Tillsammans är VI starkast

Transkript

1 VInnaren Tillsammans är VI starkast 1

2 Inledning If you always do what you've always done, you'll only get what you've always got." Henry Ford Det här dokumentet Vinnaren handlar om att tydliggöra inriktningen för den del av verksamheten som sträcker sig från A-ungdom till seniorlag på både dam och herrsidan. Föreningens ungdomsverksamhet behandlas i ett separat dokumentet som heter Svart och Vitt. VInnaren handlar om att skapa och ge förutsättningar där syftet är att fostra och utbilda vinnare och ge dem verktyg till att kunna bli duktiga elitspelare. För att göra detta måste en kultur skapas, en kultur som går ut på att våga ställa krav, att våga satsa på de som vill satsa, att ha höga förväntningar, att våga säga att vi ska vinna-vi ska bli bäst! Innehållet behandlar hur vi ska utbilda och fostra spelare till att bli elitmässiga. VI vill klargöra policy, inriktning och vilka förväntningar vi har på spelare och ledare som representerar den här delen av föreningen. Ambitionen är att detta ska hjälpa såväl ledare som spelare att tydligare kunna planera, prioritera och sätta förväntningar och krav. Styrelsen 2

3 INNEHÅLL Vision... 4 Värdegrund... 4 Mål och riktlinjer... 4 Våra övergripande mål är att... 4 Våra träningsmässiga mål är att... 5 Våra sociala mål är att... 5 Sportchef... 5 Spelare... 6 Fadderverksamhet... 6 Vår Tränarprofil... 7 Tränarens åtagande... 7 Matchningspolicy... 8 Matchspel som A-ungdomsspelare... 8 Matchspel som Juniorspelare... 8 Verksamhetsplan... 8 A-ungdom (15-16 år)... 8 Juniorer (17-18 år)... 9 Seniorer (19+ år) Spelidé Ekonomi Arvoden och kostnadsersättningar Medlems- och Träningsavgift Obligatorisk tjänstgöring Lagsponsorer Material och profilkläder Träningsmaterial Profilkläder Bilaga

4 VISION Vår vision är att VästeråsIrsta HF ska vara en av Sveriges främsta handbollsföreningar med Sveriges bästa ungdomsverksamhet och både dam- och herrlag i elitserien. VI vill skapa en VI-anda där hela familjen är engagerad och där alla känner att det innebär något extra att tillhöra VästeråsIrsta. VÄRDEGRUND Vår värdegrund bygger på att alla har lika värde, att alla kan ta ansvar för andra och att handbollen ska utvecklas med hjälp av en positiv attityd. I vår verksamhet ska alla, barn, ungdomar och vuxna, känna trygghet. Vi ska ha tillit till varandra och vi ska respektera varandra, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, religion eller sexuell läggning. VästeråsIrsta HF har en särskild handlingsplan, se Bilaga, för hur vi ska agera om någon i föreningen blir utsatt för kränkningar. MÅL OCH RIKTLINJER Våra övergripande mål är att Alla medlemmar ska känna till och efterleva innehållet i policydokumentet VästeråsIrsta ska ha en ekonomi i balans genom att alla medlemmar bidrar till såväl ökade intäkter som minskade utgifter Verksamheten bedrivs på lika villkor för pojkar och flickor Delta konstruktivt och bygga goda relationer med det omkringliggande samhället Följa lagar och regler samt utveckla det etiska arbetet I alla former ta avstånd från fusk, doping, våld, mobbing och rasism. Bedriva en sportslig bra verksamhet som är inriktad på att utveckla och utbilda individen Utveckla det mediala intresset för handboll och VästeråsIrsta Ha minst två handbollslag i varje åldersklass samt erbjuda möjlighet för seniorverksamhet Våra elitlag för damer och herrar ska vara representerade i landets högsta serie Engagera ungdomstränare och utbilda dessa så att träningsinnehållet håller en hög idrottslig, pedagogisk och social kvalitet Engagemang inom föreningen ska bygga på en känsla och stolthet för föreningen. Tillsammans är VI starkast! Våra spelare, ledare och funktionärer ska vara välutbildade och förutsätts följa de träningsprogram och regler som föreningen har satt upp Våra arrangemang ska vara professionella och hålla hög kvalitet Arrangera ungdomsturneringen Irsta Blixten samt utveckla den ytterligare till en mer internationell turnering Bedriva ett aktivt rekryteringsarbete i skolor och föreningar i syfte att vinna fler till handbollen VästeråsIrsta ska bedriva ett aktivt miljövårdsarbete Mål och policydokumentet utvärderas årligen 4

5 Våra träningsmässiga mål är att Det ska vara kul att träna handboll. Våra spelare och tränare ska vara välutbildade. Varje träningsgrupp följer fastlagd träningsinriktning Träningen bedrivs nivåanpassad för individuell utveckling Våra sociala mål är att Våra ungdomar och ledare lär sig att respektera normer och regler samt även respektera andra människor inom handbollen och i samhället i övrigt. Våra ungdomar fostras till goda kamrater och ansvarskännande människor. Våra ledare och ungdomar uppträder som föredömen i samband med turneringar, seriematcher och liknande. Den vita tröjan förpliktar! Alla som vill ska, i föreningens regi, ges utbildning i ledar-, tränar-, funktionärs- och domarsysslor. Detta styrs efter en ekonomisk prioritet. Ungdomar som av olika skäl inte kan eller vill fortsätta spela som aktiva ska stimuleras till att fortsätta engagera sig i VästeråsIrsta HF som tränare, ledare, funktionärer eller domare SPORTCHEF Sportchefen har i uppgift att löpande följa upp organisation, målsättningar och budget med respektive ledarstab så att allt fungerar i och runt alla lag från A-ungdom till A-lag I ansvaret ingår bland annat: Budget och budgetuppföljning Tränarutbildningar Spelarutbildning Sportslig uppföljning Tränarrekrytering Spelarrekrytering Att representera föreningen i exempelvis SEH:s olika sammankomster Till sin hjälp har sportchefen övriga ledare och Kansliet. 5

6 SPELARE Det ska vara kul att träna och spela handboll. Här har du som spelare ett viktigt ansvar för dig och din egen inställning på och vid sidan av planen. För att allt ska fungera på bästa möjliga sätt är det viktigt att du kommer ihåg att: Ta ansvar för din egen träning och utveckling Respekterar laget och föreningens normer och värderingar Meddela så tidigt som möjligt om du inte kan vara med på träning eller match Var omklädd och klar när träningen börjar Komma i tid till matchsamlingar Ha med dig allt du behöver till match Vara uppmärksam och aktiv på träningar Stötta dina lagkamrater FADDERVERKSAMHET Våra A-lagsspelare är viktiga förebilder för våra ungdomslag. Med sin kompetens och vilja kan de sprida inspiration och kunskap neråt i åldrarna. VI har därför ett faddersystem som bygger på att varje A-lagsspelare vid säsongsstarten utses som fadder för någon träningsgrupp från D-ungdom upp till A-ungdom. VI vill på så sätt stärka känslan kring att vi är EN förening där alla bryr sig och värnar om varandra. Detta leder till Bättre gemenskap och samverkan inom föreningen. Ungdomarna får förebilder att se upp till och förhoppningsvis ta efter Fler ungdomslag som går och kollar på A-lagsmatcherna då man känner en större behörighet med de som spelar Ungdomsledarna får någon de kan samtala med och få tips och idéer från genom konstruktiva samtal Riktlinjer Det är ungdomslagets ledare som ansvarar för att ta kontakt med tilldelad fadder för att planera och starta faddersamarbetet Omfattningen bör vara ungefär fyra träningstillfällen per säsong Fadderspelaren har den vita paradjackan på sig vid fadderverksamhet Faddern är aktiv och deltar i att leda träningen, pratar med spelarna och visar intresse Faddern för bra diskussioner med ungdomsledarna Faddern närvarar på någon eller några av ungdomslagets hemmamatcher. Kommer med lite tips och idéer efter samråd med tränaren. Ungdomslaget ser så många som möjligt av a-lagets matcher och kan sedan prata om vad de sett med sin fadder En spelare bör inte vara fadder för samma lag i mer än max två år, men kan gärna hålla kontakt ändå. 6

7 Nyckelord Fadderverksamheten är en viktig del av vår organisation där allt bygger på att värna om klubben och alla dess medlemmar. Där vi står starka som en enad front och där alla är lika mycket värda. VÅR TRÄNARPROFIL Välutbildade spelare kräver att det finns välutbildade tränare. Tränarutveckling sker i flera former där vi följer Svenska Handbollsförbundets (SHF) utbildningsstege. Tränarna i föreningen förväntas använda Svenska Handbollsförbundets tränarutbildningar som bas, men bör också vara kreativa och vidareutveckla spelarnas utbildning och träning utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter. Tränarens åtagande Vara rak, ärlig och konstruktiv i alla lägen Vara ett föredöme när det gäller engagemang och inställning Jobba hårt med ramar, nycklar, normer och värderingar och sedan se till att VI lever efter dem inom laget Bygga och forma laget och spelet kring föreningens filosofi och spelarnas individuella egenskaper, och inte forma och stöpa spelarna kring ett bestämt spelsätt Hela tiden analysera den individuella spelaren och jobba med att förbättra dennes både svaga och starka sidor Motivera spelarna att vilja träna hårt och samtidigt få dem att känna att de utvecklas och tycker att det är roligt Få spelarna att tänka och agera elitmässigt, och få dem att förstå vad som krävs för att nå eliten. Det vill säga att få spelarna att verkligen förstå hur viktigt det är att träna, äta och sova rätt för att utvecklas Att diskutera och föra dialog med spelarna, individuellt och gruppvis, om spelet handboll, exempelvis möjliga lösningar i olika spelsituationer och för- och nackdelar med olika ageranden på handbollsplanen Fokusera på individen och dess utveckling Jobba mycket med individuell teknik och samarbeten och avtal mellan en till tre spelare istället för uppstyrda och bestämda kollektiva ageranden och kombinationer. Träna upp spelarnas speluppfattning och spelförståelse för att få spelarna att tänka själva och ta egna beslut. Få spelarna att verkligen vilja utvecklas. Att få alla JAG att tillsammans bli ett riktigt bra VI. Även om det är tränaren som bär det yttersta ansvaret är det viktigt att få spelarna att känna sig delaktiga i de beslut som tas. I VästeråsIrsta diskuterar vi mycket saker inom träningsgrupperna där spelarna får komma till tals med sina funderingar och sina åsikter, men där de också vet och respekterar att det i grund och botten är tränaren som är beslutsfattande. 7

8 MATCHNINGSPOLICY Matchspel som A-ungdomsspelare Här ger vi oss rätten att spela med en bättre uppställning i större uträckning än tidigare. Från och med nu lägger vi stor vikt vid spelarnas attityd till träning och match. Vi utbildar spelarna till att prestera i alla matcher men vi har fortfarande ansvaret att låta alla spela. Glädjen och inramningen till matchen prioriteras fortfarande. Deltagande i SHF:s centrala ungdomsturneringar sker via USM-spel för A-ungdom, flickor och pojkar. Matchspel som Juniorspelare Kravet på stort engagemang och ansvar av individen är grundläggande. Den rätta attityden till uppgiften att träna och spela match är en förutsättning för deltagande. Här spelar inte alla spelare alla matcher. Utifrån var individen befinner sig i utvecklingsstegen så kan matchspel ske antingen i seniorserie eller i juniorserie, alternativt på båda nivåerna. Deltagande i SHF:s centrala ungdomsturnering USM för Juniorer dam och herr. Det ska vara roligt att spela handboll och med en positiv attityd hos alla, spelare som ledare, så skapar man goda förutsättningar för att uppnå gemensamt uppsatta mål och har roligt samtidigt. VERKSAMHETSPLAN A-ungdom (15-16 år) Nyckelord Den viktigaste inriktningen för verksamheten är den individuella tekniska färdighetsutvecklingen, men även det taktiska utvecklandet är viktigt. Där är spelförståelse och analysförmåga viktiga begrepp. Träningen bedrivs på ett nivåanpassat sätt. Den fysiska träningen ökas stegvis från tidigare år. Medvetenheten om att den fysiska utvecklingen och den mentala mognaden sker väldigt olika hos varje individ iakttas väl, samtidigt som att ökade krav på bra attityd och ansvarstagande ställs på varje enskild spelare. Det är viktigt att stimulera spelarna till att känna glädje under träning och match, såväl på som utanför planen. Inriktning Huvudsyftet med träningen är att fortsätta vidareutveckla individen, och samtidigt träna upp spelförståelsen. Bland annat genom att spelarna får lära sig hjälpa sina medspelare i olika moment och träna på att förstå vilka valmöjligheter som kommer utifrån olika ageranden. Den fysiska träningen utökas under detta stadium. Det blir mycket viktigare med träningsupplägg så spelarna får ordentligt med vila och återhämtning. I konditionsträningen varieras träningen mellan aerob och anaerob träning där fokus ligger på den anaeroba träningen. 8

9 Styrketräningen går över från träning av grundteknik till styrketräning med något ökad belastning. Övningar för rörlighet, smidighet, koordination, balans samt skadeförbyggande övningar, exempelvis för knäkontroll, genomförs kontinuerligt. Dosen för spänstträning utökas. Tyngre cirkelträning med övningar där kroppen är belastning är vanligt inslag i träningen. Handbollsträning De individuella färdigheterna och grundteknikerna är i fokus. Momenten utförs med mer fart, kraft och attityd. Stor vikt läggs vid att spelarna, med hjälp av god grundteknik, kampvilja och mod, först och främst ska klara sina man mot man-situationer i både anfall och försvarsspel. Spel och rörelser utan boll, spelidéer och grundspel för anfall och försvarsspelet är områden som spelarna fördjupar sig i. Tanken är att få spelarna ett steg närmare helhetsbilden, men prioriteringen ligger på att utveckla varje spelare individuellt i hur de ska agera i anfall och försvar. Övningar och spel som ger valsituationer (till exempel skott/vidarespel/inspel eller stöta/täcka/stoppa inspel/erövra boll) är en viktig del av handbollsträningen. Träning/Allmänt Tränar försäsong i maj och juni Huvudsäsong augusti till april Individuell träning under juli Elit- och utvecklingsanpassade träningsgrupper tas ut av tränare i samråd med sportchef (Beroende på antal spelare i kullen). 3-4 träningsdagar per vecka med 4-6 aktiviteter Träningsmängd 8-10 timmar per vecka Gemensamma aktiviteter med de övriga a-ungdomsgrupperna. Deltar i distriktsmästerskap Deltar i USM-spel Deltar i några av IHF sanktionerade turneringar (till exempel Skadevi cup, Lundaspelen, Irsta Blixten, Norden cup eller Partille cup). Återkommande utvecklingssamtal med spelarna (3-4 stycken per säsong) Se seniorlagen spela och försöka lära sig saker av det. Ha a-lagsfaddrar tilldelade sin grupp Juniorer (17-18 år) Nyckelord Utvecklingsstegen mot att utbilda framtida elitspelare intensifieras under junioråldern år. Träningsinriktningen ligger fortfarande huvudsakligen på den individuella tekniska färdighetsutvecklingen. Spelarnas analysförmåga och spelförståelse utvecklas vidare. Medvetenheten om att den fysiska utvecklingen och den mentala mognaden sker väldigt olika hos varje individ bör även på denna nivå iakttas väl, samtidigt kraven höjs vad gäller spelarnas eget ansvarstagande för sin träning. Karaktär och rätt attityd till sitt idrottande är viktiga begrepp. Glädje under träning och match, såväl på som utanför plan är en motivationsfaktor. 9

10 Inriktning Huvudsyftet med träningen är att fortsätta vidareutveckla individen, och samtidigt träna upp spelförståelsen. Bland annat genom att spelarna får lära sig hjälpa sina medspelare i olika moment och träna på att förstå vilka valmöjligheter som kommer utifrån olika ageranden. Samarbeten och avtal mellan två till flera spelare blir mer vanligt förekommande. Den fysiska träningen utökas mycket under detta stadium. Det blir mycket viktigare med träningsupplägg så spelarna får ordentligt med vila och återhämtning. Kostutbildning och kostföreläsningar förekommer till spelarna i detta stadium. I konditionsträningen varieras träningen mellan aerob och anaerob träning där fokus ligger på den anaeroba träningen. Styrketräning med fria vikter, spänstträning och tyngre cirkelträning där kroppen är belastning är en stor del i träningsinnehållet. Övningar för rörlighet, smidighet, koordination, balans samt skadeförbyggande övningar, exempelvis för knäkontroll, genomförs kontinuerligt. Handbollsträning De individuella färdigheterna och grundteknikerna är fortfarande i fokus. Momenten utförs med full fart, kraft och attityd. Stor vikt läggs vid att spelarna, med hjälp av god grundteknik, kampvilja och mod, först och främst ska klara sina man mot man-situationer i både anfall och försvarsspel. Ett större fokus än tidigare läggs på avtal och samarbeten mellan flera spelare. Tanken är att spelarna ska se helhetsbilden, med prioritering på att använda sina egna individuella färdigheter till att få samspelet med övriga laget att fungera. Spelarna ska förstå att de måste våga för att lyckas och att varje agerande har en konsekvens. Övningar och spel som ger valsituationer (till exempel skott/vidarespel/inspel eller stöta/täcka/stoppa inspel/erövra boll) är fortsatt en viktig del av handbollsträningen. Träning/Allmänt Tränar försäsong i maj och juni Huvudsäsong augusti till april Individuell träning under juli 4-5 träningsdagar per vecka med 6-8 aktiviteter Träningsmängd timmar per vecka. De juniorer som kommit längst i sin utveckling spelar i utvecklingslagen tillsammans med de seniorer som inte spelar matcher med a-laget. De juniorer som kommit längst i sin utveckling kan komma att regelbundet eller oregelbundet träna med a- laget De juniorer som inte spelar i utvecklingslagen spelar i annan serie, eventuellt tillsammans med de a- ungdomar som kommit längst i sin utveckling Seriespel i seniorserie (MsHF och SHF serier). Deltar i USM-spel Deltar i några av IHF sanktionerade turneringar (till exempel Skadevi cup, Lundaspelen, Irsta Blixten, Norden cup eller Partille cup). Återkommande utvecklingssamtal med spelarna (5-6 stycken per säsong) Se seniorlagen spela och försöka lära sig saker av det Ha a-lagsfaddrar tilldelade sin grupp 10

11 Seniorer (19+ år) Nyckelord Verksamheten är helt elitinriktad och endast de bästa spelar i det bästa laget. Speltid är ingenting man får, det är något man förtjänar. Inriktning Under detta stadium sker ytterligare specialisering. Uppbyggnadsträningen är nu långt kommen och spelare och tränare ser till prestationer för att mäta resultat. Den fysiska träningen trappas upp ytterligare. Spelarna vet vad som krävs och förväntas av dem. De är målinriktade och tar stort ansvar för att se till att de alltid är förberedda, har ett elitmässigt tänk och vill prestera bättre. Spelarna ser konkurrenssituationer som något utmanande och drivande som leder deras utveckling framåt. På den här nivån görs mycket arbete för att få lagen att fungera i form av teambuilding och andra gemensamma aktiviteter. Lagen arbetar efter gemensamt framtagna normer och värderingar där det gäller att respektera varandra och se till sitt eget och gruppens bästa hela tiden. Den fysiska träningen utökas ytterligare. Träningsupplägget är av största vikt för att spelarna ska få ordentligt med vila och återhämtning för att kunna prestera under match. Fördjupning och stöd inom kost och träningslära förekommer till spelarna i detta stadium. I konditionsträningen varieras träningen mellan aerob och anaerob träning där fokus ligger på den anaeroba träningen. Tung styrketräning med fria vikter, spänstträning och cirkelträning där kroppen är belastning är en stor del i träningsinnehållet, men varieras i intensitet för att optimera möjlighet till prestation under matcher. Övningar för rörlighet, smidighet, koordination, balans samt skadeförbyggande övningar, exempelvis för knäkontroll, genomförs kontinuerligt. Den största skillnaden, förutom mer träning, är att framgång nu också mäts i form av prestationer och resultat. Handbollsträning Individuell skicklighet och lagets gemensamma kompetens kommer nu till sin spets där man anpassar spelet efter de spelare man har. Samarbeten och avtal mellan två till flera spelare är mycket vanligt förekommande och något som man lägger stort fokus på. Lagen har ett grundspel, i både anfall och försvar, som är anpassat efter lagets styrkor och svagheter. I detta stadium bygger man vidare ytterligare på att förfina de tekniska och taktiska momenten i spelarnas agerande. Här ökar också svårighetsgraden då snabbare och mer avancerade övningar klaras av i högre tempo. Huvudsyftet med träningen här är att förfina individens och lagets skickligheter och kunskaper för få ut maximal effekt av det. 11

12 Träning/Allmänt Tränar försäsong i maj och juni Huvudsäsong augusti till april/maj Individuell träning under juli 4-5 träningsdagar per vecka med 7-10 aktiviteter Träningsmängd timmar per vecka De bästa seniorerna spelar i a-laget De seniorer som inte spelar/tränar med a-laget spelar/tränar i utvecklingslagen Deltar i för- och eftersäsongsturneringar inrikes och/eller utomlands. Månadsvis återkommande utvecklingssamtal med spelarna. A-lagsfaddrar tilldelas barn och ungdomsgrupperna. SPELIDÉ VI har en tydlig idé om vad vi tror på och hur vi vill bedriva vår verksamhet. Vi bygger spelidén utifrån föreningens grunder anpassat efter spelarna egenskaper och formar inte spelarna efter spelidén. Vi ska spela ett aggressivt försvarsspel där vi ska klara vår motståndare spelare mot spelare. Vi håller försvaret aggressivt och pressande genom att hela tiden vilja erövra bollen, kommunicera och samarbeta över alla lagdelarna. Vi kliver aldrig undan eller ber om ursäkt för att vi är på plan. Vi hjälper, stöttar och ställer upp för varandra hela tiden, oavsett vad som händer eller hur det går. VI gör det tillsammans Tack vare ett bra försvarsspel ska vi komma till många kontringslägen Vi ska spela en variationsrik, fartfylld och temporik anfallshandboll Vi ska bygga anfallsspelet individuell skicklighet EKONOMI VästeråsIrsta HFs mål är att ha en sund och ren ekonomi. Ungdomsverksamheten finansieras främst av medlems- och träningsavgifter, olika typer av aktivitetsbidrag, försäljning av olika slag samt av Irsta Blixten. För att kunna ha en sund ekonomi krävs det att alla hjälps åt att minimera våra utgifter, att avgifterna betalas i tid, alla sammankomster rapporteras på närvarokorten och att närvarokorten lämnas in löpande under året samt genom att tjänstgöra vid arrangemang och Irsta Blixten. 12

13 Arvoden och kostnadsersättningar VästeråsIrsta HF är en ideell förening och engagemang i VästeråsIrsta HF ska bygga på känslan för och ett eget intresse av att arbeta inom föreningen. För ungdomsledare verksamma på B-ungdomsnivå och yngre grupper utgår inget ledararvode. Medlems- och Träningsavgift Avgifterna är en viktig del av finansieringen av vår verksamhet. Medlemsavgiften fastställs av årsmötet och träningsavgifterna fastställs av styrelsen. Aktuella avgifter finns aviserade på VästeråsIrsta HF:s hemsida. Alla som är valda att styra föreningen, är ledare eller spelar för VästeråsIrsta måste lösa medlemskap i föreningen. Våra supportrar och andra som är intresserade av föreningen och vill vara med och påverka kan också bli medlemmar. För att få rösta på ett årsmöte krävs att du är medlem och att du har betalat medlemsavgift. För att du ska kunna delta i träning och representera VästeråsIrsta i tävlingssammanhang krävs det att du betalat både medlems- och träningsavgift. Avgifterna bidrar till att täcka kostnaderna för att vi ska kunna bedriva bra träningar och matchspel med engagerade och välutbildade tränare och ledare. De ska bl a räcka till Hallhyror Spelarförsäkringar för alla aktiva spelare Spelarlicenser (från 15 år) Material såsom matchtröjor, bollar och visst förbrukningsmaterial Ersättning och utbildning av tränare och ledare Kansli (administration, tele, porto mm) Tävlingskostnader för seriespel och SM-spel (anmälan, domare, funktionärer, matchändringar) Obligatorisk tjänstgöring Arrangemang En viktig del av vår marknadsföring av Handboll i allmänhet och VästeråsIrsta i synnerhet är att våra arrangemang genomförs på ett professionellt sätt. Varje ungdomslag kommer under säsongen att kallas av Arrangemangsgruppen för att tjänstgöra vid A-lagens matcher. Irsta Blixten Irsta Blixten är en av våra viktigaste inkomstkällor och fungerar som ett bra skyltfönster för vår verksamhet. Varje lag utser en representant till Irsta Blixtens arbetsgrupp samt utför de arbetsuppgifter som åligger det enskilda laget enligt upprättat arbetsschema. 13

14 Lagsponsorer Ungdomslagen (upp till och med junior) har möjlighet att skaffa egna sponsorer med tryck på overaller, bortaställ, byxor och strumpor. A-lag och utvecklingslag använder matchutrustning som tillhandahålls av föreningen. Lagen får inte sälja egen reklam på matchtröjan som tillhandahålls från föreningen. Föreningens namn, VästeråsIrsta HF ska tryckas på alla overallers rygg, gäller både ungdom och elit. Alla sponsorer ska godkännas av Marknadsgruppen och fakturering ska ske genom föreningen, reklamskatt tillkommer på cirka 6 procent. MATERIAL OCH PROFILKLÄDER Träningsmaterial Träningsmaterial tillhandahålls av föreningen. Detta styrs av en ekonomisk prioritering. Profilkläder VästeråsIrsta HF ska förknippas med välutbildade och väluppfostrade ungdomar ute i handbollssverige. Låt oss gemensamt bygga vidare på det och stärka varumärket VästeråsIrsta" genom att vara snyggt och enhetligt klädda när vi utövar vår idrott. Matchtröjor tillhandahålls och ägs av föreningen och alla lag som representerar VästeråsIrsta ska spela i våra klubbfärger som är Vit tröja och Svarta shorts. Bortaställ På ungdomssidan är det röda Kempatröjor som är vårt bortaställ. Lagen tillhandahåller detta själva och trycker siffror på dessa. Det är tillåtet att skaffa egen lagsponsor för detta ändamål. Sponsring får dock inte vara konkurrerande med den sponsring som finns på det ordinarie matchstället. 14

15 BILAGA VÄSTERÅSIRSTA HF PLAN UNDER SÄSONGEN 2012/2013 FÖR ATT FRÄMJA LIKA- BEHANDLING OCH FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. PLANEN GÄLLER SAMTLIGA SPELARE, LEDARE, ÖVRIGA MEDLEMMAR SAMT ANSTÄLLDA I VÄSTERÅSIRSTA HF. Inledning VästeråsIrsta HF verkar i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden och var och en som arbetar eller är ideell ledare inom föreningen skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Utbildningen skall förmedla grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta. VästeråsIrsta HF o bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. o förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering o upprättar en årlig likabehandlingsplan VÄSTERÅSIRSTAS VISION MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VästeråsIrsta är en förening där vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandras välbefinnande. Vi vill att vår förening ska genomsyras av en öppenhet inför människors olikheter. Vi välkomnar dialoger med avstamp i tanken att alla människor har lika värde. Var och en av oss har rätt att få vara sig själv i en miljö som präglas av gott bemötande och gemenskap. Här ska alla känna sig trygga och delaktiga. Vi i VästeråsIrsta tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Kränkande behandling innebär att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkning kan ske genom tal, skrift eller symboler, via medier som mobiltelefoner och internet, genom våld, hot och utfrysning eller genom annan negativ handling. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Alla som verkar i föreningen har ett ansvar för att se till att ingen form av diskriminerande eller kränkande behandling förekommer. Alla tendenser till detta ska alltid bekämpas och alla typer av kränkande behandling ska bemötas med aktiva insatser. DET FRÄMJANDE ARBETET Målsättningen för det förebyggande arbetet är att ständigt verka för att föreningens miljö präglas av trygghet och trivsel. Vi vill att du som spelare ska känna dig trygg och att du känner att du kan lita på dina ledare och andra företrädare för föreningen. Tryggheten måste gälla såväl bland lagkamrater som i den allmänna föreningssituationen. Alla i föreningen, såväl ledare som spelare, har ansvar för detta. Du och dina vårdnadshavare ska ha tillgång till föreningens Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och känna till dess innehåll. Genom återkommande diskussioner om hur vi motverkar diskriminering, trakasserier och kränkningar ska handlingsplanen vara ett levande dokument. Planen ska synas i vår verksamhet 15

16 och du kan till exempel fördjupa dig i hur planen efterlevs och hur vi arbetar med de värden som den skyddar. Föreningen skall fortbilda både dig som spelare och ledare på lämpligt sätt. Under säsongen ägnas vissa träningar/samlingar fortlöpande åt värderingsfrågor. Till stöd för dessa samlingar finns en SISU materialet Etik och moral. Materialet går även att använda i andra sammanhang, t.ex. för temafördjupningar i olika ämnen. En plan upprättas som revideras inför varje säsong. FÖR SÄSONGEN 2012/13 GÄLLER: o All verksamhet skall utgå från principen om människors lika värde och träningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. o Under säsongsuppstarten skall ledarna informera spelarna om planen. o Under träningar aktualiseras planen under säsongen. o Ordförande svarar för att planen finns tillgänglig på Västeråsirstas hemsida. o Sportchef skall årligen aktualisera planen med sina ledare vid ledarträffar. o Sportchef med ansvar för Ungdomsrådet skall i september samråda med Ungdomsrådet för att revidera denna plan. Vi i Västeråsirsta tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Alla som verkar i föreningen har ett ansvar för att se till att ingen form av diskriminerande eller kränkande behandling förekommer. Alla tendenser till detta ska alltid bekämpas och alla typer av kränkande behandling ska bemötas med aktiva insatser. RUTIN VID MISSTANKE OM KRÄNKANDE BEHANDLING 1. Den som misstänker eller får information om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer tar omgående kontakt med sportchef, som omgående anmäler händelsen till föreningens arbetsgrupp för detta. 2. Kontakt tas med den utsatte och i samråd med spelaren beslutas vilka personer som ska kontaktas och hur stödet från föreningen ska utformas. 3. Sportchef bedömer vilka åtgärder som ska vidtas och vilka som fortsätter utredningen. Resurspersoner är föreningens arbetsgrupp. Om personal misstänks för diskriminering eller annan kränkande behandling av en spelare bör ordförande ansvara för utredningen. 4. Kontakt tas och enskilda samtal hålls med den som misstänks ha utsatt spelare för mobbning eller annan kränkande behandling. 5. Uppföljning sker. Antingen med den utsatte och den utsättande var för sig eller tillsammans. 6. Om spelare/ledare inte följer överenskommelse som träffats kan åtgärder om utslutning från föreningen verkställas. 7. Sportchef bedömer tillsammans med berörd arbetsgrupp om anmälan behöver göras till polis eller socialtjänst. 16

17 DEFINITIONER OCH BEGREPP ENLIGT LAG Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en spelares värdighet. Kränkningarna kan vara o fysiska o verbala o psykosociala o text- och bildburna Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna som berör utbildning är: o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o sexuell läggning o funktionshinder o ålder o könsöverskridande identitet eller uttryck Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 17

18 Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 18