BLSDK Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari

Transkript

1 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN KOMMUNAL MATSTRATEGI BLSDK Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp har gjort en fullmäktigemotion om utarbetande av en kommunal matstrategi. I motionen konstateras att Borgå stad utarbetar en matstrategi som innehåller utgångspunkter för, krav på och mål för kommunens matservering samt att Borgå stad utarbetar en tydlig upphandlingsplan och -strategi där staden fastställer hur man använder råvaror och livsmedel från det egna området. Strategin bör innehålla tydliga kriterier för kvalitet, miljö och djurskydd (färskhet, ursprung, förädling och transportsträckor) med hjälp av vilka Borgå stad erbjuder lokal mat som förbättrar folkhälsan, stödjer sysselsättning och främjar den lokala ekonomin. Borgå lokalservice har utarbetat en utredning om utveckling av Borgå kostservice och köksnätverk. Utredningen blev färdig i juni I utvecklingsplanen har man granskat prognosen över efterfrågan på kostservice på lång sikt, nuläget för köksnätverket och framtida produktionssätt i fråga om såväl kvalitet som kostnadseffektivitet. Projektplaneringen av det nya centralköket inleds snart, och när projektplaneringen framskrider preciseras detaljer som berör centralkökets omfång, produktion, tekniska lösningar och finansiering. Kostserviceproduktionen regleras av många myndighetsbestämmelser, de nationella näringsrekommendationerna och Borgå stads riktlinjer för bespisning och kostutbud. Stadsstyrelsen har fastställt riktlinjerna för bespisning och kostutbud för tjänsterna inom småbarnsfostran och skolorna, och man håller på att bereda motsvarande riktlinjer för äldreomsorgen och anstaltsvården. Riktlinjerna för bespisning och kostutbud bereds under ledning av social- och hälsovårdssektorn. Borgå lokalservice upphandlar livsmedel från Kespro Oy med ett upphandlingsavtal som KL-kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt. Upphandlingsavtalet gäller fram till år När det gäller upphandling av livsmedel har man beaktat de nationella näringsrekommendationerna, inhemska produkter samt att produkterna lämpar sig för storhushållsproduktion och reseptik.

2 Närproducerad och ekologisk mat har blivit ett stort diskussionsämne under de senaste åren. Borgå lokalservice vill nu och i framtiden stödja lokala företag och aktörer genom att köpa närproducerad och ekologisk mat som producerats på orten. Borgå lokalservice använder i någon mån ekologiska produkter bl.a. för daghemmens morgongröt, också för att tillreda specialdieter och vegetarisk mat använder man delvis ekologiska produkter. I vårt sortiment av färskt bröd ingår bl.a. ekologiskt rågbröd. Man kan ytterligare öka anvädningen av ekologiska produkter. Om man ökar användningen av ekologiska produkter till exempel i fråga om tillredning av gröt, då det används cirka kg flingor, ökar detta kostnaderna med 30 %, dvs. cirka euro per år. Tillgång till närproducerade och ekologiska produkter spelar en stor roll när volymerna är stora. I fråga om upphandling av råvaror för ekologisk och närproducerad mat bör man beakta tillgång till råvaror, logistiska frågor samt hur råvarornas förädlingsgrad lämpar sig för storköksverksamhet, vilket innebär att till exempel jordiga, otvättade rotfrukter inte får finnas i storköken på grund av en hög livsmedelshygien. Borgå lokalservice använder årligen bland annat cirka kg potatis, kg nötkött och kg malet köt. Vi strävar efter att främja en viktig uppgift, dvs. att lyfta fram finländsk matkultur, bl.a. genom att använda säsongens och årstidens produkter. Användningen av dessa specialprodukter främhävs i synnerhet i sådana omsorgstjänster där klienten dygnet runt omfattas av vår matservering. Även i skolor och daghem försöker vi i mån av möjlighet främja denna viktiga uppgift. När det gäller måltider i skolorna och daghemmen går kundernas önskemål och resultaten från kundenkäterna dock inte alltid hand i hand med säsongens och årstidens produkter. Det finns inga produktionshinder för att använda närproducerade och ekologiska produkter i centralköket som man håller på att planera. När vi bereder följande avtal om upphandling av råvaror försöker vi i mån av möjlighet öka utbudet av ekologisk och närproducerad mat på matlistan. Bilaga: fullmäktigemotion Vd: Affärsverket Borgå lokalservice föreslår stadsstyrelsen att staden fram till år 2016 bereder en omfattande matstrategi för staden, och i

3 beredningen deltar bildnings- och socialsektorn, näringsväsendet samt affärsverket. Beslut: Affärsverket Borgå lokalservice föreslog stadsstyrelsen att staden fram till år 2016 bereder en omfattande matstrategi för staden, och i beredningen deltar bildnings- och socialsektorn, näringsväsendet samt affärsverket. STST I regeringsprogrammet har konstaterats att livsmedelssektorn är ett tillväxtområde, och dess komkurrenskraft och samarbete utvecklas enligt riktlinjerna för den nationella livsmedelsstrategin och matpolitisk redogörelse. Trygg mat hör också i fortsättningen till Finlands starka sida i internationellt perspektiv. Regeringen genomför programmet för utveckling av ekobranschen med vilken produktionenen görs mångsidigare och ökas så att det motsvarar efterfrågan, utvecklar ekologiska livmedelskedjor för närproducerad mat och höjer närmatens förädlingsgrad. Regeringen i Finland lyfter som strategiskt mål för den finska jordbrukspolitiken fram en stark tillväxt i andelen när- och ekomat. När det gäller utvecklingsarbetet betonar regeringen särskilt den ekologiska husdjursproduktionens attraktionskraft. De ekologiska livsmedlens andel i den offentliga upphandlingen ska ökas genom att småföretagarnas och närmatproducenternas deltagande i konkurrensutsättning inom den offentliga upphandlingen höjas bl.a. genom att upphandlingskompetensen höjs och kvalitetskriterierna ges större tyngd. Regeringen har fattat ett principbeslut om programmet för utveckling av ekobranschen och målen för utvecklingen fram till år Enligt Jord- och skogsbruksministeriets nationella livsmedelsstrategi är målet för närmatsprogrammet bl.a. att förädlingsgraden hos närmatsprodukter har ökat, sortimentet är mångsidigt och motsvarar kundernas, inklusive storkökens behov samt öka närmatens andel av den offentliga upphandlingen genom att öka upphandlingskompetensen och höja kvalitetskriterierna. Just nu råder det dock brist på förbehandlade, i högre grad förädlade produkter och råvaror som lämpar sig för storkök. Utöver samarbete kräver tillräckliga produktvolymer,

4 leveranssäkerhet och mångsidiga sortiment ofta även en ny typ av nätverksliknande företagsverksamhet och möjligheter till exempel för andelslagsbaserat entreprenörskap. Ett av livsmedelskedjans viktigaste utvecklingsmål handlar om konkurrenskraft. Sätt att förbättra konkurrenskraften är bl.a. ökad kompetens, samarbete och nätverksbildning mellan aktörerna såväl horisontalt som vertikalt, innovationer, bättre produktivitet och en mer diversifierad produktion. Man bör öka närmatens andel av den offentliga upphandlingen. Upphandlingslagen i sin nuvarande form gör det dock möjligt att använda närmat i storkök som ett led i beaktandet av kvalitet och miljöverkningarna av upphandling av mat. Bristen på bl.a. kriterier som fokuseras på priset, alltför små leveransvolymer i förhållande till de växande upphandlingsenheternas behov och bristen på produkter som lämpar sig för användning i storkök utgör hinder för främjandet av matval som skulle öka mängden närmat. Kommuner uppmuntras att öka andelen närmat vid upphandlingarna och kommuner uppmuntras att ta beslut om att de bidrar till användningen av närmat. Ökad användning av när- och ekomat har kosstnadseffekter. Enligt utredningarna ökar när- och ekomat livsmedelskostanader med flera procent. Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft Upphandlingslagen erbjuder nya möjligheter för samarbete mellan små och medelstora företag och kök inom den offentliga sektorn I offentliga upphandlingar är det inte tillåtet att betona områdets ekonomi och sysselsättning. Konkurrensutsättningarna bör vara icke-diskriminerande varför ett visst område inte kan favoriseras utan grunder. Det strider däremot inte mot upphandlingslagstiftningen att man beaktar kriterier som gäller den korta distributionskedjan då distributionskedjan påverkar kvaliteten och miljökonsekvenserna i upphandlingar av livsmedel. Ofta är det motiverat att köpa närproducerade livsmedel så att kunden får färsk och trygg mat varje dag lika säkert. Med närmat eftersträvas också en vettig och genomskinlig livsmedelskedja. Den nationella upphandlingslagstiftningen ska förnyas och den nya upphandlingslagen införas våren år Målet för totalrevidering

5 av upphandlingslagstiftningen är bland annat att förenkla upphandlingsprocessen. Genom revideringen beaktas till exempel sysselsättnings- och hälsopolitiska samt sociala faktorer aspekter i högre grad i den offentliga upphandlingen. Man vill också förbättra små- och stora företagens möjligheter att delta i anbudsförfarandet, granska nationella gränsvärden samt skapa en kontrollmekanism för upphandlingarna. Som bakgrund till revideringen finns EU-direktiven om offentliga upphandlingar Livsmedlen upphandlas till Borgå kostservice som gemensamma upphandlingar utgående från KL-Kuntahankinnat Oy:s konkurrensutsättning. I upphandlingen finns med över 40 kundkommuner. Konkurrensutsättningens jämförelsekorg innehöll s.k. volymprodukter. I valet av jämförelseprodukterna har betonats kriterier om kvalitet och näring, t.ex. att produkten är inhemsk. I professionella kök är det viktigt med elektronisk beställning och leveranssäkerhet. För att garantera leveranssäkerheten är det ändamålsenligt att öka lokal mat genom partiaffärer. Det nuvarande upphandlingsavtalet med skalfördelar på grund av stora volymer ger staden direkt ekonomiska inbesparingar. Om man vill öka andelen av när- och ekomat i livsmedelsupphandlingar bör man vara beredd på högre måltidskostnader inom social- och hälsovårdssektorn. Det planerade nya centralköket i Borgå möjliggör ytterligare användningen av basvaror i mattlagning när detta kan beaktas redan under projektplaneringen. I produktionssättet tillred och avkyl-metoden kan man igen börja använda råvaror som har behandlats så lite som möjligt. För varje verksamhet reserveras separata områden med ändamålsenliga produktionsenheter som förses med effektiv utrustning. Det gör det möjligt att också öka användningen av närmat. Stadens olika sektorer deltar redan nu aktivt för att fastställa kvaliteten av den mat som serveras i samband med uprättandet av riktlinjer för bespisning. Den av stadsfullmäktige godkända stadsstrategi, de av stadsstyrelsen godkända riktlinjer för bespisning och centralkökets projekt samt budgeten utgör tillräckliga styrmedel för köstserviceverksamheten så att en separat matstrategi inte behöver upprättas. Bilaga:

6 motion Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge denna redogörelse som svar på den motion som SFP:s fullmäktigegrupp har väckt. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt återremittera ärendet för ny beredning. STST En kompletterande utredning av utvecklingen av kostservice- och köksnätverket har utarbetats. Staden har fört förhandlat med affärsverket HNS Ravioli om eventuellt samarbete. Riktlinjer som anknyter till måltidsproduktionens framtid behandlas i ett separat ärende. Stödtjänster som del en totalreform inom social- och hälsovårdssektorn är tills vidare öppna. Bilaga: motion Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge denna redogörelse som svar på den motion som SFP:s fullmäktigegrupp har väckt. Ledamot Långvik föreslog understödd av ledamot Pynnönen att ärendet återremitteras för ny beredning. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade efter omröstning med rösterna 7 (Englund, Glad, Långvik, Oksanen, Pynnönen, Rosengren, Sveholm) - 6 (Grönman, Nuutti, Sairanen, Tölkkö, Virkki, Välimäki) att ärendet återremitteras för ny beredning. STST Avtalet om upphandling av livsmedel som gemensam upphandling via KL-Kuntahankinnat Oy från Kespro gäller till slutet av januari Enligt läget i januari 2014 hade över 70 kommunala kunder anslutit sig till upphandlingen. Priser justeras med sex månaders mellanrum upp- eller nedåt i enlighet med faktiska kostnadsförändringar. Antalet produkter som köps har hela tiden ökat när nya kommunala kunder har anslutit sig till den gemensamma upphandlingen. I valet av referensprodukterna har betonats kriterier om kvalitet och näring.

7 Gemensam upphandling eller anlitande av en livsmedelsgrossist utesluter inte användning av närproducerad mat eller ekologisk mat. Via Kespro kan man beställa lokala produkter, om de står till buds. Produkter som står till buds ska fylla lagens krav bl.a. vad gäller etiketter och förpackningar. Leverantören ska vara en godkänd livsmedelsanläggning som har FO-nummer och har registrerat sig som momsskyldig. Leverantören ska ha minst e-post. Tillgångsinformationen och verksamhetssäkerheten ska vara på en allmänt godkänd nivå. Efter övervägande från fall till fall kan produkter också levereras direkt från producenten till kunden. De som producerar närproducerad mat kan vara initiativtagare och enligt grossistens anmälan strävar de efter att ha mera lokala producenter i produktgrupperna. Kvalitetsärenden ska beaktas men även kommunerna har samma mål. För tillfället har Kespro lokala producenter bl.a. i Tammerfors- och Nyslottsregionen och det förs diskussioner med många närproducenter om att inleda samarbete. För närvarande har inga producenter i Borgå anmält sig till grossisten. Måltidstjänsterna kan också be grossisten att skaffa en produkt som vi önskar. Ett exempel på detta kunde vara färskt bröd. Det finns många ärenden som enligt lagstiftningen ska granskas och övervakas och som anknyter till livsmedelsäkerheten, tillgången på produkter och företagarens verksamhet. Decentralisering av upphandlingar via andra än grossister är med dagens resurser svårt och ökar kostnader. Bilaga: motion Tf. sd Stadsstyrelsen beslutar ge denna redogörelse som svar på SFP:s fullmäktigemotion. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge denna redogörelse som svar på SFP:s fullmäktigemotion.

8