK 3

4 . - Vi skall ta med barnen i planering av gården - Vi skall ha skräpplockardagar - Vi skall utforska vår närmiljö - Vi skall låta barnen ta med saker de hittar ute i naturen och låta dem återanvända dem. Arbetet i verksamheten Förskolan Gläntan har haft två avdelningar med yngre barn 1-3 år samt en större grupp med 4-5 åringar de äldre barnen har haft två avdelningar samt lekhallen till sitt förfogande där verksamheten är indelad med olika pedagogiska rum så som Ateljé bygg och konstruktion, samt en matsal. Detta gör att de äldre barnen på ett naturligt sätt haft tillfällen till många olika gruppkonstellationer samt haft till gång till ålders anpassat material som gett många utmaningar. I olika samlingar och grupper har barnen fått möjlighet att utveckla förståelsen för vad demokrati är. De har bl.a. kunnat uttrycka sina åsikter och tankar samt fått möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Barnen har med hjälp av pedagogerna satt upp gemensamma regler för avdelningarna. I reglerna har det ingått hur många barn som kunnat vara i de olika rummen samtidigt. Allt för att skapa lugn och ro så att det blir en bra miljö för alla. Reglerna har varit levande genom att barn och pedagog vid behov har kunnat återkoppla till dem. I den vardagliga verksamheten uppmuntrar pedagogerna barnen att känna sig delaktiga t.ex. genom att ha miljörepresentanter och representanter i matrådet. I sångsamlingen och i de dagliga samlingarna på avdelningar är barnen delaktiga på många olika sätt. De äldre barnen (4-5 år) ingår i förskolans matråd där diskuteras var vår mat kommer ifrån och nyttan av att ha bra kostvanor tillsammans med en pedagog och koken, där får de vara med och tycka om maten kring våra stora högtider så som jul lunch, påsk lunch mm. Alla barn får vara delaktiga i att ta fram en önskematsedel. De äldre barnen är också delaktiga i Måbra Förskolors stora miljöråd där träffas pedagoger och barn från de olika förskolorna tillsammans med förskolechef för att diskutera kring våra Grön flagg mål samt att presentera dokumentation av vad som gjorts på respektive förskola kring de upplyfta målen. På vår värdegrundsdag diskuterade pedagogerna kring vår handlingsplan för kränkande behandling. Vi hade en värdegrundsteater för all personal Tant Us knorkiga känslostuga där togs olika känslor och etiska dilemman upp som ledde till diskussioner i ämnet. I vårt värdegrundsarbete har pedagogerna haft diskussioner om hur vi skall vara mot varandra. Samt med barnen använt sig av konkreta situationer i form av rollspel och dockor. Dockorna har även varit med på samlingar. Ibland är de även med och löser vardagssituationer. När dockorna gör likadant som barnen så synliggör man situationen för barnen och de har lättare att förstå vad som är rätt och fel. De stora barnen har också fått en föreställning av teater Tant U som spelade en pjäs om relationer och känslor , EK 4

5 Den pedagogiska miljön på förskolan har utvecklats genom att ateljén har gjorts om för att locka till inspiration och skapande. Pedagogerna möblerar om på avdelningarna för att anpassa miljön efter barnens behov. Lilla lekhallen har inretts med olika små rum som inbjuder till könsneutrala lekar. Rörelsehallen har anpassats till att ha olika sorters lekar. Där har musikpedagogen tillsammans med en förskollärare med intresse för musik haft drama och musiksamlingar med barnen i olika åldersgrupper. Rummen på avdelningen har dock varit förändliga efter gruppen behov och önskemål, lekhallen har haft utrymme för olika sorters lek men snabbt kunna förvandlas till rörelse rum, hela tiden har rummen utformats med att vi haft genus glasögon på oss Förskolan har arbetat projektinriktat med barnen. Efter avslutade projekt har pedagogerna utvärderat både enskilt, pedagog/pedagog och med barn/pedagog. Barnen återkopplar ofta genom att titta igenom dokumentationen och diskutera med varandra. Projekten har pågått i sex veckor och sedan utvärderas för att kunna gå vidare. Projekten startas av att pedagogerna gjort observationer av barnens intressen. Projekten har ofta inletts med introduktions av en så kallad pilotgrupp bestående av de barn som haft starkast intressen för just det ämnet. Arbetet har sedan lämnat spår hos de andra barnen och på så sätt utvecklats. Projekten har innehållit matematik naturkunskap samt skapande mm. Alla avdelningar har ökat sitt samarbete genom att ha gemensamma aktiviter i huset så som Måbra dagar, skräpplockardagar och cykellopp, bollmara de har också haft gemensamma luncher utomhus. Pedagogerna har också samarbetat då det varit sjukfrånvaro. Barnen har kunnat välja aktivet utefter intresse. Pedagogerna har delat ansvaret vid projektarbeten och uteaktiviter. Dokumentationen har utvecklats under hela året. De olika projekten har dokumenterats med olika slags dokumentation hos de små har det varit stora bilder med tydlighet kring vad barnen gör. De har suttit i barnens höjd och det har också suttit liknande bilder med text för föräldrar i deras höjd. De stora barnens tankar i samband med projekten har skrivits ner i projekt böcker som sedan använts under reflektionstiden. Barnen har varit delaktiga av val av dokumentation av sitt lärande. De har också berättat på föräldrasamtal utifrån dokumentation vad de lärt sig i de olika projekten. Föräldrar har fått ta del av förskolans arbete i form av månandsbrev och veckobrev där barnens arbete presenterats. På föräldramöten har pedagogerna pratat om vad de olika projekten innehållit för slags lärande, där har också läroplanen diskuterats. Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon har erbjudit massage varannan vecka och gymnastik en kväll/veckan till alla anställda. Hon har även erbjudit individuell friskvårdscoachning såsom sluta rökasamtal, gett individuella träningstips och kostråd. Hon har utökat massagen med en eftermiddag i veckan på de respektive förskolorna en månad i taget. Två stycken Måbra dagar med barnen har genomförts under verksamhetsåret. På höstens Måbra dag fick barnen fruktprovning, hand och fotmassage, under , EK 5

6 vårens dagar erbjöds uteaktiviter så som ansiktsmålning fotbad, olika ledda lekar samt snickeri. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 72 % som svarat så tyckte: - 56 % att det är arbetsro i verksamheten (2011 var det 78 %) - 81 % att de upplever att barnet är trygg i förskolan(2011var 93 %) - 78/ att personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (2011var det 96 % ) - 69 % att i förskolan får mitt barn lära sig hur vi människor påverkar miljön(2011 var det70%) Måluppfyllelse Målet är till viss del uppfyllt. Föräldrarna känner sig trygga med att personalen bryr sig om deras barn. Samarbetet mellan avdelningarna har ökat och alla barn känner all personal vilket ger trygga barn. Miljön är väl anpassad för de olika åldra av barnen pedagogerna möter barnen utifrån deras intressen och låter alla vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar. Pedagogerna har under året i olika forum, diskuterat Måbra Förskolors värdegrund och förhållningssätt till barn och föräldrar t.ex. på fokusgruppsmöten och pedagogmöten och personalkonferenser samt på planeringsdagarna. Analys Pedagogerna behöver bli lite bättre på att påminna varandra om förskolans värdegrund och arbetssätt. Pedagogerna har jobbat mycket med att ha rak kommunikation med varandra. De behöver fortsätta utveckla sitt sätt att nå ut med olika sorts information till föräldrar. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är något som ständigt måste diskuteras. Vi fastnar ofta i gamla mönster, men får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Samhället utvecklas och även forskingen kring vårt arbete och synen på barnens sätt att utvecklas. Vi behöver ständiga diskussioner för att arbetet skall utvecklas. Detta är en fortlöpande process. Att ny personal anställts har varit positivt. Den större organisationsförändringen till mer åldersanpassade barngrupper har påverkat utvecklingen ytterligare i positiv riktning. Uppföljning av likabehandlingsplanen Förskolans resultatmål , EK 6

7 - Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans - Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt (Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor) Åtgärder Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med tydliga mål specifika för Gläntan Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna (Ur Gläntans verksamhetsplan 2011/2012) Resultat Förskolan har utarbetat en handlingsplan specifik för Gläntan Förskolan har haft värdegrundsdag med diskussioner kring ämnet. Måluppfyllelse Målet är till fullo uppfyllt. Arbetsplanen mot kränkande behandling har färdigställts. Den har varit ute på remiss bland personalen och skall nu fördjupas i diskussioner på arbetsplatsen. Pedagogerna har tagit del av varandras tankar kring uppförandet av teater Tant U knorrigas känsloverkstad På en planeringsdag under hösten samlades alla anställda i företaget och arbetade med likabehandlingsplanen och värdegrundsfrågor. Medarbetarna fick under dagen arbeta fram de värdegrundsord som skall genomsyra den kultur som skall råda inom företaget. De arbetade i olika konstellationer både praktiskt och teoretiskt. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas egna mål i likabehandlingsplanen. Analys Här kan man se att företagets systematiska värdegrundsarbete har gett resultat. Alla medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som krävs av dem. Alla har varit delaktiga i värdegrundsarbetet vilket har gjort att alla känner igen sig i företagets värdegrund samt utvecklat bra förhållningsätt till varandra och barnen. Barnen har ett gott förhållningsätt till varandra och sina pedagoger. Föräldrarna är nöjda med pedagogernas bemötande. Ansvar och inflytande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål , EK 7

8 Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. (Ur Lpfö 98) Förskolans resultatmål - Andelen barn och föräldrar som är nöjda med ansvar och inflytande ska öka (Ur Gläntans verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Barnen skall ges möjlighet att reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutande projekt Stimulera till barnens delaktighet vid dokumentation Göra dokumentationen om barnens läroprocesser mer synlig Utveckla den dagliga dialogen med föräldrarna om barnens utveckling Informera om förskolans uppdrag på föräldramöten Förbättra den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra läroprocessen Vi skall arbeta för att stärka vår profil genom att vidare utveckla rörelsen, utomhus pedagogiken, fostran till goda kostvanor och erbjuda kreativa och hygeniska lokaler (Ur Gläntans verksamhetsplan 2011/2012) Arbetet i verksamheten Förskolan har uppdaterat dokumentationen regelbundet så den är så aktuell som möjligt. Alla barnen har haft en egen anslagstavla där de har satt sin egen dokumentation som de är extra stolta över. Äldre dokumentation har satts in i pärmar eller sparats så de kunnat återkoppla till det som gjorts. Måbra Förskolors miljögrupp består av barn från varje förskola tillsammans med förskolechef och pedagoger. Barnen har gått två och två till miljörådet som haft träffar på de olika förskolorna ca 1 gång i månaden. Gläntans miljöråd, som har bestått av en pedagog och några större barn, de har träffats regelbundet inför varje miljöråd. De har också delgett vad de gjort på mötet, till de andra barnen på samlingar. På så sätt har de tagit med sina kamrater i de upplyfta målen för grön flagg och gjort alla delaktiga. Miljörådsdokumentationen har satts upp i stora korridoren intill lekhallen. Förskolan har haft en Grön-flaggfest för att fira att de har blivit Grön-flaggcertifierade. Under våren odlade barnen en mängd olika saker för att följa processen. Avslutningen av miljörådet gjordes vid vår närliggande sjö där alla barnen målade akvareller av miljön vid sjön. Genom månadsbrev/veckobrev och föräldramöten har förskolan informerat föräldrarna om verksamheten. Barnens individuella lärande - och lärande i kooperativa processer har satts upp på avdelningarna. Förskolan har ställt ut delar av barnens alster och skapande projekt i ett projekt arbete kring Sanda kärret. Där bjöd de in allmänhet och politiker samt föräldrar till en stor presentation med olika installationer i dess naturliga miljö. På förskolan finns ett matråd med barn från storbarnen, som tillsammans med kokerskan och en pedagog träffats en gång i veckan. Matrådsrepresentanterna tar med , EK 8

9 sig olika uppgifter tillbaka till avdelningen. Genom matrådsrepresentanterna, med de vuxnas stöd har frågor, tankar och information kring kosten lyfts i hela barngruppen. Barnen är även delaktiga i matsedelns innehåll. Pedagogerna har skrivit och reflekterat om dagen med barnen i veckoplaneringskalendern i hallen. Barnen har sedan haft lättare att visa sina föräldrar vad de gjort under dagen. Pedagogerna har uppmuntrat barnens egna förslag till aktiviteter genom att bistå med material, leksaker eller den hjälp de behöver för att genomföra sina idéer. Leksaker och material har anpassats till barnens nivå så att de kan arbeta mer självständigt Barnen har fått möjlighet att önska sånger och lekar på samlingarna. Pedagogerna har använt samlingsstunderna till att dramatisera sagor med barnen samt att jobba med språk och matematik i olika lekar och övningar. Barnen har också haft samlingar i naturen och där funnit matematiken och språket i naturliga ting så som pinnar, kottar mm. Pedagogerna har tillsammans med barnen satt upp dokumentationen som visar deras läroprocess så att den varit lätt överskådlig. De har använda digitalkameran och visat bildspel på datorn. De har också bifogat bilder i veckobrev/månadsbrev där föräldrar kunnat delta och få stöd i samtalen med sina barn. Måbra Förskolor föräldraråd har varit aktivt under hela verksamhetsåret. Gläntan har haft en representant från varje avdelning med i föräldrarådet. På föräldramöten har föräldrarna i grupper diskuterat olika frågor som rört den dagliga verksamheten. Där har också redogjorts för våra fyra hörnstenar utomhuspedagogik, rörelse, hygeniska och kreativa lokaler samt fostran till goda kostvanor Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 72 % som svarat så tyckte: - 75 % att mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan (2011 var det 78 %). Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är till stor del uppnådd. Barnen är i större utsträckning mer delaktiga i utvärderingarna. Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen har de utvecklat barnens möjlighet att få reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade projekt. Det finns ett stort engagemang hos personalen att vidareutveckla och ta tillvara barnens inflytande och delaktighet. Analys Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen skulle vi kunna utveckla barnens möjligheter att få reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade projekt ännu mer. För att kunna dokumentera på ett kvalitativt sätt så behöver pedagogerna diskutera vad för slag lärande de ser i dokumentationen där , EK 9

10 behöver de också se sin egen påverkan som pedagog. Och hur de kan påverka viken slags utveckling lärandet tar. Tid till reflektion bör prioriteras. Utveckling/lärande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationella mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett: Nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta och utrycka tankar, ställa frågor, argumenterera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av och samtala om dessa. Förskolans resultatmål: - Andelen barn/föräldrar som upplever att deras barn får det stöd och hjälp som behövs skall öka. - All personals medvetenhet till pojkar och flickors olika förutsättningar skall öka - Personalens egna attityder och förhållningssätt till pojkar och flickor skall medvetandegöras (Ur Gläntans verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: - Förskolan skall arbeta i projektform. - Förskolan skall i de olika projekten medvetandegöra och lyfta fram matematik, teknik skapande och naturvetenskap - Förskolan skall organisera om barngrupperna till mer åldershomogena grupper. - Påbörja diskussioner i olika forum om hur vi ska ge barn med annat modersmål stöd och möjlighet att utveckla sitt modersmål. - Fortsätta diskussioner kring könsroller och medvetet erbjuda flickor och pojkar olika aktiviter oavsett rådande könsroller samt fortsätta utveckla den pedagogiska miljön så den blir könsneutral och inbjuder till kreativitet. Arbetet i verksamheten Förskolan har erbjudit åldersanpassad och varierande verksamhet med stort inflytande för barnen, samt ett lärande i projektform där barnen fått tillfälle att lära sig i grupp.. En stor ateljé med flera rum har iordningsställt. Materialet är lätt tillgängligt för barnen. De äldre barnen har haft möjlighet att använda rummen själva medan de yngre barnen kunnat vara där tillsammans med en pedagog. På ena halvan av huset har två avdelningar gjorts om till en stor avdelning som är indelade i olika pedagogiska rum. Där har man också ställt i ordning en gemensam ateljé där materialet är synligt i barnens höjd. Ett mindre rum som angränsar till ateljén har gjorts om till ett materialrum där det finns olika sorters skapande material, t.ex , EK 10

11 pinnar, kottar, toarullar, stenar etc. Barnen har haft möjlighet till fritt skapande i närvaro av en pedagog. Utomhus har två stafflin satts upp på ytterväggen för spontan verksamhet och gruppverksamhet. Pedagogerna har tillsammans med barnen hittat några större Förskolan har skapat en snickerboa i ett av uteförråden till husets alla barn. Där har det funnits verktyg och material för skapande och konstruktion. Gården har också dekorerats med bokstavsträd, bilvägar trafiksyltar samt busshållsplats Pedagogerna har ställt iordning ett vattenrum där barnen lekt och experimenterat med vatten. Barnen har haft tillgång till olika material för sina experiment, t.ex. ett vattenbord, bunkar att hälla och ösa, fiskar och andra vattendjur, båtar mm. Pedagogerna har gjort i ordning ateljén inne på avdelningen för yngre barn så den blivit mer tillgängligt. De har sänkt hyllorna och material har gjorts väl synligt i barnens höjd. Det höga skåpet har använts till skapande material, t.ex. pinnar, kottar, toarullar etc. Barnen har haft möjlighet till fritt skapande i närvaro av en pedagog. Förskolans skapande material har samlats i ett stort gemensamt förråd så att personalen bättre fått en översikt över vilket material som funnits i huset. Detta har gjort materialet mer lättillgängligt än om det varit spritt mellan de olika avdelningarna. Utomhus har barnen spontant använt två stafflin som satts fast på ytterväggen men även i gruppverksamheten tillsammans med en pedagog. Barnen har odlat blommor ute på gården. Under olika dagar i veckan har barnen varit indelade i olika projektgrupper där har de haft möjlighet att utforska olika material. Där har tankar kring hur saker och ting fungerar utbytts. Under hösten har barnen bland annat fått jobbat med olika projekt kring bilar och naturen kring förskolan. Under våren handlade det mycket om vatten i olika former så som fryst, temperaturer mm. En pedagog på varje avdelning har ansvarat för att barnen fått rörelsepass en gång i veckan i lekhallen eller utomhus. De har även besökt skogen. De har regelbundet besökt olika lekparker i närområdet. Barnen har haft mycket utomhusrörelse, barnen har promenerat i närområdet, lekt på närliggande fotbollsplan och i olika lekparker. Inomhus har de haft avslappnande rörelseaktiviteter såsom massage och sagoläsning. De yngre barnen har haft organiserad och fri rörelselek i skogen och i närliggande lekparker. Pedagogerna har regelbundet använda mattepåsarna i skogen med barnen. Pedagogerna har låtit barnen arbeta utomhus med mattepåsar, uppdragskort och geometri- memory och vid flertalet tillfällen har de haft skapande verksamheter ute. De har även tagit med sig mat-termosar ut i skogen, de har också ätit lunchen ute på gården. I de dagliga samlingarna har pedagogerna använt rekvisita för att levandegöra sånger och ramsor. De har använt sig av handdockor på samlingarna där barnen eller personalen dramatiserat en saga eller en sång , EK 11

12 Måbra Förskolor har under året haft en anställd musikpedagog som varit en dag/veckan på varje förskola. Varje måndag har hon haft musikgrupper på Gläntan. Musikgrupperna har varit åldersanpassade. I de olika grupperna har barnen sjungit och dramatiserat. Barnen har fått spela med instrument under sångsamlingarna. Barnen har uppskattat sångsamlingarna och pedagogerna har inspirerats av musikpedagogen, men bör vara mer aktiva inom drama och musik under övriga veckan. Pedagogerna har erbjudit barnen samma leksaker oavsett kön. Rummen är inte könsindelade. Flickor och pojkar erbjuds olika typer av utklädningskläder där de i leken kunnat prova på olika roller. Pedagogerna har ibland medvetet delat barnen i pojk- och flickgrupper för att kunna se hur leken kunnat utvecklas på olika sätt. Pedagogerna har blandat traditionella pojk-/och flickleksaker så att alla kan ta del av alla saker, t.ex. barbiedockor och bilar har blivit en bra gemensam lek. Flickor och pojkar har haft samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Under året har portfoliometoden utvecklats så att barnens utveckling tydliggörs och läroplanens mål kopplas till barnens lärande. Pedagogerna har blivit mer medvetna om vad som bör finnas i portfolion de har haft flertalet diskussioner på fokusgruppen och utvecklat dokument som är bra att använda vid dokumentation. Pedagogerna har också diskuterat hur vi fotar det enskilda barnets lärande så att det blir tydligt. TRAS (tidig registrering av språkutveckling) har använts som ett stöd för pedagogerna, i deras arbete att följa varje barns utveckling. Det har även gjort det lättare att fånga upp barn tidigt som behöver extra stöd och stimulans i språkträningen. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundankäten kunde man utläsa att av de 72 % som svarade tyckte: 83 % tycker att deras barn får det stöd och hjälp som behövs(2011var det 88 %) Måluppfyllelse Målen är till stor del uppnådda Pedagogerna på förskolan har arbetat på ett pedagogiskt medvetet sätt med barnen. Det pedagogiska arbetet på förskolan har fortgått i allt det pedagogerna gjort med barnen, därför är barnets hela dag medräknad som pedagogisk verksamhet där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildat en helhet. Barn med annat modersmål än svenska har i en viss utsträckning kunnat få hjälp att spela spel och prata sitt hemspråk då vi har haft pedagoger som talat deras språk , EK 12

13 Analys Alla avdelningar har varit delaktiga i projekt arbetet efter sina och barnens förutsättningar och det finns ett fortsatt intresse till utveckling inom detta område. Ny personal har bidragit med nya idéer och inspiration. Detta ger nya tankar och viljan att utveckla verksamheten är stor. Arbetet med att utforma och vidareutveckla den pedagogiska miljön så att den anpassas ytterligare efter barnens behov pågår ständigt. Pedagogerna för fortsatta diskussioner om våra könsroller och ser över miljön så att den är könsneutral Pedagogerna har utvecklat portfolion så att det blivit ett mer tydligt redskap för att påvisa barnets progression i sitt eget lärande. De har också påbörjat ett förändringsarbete för att anpassa sig till förtydligandet av förskolans läroplan med ett medvetet sätt att arbeta med projekt arbete utifrån barnens tankar och behov. Det innebär att förskolan står inför en förändringsprossess som behöver avsatt tid till diskussioner och tid för reflektion. Barn i behov av särskilt stöd 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Gemensamma förbättringsområden: Förskolan behöver synliggöra arbetet med barn i behov av särskilt stöd och belysa måluppfyllelsen. (Ur kommunens kvalitetsredovisning 2007) Förskolans resultatmål: Förskolan skall ha en Språk- och kulturutvecklare Förskolan skall ha anpassade språkgrupper för barn med försenad språkutveckling (Ur Gläntans verksamhetsplan 2009/2010) Åtgärder Starta nätverk för språk- och kulturutvecklarna Sätta in kompetensutvecklingsåtgärder till förskolläraren som ansvarar för språkgrupperna. (Ur Gläntans verksamhetsplan 2009/2010) Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Inga assistenter som arbetet mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret , EK 13

14 Arbetet i verksamheten Språk- och kulturutvecklare har delat in barnen i olika grupper utefter barnens språkliga behov. Språkpedagogen har erbjudit barnen extra språkstimulans genom mungymnastik, vokal- och konsonantspel, rim och ramsor etc. en förmiddag i veckan.. Språk- och kulturutvecklaren har även haft kontakt med bibliotek, ISKI och taloch specialpedagog när behov funnits. Tal- och specialpedagogen har även arbetat mer riktat mot några barn på Gläntan. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 72 % som svarat så tyckte: - 74 % att deras barn stimuleras till utveckling (2011 var det 75 %) - 81 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2011 var det 88 %) Måluppfyllelse Målet är inte helt uppfyllt Förskolan har anpassat sitt arbete i språkgruppen efter barnens behov men vi behöver dock vidareutveckla det pedagogiska arbetet ute på avdelningarna så att det anpassas till alla barn, även de som behöver extra stimulans och utmaningar. Analys Det är viktigt att personalen har ett gemensamt förhållningssätt speciellt när man möter barn i behov av särskilt stöd. Här är det viktigt att fortsätta det värdegrundsarbete som påbörjats på värdegrundsdagarna. Pedagogerna behöver tänka på att ge tid till den som är språkutvecklare för reflektion och planering samt dokumentation till föräldrar. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Gläntan bedriver en verksamhet under utveckling där det finns plats för omsorg och lärande utifrån det enskilda barnet. Pedagogerna är engagerade och entusiastiska. De behöver utveckla den pedagogiska verksamheten mot lärandet. De har under året bl.a. fokuserat på att utveckla den skapande verksamheten och den pedagogiska dokumentationen samt sett nya lösningar i miljön så att verksamheten utvecklats. De behöver nu fortsätta anpassa sitt pedagogiska arbetssätt mot förtydligandet i läroplanen och den nya forskning som finns inom området samt sätta sig in i vad den nya skollagen innebär. Förskolan går mot ett bättre resultat men har en bit kvar. Ur kundenkäten under slutfrågorna kan man utläsa att av de 72 % som svarat så tyckte: - 88 % att de är nöjda med verksamheten på sina barns förskola (2011 var det 94 %) - 83 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2011 var det 93 %) , EK 14

15 Detta visar att de insatser som gjorts i form av en omorganisation och att nyanställa personal börjat ge resultat. Gläntan ligger nu i stort sätt lika som kommungenomsnittet i slutfrågorna. Nästan på samtliga punkter har resultatet legat lika eller strax under förra årets resultat. Detta kan bero på att vi står inför en förändring och anpassning till nya läroplanen och de förtydligande som är på gång. Detta kan göra att pedagogerna inte känner sig bekväma med kraven ännu och detta speglar sig i verksamheten och i föräldrarnas synpunkter. Under året har också förskolan bytt två pedagoger och det tog tid med rekrytering och förskolan hade en del byte av vikarier. Företaget drabbades också av en kris där en av våra förskolor brann ner. Idet läget upprättades en tillfällig avdelning på huset, för en grupp småbarn från den drabbade förskolan. De kunde nog upplevas som extra stökigt under en period då både barn och pedagoger i huset fick anpassa sin verksamhet utefter detta. Pedagoger och ledning arbetade dock med stor entusiasm för att kunna anpassa sig till förändringarna. Åtgärder för förbättring Vi ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Vi ska ge föräldrar information om hur deras barn utvecklas Vi ska dela barngruppen så att det blir arbetsro. Vi ska arbeta medvetet med barnen, mot kränkande behandling och olika etniska värden. Vi ska ge barnen insikt i hur vi människor påverkar miljön ska öka. Vi medarbetare ska jobba för att ha ett gott sammarbete med ledningen. Vi ska som medarbetare implementera företagets värderingar. Alla medarbetare ska känna till förskolans mål. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Fokusgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetarna och barn har haft inflytande och varit delaktig i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Ytterst ansvarig för kvalitetsredovisningen är Förskolechef Solveig Karlsson. Upplands Väsby Måbra Förskolor AB Förskolechef Gläntan/Bollen Solveig Karlsson , EK 15