Fortbildning inom skogsbranschen
|
|
- Kurt Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan för Fortbildning inom skogsbranschen Skogsaktörer och värmeföretagare Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Tidigare verksamhet MÅLSÄTTNING FORTBILDNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Målgrupp Genomförande Fortbildning Studieresor ADMINISTRATION KOSTNADER OCH FINANSIERING Budget
3 1. BAKGRUND Skogssektorns betydelse är stor i Finland emedan skogarna är Finlands viktigaste naturtillgång som kan utnyttjas ekonomiskt. Av Finlands areal består 75 % av skog och merparten av skogsmarken, ca 60 %, ägs av enskilda skogsägare och i Österbotten är denna siffra hela 85 %. Av det inhemska virke som skogsindustrin använder i Finland kommer hela 80 % från de privata familjeskogarna. Medelåldern bland de privata skogsägarna ligger kring 60 år och man förutser att den fortsätter att stiga. Skogsägarkåren är en heterogen grupp inte bara till sin åldersstruktur utan också till sin köns- och socioekonomiska struktur. Antalet pensionärer, stadsbor och kvinnor som äger skog kommer att öka medan jordbrukarnas antal minskar samtidigt som målen för skogsinnehavet blir mångsidigare och skogsinkomsternas andel av skogsägarens ekonomi minskar. Karaktäristiskt för Österbotten är att skogsfastigheterna är små vilket gör att det är svårt att bedriva ett långsiktigt och lönsamt skogsbruk. Överlag har utvecklingstrenden varit den att de små skogsinnehaven har blivit ännu mindre medan de stora skoginnehaven har blivit något större. En stor förändring är att vänta när de stora åldersklassernas skogsinnehav övergår till följande generationer efter Målen för skogsägandet blir naturligt nog mångsidigare när ägarstrukturen ändras. Skogarnas materiella och immateriella nyttigheter skapar många möjligheter och positiva förutsättningar för ett allt mångsidigare utnyttjande av skogstillgångarna. Förutom virkesdrivning, transporter och skogsvård ger en mångsidig och riklig produktion av vilt-, bär- och svampskörd samt den växande turistnäringen inkomster från skogen men hög levnadsstandard, mera fritid, ökat intresse för natur- och miljöfrågor, välfärd och hälsa gör att skogen bland medborgarna idag inte enbart ses för den ekonomiska vinningen. Klimat- och energipolitikens uppställda mål och medborgarnas ökade intresse för klimatförändringen och energianvändning som baserar sig på förnybara naturtillgångar erbjuder många möjligheter för skogsbranschen. Skogarnas värde stiger när man arbetar för att dämpa klimatförändringen och producera energi samtidigt som det ger möjligheter till mångsidig företagsamhet, sysselsättning och försörjning i synnerhet på landsbygden. Det som beskrivits ovan omfattas av Finlands nationella skogsprogram, vars verksamhetsidé kort och gott lyder: Mera välfärd genom skoglig mångfald. Utöver verksamhetsidén bör vi ta fasta på visionen till år 2015: Finland är ett föregångsland inom hållbart skogsbruk och skogskompetens. Kompetensen har förädlats till nya 3
4 konkurrenskraftiga produkter och tjänster, användningen av inhemskt virke har ökat betydligt och skogsnaturens mångfald har förstärkts. För att nå målen dvs. för det allt mångsidigare nyttjandet av skogarna (vidareförädling av trä och energiproduktion, tryggande av skoglig mångfald, rekreation samt skogarna som kolsänka) som behöver rikliga och ökande virkestillgångar, för att förbättra lönsamheten och för att tillgodose det ökade behovet av arbetskraft behövs ett gediget utvecklingsarbete, men minst lika viktigt är marknadsföring av skogsvårdstjänster, rådgivning och utbildning och dessa åtgärder bör riktas till i synnerhet nya skogsägare samt till kvinnliga skogsägare och skogsägare i städerna. 1.2 Tidigare verksamhet Projektansökaren Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur/ Yrkesakademin i Österbotten har tidigare planerat och förverkligat fortbildning inom naturbruk - skogssektorn t.ex. FC Naturbruk och utbildningsprojektet Skogsägare och värmeföretagare Inom vuxenutbildningen har skogsägarutbildningar ordnats i många olika former och med olika tyngdpunktsområden redan i flere decennier men såväl utbildningsformerna som de centrala kärnområdena i utbildningen har utvecklats och varierar. Nya forskningsrön, förnyad lagstiftning, nya skogsskötselrekommendationer och arbetsmetoder gör att skogsägarens och övriga aktörernas vardag i branschen ständigt förändras. Projektansökaren har kunnande och nätverk för att kunna genomföra en aktuell och behovsanpassad fortbildning inom skogsbranschen. Det är av yttersta vikt att få ta del av ny information och kontinuerligt upprätthålla och förbättra sitt kunnande och sin yrkesskicklighet. Detta för att dels kunna värna om den naturtillgång som finns och för att förbättra konkurrenskraften och dels även för landsbygdens fortlevnad och utveckling. Hänvisning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, handlingslinje 1: Förbättrande av jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, åtgärder gällande yrkesutbildning och information (111). 2. MÅLSÄTTNING Målsättningen är att genom fortbildning av skogsägare, övriga aktörer och nyckelpersoner samt entreprenörer inom skogsbruket upprätthålla och förbättra 4
5 kunnandet och yrkeskompetensen. I regionen finns det behov av att de olika genomförande parterna tillsammans ges samma utbildningsmöjligheter för att de i samförstånd skall kunna sträva till att nå det gemensamma målet, som är ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart skogsbruk. Utbildning och kompetenshöjning gynnar en god skogsvård, minskar skogsbruksåtgärdernas negativa effekter på skogsnaturen, skapar nya arbetsplatser och konkurrenskraften hålls på en hög nivå. Målsättningen är också att erbjuda personer inom träenergisektorn utbildningsmöjligheter inom bioenergibranschen då användningen av skogsbränslen måste ökas för att bl.a. EU:s uppställda klimat- och energimål för Finland skall kunna nås. I målsättningen ingår också att föra utbildningsanordnare och arbetsliv närmare varandra och att förstärka samarbetet mellan skogsbranschens organisationer och aktörer och Yrkesakademin i Österbotten. 3. FORTBILDNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET 3.1 Målgrupp Svenskspråkiga skogsägare, nyckelpersoner och övriga aktörer samt skogsbrukets entreprenörer i landskapet Österbotten och Karleby kommun och till varande/ blivande värmeföretagare/ entreprenörer inom träenergisektorn. 3.2 Genomförande Projektet administrerar och arrangerar fortbildnings- och utvecklingsverksamhet som främjar och upprätthåller kunnandet och yrkeskompetensen i skogsbranschen. Projektet genomförs under tiden Fortbildningen i projektet genomförs dels inom projektet och dels köps utbildning utifrån (hela utbildningspaket, föreläsare etc.) och genom ett nära samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten och Kustens skogscentral. Samarbetsavtal ingås med Skogsvårdsföreningen Österbotten och Kustens skogscentral. Köpta tjänster konkurrensutsätts. Fortbildnings- och utvecklingsverksamheten kan bestå av kortkurser, handledning och rådgivning, studiebesök, studieresor och mässbesök. Fortbildning kan köpas och studieresor arrangeras utanför landskapet Österbotten t.ex. inom utbildningen för värmeföretagare köps kurser i förbränningsteknik. För ledning och planering av projektets verksamhet utnämns en person på deltid från Yrkesakademin i Österbotten avdelningen för utvecklingstjänster. 5
6 Fortbildningsverksamheten strävar efter att kunna förmedla nya kunskaper och influenser inom branschen. 3.3 Fortbildning Utbildningen är kortvarig och omfattar kursdagar a 6-8 timmar per dag under 3 år. Utbildningen består av fortbildningskurser inom bl.a. skogsvård och grundförbättring, skogarnas mångbruk, skogarnas ekologiska mångfald, värmeföretagande, ekonomi, övrig aktuell skolning samt studiebesök och mässor. Kurserna genomförs enligt behov och efterfrågan och även andra kurser kan komma ifråga enligt vad som efterfrågas och som förutsätts för utövandet av yrket eller för utvecklande av verksamheten. Skogsvård och grundförbättring En grundförutsättning för en lönsam virkesproduktion är att skogsskötseln i unga skogar utförs kvalitetsmedvetet och vid rätt tidpunkt. Ökad användning av inhemskt virke och skogsflis kräver att vägarna är i skick. Trafiknätet bör underhållas och utvecklas så att skogsbrukets och skogsindustrins transporter kan skötas året runt på ett konkurrenskraftigt sätt. En betydande del av tillväxten i våra skogar finns i bestånd på torvmarker och dessa bestånd behöver både beståndsvård och dikning. Såväl skötsel som förnyelse av torvmarksskogar är en utmaning. Ca 6-10 dagar /år under åren Förnyelse Plantskogsvård Vård av ungskog Arbetsteknik med motorsåg Drivning av virke med fyrhjuling Bekämpning av rotticka Vattenvård vid iståndsättningsdikning Skogsbruk och vattenskydd Byggande och grundförbättring av skogsvägar Beståndsvård och förnyelse av torvmarksskogar Gallring för skogsmaskinentreprenörer 6
7 Skogarnas mångbruk och ekologiska mångfald Mera välfärd genom skoglig mångfald så lyder skogsprogrammets verksamhetsidé. Skogarna i Finland skall nyttjas hållbart såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt. Välfärd består både av materiella och immateriella faktorer t.ex. hälsa, sysselsättning och rekreation. Skogarnas mångfald inte bara stärker deras livskraft utan möjliggör också ett mångsidigt nyttjande av dem. Finland har förbundit sig till att stoppa biodiversitetsminskningen samtidigt som både skogslagen och naturvårdslagen stadgar om att bevara särdrag i vissa livsmiljöer. Naturvård och -hänsyn skall vara en naturlig del av verksamheten i ekonomiskogarna och inte bara riktas till skyddsområden. Ca 4-6 dagar/ år under åren viltvård svampkurs läkekonst från växter i naturen timring hur bygga en gärdesgård pärthyvling och att spika pärttak naturhänsyn i ekonomiskogar och skogsbrukets miljöstöd Frivilligt skydd av skog, METSO Värmeföretagande Behovet av inhemskt råvirke beräknas öka kraftigt då man pga. osäkerhetsfaktorer försöker minska beroendet av importvirke och beroende av EU:s klimat- och eneripolitiska mål att öka användningen av förnybar energi och självförsörjning i fråga om energi. Målet är att användningen av skogsflis ska bli tre gånger så stor som nu. Produktionsökningen medför närings- och sysselsättningsmöjligheter i synnerhet på landsbygden. Uttag och flisning av småträd bör stödas och värmeföretagande främjas. Ca 4-6 dagar/ år under åren Energivedsanvändning, - hantering och lagring Uttag och flisning av småträd 7
8 Vedhantering och sågteknik Förbränningsteknik Pelletseldning Vedhandel Ekonomi Skogens ekonomiska betydelse har tidigare varit en viktigare del av gårdsbrukets inkomster. I dag ökar skogsfastighetsägarnas antal som får sin huvudinkomst från annat håll och medelådern bland skogsägarna är hög så en betydande förändring i skogsägarkåren väntas efter 2015 när de stora åldersklassernas skogsinnehav övergår till nästa generation. Oberoende av skogsinnehavets storlek, skogsägarens aktivitet eller kunnande kan egendomen förvaltas väl och göras ekonomiskt lönsam. Skogsbruksplaneringens mål är att aktivera skogsägaren och främja skogsvården samtidigt som skogsbruksplanen fungerar som en god bas för den ekonomiska planeringen. Ca dagar/ år under åren Skogsbeskattning Generationsväxling och upplösande av dödsbon Skogsbruksplanen och skogsbruksplanering Skogen på nätet Fastighetshandel Virkeshandel och -mätning Ekonomisk planering för skogslägenheter Statsstöd Övrig aktuell skolning, studiebesök och mässor Ca 2-4 dagar/ år under åren Projektet strävar efter att hålla fortbildningsutbudet ajour med utvecklingen i branschen. Nya influenser, metoder och lagstiftning som är aktuellt under projekttiden skall fångas upp och möjlighet till information och fortbildning skall ordnas. Studiebesök kan göras och mässor kan besökas inom projektet. 8
9 3.4 Studieresor En viktig målsättning är att utveckla samarbetskontakter såväl nationellt som internationellt och att inhämta ny kunskap och utvecklingsidéer. I projektet kommer att ingå planering av studieresor och kostnader för utbildnings-/föreläsningstjänster och mässinträden samt för projektpersonalens deltagande (arbetstid + resekostnader för reseledarfunktioner). Deltagarna betalar själv sina resekostnader och dessa kostnader och självfinansiering bokförs inte på projektet. 4. ADMINISTRATION Projektägare är Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur (SÖFUK). Projektadministrationen sköts av Yrkesakademin i Österbotten, YA!, avdelningen för utvecklingstjänster. Ansvarig för projektet är rektor Kenneth Heimdahl. Kostnadsuppföljning, redovisningar och rapporteringar sker via avdelningen. Projektledaren kallar samarbetsparterna till planerings- och utvärderingsmöten för att tillsammans planera och utvärdera verksamheten. 5. KOSTNADER OCH FINANSIERING Löne- och lönebikostnader utgörs av ersättningar till personer vid Yrkesakademin i Österbotten som arbetar med projektet t.ex. projektledare, koordinator, projektsekreterare och projektchef. Timarvodet grundar sig då på utförarnas normala lönekostnader. Utomstående arbetskraft, personal vid skogsvårdsföreningen och skogscentralen som samarbetspartner, kan också anställas för uppdrag inom projektet. Projektpersonalen är inte heltidsanställd för specifika projekt, utan personalen använder sig av arbetstidsdagböcker där varje arbetad timme redovisas på det projekt som man har arbetat för. Den årliga arbetstiden för projektpersonalen fastställs på basen av respektive persons arbetsavtal i enlighet med gällande kollektivavtal. För att kunna påföra personalkostnaderna mellan projekt används en uträkningsgrund med årskostnader för att räkna ut timlönen för varje person. Köptjänster kan utgöras av tjänster för kartläggning av skogsbranschens kursbehov, utveckling av nya produkter, anordnande av seminarier och informationstillfällen, konsulterings- utrednings- och rådgivningstjänster. Köptjänster kan även vara annonser, broschyrer och annan marknadsföring och spridning av information. Alla köpta tjänster konkurrensutsätts enligt gällande direktiv. 9
10 Resekostnaderna består av kostnader för inrikesresor, dagtraktamenten och eventuella övernattningar för projektpersonal samt övriga sakkunniga i samband med rådgivning, studiebesök och informationstillfällen. Arbetsgruppens medlemmar ersätts för resekostnader vid deltagande i möten. Resekostnaderna grundar sig på de statliga normerna för reseersättningar. I projektansökan ingår även resor till utlandet. Resekostnader i utlandet finansieras via projektet för föreläsare, sakkunniga, rådgivare och projektpersonal. Hyreskostnader utgörs av externa hyror för mötesutrymmen och kursutrymmen. Telefoner, datorer, kontorsmaskiner, övriga maskiner och små skogsmaskiner (röj- och motorsågar) kan leasas i den mån de behövs för projektets verksamhet. Mötesarvoden utgörs av ersättningar till medlemmarna i arbetsgruppen för arbetsgruppsmöten Telefonkostnader i den mån telefonkostnader faktureras används samtalsspecifikation. Kursmaterial köps direkt in i projektet och kan utgöras av mappar, pennor, papper, färgkassetter etc. Övrigt kursmaterial köps in i projektet och kan utgöras av röjknivar, skyddskläder, måttband, mätutrustning, verktyg för service av små skogsmaskiner etc. Övriga kostnader är kostnader för bespisningstjänster, kaffe med enkelt tilltugg vid informationstillfällen eller vid planeringsgruppens möten. Som övrig kostnad redovisas även inträden till mässor och dyl. för projektpersonal och deltagare. Projektet finansieras till 90 % av Österbottens ELY- central (EJFLU) och 10 % finansieras av deltagarna i projektet. 5.1 Budget Budgeten är specificerad per år och genomförare i tabellformat. Totalbudgeten för åren är
11 YA SVF KUSTEN YA SVF KUSTEN YA SVF KUSTEN TOTALT BUDGET 2012 BUDGET 2013 BUDGET 2014 BUDGET SKOGSÄGARE OCH VÄRMEFÖRETAGARE Lönekostnader Projektledning och administration Undervisnings- och föreläsningspersonal Köptjänster och arvoden Annonser Broschyrer, övr. info- och kursmaterial Kurspaket och övriga sakkunniga Hyror Mötes- och kursutrymmen Leasing av dator och övriga kontorsmaskiner Leasing av små skogsmaskiner Mötesarvoden Arvoden arbetsgruppen Resekostnader i hemlandet Undervisnings- och föreläsningspersonal Projektpersonal Arbetsgruppsmedlemmar Resekostnader i utlandet Undervisnings- och föreläsningspersonal Projektpersonal Övriga kostnader Telefonsamtal, mobiltelefon Mappar, pennor, folders, färgkasetter mm Övr. kursmaterial (skyddskläder, mätutr. mm.) Postavgifter Litteratur, kopior och utskrifter Inträden till mässor och dyl Bespisningstjänster TOTALT FINANSIERING ELY -Centralen (90 %) Privat finansiering (10%)* FINANSIERING TOTALT * Privat finansiering utgörs av olika deltagarvgifter i de olika evenemangen 11
12
Naturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs merJord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja
Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen
Läs merFSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk
FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen
Läs merKänn din skog. Ta vara på möjligheterna.
Känn din skog. Ta vara på möjligheterna. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. INLOGGNING OCH KUNDTJÄNST ÄRENDEN OCH SAMTYCKEN NATURHÄNSYN Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens
Läs merHandlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor
Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi
Läs merVår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre
Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merVem är genomsnittsskogsägaren?
Skogsbrukets Vinterdagar 9.-10.2.2010 Hotell Kungsvägen, Esbo Vem är genomsnittsskogsägaren? Jussi Leppänen Skogsforskningsinstitutet PB 18, 01301 Vanda jussi.leppanen@metla.fi tfn 010 2112240 Metsäntutkimuslaitos
Läs merFinlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020
Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND Projektutlysning för internationellt samarbete som finansieras av europeiska socialfonden Ansökningsanvisning 15.4.2016 PROJEKTUTLYSNING
Läs merProjektplan för. Pälskompetens 2014. - Fortbildning inom pälsdjursbranschen - 2012-2014
Projektplan för Pälskompetens 2014 - Fortbildning inom pälsdjursbranschen - 2012-2014 21.6.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.2 Tidigare verksamhet... 4 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. FORTBILDNINGS-
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merSLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD FÖR REGIONALT SAMARBETE (åtgärd nr 4)
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten PB 131 65101 Vasa Hänvisning: Beslut 29.12.2009 4263/3561/2009 Ändringsbeslut 30.9.2011 4263/3561/2009 Projektnummer: 0919352 SLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merEn jämförelse mellan en skogsägarundersökning och Kustens Regionala skogsprogram. Henri Suutari
En jämförelse mellan en skogsägarundersökning och Kustens Regionala skogsprogram Henri Suutari Examensarbete för Skogsbruksingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för naturbruk Raseborg 2013 2 EXAMENSARBETE
Läs merSKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
Läs merVerkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-01-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Utredare 08-5782 95 09 karin.sundstrom@tyreso.se Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merRP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras
Läs merProgram för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Läs merÄlvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Invigning av Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Foto: Leif Öster Projektägare: Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) Projektledare: Cristina
Läs merVerksamhetsplan och budget för Hela Sverige ska leva Dalarna 2016
Verksamhetsplan och budget för Hela Sverige ska leva Dalarna 2016 Dalarna Innehåll Om Hela Sverige ska leva Dalarna 1 Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 2 Om verksamhetsplanen 2 Strategi för 2016 2018 3
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merFinlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merHållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vi i Nordingrå Nordingråleden (Världsarvsleden heter den numera) Journalnummer:
Läs merSLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31
Bilaga 1 SLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31 Slutrapport upprättad av Agneta Ingvarsson och Marie Johansson 2010-08-31 FÖRORD Träutbildningar
Läs merKommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling Kristianstad och friluftsliv Framtidens friluftsliv och
Läs merAPU UTOMLANDS: Erfarenheter och kontakter för livet
APU UTOMLANDS: Erfarenheter och kontakter för livet Att arbeta utomlands får eleven att växa mer än bara yrkesmässigt! Det kan vara en god idé att förlägga delar av den arbetsförlagda utbildningen utomlands,
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merStyrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten
Version 2013-10-14 Styrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten LAG (Local Action Group) LAG är Upplandsbygds styrelse. LAG i Leader Upplandsbygd
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merI forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.
ALLMÄNNA VILLKOR TILL UNIVERSITET, STATENS FORSKNINGSINSTITUT OCH ÄMBETSVERK SAMT ANSVARIGA LEDARE FÖR FORSKNINGSPROJEKT OM FINLANDS AKADEMIS FINANSIERINGSBESLUT (5.9.2006) Forskningsfinansiering som beviljats
Läs merLandskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken
Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Åland Arbetslösheten, fokus och lagstiftning Trendbrott I den ekonomiska översikten 2015
Läs merBakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt
Läs merFINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Läs merSvenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Installationsavtalet fr.o.m. 1 april 2016
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Installationsavtalet fr.o.m. 1 april 2016 Bakgrund En grundförutsättning för en positiv utveckling av branschen är enligt Svenska Elektrikerförbundet att branschen
Läs merÄgardirektiv AB Sjöbohem
Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv AB hem Detta ägardirektiv avser AB hem, (556650-0665), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med kommuns företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merFörord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5
Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2015
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merBedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande
Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A Bedömningsgrunderna är till för att förtydliga vad som krävs för respektive poäng. Urvalskriterium nr 1 är anpassat till varje insatsområde och fond.
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merOPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen
Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki OPH Valtionavustukset ammatillisen peruskoulutuksen kehittämiseen Sökandeorganisation Sökandeorganisationens namn * Svenska Österbottens Förbund för utbildning och
Läs merVid arbetsgivarens sida
Vid arbetsgivarens sida Med oss är du aldrig ensam som arbetsgivare Medlemskapet är en trygghet för oss Det bästa med medlemskapet är att vi som företag inte behöver lägga tid och energi på att teckna
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs mer10063 Nationella turistfiskeprojektet
Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 31 oktober 2001 Nr 872 874 INNEHÅLL Nr Sidan 872 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om när vissa beslut som fattas vid statsrådets
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20
PROTOKOLL Nummer 9 1.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsagronom
Läs merMEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET
IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR. Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad
PROJEKTANSÖKAN Datum: maj 2016 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad Projektägare: Jonas Boman. Verksamhetschef
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merVilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.
Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor
Läs merFFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde
1(17) FFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-1:2003. Innehåll 1.
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs merHELSINGFORS STAD UNGDOMSNÄMNDEN
HELSINGFORS STAD UNGDOMSNÄMNDEN Understödsreglemente för ungdomsföreningar från och med den 1.1.2010 UNDERSTÖDSREGLEMENTE FÖR UNGDOMSFÖRENINGAR Understödsreglementet är godkänt på ungdomsnämndens möte
Läs merVi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.
Leader Sjuhärad LLU Vårt uppdrag enligt EU är att bidra till EUs 2020-mål om en smart, hållbar, inkluderande tillväxt. Det innebär att alla ansökningar skall prövas ur ett hållbarhetsperspektiv och att
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under
Läs merANSÖKNINGSOMGÅNG. Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande. Projektmedel för pilotprojekt. näringarna i gles- och landsbygd
ANSÖKNINGSOMGÅNG Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande Projektmedel för pilotprojekt inom de gröna näringarna i gles- och landsbygd Ansökningar tas emot löpande fram till 16/9 2010
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merSpråkprogram för Nylands förbund
Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa
Läs merLPAs roll i företagshälsovården för lantbruksföretagare och. Märta Strömberg-Nygård Korsholm 9.5.2012
LPAs roll i företagshälsovården för lantbruksföretagare och aktuellt från LPA Märta Strömberg-Nygård Korsholm 9.5.2012 Företagshälsovården för lantbruksföretagare, historia Lantbruksföretagarna har frivilligt
Läs merExpertkompetens för innovation 15 steg 1
Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Folkhälsopolitiskt program för Eslövs kommun januari 2004 december 2007 Folkhälsa allas vårt ansvar! Produktion: Text: Kristina Warming, Folkhälsosamordnare. Layout: Informationsenheten. Tryck: Prinfo
Läs merNäringslivsutveckling inom Leader
2009-10-22 Näringslivsutveckling inom Leader Den strategiska inriktningen av landsbygdsprogrammet har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och
Läs mer2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,
1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2014
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda
Läs merLänsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.
Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-
Läs merLokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02
Lokal arbetsplan för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02 1 Övergripande verksamhetsidé Åt var och en efter behov Av var och en efter förmåga 1818-1883 Verksamheten skall kännetecknas
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund
Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2016 2018 Mål 2016 2018 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 28 februari 2003 Nr 162 168 INNEHÅLL Nr Sidan 162 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europa-Medelhavsavtalet
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs mer7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
Läs merKompletteringsutbildning på svenska
Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 december 2011 1417/2011 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 7 26.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merYttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merSVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.
SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten
Läs mer