Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar?
|
|
- Sven Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LIEDELINFORATION Fråga 1 Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? D enterpartiet jobbar för att få till obligatorisk ursprungsmärkning på alla livsmedel. Det ska vara enkelt att läsa och förstå var det man tänker köpa är producerat och vad det innehåller. i vill se en ökad användning av miljö-, rättvise-, och jämställdhetsmärkning. ärkningen ska också omfatta djurs levnadsförhållanden när animaliska varor produceras. Folkpartiet vill att märkning av varor ska vara tydlig och relevant så att konsumenten har möjlighet att göra välinformerade och aktiva val. För detta är det grundläggande att en stark konsumentlagstiftning upprätthålls. Genom att tydligare markera ursprungslandet för produkterna så att konsumenterna i större utsträckning än idag kan välja produkter som producerats närmare. Informationen ska vara utförligare och tydlig (lätt att läsa). ycket bestäms dock på EU-nivå. i tycker att EU:s beslut att bara ursprungsmärka utifrån kriterierna uppfött och slaktat är beklagligt och vilseleder konsumenten. i kommer fortsätta kämpa för ursprungsmärkning baserat på fött, uppfött och slaktat. Det får även gärna ytterligare arbetas med att vara läsbar text på innehållsförteckningar. i vill arbeta för mer information om matens ursprung och innehåll. Det är också viktigt att informationen på förpackningarna om matens innehåll, näringsvärde och ursprung är tydlig, läsbar och begriplig. Branschsamtal kan hållas i syfte att komma överens om att förbättra informationen på matförpackningarna avseende tydlighet, läsbarhet och begriplighet. i vill underlätta för konsumenterna att göra sunda val. i vill utreda en märkning som tydligare anger varans innehåll av fett, socker, salt etc. och föreslår ett nytt svenskt system för tydligare märkning av matens hälsovärde. Ett alternativ är det brittiska systemet med trafikljus-symboler som anger om maten är hälsosam eller inte. i tror att det i lag ska bli tydligare hur och var den nuvarande märkningen av näringsvärde sker. En mängd tillsatser används i maten för att den t.ex. ska se bättre ut, få rätt konsistens och smaka bättre. I några fall vet vi redan att de inte är nyttiga. Dessa tillsatser anser vi bör förbjudas så snabbt som möjligt. Det gäller azofärgämnen och transfetter. En möjlighet som bör analyseras är en svensk märkning av livsmedel som är fria från onödiga tillsatser. i vill se obligatorisk ursprungsmärkning av alla animaliska produkter i alla produktionsled, även i sammansatta varor. i vill även efter norsk förebild införa en speciell ursprungsmärkning av särskilt unika svenska livsmedel som särskiljer sig antingen genom ursprung eller produktionsmetod. i vill ha ursprungsmärkning för alla produkter som innehåller kött. Även för sammansatta livsmedel som t.ex. korv. i vill även ha en tydligare deklaration om livsmedlen innehåller GO eller om GO-foder har använts till livsmedlet.
2 OKTAILEFFEKTEN Fråga 2 Anser ni att riskerna med tillsatser, till exempel cocktaileffekten, är tillräckligt utredda? Om inte, vad bör göras? i vill fortsätta utreda vilka risker som finns med tillsatser. enterpartiet ser det som en mycket viktig fråga som måste utredas på EU-nivå. D iktigt att utreda tillsatsers och även ex miljögifters påverkan, inte minst i kombinationer. Folkpartiet vill skärpa kemikalielagstiftningen så att större hänsyn tas till risken för kombinationseffekter/cocktaileffekter. Det behövs också ytterligare forskning på området. Nej. Det är därför vi i regeringen i vinterns Kemikalieproposition särskilt prioriterade att utveckla bedömningskriterier och testmetoder för kombinationseffekter av kemikalier. Nej. 1) atsa på forskning 2) Tillämpa försiktighetsprincipen 3) Uppdatera förhållningssättet inom Livsmedelsverket och EU:s motsvarande myndighet EFA. På EFA och EU-nivån behöver man också komma tillrätta med intressekonflikter. För oss är det viktigt att man ska känna sig trygg med maten man äter. Det är viktigt att vi ständigt uppdaterar regelverken och rekommendationerna utifrån forskning. i har tillsatt en utredning för att titta på material som kommer i kontakt med livsmedel och menar att det bör göras riskvärderingar av farliga ämnen som förekommer främmande i livsmedel. i tycker absolut att kunskaperna kring cocktaileffekten behöver utredas ytterligare. Nej, men kombinationseffekter för hormonstörande ämnen är vetenskapligt konstaterade. Alltså små var för sig ofarliga doser av flera ämnen ger i djurförsök tillsammans hormonstörande effekter. Ytterligare forskning behövs plus ett aktivt politiskt arbete i EU för att den nya forskningen ska vägas in i kemikalielagstiftningen. Ny forskning dyker ständigt upp med nya rön vilket klart och tydligt visar att vi sannolikt aldrig kan bli färdiga med forskningen rörande kemikalier och livsmedel. Det är därför angeläget att det finns resurser för den typen av forskning. Nej. i ser gärna fler gränsvärden för grupp av ämnen och ökade anslag för forskning om miljögifter. Därutöver vill vi genomföra en stor satsning på verige- det hållbara matlandet med ökad satsning på hälsosammare livsmedel.
3 OREDLIGHET Fråga 3 Den senaste tiden har en rad fall av felaktigt märkt mat uppdagats, rörande allt från honung och olivolja till nötkött. Anser ni att myndigheterna bör vara hårdare mot oredlighet inom livsmedelsbranschen, och i så fall hur? D Det finns redan idag ett regelverk för dessa frågor. Att det inte efterlevs är ett problem i sig men vi tror att det i första hand handlar om att öka efterlevnaden. Om det ska ske genom hårdare sanktioner mot de som bryter mot reglerna eller ej eller om det ska ske på annat vis är vi beredda att titta på om det skulle bli aktuellt. i måste kunna lita på den information som ges av olika skäl. Att äta livsmedel som innehåller ingredienser eller tillsatser som inte framgår av innehållsförteckning/produktinfo kan ge överkänslighetsreaktioner. Och vi måste kunna göra medvetna konsumentval, som ex köp av ekologiska produkter, undvika varor som är starkt miljöbelastande, välja animaliska produkter med god djurhållning etc. Ja. Konsumenten har rätt att veta vad hen äter. Det är dock mycket viktigt att bestämmelser om märkning hänger ihop med fungerande system för tillsyn och kontroll. ärkningssystem som inte följs upp ger bara bluffmakarna nya möjligheter. Ja, det behövs en offensiv inställning, inte minst med tanke på att organiserad brottslighet har börjat etablera sig i den här sortens verksamhet. Inom ramen för EU-samarbetet är det därför angeläget att polis- och livsmedelsmyndigheter upprättar samarbete för att bekämpa fusket. Ja. Det kan behövas skärpt lagstiftning/sanktioner. ystemet är en kombination av risk för upptäckt, risk för påföljd vid upptäckt och påföljdens storlek. Alla tre behöver skärpas. entralmyndigheternas stöd till kommuner behöver förbättras. Både EU-kommissionen och nu senast Riksrevisionen har riktat allvarlig kritik mot vårt system. i har sedan hästköttskandalen gett Livsmedelsverket extra resurser för att arbeta mot livsmedelsfusk. en det krävs även att vi utvecklar samarbetet och kontrollen inom EU eftersom mycket av maten vi äter är importerad från andra EU-länder. Därför har vi arbetat med denna fråga på EU-nivå, och kommer fortsätta att göra så. Ja, vi vill se över tillsynen i livsmedelssektorn. Ja! Detta har vi påtalat många gånger. i behöver först och främst kännbara sanktionsmöjligheter mot matfusket. Även kontrollerna måste utökas. I det virrvarr som uppstår vid långa, globala produktionskedjor blir det tyvärr lätt att fuska. Ja. i menar i likhet med Riksrevisionen att det behövs betydande statliga insatser för att komma till rätta med problemen med livsmedelskontrollen. i vill också ha hårdare straff för de som bryter mot livsmedelslagen. Det var fel att 2006 ta bort fängelse som sanktion i livsmedelslagen.
4 KROGINGREDIENER Fråga 4 Enligt de nya regler som börjar gälla i december måste innehållet i restaurangmaten deklareras om gästen köper med sig rätten hem, men inte om hen äter den på plats. Är detta rimligt eller vill ni att även den mat som konsumeras på restaurang ska ingrediensdeklareras? D Det är viktigt att restauranger kan deklarera innehållet i maten om gästen så önskar. en vi är tveksamma till att lagstifta om innehållsdeklarationer eftersom det skulle innebära kraftigt ökade kostnader för restaurangerna. Personalen på restaurangen kan också muntligen deklarera innehållet vilket inte är möjligt i vanliga matvarubutiker. Rimligt vore att samma regler gäller för att äta på plats som för avhämtning. Det är rimligt att maten på restaurang ingrediensdeklareras, oavsett var den ska konsumeras. e även svar på fråga 3. De nya reglerna är rimliga. I dagsläget kan konstateras att den företagare som tydligt deklarerar matens ursprung ofta uppnår en konkurrensfördel. Detta är inte rimligt. Informationen bör vara lättillgänglig. i vill också ha ursprungsmärkning av kött mm som serveras på restaurang (se svar på fråga 5). Det finns en produktionsmässig skillnad mellan färdigförpackad mat och restaurangmat/hämtmat som man måste ta hänsyn till. jälvklart ska restaurangägaren kunna svara på frågor från kunden om vad som serveras, men att ställa krav på att thaimatstället ska kunna deklarera hur mycket maten väger och mängden av vissa ingredienser med mera är att gå för långt. Nej, vi vill se ökade märkningskrav för restaurangmat. i menar att det både handlar om ursprung, innehåll och tillsatser. jälvklart även mat på sjukhus, skolor eller äldreboende. En restauranggäst ska också kunna lita på att det som serveras är vad han eller hon uppfattar att det är. Då ska inte heller påhittade beteckningar kunna användas för t.ex. fiskarter eller köttprodukter som förvillar gästen. i menar att det behövs en kontinuerlig granskning av omfattningen av fusk med beteckningar och åtgärder behöver föreslås som skyddar konsumenterna. Om kunden äter maten på plats eller i hemmet skall inte spela någon roll. I ett första steg vill vi som framförts ovan att alla animaliska produkter skall ursprungsdeklareras i varje led även om den konsumeras på restaurang. Det verkar rimligt att det finns tillgång på deklaration även för de som konsumerar maten på restaurangen. i tycker förslaget är intressant och är beredda att se över ett sådant förslag.
5 HELAGAT Fråga 5 I Frankrike har man just infört en märkning (fait maison) av den restaurangmat som tillagats på plats från grunden, och alltså inte gjorts av halvfabrikat. Borde samma märkning införas i verige? D enterpartiet har stämmobeslut på att arbeta för obligatorisk ursprungsmärkning av alla livsmedel. Att addera ytterligare märkningar är inte nödvändigtvis vägen till en bättre matkultur även om information är nödvändigt för att kunna göra informerade val. Ett viktig och bra initiativ av Frankrike, inte minst för personer som är överkänsliga mot olika tillsatser. atupplevelsen blir också bättre om man vet att det man äter är så naturligt som möjligt. Konsumenten ska alltid kunna få information om vad restaurangmaten innehåller, oavsett om halvfabrikat används eller ej. Detta är särskilt viktigt för personer med allergi eller överkänslighet. De flesta märkningssystem växer fram genom initiativ från branscher eller konsumentorganisationer. En märkning av de restauranger som inte använder halvfabrikat skulle säkert kunna vara intressant för många restaurangkunder, men det bör i första hand de berörda restaurangerna avgöra. Det franska exemplet kan tjäna som förebild för branschinitierade initiativ och kan precis som i svaret på föregående fråga innebära en konkurrensfördel. Förslaget är klart intressant, men vi har inte tagit ställning till detta ännu. i har prioriterat ursprungsmärkning av kött, fisk och mjölk som serveras på restaurang. Idag är det frivilligt för restaurangen att märka den mat som har lagats på plats, vilket man kan tycka att fler restauranger borde göra eftersom det borde uppfattas som positivt ur kundens perspektiv. Dock ser vi inte att ett obligatorium på sådan märkning är rätt väg att gå. Det är inte en fråga som vi har diskuterat. en vi ser positivt på ett allmänt ökat informationskrav på restaurangmaten. Det ligger i så fall en bit ner på prioritetslistan gällande märkningar. Förslaget låter mycket bra och vi tycker att det med fördel kunde införas i verige.
6 OFFENTLIG AT Fråga 6 ad vill ditt parti göra för att mer mat ska lagas i tillagningskök på sjukhus, skolor och ålderdomshem? D i vill genomföra ett nationellt matlyft för skolor, förskolor och äldreboenden, för dem som faktiskt inte kan välja vad de ska äta för mat. Förslaget beräknas kosta 100 miljoner och ska förbättra matkvalitén. i vill höja kvalitén till våra barn och äldre inom skola och äldreomsorgen. Detta är incitament för kommun och landsting att se till att jobba med för att få sund, säker och näringsrik mat som uppfyller höga djurskydd. Kommuner och landsting ska kunna ansöka om medel från förslagets anslag. Kritiken mot kallköken har varit skarp och befogad. Feministiskt Initiativ ästra Götaland var starkt kritiska till att regionen hade långt framskridna planer på ett kallmatkök för sjukhusen. at ska vara hälsosamt för såväl kroppen som för själen. Känna dofter av tillagning, få mat serverad och äta den tillsammans med andra (om man vill), är otroligt viktigt. Till syvene och sist är det politiker i kommuner och landsting som fattar beslut om maten. Det är där frågan måste lyftas. Det är viktigt att alltid noggrant överväga innan tillagningskök tas bort i verksamhet. i arbetar på många håll lokalt för att värna tillagningsköken och vi vill samla och sprida goda exempel på bra mat- och måltidslösningar. Inspiration är viktigt, men möjligheterna och behoven ser olika ut mellan olika kommuner och landsting. arje sjukhus, skola och vårdgivare bör välja den modell för mat som passar bäst just för deras patienter, elever och boende, men utifrån tydliga rekommendationer och krav. i vill på kommun- och landstingsnivå verka i denna riktning. i vill satsa 50 miljoner kr/år på ett skolkökslyft för att hjälpa kommunerna att ha mer tillagningskök. i vill också stärka stödet till upphandling och annat som underlättar för kommunerna som vill förbättra sin kosthantering. i jobbar hårt med detta lokalt också. i tycker fler kommuner och landsting borde ta ett helhetsgrepp kring maten som serveras på exempelvis sjukhus, skolor och ålderdomshem genom att ta fram en matpolicy. i tycker även det är viktigt att man inte bara ser till pris, för ofta är det just maten som är dagens höjdpunkt när man ligger på sjukhus eller bor på ett ålderdomshem. Genom god och hälsosam mat kan vi förbättra hälsan och välbefinnandet hos sjuka och äldre. Det är något som vi arbetar politiskt med i våra kommuner och landsting. arje kommun och landsting måste själva besluta kring detta. Det är inget som vi nationellt i partiet arbetar med. För verigedemokraterna är det högst önskvärt att t.ex. våra äldre får avnjuta en näringsrik och nylagad måltid, varför vi satsar 1.4 miljarder under en fyraårsperiod på ett matlyft. ed vår satsning verige - det hållbara matlandet tillför vi 150 miljoner per år för att bl.a. stödja egna tillagningskök på sjukhus, skolor och ålderdomshem.
7 EKOLOGIÅL Fråga satte den dåvarande regeringen ett mål om 25 procent ekologisk mat i offentlig sektor. Bör något göras för att skynda på att de tidigare målen för andelen ekologisk mat i offentliga verksamheter nås och i så fall vad? D enterpar et vill a verige tar fram en na onell livsmedelsstrategi som en vidareutveckling av satsningen på atlandet verige. En sådan livsmedelsstrategi bör innehålla mål om ökad svensk livsmedelsproduk on totalt se och även mål för ökad ekologisk produk on. i tycker a det är fel a enbart sä a mål för andelen ekologiskt odlad areal, e ersom e sådant mål i princip skulle kunna uppnås genom en minskning av den totala odlade arealen i verige. enterpartiet vill att den svenska livsmedelsproduk onen ska öka, både av konven onellt och ekologiskt producerade livsmedel. Därför vill vi också ha mål som stödjer de a. Ja, absolut. Genom att på olika sätt stödja produktionen av ekologiska livsmedel, skyndar vi också på övergångsprocessen till mer naturlig och hälsosam mat. Då ökar andelen ekologiska livsmedel och därmed också andelen ekologisk mat i offentliga verksamheter. änk momsen på ekologiska vegetabiliska varor. i vill att staten bildar ett nationellt center för ekologiska livsmedel, som stödjer produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel. i vill förbjuda GO inom livsmedelsproduktionen. Användandet av genmodifierade organismer är inte förenligt med strävan mot ekologisk livsmedelsproduktion, eftersom det förutsätter ett ökat beroende av kemikalieanvändning i jordbruket. Utvärderingar visar att den procentnivån är på väg att nås, och under förra året var den ekologiska inköpsandelen i offentlig sektor 23 procent. För att öka takten i miljöanpassningen vill vi bland annat förtydliga möjligheten att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. Det är mycket glädjande att efterfrågan på ekologiska råvaror ökar kraftigt. Erfarenheten av för högt ställda mål om ekologisk andel, är att maten då i hög grad blir importerad. Det är en marknad som måste växa i verige för att möta efterfrågan. Ja. i vill också ta fram ett nytt mål: 50% till e svaret på föregående fråga. tatliga myndigheter som serverar mycket mat ska ha en kostpolicy. Dessutom vill vi främja den ekologiska produktionen i verige både generellt och särskilt i de områden som bidrar mest till övergödningsproblem i Östersjön. 87 % av landets kommuner och landsting har tagit någon form av beslut eller antagit mål om att servera ekologisk mat i de offentliga köken. Därmed är detta redan en fråga som är på flera kommuners och landstings agenda. i menar därför att politiken inte behöver styra detta ytterligare. Ja, den offentliga sektorns inköp av ekologiska livsmedel har ökat. Det har gjort att marknadsförutsättningarna för ekologiska produkter stabiliserats och skapat ett bredare utbud av produkter och bättre tillgänglighet. i vill att 30 procent ska vara ekologiskt till Nej. Ekologisk produktion bör konkurrera med konventionell odling på lika villkor. I verige har vi ett av världens mest miljövänliga konventionella jordbruk. Ekologiskt jordbruk innebär generellt mindre skördar och att mer mark måste tas i bruk vilket
8 ofta äter upp den förväntade miljönyttan. Istället vill vi se ett system där lantbrukare premieras för den miljönytta de gör givet deras gårds unika förutsättningar. i vill höja målet till minst 50 procent ekologisk mat i offentlig sektor. ed vår satsning verige - det hållbara matlandet vill vi öka stödet för ekologisk mat, inte minst i offentlig verksamhet. i vill även stärka det statliga stödet för grön upphandling i kommuner och landsting genom att bevara iljöstyrningsrådet som regeringen nu lägger ned.
9 ALKOHOLHALTIGT Fråga 8 Idag är alkoholhaltiga drycker undantagna från reglerna om ingrediensdeklaration. ad vill ditt parti göra för att konsumenter ska få veta innehållet i alkoholhaltiga drycker? enterpartiet är för innehållsdeklaration på alkoholhaltiga drycker. D Rimligt vore att samma regler gäller oavsett dryck eller föda. Frågan ses för närvarande över av EU-kommissionen och en rapport ska presenteras den 13 december Det finns redan i dag flera ingredienser som alltid ska redovisas, men ur ett konsumentperspektiv ställer vi oss preliminärt positiva till att förtydliga dessa regler. Det är viktigt att konsumenten har möjlighet att göra ett aktivt och medvetet val. Frågan avgörs på EU-nivå där vi är representerade med ett mandat. Det är eftersträvansvärt att vi får till en märkning. i tycker att alkoholhaltiga drycker skall omfattas av samma regler som annat man förtär. i har i EU agerat för fullständig information för alla alkoholdrycker. i ska följa upp EU:s uppföljning av de undantag som finns för alkoholhaltiga drycker (2015) och agera för en revidering, både nationellt och i EU. I väntan på att EU agerar bör verige införa nationella regler. Det är viktigt att diskussionerna om tillsatserna i vin byggs på vetenskaplig fakta och att konsumenterna kan göra ett informerat val, och därför bör det övervägas huruvida de ämnen i vin som påverkar vår hälsa negativt bör redovisas. amma märkningskrav ska gälla för alkoholhaltiga produkter som för andra livsmedelsprodukter i EU. Det driver vi i EU. Dessutom ska varningstexter sättas ut på varuetiketterna för att informera konsumenterna om risker med att nyttja alkohol när man är gravid samt i trafiken. i kan tänka oss att införa samma krav som för livsmedel. i vill att samtliga ingredienser ska deklareras i alkoholhaltiga drycker.
Importera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2429. Hållbar mat. Innehållsförteckning. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) Hållbar mat Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Förslag till riksdagsbeslut...1 Motivering...2 Sund och säker mat...3
Läs merKostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24
Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs merDet är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och. kämpar ute i kommunerna varje dag. Ni jobbar dessutom med att hjälpa
Tal vid prisutdelning i Ekomatsligan, 12/8 tid: ca 10-15 minuter Tack för att jag har fått komma hit! Det är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och kämpar ute i kommunerna varje
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merKOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN
KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merVår syn på tillsatser & vår mat
Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12
Läs merOffentlig upphandling
Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merKostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt
Kostpolicy Hå llbårt och hå lsosåmt Alla berörda invånare i Ludvika kommun ska erbjudas en god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter (förskola, skola, fritids, vård och omsorg) där måltider
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merKostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132
Kostpolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Vision Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla! Alla som äter mat i Eksjö kommuns
Läs merRiktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun
Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till
Läs merEkologiska påståenden på serveringar och i butiker
Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på
Läs merEN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.
EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. kött, ÄGG & MJÖLK 100 % svenskt. NU BLIR DET ENKLARE ATT HITTA SVENSKA LIVSMEDEL, RÅVAROR
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merKostpolicy för Sameskolstyrelsen
Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy inom förskola och grundskola Sameskolans måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling, lägga stor vikt vid samiska mattraditioner samt präglas av
Läs merKostpolicy för Lunds kommun
Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är
Läs merKostpolicy för Lunds kommun
Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget
Läs merTjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-09-08 DNR BUN 2014.366 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy
Läs merHållbar upphandling - 150414 -
Hållbar upphandling - 150414 - Agenda Varför efterfråga MSR kriterier? Dabas som informationsnav och verktyg för verifiering och uppföljning! MSR kriterier en möjlighet att göra skillnad! Frågor och funderingar?
Läs merGrossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merNäringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.
Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens
Läs merSödertälje Närodlat. Förstudie september 2011 till februari 2012. Kostenheten, Södertälje kommun
Södertälje Närodlat Förstudie september 2011 till februari 2012 Kostenheten, Södertälje kommun i samarbete med LRF, BERAS Implementation, Skillebyholms Yrkeshögskola Projektledare: Helena Nordlund Uppdraget
Läs merMotion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-03-23 LS 2015-1516 Landstingsstyrelsen Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merFöretagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring
Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merLämnade synpunkter och frågor från publiken
Hemsegården 2009-04-29 Plats: Hemsegården, 2009-04-29. Publik: Ett 30-tal personer kom till mötet, varav nio män. Medelålder. Panel: Eva Nypelius, Bo Magnusson, Freddy Sirland, Lisa Stark. Därutöver en
Läs merREMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.
1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merHÅLLBAR MAT POLICY 2016-2020
HÅLLBAR MAT POLICY 2016-2020 Innehåll Inledning 3 Hållbar utveckling 4 Mål 5 Struktur 5 Hälsosam mat av hög kvalitet ekologiskt hållbar 7 S.M.A.R.T. 8 Socialt hållbar 11 Hållbar ekonomi 12 Kunskap och
Läs merSpårbarhet och redlighet
2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Spårbarhet och redlighet - Av nötkött på restauranger Projektet utfördes under hösten och vintern 2015/2016 av livsmedelsinspektörerna: Giovanna Sanchez, Camilla Olsson
Läs merEviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött
Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING
Läs merRedovisning av projektinriktad kontroll, PIK, 2002 i Stockholms län En fråga om hygien
Bilaga 16:23 till kommunstyrelsens protokoll den 10 september 2003, 28 PM 2003 RVIII (Dnr 303-3568/2002) Körkort för livsmedelshantering Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) Redovisning av projektinriktad
Läs merLättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som
Läs merMedborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen
Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merEMAB:s yttrande över SOU 2015:6 Mer gemensamma tobaksregler
Sollentuna den 2015-05-18 EMAB:s yttrande över SOU 2015:6 Mer gemensamma tobaksregler Inledning EMAB vill redogöra för organisationens synpunkter på SOU 2015:6 utifrån handelns perspektiv. EMAB har full
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd
Läs merKost- och måltidspolicy för Linköpings kommun
Kost- och måltidspolicy för Linköpings kommun Förord Kost- och måltidsverksamhet engagerar. Den är en viktig del i kommunens kärnverksamheter, skola och omsorg, vilket bekräftas av diskussioner och samtal
Läs merMÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun
2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merDetta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018
Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen
Läs merInformation. Ni ansvarar för era kosttillskott
Information Ni ansvarar för era kosttillskott BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här broschyren
Läs merKontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café. Miljökontoret 2015 Lina Lundberg. Linköpings kommun linkoping.se
Kontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café Miljökontoret 2015 Lina Lundberg Linköpings kommun linkoping.se Bakgrund... 2 Syfte och mål... 2 Metod och genomförande... 3 Ställningstagande... 3
Läs merDe 20 vanligaste frågorna om Svanen
De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merMåltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life
Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig
Läs merProjektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015
Projektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015 Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior, år 2015 Bakgrund Begreppet redlighet innebär att märkning och presentation av livsmedel
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2013-04-25 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merMat- och måltidsvision för Munkedal kommun
Mat- och måltidsvision för Munkedal kommun Vi vill erbjuda våra matgäster goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas och serveras av kunnig och serviceinriktad personal. Maten skall vara lagad
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merKONSUMENTPERSPEKTIV. Louise Ungerth
LIVSMEDELSBRANSCHEN UR KONSUMENTPERSPEKTIV KSLA 2 november 2010 Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Förtroendet för mat och dryck i Sverige Li, Livsmedelsföretagen
Läs merOrdbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär
Ordbok Bokföring Alla som har ett företag måste varje dag bokföra allt som köps och sälj i företaget. Kvitton ska sparas och skrivas in i en kassabok eller registreras i ett datorprogram. Den som har restaurang,
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merKonsumentkalender År 2016
Konsumentkalender År 2016 Konsumentkalendern skall vara som inspiration för våra konsumentombud i Örebrodistriktet Årsrelaterat dokument för aktiva konsumenter med möjligheter till konsumentmakt. Utgivare:
Läs merProjekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, januari 2011 Postadress
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merNedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga.
Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga. 2014-09-04 Hälsorörelsen (HR = Samverkan mellan och Riksförbundet Hälsofrämjandet), ställer följande 6 frågor till Riksdagens partier
Läs merTjänsteskrivelse kvalitetsåtagande maten i skolan
Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Camilla Jern Folkhälsonämnden Tjänsteskrivelse kvalitetsåtagande maten i skolan Sammanfattning Ett kvalitetsåtagande kan beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå.
Läs merEkologiska livsmedel i Stockholms stad
PM 2006 RI+VIII (Dnr 119-2171/2006) Ekologiska livsmedel i Stockholms stad Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Kommunfullmäktige m.m. anvisas tilläggsanslag med 6 mnkr som
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merE2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se
E2001 Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se Introduktion E2001 är en simulering där deltagarna får ta rollerna som tillverkare av chokladkakor. De kan göra två olika typer av chokladkakor
Läs merMAT i Kalmar. Märkningen får inte vara hur liten som helst. Kalmar Musteri - företaget med muskler. Datummärkningen dag-månad-år
MAT i Kalmar 2014 (Årgång 20) Information till livsmedelsbranschen Kalmar Musteri - företaget med muskler Under hösten 2014 startade två gamla barndomskamrater, Kim Johansson och Daniel Andersson, ett
Läs merHöstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunchrestaurang
Höstmatsedel Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden restaurang V 34 49, 2015 Lite information Höstmatsedel vecka 34-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel är beräknat
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs mer11.6.2010 A7-0109/ 001-249. Förslag till förordning (KOM(2008)0040 C6-0052/2008 2008/0028(COD))
11.6.2010 A7-0109/ 001-249 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-249 från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet Betänkande Renate Sommer Information till konsumenterna om livsmedel A7-0109/2010 (KOM(2008)0040
Läs merLunchvalet. Rapport. Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Sigill, Sveriges Konsumentråd samt Stockholms läns landsting.
Rapport Synovate LUI Tel +46 (0)8 522 330 00 P.O. Box 8057 Fax +46 (0)8 522 330 99 SE-104 20 Stockholm www.synovate.se Sweden VAT NO SE556147405601 Igeldammsgatan 22 Lunchvalet Rapport Beställare Konsult
Läs merKF Ärende 11. Löpnummer i Politikerrummet: 28. Motion om upphandlingar av råvaror
KF Ärende 11 Löpnummer i Politikerrummet: 28 Motion om upphandlingar av råvaror Tjänsteskrivelse 2013-11-01 KS 2013.0140 Handläggare: Karin Jirénius Svar på motion om upphandling av råvaror Sammanfattning
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merNationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019
Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merRiktad kontroll Ärlig fisk December 2013. Camilla Blom Karina Alvarez
December 2013 Camilla Blom Karina Alvarez December 2013 Utgivningsdatum: 2014-06-17 Utgivare: Miljöförvaltningen Projektledare: Camilla Blom, Karina Alvarez Kontaktperson: Daniel Selin 3 (16) Sammanfattning
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merExportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF
Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är
Läs merInförandet av en GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag årligen den 15 maj Motion (2013:26) av Kaj Nordquist (S)
Utlåtande 2013:118 RI (Dnr 329-384/2013) Införandet av en GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag årligen den 15 maj Motion (2013:26) av Kaj Nordquist (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merNationell strategi för inköp i offentlig sektor
Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor
Läs merLagsto det fo r tillsyn av tobaks- och folko lsfo rsa ljning
Lagsto det fo r tillsyn av tobaks- och folko lsfo rsa ljning Tobakslagen (1993:581) Tillsyn 19 a Den omedelbara tillsynen över att denna lag och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen följs utövas
Läs merUtbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet
L Lila partiet Näringsutskottet Spelare 1: Du är riksdagsledamot i näringsutskottet och arbetar med frågan Svensk kärnkraft i framtiden. Nedan ser du vilka andra förslag som finns i den frågan. Er partilinje
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merAalborgs Universitet 28 maj 2013
Aalborgs Universitet 28 maj 2013 Temadag om frontløbere for økologisk mad! Försörjningschef Mia Kling www.mia.kling@orebroll.se Sjukvårdsanläggningar inom Örebro läns landsting Universitetssjukhuset Örebro
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs mer