SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f."

Transkript

1 SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten inom jordbruket. Ett av de politiska instrument som utnyttjas är de stödpolitiska verktyg som EU tillhandahåller. EU:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, som kommer att genomföras under nästa regeringsperiod, måste beakta de särförhållanden som råder i Finland så att jordbruksproduktionen kan upprätthållas enligt de beslut som fattats på EU-toppmöten. I reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 är regeringens målsättning att åstadkomma en lösning som garanterar ett lönsamt finländskt familjejordbruk även i framtiden. Finland utnyttjar fullt ut de möjligheter som EU:s delfinansierade stöd, inom ramen för EU:s landsbygdsutvecklingsprogram, erbjuder för jordbruket och garanterar att den nationella finansieringsandelen uppfylls. Stödet enligt artikel 141 tillsammans med det nordliga stödet enligt artikel 142 kompletterar det jordbruksstöd som erhålls från EU så att en rättvis grund för att bedriva ett lönsamt jordbruk i hela landet kvarstår. Regeringen utarbetar även stödformer för att trygga husdjursproduktionen och specialodlingarna i Södra Finland. Den finländska självförsörjningsgraden för många jordbruksprodukter har under EUmedlemskapet sjunkit. För att kunna upprätthålla produktionen är produktions- och investeringsstöd av stor betydelse och regeringen använder sig maximalt av de stödmöjligheter som är i linje med EU:s bestämmelser. Regeringen tryggar fortsatta investeringar inom lantbruksnäringarna samt garanterar att Gårdsbrukets utvecklingsfond har tillräckliga resurser för att förbättra produktiviteten och höja kvaliteten i jordbruksproduktionen. Producenternas ställning i livsmedelskedjan Regeringen fortsätter det strategiska arbetet med att fördjupa och stärka den inhemska produktionen och dess kvalitet i hela livsmedelskedjan. Speciell uppmärksamhet fästs på att de olika parterna i livsmedelskedjan har en jämlik förhandlingsposition och tillräcklig marknadsinformation samt möjlighet att anpassa produktionen till efterfrågan. Tillräckliga anslag reserveras för forskning, utveckling och rådgivning för att förbättra hela den inhemska livsmedelskedjans konkurrenskraft. Marknadsintäkternas andel av de totala jordbruksintäkterna har sjunkit trots att de politiska besluten haft som målsättning att höja marknadsintäkterna. Regeringen stärker producenternas roll i livsmedelskedjan och implementerar även i den nationella lagstiftningen de förändringar som görs på EU-nivå för att stärka producenternas ställning.

2 Produktionens konkurrenskraft Utformningen av bestämmelser relaterade till jordbruksproduktion sätts på motsvarande europeisk nivå så att den finkländska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft inte försämras. Bestämmelser som påverkar produktionskostnaderna ses över så att den finländska livsmedelsproduktionen konkurrerar på lika villkor. Sociala frågornas utveckling Förändringarna i strukturerna inom jordbruket ställer krav på en utveckling av den sociala sektorn för jordbruksnäringen. Regeringen utvecklar avbytarverksamheten och vikariesystemet för att möta de behov som ställs på jordbrukarna och pälsdjursuppfödarna samt för att jordbrukarna och pälsdjursuppfödarna ska orka med sitt arbete och bibehålla sin arbetsförmåga och hälsa. Behovet av förändringar i avbytar- och vikariesystemet utreds både för husdjur- och pälsdjursproduktionen då revideringen av avbytarrapporten från 2006 utförs. Jordbrukarnas avbytardagar höjs 2012 med en avbytardag och 2014 ges ytterligare en avbytardag. Antalet helger höjs till fyra Avträdelsesystemet förlängs och anpassas till näringens krav efter att nuvarande lag upphör. Regeringen gör även satsningar på förebyggande åtgärder så som utveckling av företagshälsovården och yrkesinriktad rehabilitering för att förbättra arbetsförmågan inom jordbrukssektorn. Andelsföretag vår styrka Den finländska jordbruksproduktionens styrka är andelsföretagen som är verksamma i näringen. Regeringen verkar för att andelsföretagens ställning bibehålls och att andelsföretagens specialstruktur beaktas i nationella och EU-beslut. Inhemsk matkultur och livsmedelsförädling Den inhemska maten, matkulturen och producenterna av mat har väckt finländarnas intresse och det är viktigt att både konsumenter och producenter har kunskap och insikt om varandras behov. Regeringen verkställer den nationella livsmedelsstrategin ( Morgondagens mat ) som utarbetats av hela livsmedelssektorn för att ytterligare stärka uppskattningen av den inhemska maten, utveckla kvaliteten och svara mot konsumenternas önskemål. Med hjälp av att utveckla kostfostran i grundskolorna och daghem bidrar regeringen till att eleverna tidigt kan tillägna sig en sund matkultur som bygger på inhemska råvaror. Regeringen främjar barns och ungdomars konsumtion av frukt och grönt genom att med hjälp av de medel EU anslår införa skolfruktsprogrammet i de finländska skolorna. De små och medelstora livsmedelsföretagens verksamhetsförutsättningar förbättras för att svara på den ökade efterfrågan på lokalt, regionalt och nationellt producerad närmat. Regeringen fortsätter arbetet med att minska på byråkratin i anslutning till småskalig livsmedelsförädling och säkerställer en tidsenlig företagsrådgivning, forskning och utveckling och rådgivningsmaterial som riktar sig till företagare inom den småskaliga

3 livsmedelsförädlingen. I samarbete med livsmedelsmyndigheterna uppgörs utbildning och guider för olika typer av livsmedelsförädling. Närproducerade och ekologiska livsmedel stöds För att stärka marknaden för ekologiska och närproducerade råvaror, för att garantera ett tillräckligt utbud som motsvarar efterfrågan samt för att lösa de logistiska utmaningarna krävs ett effektivare samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer, satsningar på marknadsföring, tillräckliga resurser för forskning och utveckling samt fortsatt stöd till ekoproduktionen. Regeringen arbetar även för en förbättrad organisering och koordinering inom den ekologiska branschen så att regeringen 2011 inleder ett ekoprogram inom vilket det grundas ett samarbetsorgan för ekobranschen på basis av de förslag som utarbetats av arbetsgruppen för ekonäringens organisering. Den offentliga sektorn och den offentliga matservicen fungerar som förebild när det gäller att öka andelen ekologiska och närproducerade samt säsongsbetonade produkter. Det är avgörande att regeringen garanterar tillräckliga resurser för att verkställa de målsättningar som ingår i statsrådets principbeslut om främjande av hållbara val i offentlig upphandling. Samexistensen mellan konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade produkter inom jordbruksproduktionen regleras fortsättningsvis så att konsumenterna har ett starkt förtroende för hela livsmedelskedjan och producenterna har möjlighet att välja den produktionsmetod som passar dem bäst. Certifierad pälsnäring Pälsnäringen är en viktig del av den finländska landsbygden och sektorn har en stor sysselsättande effekt. Sektorn kan effektivt utnyttja jordbruksproduktionens och fiskets biprodukter, vilket ger positiva miljöeffekter. Regeringen stöder utvecklandet av en certifierad pälsdjursuppfödning som en framtidnäring som upprätthåller landsbygdens livskraft. Rådgivningens och forskningens betydelse Jordbruksrådgivningens anslag i statsbudgeten bibehålls på nuvarande nivå för att kunna möta de ökade behoven av gårdsspecifik rådgivning på både specialiserade och flerbranschgårdar. Förutom behovet av produktionsrådgivning blir rådgivningen i företagsledarskap allt viktigare. Även en tillräcklig nivå av basforskning inom odlings- och produktionsteknik inom växtodling och husdjursproduktion i finländska förhållanden säkerställs. Rådgivning, forskning och utveckling behövs för att bibehålla, förbättra och utveckla det finländska jordbrukets konkurrenskraft och produktivitet i förhållande till våra konkurrentländer. Den svenska servicen inom förvaltningen Den svenska servicen inom jordbruks-, skogsbruks- och landsbygdsförvaltningen säkerställs genom ett nära samarbete med de finlandssvenska aktörerna och organisationerna inom

4 branschen. Trycket på förvaltningsreformer får inte försämra den språkliga servicen för kunderna. För att utvärdera och utveckla servicen på svenska inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde tillsätts ett kundråd eller en samarbetsgrupp för svenskspråkig service inom jord- och skogsbruksministeriet. Samarbetsgruppens uppgift är att komma med förslag hur den språkliga servicen kan förbättras. Skog Regeringen förbinder sig att utveckla byggandet i trä så att Finland intar tätpositionen då det gäller användningen av trä i byggnadskonstruktioner och inredning. Det nationella skogsprogrammet förverkligas enligt det program som antagits hösten För ett effektivt och hållbart utnyttjande av skogsresurserna behövs en genomgång av hur man på lämpligt sätt kan utnyttja resurserna i ekonomiskogar. Genom skogsvårdsavgifterna utvecklas användningen av landets skogar och staten inför inga nya beskattningsformer av skog. Lagen om ett hållbart skogsbruk har nyligen reviderats med beaktande av alternativa förväntningar. Regeringen förbinder sig att sätta finansieringen på en nivå som motsvarar användningen av de skogsåtgärder som omfattas av lagen samt lagen om klenvirke. Vården av ungskog får inte försummas och därmed inte leda till framtida brist på kvalitetsvirke. Fiske Regeringen säkerställer det kustnära yrkesfiskets verksamhetsförutsättningar som en del av en nationell fiskeripolitik för att trygga fiskerinäringens framtid i vårt land. Åtgärderna i det nationella yrkesfiskeprogrammet verkställs och det är viktigt att yrkesfiskets rätt till laxfiske tryggas eftersom den är en viktig del av yrkesfiskarnas totalinkomster i många kustområden. I reformen av lagen om fiske tryggas yrkesfiskets möjligheter till näringsutövning. Regeringen implementerar förvaltningsplan för sälbestånden så att den minskar sälens skadeverkningar på fisket. Den nuvarande förvaltningsplanen uppdateras så att den motsvarar dagens situation och behov. De skador som sälen och övriga skadedjur förorsakar yrkesfiskarna ersätts. Regeringen stöder anskaffandet av sälsäkra redskap och fiskodlingskassar för att möjliggöra ett fortsatt fiske och fiskodling. Beredningen för ett fortsatt ersättningssystem då det nuvarande går ut inleds. Inget tyder på att skadorna minskar så länge en effektiverad jakt och decimering av sälstammen inte fås igång. Yrkesfisket har en viktig roll i skyddet av Östersjöns vattenmiljö och i avlägsnandet av näringsämnen. Ett riksomfattande system för reduceringsfiske byggs upp och för ändamålet reserveras statliga medel under 3-5 år. Landsbygd och landbygdsutveckling Regeringen arbetar för en livskraftig landsbygd där ung som gammal vill bo och verka. Nivån

5 på väganslag, speciellt för det lägre vägnätet hålls på en sådan nivå att det nuvarande vägnätet kan underhållas och hållas i gott skick. Med tanke på möjligheterna att leva på landsbygden och landsbygdens företagsverksamhet garanterar regeringen fungerande och snabba bredbandsförbindelser i hela Finland. Regeringen arbetar för att alla hushåll i Finland har tillgång till service som täcker de nuvarande och framtida behoven i datasamhället under regeringsperioden. Exempel på sådan service är effektivt bredband till rimligt pris, trådlös telefoni, digital-tv och elförsörjning. Skärgården och skärgårdslagen beaktas när regeringen stiftar nya lagar som berör skärgården och landsbygden. Skattepolitiken Företagsverksamheten och landsbygdsnäringarnas konkurrenskraft tryggas genom de skattepolitiska åtgärderna. Skattepolitiken inklusive energibeskattningen utformas så att den sänker produktionskostnaderna. Den orättvisa som uppstod för växthussektorn i och med skärpningar i energibeskattningen korrigeras. Den fortsatta strukturutvecklingen och investeringarna inom lantbruket främjas genom att utöka reserveringsmöjligheterna och genom att ge lantbrukarna möjlighet att halvera jordbrukets skulder vid fastställande av nettoförmögenheten. Dessutom sänks överlåtelseskatten vid jordköp till samma nivå som vid överlåtelse av värdepapper. Utvecklingen mot större enheter främjas genom att befria försäljningar av åker och skog till aktiva jord- och skogsbruksföretagare från skatt på försäljningsvinst. Fastighetsskatten på jordbrukets produktionsbyggnader slopas samt tillgången till arbetskraft och anställningar inom landsbygdsnäringarna främjas bland annat genom att utvidga systemet med befrielse från arbetsgivarens socialskyddsavgift och genom att höja avdragsbeloppet vid källskatt. För att trygga i synnerhet växthusföretagens fortsatta verksamhet utvecklas återbäringsförfarandet för energiintensiva företag i energibeskattningen så att den självrisk för energiskatteåterbäring som avses i 8 a i lagen om accis på elström och vissa bränslen sänks till euro för växthusföretagens del. För torvskatten skapas ett återbäringsförfarande. Beskattningen av ränta på andelskapital jämställs med beskattningen av dividender från icke-listade aktiebolag. Skogsavdraget utvecklas så att det motsvarar skogsfastighetens hela virkesbestånd. Beskattningen av skog jämställs med den övriga gårdsbruksbeskattningen gällande tilläggsavdrag för resekostnader och lättnader vid liten omsättning i mervärdesbeskattningen. Aktiva företagare som övertar ett gårdsbruks- eller skogsbruksföretag befrias från arvs- och gåvoskatt. Skattesatsen för kapitalinkomster från skog och jordbruk samt småföretagarverksamhet sätts på samma nivå som samfundsskattesatsen.

6 Miljö- och markpolitiken Finland har satt upp egna miljömålsättningar samt även undertecknat internationella miljöavtal. För att verkställa dessa behövs finansieringsinstrument så att lantbruksnäringarna kan bidra med att uppnå målen. Det av EU delvis finansierade miljöstödsprogrammet som har involverat mera än 90 procent av jordbrukarkåren har utgjort ett viktigt instrument i jordbrukets miljöarbete. Därför är det viktigt att Finland även framöver har ett så heltäckande miljöstödprogram som möjligt. Markägarens ställning och egendomsskyddets utformning förbättras i lagstiftningen. En översyn av ersättningsbestämmelserna görs så att inlösningsersättningarna höjs och samordnas. Markägarnas ställning förbättras i samband med vindkrafts- och andra projekt av kommersiell natur så att alla markägare som berörs av projektet får rätt till en skälig ersättning. Allemansrätten behåller sin nuvarande omfattning och den får inte utnyttjas kommersiellt utan markägares tillstånd. Östersjöns tillstånd förbättras på ett kostnadseffektivt sätt och med utgångspunkt i handlingsprogrammet för skydd av Östersjön och av inlandsvattnen och enligt förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen för de olika vattenförvaltningsområdena. Jordbrukets miljöstöd som instrument för förbättrande av Östersjöns tillstånd utvecklas och satsningar görs på samarbetsprojekt mellan jord- och skogsbrukare och myndigheterna. Glesbygdens avloppsvattenhantering utvecklas så att den blir kostnadseffektiv och oskäliga krav kan undvikas. Kommunernas roll i markplaneringen och markanvändningen stärks. Vid samhällsplaneringen beaktas jord- och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter och glesbygden behandlas jämbördigt med tätorterna. Upprätthållandet av den biologiska mångfalden får inte ske på bekostnad av ett normalt jordoch skogsbruk. Även stammar av skyddade djur- och växtarter kan vid behov decimeras. Energipolitik Bioenergipotentialen inom jord- och skogsbruket är stor. Regeringen verkställer tidigare beslut om förutsättningarna för att producera bioenergi och ger tydliga signaler som ger investeringar i bioenergiproduktion. Regeringen stärker den decentraliserade energiproduktionen genom att stöda små bioenergianläggningar och gårdskraftsverk. Regeringen stöder inledandet av inhemsk produktion av bioetanol för att uppnå de klimatbeslut som man inom EU gemensamt har kommit överens om. Regeringen förbinder sig att genom inmatningstariffer eller garantipris för vindelektricitet stöda utbyggnaden av vindkraft. En öppen dialog mellan markägare, kommuner och vindkraftsbolag är likaså nödvändig.

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari

BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN KOMMUNAL MATSTRATEGI BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp har

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP Valprogram Riksdagsvalet 2011 SFP för ett rikare Finland Välfärd är rikedom. Vi vill ha ett kulturellt rikare Finland som bygger på mångfald och respekt och garanterar välfärd

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om nationella

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 65 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat Beredning och upplysningar: Minna Ahola, tfn 050 525 2779 Regina

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands skogscentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Lantbrukspolitiskt program

Lantbrukspolitiskt program Lantbrukspolitiskt program 2007 Trygga lantbruket! Det finländska lantbruket är till sin karaktär småskaligt och använder miljövänliga produktionsmetoder. Finländarna skall ha rätt till en trygg inhemsk

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Strategisk plan 2013-2017 skelett

Strategisk plan 2013-2017 skelett Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Finlands EU-mål under Belgiens ordförandeskap Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den

Läs mer

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-98-2 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010 Förord Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 17 juni 2009 att

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-12-20 Dokumentbeteckning COM 2004 (490) Proposal for a Council

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.10.2009 K(2009)8497 Ärende: Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab Herr Minister, Jag har nöjet att meddela att

Läs mer

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 augusti 2011 986/2011 Lag om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar Utfärdad i Helsingfors den 26 augusti 2011 I enlighet med riksdagens

Läs mer

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16 Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Filippa Reinfeldt Kommunstyrelsens ordförande

Filippa Reinfeldt Kommunstyrelsens ordförande Täby Täby kan bli en ännu bättre kommun att leva i! Täby har en mycket välskött ekonomi, en trygg äldrevård och våra skolor tillhör Sveriges bästa. Men jag är övertygad om att Täby kan bli ännu bättre.

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Förädlingsstöd Förädlingsstöd för kortare livsmedelskedja och lokala marknader Förädlingsstöd för att skapa nya jobb Investeringsstöd för lantbrukets konkurrenskraft Investeringsstöd

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga

Läs mer

Generationsväxlingsdag

Generationsväxlingsdag - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Generationsväxlingsdag BESKATTNINGSFRÅGOR VID GENERATIONSVÄXLING December 2015 Holger Falck, 1 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Beskattningsfrågor

Läs mer

Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Ansvarsområdets omvärld Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde står inför stora globala utmaningar.

Läs mer

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01 Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och 2 i lagen om skogsvårdsföreningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Avtal om av kommunen beviljat stöd

Avtal om av kommunen beviljat stöd 1 (6) Avtal om av kommunen beviljat stöd Projektet Bredband för alla 2015: Emsalö projektet Avtalsparter Beställare och Borgå stad (nedan Kommunen ) stödgivare Stadshusgatan 7 06100 BORGÅ FO-nummer 1061512-1

Läs mer

Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar?

Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? LIEDELINFORATION Fråga 1 Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? D enterpartiet jobbar för att få till obligatorisk ursprungsmärkning på

Läs mer

Finns finansiering att finna?

Finns finansiering att finna? Finns finansiering att finna? Havs- och fiskeriprogrammet och Landsbygdsprogrammet Hans-Olof Stålgren 2015 11 14 Landsbygdsnätverket hans-olof.stalgren@jordbruksverket.se www.landsbygdsnatverket.se Varför

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt. 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1

Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt. 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1 Finnvera kompletterar finansmarknaden och hjälper finländare att skapa nytt 4.2.2016 Luottamuksellinen / Tekijä 1 Finnvera i korthet Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun

Södertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget

Läs mer

STATSRÅDETS SKRIVELSE

STATSRÅDETS SKRIVELSE EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet och märkning

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014

Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014 Projektplan för Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014 Skogsaktörer och värmeföretagare Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen RP 178/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten 4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten Övre gräns för det anslag som anvisas: 100 000 Tidsplan: 6/2016 3/2017 Beskrivning och motivering av informationsbehovet

Läs mer

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. Kristdemokraternas valprogram svenskt sammandrag Ekonomi och skattepolitik En bättre ekonomi med mindre skuldbörda värt att kämpa för. Företagsamma ska ha möjlighet

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer