Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program TA MÅTT AV BORGÅ

Transkript

1 Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program TA MÅTT AV BORGÅ

2 TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program Allmänt 3 1. Den allmänna näringslivspolitiken 4 2. Näringslivsklimatet i Borgå 5 3. Tillgången på arbetskraft 5 4. Trafik och parkering 6 5. Den offentliga servicestrukturen 6 6. Borgå stads upphandling 7 7. Tillgången på och kostnaderna för verksamhets utrymmen och fastigheter 8 PB Borgå Tel porvoon@yrittajat.fi Företagandet ger och bär Borgå Företagare rf har som uppgift att påverka samhället så att företagare och förutsättningarna för företagande tas i beaktande i beslutsfattandet samt att man i staden skapar ett så gynnsamt företagarklimat som möjligt. Föreningen växer starkt. Hösten 2010 översteg medlemsantalet 700. Borgå Företagare är således en beaktansvärd förening och samhällelig aktör i Borgåmått mätt. Borgå Företagare rf följer med beslutsfattandet och strävar till att driva fram sina mål med hjälp av personliga kontakter, Nylands Företagare och Företagarna i Finland, men också i samband med Borgå stads morgonkaffe- och andra tillställningar. Vid behov ger föreningen utlåtanden och gör ställningstaganden till beslutsfattare. Genom samarbete strävar föreningen till att hitta lösningar på att främja företagsverksamhet. I Borgå Företagare följer man med beslutsfattandet och rapporterar om samhälleligt beslutsfattande till sina medlemmar. Vid föreningens styrelsemöten utvärderas de företagskonsekvenser som kommunala beslut har på företagarnas verksamhetsförutsättningar. Uppgifter om företagskonsekvenser får styrelsen via stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens protokoll och som respons av sina medlemmar. Borgå företagare intresserar sig för frågor i anknytning till näringslivsklimatet, marknadsföringen av staden, rådgivningstjänsterna för företagare, tillgången till arbetskraft, utbildning, trafikarrangemang och parkering, Borgå stads anskaffningar, tillgången till verksamhetslokaler, basservice och tillgång till bostäder för anställda, utbudet på tomter och utrymmen, kommunaltekniken för företagstomter, tjänster för byggnadslov samt i samband med planläggning speciellt utvecklandet av företagsområden och Borgå centrum. Borgå Företagare rf poängterar att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för stadens framgång. För invånarantalet har Borgå stad satt upp ett klart tillväxtmål, 1,5 % per år. I samband med tillväxtmålen måste man ta i beaktande och ställa upp mål om att också näringslivet växer och utvecklas målmedvetet. Borgå Företagare rf vill stöda stadens strategi både genom att ge sitt stöd för att den ska förverkligas och genom att föra fram företagaraspekter i strategiuppdateringarna. Företagarna eftersträvar en fungerande dialog mellan staden och företagarorganisationen. För samarbetet mellan staden och företagarna bör det ställas upp klara, mätbara mål som kan följas upp. Det här näringslivspolitiska programmet definierar Borgå Företagare rf:s mål och förslag.

3 1. Den allmänna näringslivspolitiken En framgångsrik företagsverksamhet bidrar till en stark kommunal ekonomi och ett fungerande serviceutbud. Företagen och deras anställda finansierar merparten av stadens verksamhet. Antalet företag i Borgå ökar markant. Under de senaste åren har antalet nya företag i Borgå ökat med ca 300. Våren 2010 var det totala antalet företag i stadens företagsregister Också ökningen i antalet företag förutsätter att företagens verksamhetsförutsättningar tas i beaktande då man gör beslut. Det är därför viktigt att stadens tjänsteinnehavare, politiska beslutsfattare och företagarföreningen har ett tätt samarbete. Småföretagen har en avgörande betydelse för den kommunala ekonomin och sysselsättningen. Av företagen i Finland är 93,3 procent mikroföretag (1-9 anställda). Antalet små och medelstora företag av alla företag i landet är 99,7 %. Inom den privata sektorn är 60 % av de sysselsatta anställda inom små eller medelstora företag med under 250 anställda. Under åren har över 70 % av de nya arbetsplatserna skapats inom små och medelstora företag. (källa: Företagarna i Finland, 2010) Här bör man även notera att företagen främst har fasta arbetsförhållanden. Endast 10% av de företagsanställda har tidsbundna arbetsavtal medan den genomsnittliga andelen tidsbundna arbetsavtal av alla arbetsavtal uppgår till 15%. Under år 2009 kom det fram några fall av företagskonsekvenser som inte var positiva med tanke på små och medelstora företags verksamhet. Bland dessa fanns beslutet att höja parkeringsavgifterna i centrum av Borgå, den kraftiga tillväxten som ett andelslags butikskedja uppnådde i form av marknadsandelar inom områden som inte hör till dagligvaruhandeln samt planerna på att inom turism- och evenemangsverksamheten grunda ett aktiebolag ägt av staden. Borgå Företagare rf är medveten om att stadens aktuella ekonomiska situation försvårar beslutsfattandet i många av målen som ställs upp i det här näringslivspolitiska programmet. Marknadsföringen av staden bygger upp stadens image, stöder företagen i sina beslut att placera sig i Borgå, lockar nya skattebetalare till staden och stöder företagsverksamhet och turism som medför näringslivet kassaflöde utifrån. Enligt representanter för staden beaktar man företagskonsekvenserna av de kommunala besluten. Utvärderingen av dessa konsekvenser sker dock inte systematiskt vid beredning av ärenden. Anteckningar om eller resultat av utförd konsekvensutvärdering av hur beslut inverkar på företagande protokollförs inte i samband med besluten. Stadens attraktionskraft och konkurrensförmåga påverkas också av hur trivsam omgivningen är. Här spelar t.ex. skicket av gatorna och den allmänna renligheten en stor roll. Borgå Företagares mål På initiativ och under ledning av staden bör man stärka en Borgåidentitet genom att ordna gemensamma centrumevenemang i stil med andra städer. I marknadsföringen av staden bör man utnyttja nya medier och tillräckliga resurser och budgetmedel bör avsättas för detta. Man kan påverka skatteintäkterna. Skatteintäkterna ökar också om företagsverksamheten och antalet arbetsplatser ökar. Förbättringen av företagens verksamhetsförutsättningar och därmed en ökad självförsörjningsgrad av arbetsplatser bör alltid stå i fokus i det kommunala beslutsfattandet. Borgå Företagare anser att utvärderingen av företagskonsekvenser som de kommunala besluten har bör tas i bruk på ett lämpligt sätt. I samband med besluten borde man protokollföra att utvärderingen av företagskonsekvenser har gjorts och hurudana konsekvenserna är. 2. Borgå näringslivsklimat Enligt olika undersökningar ger företagare Borgå näringslivsklimat ett svagt vitsord. Borgå Företagare vill vara med och förbättra det. Negativa uppskattningar kan även bero på informationsbrist. Bristen på information beror naturligtvis på att man misslyckats i förmedlingen av information. År 2011 har Borgå Företagare för avsikt att fördjupa sig i vad enkätsvaren grundar sig på. Tillsammans strävar man efter att öka medvetenheten och att kommunikationen ska vara interaktiv. Näringslivsorganisationerna har splittrats och fungerar på respektive håll. Det finns inte ett håll som känner näringslivet i Borgånejden allt igenom. Aktörerna inom näringslivet i Borgå borde ha en koordination sinsemellan. Den här koordinationen försöker man förbättra genom att för Borgå Företagare och Borgå stad ordna gemensamma tillfällen där aktuella ärenden behandlas. Informationsgången från Borgå stad till företagare bör förbättras bl.a. i sist nämnda fall. Stadens web-sidor är fortfarande uppbyggda ur stadens organisatoriska synvinkel. Man håller på att förnya web-sidorna som bör bli kundtillvända och beakta målgrupperna: invånarna, företagen, de förtroendevalda och övriga som behöver information. En långsiktig, visionär näringslivspolitik, ett Borgå-bränd, öppenhet och ett beslutsfattande som beaktar företagare skulle uppmuntra företagare att investera i staden och utveckla sin verksamhet. 3. Tillgången på arbetskraft Många undersökningar har visat att bristen på yrkeskunnig personal är ett problem för företagen i Borgå och Östra Nyland. En redogörelse som berör strukturerna inom utbildningen på andra stadiet har färdigställts. Strukturerna borde utvecklas så att de stöder utvecklingen av utbildningsbranscherna och innehållet i utbildningen så att det motsvarar de behov som det regionala näringslivets har. Planerna på att centralisera den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet i skilda svenskspråkiga läroinrättningar kunde inverka negativt på mängden studerande i de lokala läroinrättningarna i Borgånejden och därmed hota existensen av regionala utbildningsenheter. Tyngdpunkten på utbildning i regionens läroinrättningar ligger inom utförande arbete, hälsovård, turism och merkantil utbildning. Utexaminerade stannar i allmänhet på utbildningsorten och företagen har svårt att locka folk som fått sin utbildning utanför regionen. Utbudet av bostäder för nyinflyttade och därmed också anställda i olika företag bör säkerställas med en aktiv planläggning och tomtpolitik. Målsättningen i läroinrättningarna i Borgå bör vara att utbildningsutbudet görs mångsidigare inom de branscher där företagen i Borgånejden efterfrågar arbetskraft. Sina egna krav på utbildningen ställer också det faktum att arbetsbeskrivningarna blir drygare och mer mångfacetterade. 4 5

4 4. Trafik och parkering Gatu- och vägnätet bör även betjäna företagen. Företagens transportbehov, tillgänglighet och personalens kommunikationsbehov är även viktiga faktorer för företagsverksamheten. Skicket på gatorna i Borgå har försämrats drastiskt under de senaste åren. Höjningen av parkeringsavgifterna i Borgå centrum utgör ett hot och kan leda till att folk börjar uträtta sina ärenden utanför centrum. P.g.a. att företagsparkeringslovet blivit dyrt finns en risk att servicen flyttar ut till områden där parkering inte begränsats. Det begränsade utbudet av parkeringsplatser i Borgå centrum utgör ett hinder för utvecklingen av företagsverksamheten i området. Antalet parkeringsplatser i centrum bör utökas genom planläggning och byggande av parkeringshus. Även om det i första hand är på fastighetsägarens ansvar att utveckla sina fastigheter, bör staden vara aktiv i frågan. Om man minskar biltrafiken genom Gamla stan, flyttar bort den tunga fordonstrafiken från kärncentrum och får till stånd en ringväg/skärgårdsväg jämte broar i norr främjar man betydligt företagsverksamheten i centrum. En spårförbindelse mellan Helsingfors och Borgå skulle främja verksamhetsförutsättningar för företag i Borgå, underlätta tillgången på arbetskraft, öka företagsverksamheten i Borgå och stöda strävanden att främja en hållbar utveckling genom minskad fordonstrafik. Parkeringsavgifterna i Borgå stad borde vara måttfulla både för kunder och för företagare som åker in till Borgå. Priset på företagsparkeringen påverkar många företagare, köpmän, bokförare, jurister, små renoveringsföretag m.fl. 5. Den offentliga servicestrukturen Kommunerna har ansvar för att ordna basservice. Detta innebär inte att staden måste producera tjänsterna själv. Borgå stad har möjlighet att själv välja andra produktionssätt och besluta om de kommunala tjänsterna ska produceras av kommunalt anställda, i samarbete med andra kommuner eller om man ska köpa tjänsterna av andra kommuner eller företag. Av de kommunalt anställda i Finland uppnår var tredje arbetstagare pensionsåldern fram till år Detta ger en möjlighet att omvärdera servicestrukturen. Vad ska man i fortsättningen producera själv och vilka tjänster kan köpas? Målet för kommunala tjänster bör vara hög kvalitet, kostnadseffektivitet och flexibla kundkontakter för stadens invånare. Utmaningarna i ekonomin tvingar staden att söka allt effektivare sätt att producera offentliga tjänster. Ett bra sätt att effektivera tjänsteproduktionen är att utnyttja företagsverksamhet och konkurrensutsättning. Användningen av tjänster producerade av företag kommer att växa också inom de branscher som traditionellt setts höra till den offentliga sektorn. Som exempel har antalet företag inom social- och hälsovårdsbranschen ökat kraftigt under de senaste tio åren. Besluten huruvida staden själv producerar sina offentliga tjänster eller om de bör upphandlas av privata serviceproducenter bör basera sig på jämförbara kostnadsjämförelser där man beaktar samtliga kostnader för alla modeller som jämförs. De kommunala beställar- och producentrollerna bör skiljas åt så att serviceproducenterna kan garanteras en jämlik behandling. Olika produktionsmodeller bör kunna komma i fråga i all kommunal upphandling. Staden bör i vid omfattning ta i bruk servicesedlar. Den som mottar servicesedeln har rätt till kommunal service, men kan själv välja sin serviceproducent. 6. Borgå stads upphandling Inom upphandlingsverksamheten utgör produktifiering, definition av innehåll, kostnadsberäkning och transparensen i upphandlingsprocessen de stora utmaningarna. Det är viktigt för staden att ha kompetens i upphandling och konkurrensutsättning. Företagen bör kunna lita på att staden sköter upphandlingen lagenligt korrekt, sakkunnigt och rättvist. År 2006 kom Borgå stads representanter överens med Borgå Företagare rf om att staden på förhand skall informera företagarna om kommande betydelsefulla upphandlingar. Så har inte skett fast inga hinder föreligger för informationsgången. Staden borde se till att sköta den här typen av information redan av den orsaken att man på det här sättet kunde få in allt fler, bättre och allt mer omsorgsfullt förberedda offerter. I Borgå finns huvudsakligen stora och små företag. Antalet medelstora företag är litet. När staden bereder sina upphandlingar, bör man se till att även små företag har realistiska möjligheter att erbjuda sina tjänster till sin egen hemstad. På så sätt stärker staden sin egen näringsstruktur. Konkurrensutsättning vid offentliga upphandling effektiverar användningen av de offentliga medlen. Den ekonomiska svackan tvingar kommunerna till samarbete för att åstadkomma effektivare, bättre och kostnadseffektivare kommunala tjänster. Upphandlingen bör ske i sådana helheter att lokala företag har en chans att delta i den. Samarbete kommuner emellan får inte betyda att möjligheterna för de lokala företagen att delta i den offentliga upphandlingen försvagas. Stadens upphandlingsmodeller, -strategier och -direktiv bör delges företagarna så att spelreglerna och verksamhetsmodellerna är klara för alla parter. Staden bör i sin egen organisation öka kunnandet i upphandling och konkurrensutsättning. Det är också viktigt att företag har kunskap om att ge anbud på offertförfrågningar i samband med offentliga inköp. Det finns skäl att erbjuda gemensamma skolningar för både dem som gör upp offertförfrågningar och dem som lämnar in offerter samt att parterna för en dialog om svårigheterna med att begära in offerter och göra dem. Borgå stads upphandlingsväsende har ingått avtal med KL-Kuntahankinnat Oy, HUS-Logistiikka och Savon Hankinta Oy. Avtalet med HUS-Logistiikka torde innebära att staden utlokaliserar sina egna materiallager för hälsovårdens del till HUS-Logistiikka. Avtalen som ingåtts med KL-Kuntahankinnat Oy och Savon Hankinta Oy innebär att offertförfrågningar kombineras och färdigt konkurrensutsatta produkter köps in via stora inköpsenheter. Målet är att utnyttja prisnedsättningar genom att göra stora anskaffningar. Stora inköp minskar på potentiella offertgivare varpå prisen på lång sikt kan stiga i brist på konkurrens. 6 7

5 Trots att priset vore lägre minskar stadens skatteintäkter då anskaffningarna går utanför kommunens gränser. Dessutom bör man beakta att anskaffningar som görs annanstans inverkar negativt på det lokala och regionala näringslivet och sysselsättningen. Trots att upphandlingslagstiftningen förbjuder favorisering av lokala företag är det tilllåtet att använda sådana upphandlingsvolymer att lokala företag har en chans. Upphandlingskriterierna borde alltid också inbegripa miljövänlighet, energieffektivitet och kvalitet. Borgå Företagare rf föreslår att man på stadens web-sidor sätter ut en länk till stadens anskaffningar. På det här sättet skulle det vara lättare för lokala företagare att hitta aktuella anbudsinfordringar. 7. Tillgången på och kostnaderna för verksamhetsutrymmen och fastigheter Ca 14 % av köpkraften inom dagligvaruhandeln, % av specialaffärernas köpkraft och ca 5 % av bilhandelns och servicestationernas köpkraft riktar sig (2006) utanför Borgånejden. Detta svinn av köpkraft beräknas i pengar betyda ca 64 miljoner sammanlagt. Målsättningen bör vara att de behov som de lokala konsumenterna nu tillfredsställer genom inköp annanstans, borde kunna tillfredställas inom handeln i Borgå. Det svinn av köpkraft som nu riktar sig utåt borde alltså riktas till det egna området. Tilläggsbehovet av affärsutrymmen beräknas enligt utredningen maximalt under åren uppgå till totalt m 2. För Borgås del betyder det 70% av handelns tillväxtbehov under de följande 20 åren. Utbudet av affärs- och kontorsutrymmen är litet i centrumområdet. Det är en risk att Borgå centrum utarmas som affärs- och företagsområde på bekostnad av Kungsporten, Östermalm och randområden. Det var en positiv utveckling att utöka byggrätten i området kring Konstfabriken och placera företagsutrymmen där. Borgå centrum utvidgas så här på ett naturligt sätt till västra åstranden. Auguststrandens företagsområde på f.d. Stora Ensos industriområde var ett välkommet tillägg i placeringsalternativen för företag i Borgå. Projektet har skötts målmedvetet och berömligt av fastighetsägaren. Utvecklandet av handelsutrymmen i Kungsporten och Östermalm främjar företagsverksamheten. Samtidigt bör man enligt den ovan nämnda utredningen tillgodose det ökade behovet av affärsutrymmen genom att öka handelns affärsyta i Borgå centrum med m 2. Av detta håller en del på att förverkligas. För att råda bot på bristen av affärsutrymmen, borde Borgå stad avstå från sina verksamhetsutrymmen i gatuplanet till förmån för affärsverksamhet, främja byggandet av affärscentra på både egna och privatägda centrumtomter, verka för att lokaler i gatuplanet omvandlas till affärsutrymmen samt även planlägga affärsutrymmen i de nybyggen som uppförs på obebyggda tomter. Servicen i bostadsområden bör tryggas. Lågenergiområdet i Skaftkärr är ett berömligt projekt ur planläggnings- och bostadsbyggandets perspektiv. Likväl borde också planläggningen av andra, nya bostadsområden påbörjas, t.ex. västerut invid motorvägen ifall staden genuint vill förverkliga de tillväxtmålen man uppsatt. 8 Godkänt i styrelsen den