Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar?

Transkript

1 LIEDELINFORATION Fråga 1 Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? D enterpartiet jobbar för att få till obligatorisk ursprungsmärkning på alla livsmedel. Det ska vara enkelt att läsa och förstå var det man tänker köpa är producerat och vad det innehåller. i vill se en ökad användning av miljö-, rättvise-, och jämställdhetsmärkning. ärkningen ska också omfatta djurs levnadsförhållanden när animaliska varor produceras. Folkpartiet vill att märkning av varor ska vara tydlig och relevant så att konsumenten har möjlighet att göra välinformerade och aktiva val. För detta är det grundläggande att en stark konsumentlagstiftning upprätthålls. Genom att tydligare markera ursprungslandet för produkterna så att konsumenterna i större utsträckning än idag kan välja produkter som producerats närmare. Informationen ska vara utförligare och tydlig (lätt att läsa). ycket bestäms dock på EU-nivå. i tycker att EU:s beslut att bara ursprungsmärka utifrån kriterierna uppfött och slaktat är beklagligt och vilseleder konsumenten. i kommer fortsätta kämpa för ursprungsmärkning baserat på fött, uppfött och slaktat. Det får även gärna ytterligare arbetas med att vara läsbar text på innehållsförteckningar. i vill arbeta för mer information om matens ursprung och innehåll. Det är också viktigt att informationen på förpackningarna om matens innehåll, näringsvärde och ursprung är tydlig, läsbar och begriplig. Branschsamtal kan hållas i syfte att komma överens om att förbättra informationen på matförpackningarna avseende tydlighet, läsbarhet och begriplighet. i vill underlätta för konsumenterna att göra sunda val. i vill utreda en märkning som tydligare anger varans innehåll av fett, socker, salt etc. och föreslår ett nytt svenskt system för tydligare märkning av matens hälsovärde. Ett alternativ är det brittiska systemet med trafikljus-symboler som anger om maten är hälsosam eller inte. i tror att det i lag ska bli tydligare hur och var den nuvarande märkningen av näringsvärde sker. En mängd tillsatser används i maten för att den t.ex. ska se bättre ut, få rätt konsistens och smaka bättre. I några fall vet vi redan att de inte är nyttiga. Dessa tillsatser anser vi bör förbjudas så snabbt som möjligt. Det gäller azofärgämnen och transfetter. En möjlighet som bör analyseras är en svensk märkning av livsmedel som är fria från onödiga tillsatser. i vill se obligatorisk ursprungsmärkning av alla animaliska produkter i alla produktionsled, även i sammansatta varor. i vill även efter norsk förebild införa en speciell ursprungsmärkning av särskilt unika svenska livsmedel som särskiljer sig antingen genom ursprung eller produktionsmetod. i vill ha ursprungsmärkning för alla produkter som innehåller kött. Även för sammansatta livsmedel som t.ex. korv. i vill även ha en tydligare deklaration om livsmedlen innehåller GO eller om GO-foder har använts till livsmedlet.

2 OKTAILEFFEKTEN Fråga 2 Anser ni att riskerna med tillsatser, till exempel cocktaileffekten, är tillräckligt utredda? Om inte, vad bör göras? i vill fortsätta utreda vilka risker som finns med tillsatser. enterpartiet ser det som en mycket viktig fråga som måste utredas på EU-nivå. D iktigt att utreda tillsatsers och även ex miljögifters påverkan, inte minst i kombinationer. Folkpartiet vill skärpa kemikalielagstiftningen så att större hänsyn tas till risken för kombinationseffekter/cocktaileffekter. Det behövs också ytterligare forskning på området. Nej. Det är därför vi i regeringen i vinterns Kemikalieproposition särskilt prioriterade att utveckla bedömningskriterier och testmetoder för kombinationseffekter av kemikalier. Nej. 1) atsa på forskning 2) Tillämpa försiktighetsprincipen 3) Uppdatera förhållningssättet inom Livsmedelsverket och EU:s motsvarande myndighet EFA. På EFA och EU-nivån behöver man också komma tillrätta med intressekonflikter. För oss är det viktigt att man ska känna sig trygg med maten man äter. Det är viktigt att vi ständigt uppdaterar regelverken och rekommendationerna utifrån forskning. i har tillsatt en utredning för att titta på material som kommer i kontakt med livsmedel och menar att det bör göras riskvärderingar av farliga ämnen som förekommer främmande i livsmedel. i tycker absolut att kunskaperna kring cocktaileffekten behöver utredas ytterligare. Nej, men kombinationseffekter för hormonstörande ämnen är vetenskapligt konstaterade. Alltså små var för sig ofarliga doser av flera ämnen ger i djurförsök tillsammans hormonstörande effekter. Ytterligare forskning behövs plus ett aktivt politiskt arbete i EU för att den nya forskningen ska vägas in i kemikalielagstiftningen. Ny forskning dyker ständigt upp med nya rön vilket klart och tydligt visar att vi sannolikt aldrig kan bli färdiga med forskningen rörande kemikalier och livsmedel. Det är därför angeläget att det finns resurser för den typen av forskning. Nej. i ser gärna fler gränsvärden för grupp av ämnen och ökade anslag för forskning om miljögifter. Därutöver vill vi genomföra en stor satsning på verige- det hållbara matlandet med ökad satsning på hälsosammare livsmedel.

3 OREDLIGHET Fråga 3 Den senaste tiden har en rad fall av felaktigt märkt mat uppdagats, rörande allt från honung och olivolja till nötkött. Anser ni att myndigheterna bör vara hårdare mot oredlighet inom livsmedelsbranschen, och i så fall hur? D Det finns redan idag ett regelverk för dessa frågor. Att det inte efterlevs är ett problem i sig men vi tror att det i första hand handlar om att öka efterlevnaden. Om det ska ske genom hårdare sanktioner mot de som bryter mot reglerna eller ej eller om det ska ske på annat vis är vi beredda att titta på om det skulle bli aktuellt. i måste kunna lita på den information som ges av olika skäl. Att äta livsmedel som innehåller ingredienser eller tillsatser som inte framgår av innehållsförteckning/produktinfo kan ge överkänslighetsreaktioner. Och vi måste kunna göra medvetna konsumentval, som ex köp av ekologiska produkter, undvika varor som är starkt miljöbelastande, välja animaliska produkter med god djurhållning etc. Ja. Konsumenten har rätt att veta vad hen äter. Det är dock mycket viktigt att bestämmelser om märkning hänger ihop med fungerande system för tillsyn och kontroll. ärkningssystem som inte följs upp ger bara bluffmakarna nya möjligheter. Ja, det behövs en offensiv inställning, inte minst med tanke på att organiserad brottslighet har börjat etablera sig i den här sortens verksamhet. Inom ramen för EU-samarbetet är det därför angeläget att polis- och livsmedelsmyndigheter upprättar samarbete för att bekämpa fusket. Ja. Det kan behövas skärpt lagstiftning/sanktioner. ystemet är en kombination av risk för upptäckt, risk för påföljd vid upptäckt och påföljdens storlek. Alla tre behöver skärpas. entralmyndigheternas stöd till kommuner behöver förbättras. Både EU-kommissionen och nu senast Riksrevisionen har riktat allvarlig kritik mot vårt system. i har sedan hästköttskandalen gett Livsmedelsverket extra resurser för att arbeta mot livsmedelsfusk. en det krävs även att vi utvecklar samarbetet och kontrollen inom EU eftersom mycket av maten vi äter är importerad från andra EU-länder. Därför har vi arbetat med denna fråga på EU-nivå, och kommer fortsätta att göra så. Ja, vi vill se över tillsynen i livsmedelssektorn. Ja! Detta har vi påtalat många gånger. i behöver först och främst kännbara sanktionsmöjligheter mot matfusket. Även kontrollerna måste utökas. I det virrvarr som uppstår vid långa, globala produktionskedjor blir det tyvärr lätt att fuska. Ja. i menar i likhet med Riksrevisionen att det behövs betydande statliga insatser för att komma till rätta med problemen med livsmedelskontrollen. i vill också ha hårdare straff för de som bryter mot livsmedelslagen. Det var fel att 2006 ta bort fängelse som sanktion i livsmedelslagen.

4 KROGINGREDIENER Fråga 4 Enligt de nya regler som börjar gälla i december måste innehållet i restaurangmaten deklareras om gästen köper med sig rätten hem, men inte om hen äter den på plats. Är detta rimligt eller vill ni att även den mat som konsumeras på restaurang ska ingrediensdeklareras? D Det är viktigt att restauranger kan deklarera innehållet i maten om gästen så önskar. en vi är tveksamma till att lagstifta om innehållsdeklarationer eftersom det skulle innebära kraftigt ökade kostnader för restaurangerna. Personalen på restaurangen kan också muntligen deklarera innehållet vilket inte är möjligt i vanliga matvarubutiker. Rimligt vore att samma regler gäller för att äta på plats som för avhämtning. Det är rimligt att maten på restaurang ingrediensdeklareras, oavsett var den ska konsumeras. e även svar på fråga 3. De nya reglerna är rimliga. I dagsläget kan konstateras att den företagare som tydligt deklarerar matens ursprung ofta uppnår en konkurrensfördel. Detta är inte rimligt. Informationen bör vara lättillgänglig. i vill också ha ursprungsmärkning av kött mm som serveras på restaurang (se svar på fråga 5). Det finns en produktionsmässig skillnad mellan färdigförpackad mat och restaurangmat/hämtmat som man måste ta hänsyn till. jälvklart ska restaurangägaren kunna svara på frågor från kunden om vad som serveras, men att ställa krav på att thaimatstället ska kunna deklarera hur mycket maten väger och mängden av vissa ingredienser med mera är att gå för långt. Nej, vi vill se ökade märkningskrav för restaurangmat. i menar att det både handlar om ursprung, innehåll och tillsatser. jälvklart även mat på sjukhus, skolor eller äldreboende. En restauranggäst ska också kunna lita på att det som serveras är vad han eller hon uppfattar att det är. Då ska inte heller påhittade beteckningar kunna användas för t.ex. fiskarter eller köttprodukter som förvillar gästen. i menar att det behövs en kontinuerlig granskning av omfattningen av fusk med beteckningar och åtgärder behöver föreslås som skyddar konsumenterna. Om kunden äter maten på plats eller i hemmet skall inte spela någon roll. I ett första steg vill vi som framförts ovan att alla animaliska produkter skall ursprungsdeklareras i varje led även om den konsumeras på restaurang. Det verkar rimligt att det finns tillgång på deklaration även för de som konsumerar maten på restaurangen. i tycker förslaget är intressant och är beredda att se över ett sådant förslag.

5 HELAGAT Fråga 5 I Frankrike har man just infört en märkning (fait maison) av den restaurangmat som tillagats på plats från grunden, och alltså inte gjorts av halvfabrikat. Borde samma märkning införas i verige? D enterpartiet har stämmobeslut på att arbeta för obligatorisk ursprungsmärkning av alla livsmedel. Att addera ytterligare märkningar är inte nödvändigtvis vägen till en bättre matkultur även om information är nödvändigt för att kunna göra informerade val. Ett viktig och bra initiativ av Frankrike, inte minst för personer som är överkänsliga mot olika tillsatser. atupplevelsen blir också bättre om man vet att det man äter är så naturligt som möjligt. Konsumenten ska alltid kunna få information om vad restaurangmaten innehåller, oavsett om halvfabrikat används eller ej. Detta är särskilt viktigt för personer med allergi eller överkänslighet. De flesta märkningssystem växer fram genom initiativ från branscher eller konsumentorganisationer. En märkning av de restauranger som inte använder halvfabrikat skulle säkert kunna vara intressant för många restaurangkunder, men det bör i första hand de berörda restaurangerna avgöra. Det franska exemplet kan tjäna som förebild för branschinitierade initiativ och kan precis som i svaret på föregående fråga innebära en konkurrensfördel. Förslaget är klart intressant, men vi har inte tagit ställning till detta ännu. i har prioriterat ursprungsmärkning av kött, fisk och mjölk som serveras på restaurang. Idag är det frivilligt för restaurangen att märka den mat som har lagats på plats, vilket man kan tycka att fler restauranger borde göra eftersom det borde uppfattas som positivt ur kundens perspektiv. Dock ser vi inte att ett obligatorium på sådan märkning är rätt väg att gå. Det är inte en fråga som vi har diskuterat. en vi ser positivt på ett allmänt ökat informationskrav på restaurangmaten. Det ligger i så fall en bit ner på prioritetslistan gällande märkningar. Förslaget låter mycket bra och vi tycker att det med fördel kunde införas i verige.

6 OFFENTLIG AT Fråga 6 ad vill ditt parti göra för att mer mat ska lagas i tillagningskök på sjukhus, skolor och ålderdomshem? D i vill genomföra ett nationellt matlyft för skolor, förskolor och äldreboenden, för dem som faktiskt inte kan välja vad de ska äta för mat. Förslaget beräknas kosta 100 miljoner och ska förbättra matkvalitén. i vill höja kvalitén till våra barn och äldre inom skola och äldreomsorgen. Detta är incitament för kommun och landsting att se till att jobba med för att få sund, säker och näringsrik mat som uppfyller höga djurskydd. Kommuner och landsting ska kunna ansöka om medel från förslagets anslag. Kritiken mot kallköken har varit skarp och befogad. Feministiskt Initiativ ästra Götaland var starkt kritiska till att regionen hade långt framskridna planer på ett kallmatkök för sjukhusen. at ska vara hälsosamt för såväl kroppen som för själen. Känna dofter av tillagning, få mat serverad och äta den tillsammans med andra (om man vill), är otroligt viktigt. Till syvene och sist är det politiker i kommuner och landsting som fattar beslut om maten. Det är där frågan måste lyftas. Det är viktigt att alltid noggrant överväga innan tillagningskök tas bort i verksamhet. i arbetar på många håll lokalt för att värna tillagningsköken och vi vill samla och sprida goda exempel på bra mat- och måltidslösningar. Inspiration är viktigt, men möjligheterna och behoven ser olika ut mellan olika kommuner och landsting. arje sjukhus, skola och vårdgivare bör välja den modell för mat som passar bäst just för deras patienter, elever och boende, men utifrån tydliga rekommendationer och krav. i vill på kommun- och landstingsnivå verka i denna riktning. i vill satsa 50 miljoner kr/år på ett skolkökslyft för att hjälpa kommunerna att ha mer tillagningskök. i vill också stärka stödet till upphandling och annat som underlättar för kommunerna som vill förbättra sin kosthantering. i jobbar hårt med detta lokalt också. i tycker fler kommuner och landsting borde ta ett helhetsgrepp kring maten som serveras på exempelvis sjukhus, skolor och ålderdomshem genom att ta fram en matpolicy. i tycker även det är viktigt att man inte bara ser till pris, för ofta är det just maten som är dagens höjdpunkt när man ligger på sjukhus eller bor på ett ålderdomshem. Genom god och hälsosam mat kan vi förbättra hälsan och välbefinnandet hos sjuka och äldre. Det är något som vi arbetar politiskt med i våra kommuner och landsting. arje kommun och landsting måste själva besluta kring detta. Det är inget som vi nationellt i partiet arbetar med. För verigedemokraterna är det högst önskvärt att t.ex. våra äldre får avnjuta en näringsrik och nylagad måltid, varför vi satsar 1.4 miljarder under en fyraårsperiod på ett matlyft. ed vår satsning verige - det hållbara matlandet tillför vi 150 miljoner per år för att bl.a. stödja egna tillagningskök på sjukhus, skolor och ålderdomshem.

7 EKOLOGIÅL Fråga satte den dåvarande regeringen ett mål om 25 procent ekologisk mat i offentlig sektor. Bör något göras för att skynda på att de tidigare målen för andelen ekologisk mat i offentliga verksamheter nås och i så fall vad? D enterpar et vill a verige tar fram en na onell livsmedelsstrategi som en vidareutveckling av satsningen på atlandet verige. En sådan livsmedelsstrategi bör innehålla mål om ökad svensk livsmedelsproduk on totalt se och även mål för ökad ekologisk produk on. i tycker a det är fel a enbart sä a mål för andelen ekologiskt odlad areal, e ersom e sådant mål i princip skulle kunna uppnås genom en minskning av den totala odlade arealen i verige. enterpartiet vill att den svenska livsmedelsproduk onen ska öka, både av konven onellt och ekologiskt producerade livsmedel. Därför vill vi också ha mål som stödjer de a. Ja, absolut. Genom att på olika sätt stödja produktionen av ekologiska livsmedel, skyndar vi också på övergångsprocessen till mer naturlig och hälsosam mat. Då ökar andelen ekologiska livsmedel och därmed också andelen ekologisk mat i offentliga verksamheter. änk momsen på ekologiska vegetabiliska varor. i vill att staten bildar ett nationellt center för ekologiska livsmedel, som stödjer produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel. i vill förbjuda GO inom livsmedelsproduktionen. Användandet av genmodifierade organismer är inte förenligt med strävan mot ekologisk livsmedelsproduktion, eftersom det förutsätter ett ökat beroende av kemikalieanvändning i jordbruket. Utvärderingar visar att den procentnivån är på väg att nås, och under förra året var den ekologiska inköpsandelen i offentlig sektor 23 procent. För att öka takten i miljöanpassningen vill vi bland annat förtydliga möjligheten att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. Det är mycket glädjande att efterfrågan på ekologiska råvaror ökar kraftigt. Erfarenheten av för högt ställda mål om ekologisk andel, är att maten då i hög grad blir importerad. Det är en marknad som måste växa i verige för att möta efterfrågan. Ja. i vill också ta fram ett nytt mål: 50% till e svaret på föregående fråga. tatliga myndigheter som serverar mycket mat ska ha en kostpolicy. Dessutom vill vi främja den ekologiska produktionen i verige både generellt och särskilt i de områden som bidrar mest till övergödningsproblem i Östersjön. 87 % av landets kommuner och landsting har tagit någon form av beslut eller antagit mål om att servera ekologisk mat i de offentliga köken. Därmed är detta redan en fråga som är på flera kommuners och landstings agenda. i menar därför att politiken inte behöver styra detta ytterligare. Ja, den offentliga sektorns inköp av ekologiska livsmedel har ökat. Det har gjort att marknadsförutsättningarna för ekologiska produkter stabiliserats och skapat ett bredare utbud av produkter och bättre tillgänglighet. i vill att 30 procent ska vara ekologiskt till Nej. Ekologisk produktion bör konkurrera med konventionell odling på lika villkor. I verige har vi ett av världens mest miljövänliga konventionella jordbruk. Ekologiskt jordbruk innebär generellt mindre skördar och att mer mark måste tas i bruk vilket

8 ofta äter upp den förväntade miljönyttan. Istället vill vi se ett system där lantbrukare premieras för den miljönytta de gör givet deras gårds unika förutsättningar. i vill höja målet till minst 50 procent ekologisk mat i offentlig sektor. ed vår satsning verige - det hållbara matlandet vill vi öka stödet för ekologisk mat, inte minst i offentlig verksamhet. i vill även stärka det statliga stödet för grön upphandling i kommuner och landsting genom att bevara iljöstyrningsrådet som regeringen nu lägger ned.

9 ALKOHOLHALTIGT Fråga 8 Idag är alkoholhaltiga drycker undantagna från reglerna om ingrediensdeklaration. ad vill ditt parti göra för att konsumenter ska få veta innehållet i alkoholhaltiga drycker? enterpartiet är för innehållsdeklaration på alkoholhaltiga drycker. D Rimligt vore att samma regler gäller oavsett dryck eller föda. Frågan ses för närvarande över av EU-kommissionen och en rapport ska presenteras den 13 december Det finns redan i dag flera ingredienser som alltid ska redovisas, men ur ett konsumentperspektiv ställer vi oss preliminärt positiva till att förtydliga dessa regler. Det är viktigt att konsumenten har möjlighet att göra ett aktivt och medvetet val. Frågan avgörs på EU-nivå där vi är representerade med ett mandat. Det är eftersträvansvärt att vi får till en märkning. i tycker att alkoholhaltiga drycker skall omfattas av samma regler som annat man förtär. i har i EU agerat för fullständig information för alla alkoholdrycker. i ska följa upp EU:s uppföljning av de undantag som finns för alkoholhaltiga drycker (2015) och agera för en revidering, både nationellt och i EU. I väntan på att EU agerar bör verige införa nationella regler. Det är viktigt att diskussionerna om tillsatserna i vin byggs på vetenskaplig fakta och att konsumenterna kan göra ett informerat val, och därför bör det övervägas huruvida de ämnen i vin som påverkar vår hälsa negativt bör redovisas. amma märkningskrav ska gälla för alkoholhaltiga produkter som för andra livsmedelsprodukter i EU. Det driver vi i EU. Dessutom ska varningstexter sättas ut på varuetiketterna för att informera konsumenterna om risker med att nyttja alkohol när man är gravid samt i trafiken. i kan tänka oss att införa samma krav som för livsmedel. i vill att samtliga ingredienser ska deklareras i alkoholhaltiga drycker.