PEDAGOGISK OMSORG. Handledning & stöd

Transkript

1 PEDAGOGISK OMSORG Handledning & stöd

2 1 Kontaktuppgifter C Företaget Riktlinjer för verksamheten Årshjul Övergripande krav på verksamheten Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse...9 Verksamheten intygar att...10 Information till målsmän Vikariesystem Miljö och säkerhet Riktlinjer från miljöbalken...14 Skyddsrond för pedagogisk omsorg Systematisk arbetsmiljö Likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rutiner för klagomålshantering...26 Blankett för klagomål Kök och livsmedel Rutiner i kök...28 Livsmedelsrutiner Beskrivning...34 C Företaget 2

3 KONTAKTUPPGIFTER C FÖRETAGET Samordnare Sofia Hallin, Administration: dagbarnvardare@cforetaget.se Pedagogisk rådgivning Ulrica Strömberg, Förskolechef : ulrica.stromberg@cforetaget.se Karin Thorngren, Förskolechef : karin.thorngren@cforetaget.se Ekonomi Sofia Hallin : dagbarnvardare@cforetaget.se IT Erik Hammargren erik.hammargren@cforetaget.se Rapportera in olycka/avvikelse Kontakta: Sofia Hallin dagbarnvardare@cforetaget.se Postadress Geijersgatan 34 B UPPSALA Samt: Börjegatan UPPSALA (Ekonomiavdelning) C Företaget 3

4 ÅRSHJUL FÖR FRISTÅENDE PEDAGOGISK OMSORG Januari Gör skyddsronder, egenkontroll och brandövningskopior. Behöver något åtgärdas? Februari Mars Gå igenom likabehandlingsplanen. Se till att den efterlevs och är uppdaterad. April Utvecklingssamtal. Maj Juni Utvärdera verksamhetsplanen och det gångna året. Uppfyller vi våra mål? Skriv en verksamhetsberättelse. Lämna in Verksamheten intygar att, Skyddsrond för pedagogisk omsorg Verksamhetsberättelse och Likabehandlingsplan till C Företaget. Juli Augusti Uppdatera verksamhetsplanen. September Gör skyddsronder, egenkontroll, brandövning. Kontrollera att det som eventuellt behövdes förbättras i januari är åtgärdat. Oktober November December C Företaget 4

5 ÖVERGRIPANDE KRAV PÅ VERKSAMHETEN Huvudmannen bör: säkerställa att barnets särskilda rättigheter så som de beskrivs i barnkonventionen tillgodoses i verksamheten. Personalen bör: uppmuntra och stödja barnens delaktighet i och inflytande över pedagogisk omsorg. Stödja barnen i att ta ansvar för sina egna handlingar i vardagliga situationer, och utarbeta former för barns delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i pedagogisk omsorg, oavsett ålder, kön, social och kulturell bakgrund. Personalen ska: Arbeta efter styrdokumenten för pedagogisk omsorg: Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg, Barnkonventionen, skollagen (främst kapitel 25) och förskolans läroplan (reviderad 2010). Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg, barnkonventionen och förskolans läroplan finns att ladda hem på CFdagbarnvårdare under rubriken Dokument. Utveckling och lärande Huvudmannen säger att verksamheten ska bygga på: den forskning som finns, bland annat om hur barn knyter an samt hur miljön, med relationen i fokus skapar goda förutsättningar för utveckling, lek, språk och lärande. Personalen bör utforma verksamheten så att de får : * Tryggt anknutna barn * Barn som känner tillit till de vuxna * Barn som bättre kan utveckla hela sin potential * Barn som har tillgång till sin intelligens * Barn som ofta är frimodiga * Barn som lugnt och säkert kan utforska sin omvärld * Barn som känner sig värdefulla C Företaget 5

6 * Barn som leker och använder sin kreativitet * Barn som får lust att lära Särskilt stöd Huvudmannen ska: ha fungerande rutiner för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, och säkerställa att personalen har kompetens för att ge sådan omsorg till barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, att barnen förbereds för fortsatt lärande. Upptäcker en dagbarnvårdare att ett barn är i behov av särskilt stöd ska C Företaget kontaktas. Våra förskolechefer vidtar de åtgärder som krävs för att kunna bistå med adekvat stöd. Lokaler Huvudmannen säkerställer att lokalerna är: trygga, säkra och hälsosamma för barn att vistas i. utformade så att de möjliggör en varierad verksamhet, som stimulerar barns lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. Barngruppens sammansättning och storlek Huvudmannen bör: anpassa barngruppens sammansättning och storlek så att det enskilda barnets och gruppens behov kan tillgodoses, samt vid utformningen av barngruppen ta hänsyn till faktorer som personalens kompetens, barnens ålder, barn med annat modersmål än svenska, barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, lokalernas storlek och utformning, barnens närvarotider, samt förhållandet mellan personalens egna barn och andra barn i gruppen. Vårdnadshavarens delaktighet i verksamheten C Företagets dagbarnvårdare ska sträva efter att ha en god kommunikation med vårdnadshavare. Det är viktigt att ha kännedom om barnens olika erfarenheter och hemmiljöer för att kunna stimulera C Företaget 6

7 varje enskilt barns utveckling. Vårdnadshavarna ska kontinuerligt uppdateras om barnets utveckling och mående i barngruppen. När ett barn börjar i den pedagogiska omsorgen ska dagbarnvårdaren hålla i ett inskolningssamtal med vårdnadshavarna. Dagbarnvårdaren ska kontinuerligt hålla i utvecklingssamtal och föräldramöten samt informera om C Företagets klagomålshantering för pedagogisk omsorg. När ett barn börjar i verksamheten ska målsmännen få ett skriftligt brev med verksamhetsinformation från dagbarnvårdaren ( Se s, 10). Uppföljning och utvärdering Huvudmannen ska i sin systematiska uppföljning och utvärdering: kartlägga verksamhetens förutsättningar och genomförande, analysera kvalitén och bedöma verksamhetens utvecklingsbehov, med utgångspunkt i analysen och i dialog med personalen planera och besluta vilka områden som behöver utvecklas för att stimulera barnens utveckling och lärande, samt följa upp att formerna för barnens delaktighet och medverkan i uppföljning och utvärdering är anpassade till deras ålder och mognad. Huvudmannens skriftiga rutiner för att ta emot och utreda klagomål bör omfatta: en tydlig anvisning om hur barn och vårdnadshavare kan lämna klagomål på verksamheten och hur dessa hanteras, samt en tydlig ansvarsfördelning över vem eller vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta emot och utreda klagomål. Huvudmannens information om rutiner för klagomål bör: vara tillgänglig för alla berörda genom olika informationskanaler, och anpassas utifrån barns och vårdnadshavares olika förutsättningar. C Företaget 7

8 VERKSAMHETSPLAN FÖR - mall för dagbarnvårdare inom C Företaget Inledning Beskriv vem du är och vilken verksamhet du bedriver Verksamhetsbeskrivning Öppettider Hur en dag ser ut? Hur gör ni vid sjukdom? Inriktning/Profilering Aktiviteter Mål/Visioner Skriv att verksamheten följer allmänna råd och barnkonventionen Barn i behov av särskilt stöd Hur kan ni tillgodose den omsorg vid speciella behov Vad har ni för extra stödinsatser Vår samverkan med hemmet Inskolning Föräldramöte Utvecklingssamtal Avslutningssamtal Informationsbrev Enkäter Vår samverkan med förskoleklass Hur gör ni i ert samarbete med förskoleklassen Besök osv Kost och hälsa Hur ni tänker kring er kost till barnen Mål och Visioner Vilka mål och visioner ni har för er verksamhet C Företaget 8

9 Beskriv fördelarna med att arbeta som dagbarnvårdare. Lägg fokus på anknytning och den lilla gruppens fördelar för barnets individuella utveckling och lärande. Koppla ihop mål och visionerna med styrdokumenten. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - mall för dagbarnvårdare inom C Företaget Verksamhetsberättelsen ät till för att utvärdera och reflektera över det senaste verksamhetsåret. Tänk på att i en verksamhetsberättelse ska planeringen förklaras först, sedan utförandet tillsammans med barnen och till sist beskrivs dina/era reflektion. Blev det som ni/du tänkt det? Om inte, beskriv varför. Verksamheten Beskriv vilka du/ni är som arbetar i verksamheten och hur många barn som varit inskrivna i verksamheten under året. Beskriv vilket vikariesystem ni har. Beskrivning av årets arbete Beskriv er verksamhet för året som varit utifrån styrdokumenten för dagbarnvårdare och er verksamhetsplan. Styrdokument för dagbarnvårdare: Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg, Barnkonventionen, skollagen (främst kapitel 25) och förskolans läroplan (reviderad 2010) ). Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg, barnkonventionen och förskolans läroplan finns att ladda hem på CFdagbarnvårdare under rubriken Dokument. Beskriv projekt /teman ni haft med barnen och hur dessa har gått att genomföra. Beskriv hur ni arbetar efter likabehandlingsplanen. Skriv in era planeringsdagar för det gångna året. Beskriv även utflykter, fester, föräldramöten och utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Fortbildning Beskriv vilka utbildningar/kurser/litteratur ni har läst/gått under året. C Företaget 9

10 VERKSAMHETEN INTYGAR ATT DEN: o Arbetar efter C Företagets riktlinjer o Följer årshjulet o Följer de allmänna råden o Arbetar efter och reviderar verksamhetsplanen o Följer riktlinjer om information till vårdnadshavare o Följer riktlinjer från miljöbalken o Gör skyddsronder och brandövningar minst 2 ggr per år och skickar in till C Företaget o Följer Systematisk arbetsmiljö o Efterlever, arbetar och reviderar likabehandlingsplanen o Följer rutiner i kök o Följer livsmedelsrutiner o Uppdaterar krispärmen årligen Jag intygar att jag följer C Företagets riktlinjer. Dagbarnvårdarens underskrift och datum : Underskrift av kvalitetsansvarig på C Företaget: C Företaget 10

11 INFORMATION TILL MÅLSMÄN När ett barn börjar i verksamheten ska målsmännen få ett skriftligt brev med verksamhetsinformation från dagbarnvårdaren. Nedan beskrivs den information som C Företaget begär att ni lämnar ut till målsmän. Följande information ska ges ut till målsmän: Kontaktuppgifter till dagbarnvårdaren samt en begäran om kontaktuppgifter till målsmännen. Ett skriftligt godkännande för publicering av bilder/namn av barnet på dagbarnvårdarens hemsida samt på sociala medier om dessa används för verksamheten. Ett skriftligt godkännande att dagbarnvårdaren får köra bil med barnen. Godkännande att ge ut kontaktuppgifter som mail och telefonnummer till andra föräldrar som har barn i verksamheten. Information om hur man framför klagomål. Begäran om att få in uppgifter om allergier och sjukdomar. Om barnet har en allergi/sjukdom ska en gemensam plan om hantering av denna upprättas mellan dagbarnvårdaren och målsmännen. C Företaget 11

12 BLANKETT OM MEDGIVANDE Denna blankett gäller för: Jag godkänner publicering av bilder/namn av mitt barn på verksamhetens hemsida samt på sociala medier, om dessa används för verksamheten Målsman 1 Målsman 2 Härmed intygar jag att barnet får åka med i dagbarnvårdarens bil. Målsman 1 Målsman 2 Jag godkänner att dagbarnvårdaren ger ut kontaktuppgifter som mail och telefonnummer till andra föräldrar som har barn i verksamheten. Målsman 1 C Företaget 12

13 Målsman 2 VIKARIESYSTEM C Företaget har ett vikariesystem för både kortare och längre personalfrånvaro. Alla vikarier måste vara anställda av C Företaget och informerade om riktlinjer för pedagogisk omsorg. Vikarier som blir anställda i C Företaget skriver på en uppdragsanställning, lämnar utdrag ur belastningsregistret och skriver på ett sekretessavtal. Vid sjukdom kontaktar dagbarnvårdaren sin vikarie. Vid oro för lång sjukskrivning kontaktar dagbarnvårdaren C Företaget som vidtar åtgärder. Barngruppens sammansättning och storlek ska vara densamma som tidigare under kortare och längre sjukskrivning. Alla vikarier måste vara kända av barn och vårdnadshavare. Vårdnadshavare ska informeras vid inskolning om vikariesystemet och det ska finnas information om detta på varje enskild dagbarnvårdares hemsida. C Företaget har två olika vikariesystem Vikariesystem för dagbarnvårdargrupper Arbetar man i grupp och lång- eller korttidssjukskrivning sker ska verksamheten hålla samma sammansättning av barngrupp som tidigare. Barnen får då vistas i vikariens godkända hem. Vikariesystem för enskild dagbarnvårdare Vikarien arbetar i dagbarnvårdarens hem både under kort- och långtidssjukskrivning. Vid oro för att dagbarnvårdaren inte kommer tillbaka från långtidssjukskrivning kontaktas vårdnadshavare och kommun för att hitta en praktisk lösning. C Företaget 13

14 RIKTLINJER FRÅN MILJÖBALKEN Enligt miljöbalken ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår (26 kap 19 ) Exempel på innehåll i egenkontrollen av hygien : rutiner för att upprätthålla god hygien kontroll av hygienrutinerna hur man bör agera vid misstanke om smitta eller annan olägenhet hantering av eventuella klagomål Egenkontrollen enligt miljöbalken kan med fördel kopplas ihop med dagbarnvårdarens övriga arbete med kvalitetsprogram och rutiner, t.ex det systematiska kvalitétsarbetet. Utifrån detta har en handlingsplan utformats för friskare barn! Barnens handhygien Barnen skall tvätta händerna: efter toalettbesök före bakning/matlagning/dukning/servering före måltider efter utomhusvistelse efter att barnen har snutit sig själva efter blöjbyte om barnen byter på sig själva. Använd flytande tvål och vatten och vid behov sprita händerna t.ex. vid C Företaget 14

15 infektion. Använd engångshanddukar i första hand och textilhanddukar i andra hand. Viktigt att personalen lär barnen HUR man tvättar händerna. Dagbarnvårdarens handhygien skall tvätta händerna: efter toalettbesök före måltid före bakning/matlagning/dukning/servering efter utomhusvistelse när man har snutit barn när man snutit sig själv efter att ha hjälpt barn vid toalettbesök efter blöjbyte När ingen smuts är synlig på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. I vissa situationer behöver personen använda handsprit/handskar för att minska risken för smitta. Händerna desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och slängts. Händerna ska lufttorka efter att handsprit har används. Locket skall vara på innan du spolar toaletten. Blöjbyte/skötrum Engångshandskar, engångsunderlägg och handsprit ska finnas inom räckhåll. Blöjbyten som utförs på skötbord med avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel och engångsunderlägg). Handfat och rinnande vatten ska finnas. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. C Företaget 15

16 Dynan torkas av med ytdesinfektion efter varje blöjbyte. Blöjorna kastas i hink med lock. Skötbord och tvättho ska rengöras med rengöringsmedel varje dag. Städning Skriftliga städrutiner ska finnas. Särskilt städförråd ska finnas. Toalettutrymmen ska städas varje dag. Skötrum ska städas varje dag. Lekrum ska städas några gånger i veckan. Vilrum ska städas några gånger i veckan. Personlig kudde skall användas vid vila. Sovutrustning ska bytas minst var 14 dag och tvättas i minst 60 grader. Leksaker ska rengöras kontinuerligt alternativt ställas undan i 14 dagar. Vid städning bör man prioritera handtag, lysknappar och liknande i perioder med mycket smitta. Riktlinjer vid infektioner Allmäntillståndet avgör om barnet kan återgå till verksamheten Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara feberfritt och orka delta i aktiviteter, som också innebär utomhusvistelse i flera timmar under dagen. Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel. När barnet har ögoninflammation får barnet återkomma när barnet är symtomfritt. C Företaget 16

17 Efter en maginfektion kan hen återgå till verksamheten när hen varit symtomfri 48 timmar. LÅT BARNEN VISTAS MYCKET UTOMHUS! SKYDDSROND FÖR PEDAGOGISK OMSORG o Särskilda lekutrymmen finns för barnen. o Brandskydd är uppfyllt. o Elektriskt material är CE-märkt., felfritt och pet- skyddat. o Elmaskiner / hushållsapparater förvaras oåtkomligt för barnen. o Mediciner förvaras i låsbart skåp. o Starka rengörings-, maskindisk-, växtskyddsmedel, koncentrerad ättiksyra etc. förvaras för barn på oåtkomlig plats och i säkra förpackningar. o Tobaksvararor och alkohol förvaras oåtkomligt för barn. Rökning får inte förekomma inomhus. o Spisen har barnlås, hällskydd och tippskydd. Alla kökets lådor och skåp är bansäkrade. o Fönster och balkongdörrar är försedda med säkerhetsspärrar. 1 meters räcke vid trappor. o Barnsängar och barnstolar är barnsäkrade. o Barnvagnar har effektiva bromsar. o Giftiga, farliga och allergiframkallande växter förekommer inte. o Vatten: Säkerhetsåtgärder är vidtagna vid närhet till strand, pool, damm eller dyl. o Trafiksäkerhet: Grindar har barnsäkra lås. o Husdjur finns? Vilket? o Plastpåsar och dyl. är säkert förvarat. C Företaget 17

18 o Persiennsnören är avklippta. o All inredning är väggfast. o Alla sladdar/kablar är barnsäkrade. o Alla eluttag är pet - skyddade. o Vassa föremål är säkert förvarade oåtkomligt från barn. o Alla leksaker är hela och CE-märkta. o Verksamheten använder sig av giftfria material som färg, klister ect o Det finns rutiner för regelbunden rengöring av leksaker. o Det finns grindar vid trappor. o Utestaketet är barnsäkrat. o Underhållsfasta lekanordningar på gården. o Byte av sand i sandlådan sker regelbundet. o Toalettdörr kan öppnas utifrån. o Verksamheten arbetar efter brandskyddsverket riktlinjer. o Det finns rutiner vid utflykt. o Det finns en krispärm i hemmet som är uppdaterad. Dagbarnvårdarens underskrift och datum : Underskrift av kvalitetsansvarig på C Företaget: C Företaget 18

19 SYSTEMATISK ARBETSMILJÖ Mål och riktlinjer för arbetsmiljöarbete Informationsrutiner: Via telefon, e-post och personliga möten Arbetsorganisation Fristående pedagogisk omsorg Återkommande kurser: Brandutbildning Första hjälpen - minst vart tredje år. Ergonomi Brandövning: 1 gång per termin. Systematisk arbetsmiljö Enhetsmöten en gång i månaden Följa årshjulet som är utskickat av huvudmannen Arbetsmiljöverket I händelse av en svårare olycka eller vid ett dödsfall skall: C Företaget 19

20 Medarbetarna snarast avrapportera det inträffade till C Företaget, Sofia Hallin eller dagbarnvardare@cforetaget.se. C Företaget rapporterar snarast till Arbetsmiljöverket via: Krispärmen ska finnas lättillgänglig i bostaden! Rutiner för kemikaliehantering Alla kemiska produkter förvaras i låsta utrymmen Rutiner för farligt avfall Information om vad som är farligt avfall finns på miljöförvaltningens hemisda: = samt på varuinformationsbladen. Alla kemiska produkter förvaras i låsta utrymmen. Kemikalieförteckning på aktuella produkter ska finnas i hemmet. Inventering av att skapa giftfri miljö åt alla. Utgå från naturskyddsföreningens inventarielista. Kvalité Aktivt bidra till att förändra organisationen utifrån behov både på kort- och lång sikt. Hålla sig själv och verksamheten uppdaterad på aktuella styrdokument för pedagogisk omsorg. Vara anpassningsbar till nya krav och rådande förutsättningar. Anpassa verksamheten utifrån barngruppens behov och intressen. Se verksamheten som ett arbetsområde. Vara öppen för nya intryck, input, förändringar och metoder. Ha förmåga att se verksamheten utifrån ett helikopterperspektiv som bidrar till verksamhetens resultat. Handlingsplaner Likabehandlingsplan Handlingsplan mot hot och våld C Företaget 20

21 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE Planen gäller f.r.om: Grunduppgifter BEHANDLING Verksamhetsformen som omfattas av planen: Fristående pedagogisk omsorg. Ansvariga för planen: Dagbarnvårdare Vår vision: mål och vision är att vi ska stå för en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska känna sig välkomna och bli väl bemötta. Atmosfären ska vara tillmötesgående, positiv och lyhörd. Vi som arbetar här ansvarar för våra handlingar och att likabehandlingsplanen följs. Dagbarnvårdarnas likabehandlingsplan bygger på: Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Skollagen FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Definitioner: Diskriminering: Ett barn eller vuxen får inte särbehandlas, förnedras eller behandlas kränkande på något sätt på grund av funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön eller sexuell läggning. Kränkning Kränkningar kan vara: C Företaget 21

22 Fysiska bli utsatt för t ex slag och knuffar. Verbala bli retad eller kallad fula ord. Psykosociala blickar och miner. Får inte vara med och leka, blir inte bjuden på kalas osv. Förebyggande arbete: Vi förebygger genom att: Föregå med gott exempel genom att visa hänsyn, respekt och förståelse för andra. Behandla alla rättvist. Synliggöra varje barn i det dagliga arbetet. Skapa vi-känsla i gruppen. Låta barnen vara delaktiga. Upptäcka: Dagbarnvårdaren observerar barnens lek och beteende. Lyssnar på barnen. Samtalar med vårdnadshavaren. Åtgärda: Man ska alltid ingripa om man ser att någon blivit kränkt. Vårdnadshavare informeras och tillsammans beslutar ni om gemensamma åtgärder. Sofia Hallin på C Företaget kontaktas. Kränkningen dokumenteras, följas upp och utvärderas. Ansvarsfördelning: Dagbarnvårdaren ska: Se till att alla inom verksamheten, barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkning inte är tillåten i verksamheten. Se till att rutiner finns vid trakasserier och kränkande behandling C Företaget 22

23 Vid misstanke att ett barn far illa ska detta anmälas till socialnämnden. Vara väl förtrogen med vad som står i likabehandlingsplanen samt följa den. Kontakta vårdnadshavare vid trakasserier och kränkande behandling. Är situationen akut ska dagbarnvårdaren agera genast. Kontakta C Företaget Sofia Hallin. All dokumentation ska rapporteras in till C Företaget. Muntlig information av likabehandlingsplanen till nya vårdnadshavare. Vid misstanke att ett barn far illa ska detta anmälas till socialnämnden. Dela ut likabehandlingsplanen till vårdnadshavare. Vårdnadshavare: Öppen kommunikation med personal. Läsa igenom likabehandlingsplanen. Ha synpunkter och känna sig delaktiga i arbetet. Barnens rättigheter Få stärkt självkänsla. Bli positivt bekräftade. Få känna gemenskap och samhörighet. Vara med och skapa en vi-känsla. Få en allt större delaktighet. En nära och trygg relation till personalen. Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i den fristående pedagogiska omsorgen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla bjuds in att informellt lämna synpunkter och förslag löpande, t.ex. via samtal, e-post, C Företaget 23

24 lappar mm. Likabehandlingsplanen diskuteras i personalgruppen. Vårdnadshavare får information om planen på föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi pratar med barnen om deras rättigheter och skyldigheter och vikten av att inte utsätta andra för kränkande behandling, samt att de ska reagera på om kränkande behandling eller trakasserier förekommer. Alla vuxna inom den fristående pedagogiska omsorgen ska känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen efterlevs. Enligt lagen är det nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Därmed har alla ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det övergripande ansvaret har dagbarnvårdaren. Nyanställd personal, vikarier, och nya vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingsplanen. Planen finns på hemsidan. Barn och Vårdnadshavare kan vända sig till Dagbarnvårdare: Huvudman, C Företaget: Sofia Hallin; dagbarnvardare@cforetaget.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Hur vi utreder och åtgärdar olika former av kränkande behandling: Barn-Barn - Prata med barnen för att få en bild av situationen och att tydligt visa att kränkande beteende inte är accepterat och att använda frågorna: - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände det? - Kunde du ha gjort på något annat sätt? - Vid upprepade kränkningar ska huvudman informeras om händelsen - huvudman och barndagvårdare har gemensamt ansvar för dokumentationen och att uppföljning sker med berörda familjer. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vuxen-Barn Om personal kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Ta den vuxne åt sidan och ställa frågan: Hur tänkte du nu? Hänvisa till diskrimineringslagen. Informera huvudman. Huvudman och dagbarnvårdare ansvarar för att utreda åtgärda och dokumentera samt följa upp kränkningen. Använder en särskild dokumentationsblankett (bilaga 1). Dagbarnvårdaren för en dialog med berörda parter. Barn-vuxen C Företaget 24

25 Att omedelbart samtala med barnet om situationen Pedagogen dokumentera det som sker. - Vid upprepade kränkningar informera vårdnadshavaren och huvudman. Rutiner för uppföljning Se ansvarsförhållanden. Rutiner för dokumentation Berörd personal dokumenterar händelsen och informerar huvudman. Ansvarsförhållande Dagbarnvårdaren ansvarar för att: Likabehandlingsarbetet genomförs i den fristående pedagogiska omsorgen. Omedelbart agera mot kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Rapportera till huvudman om man får kännedom om kränkningar eller diskrimineringar. Föra en dialog med föräldrarna. Arbeta förebyggande och åtgärda. Likabehandlingsplanen arbetas fram, hålls aktuell, introduceras för nyanställda, utvärderas och efterlevs. Händelser dokumenteras. Stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier, hot eller våld. C Företaget 25

26 RUTINER FÖR KLAGOMÅLSHANTERING Enligt skollagen 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att kunna ta emot och utreda klagomål inom barnomsorgen. C Företaget ser synpunkter och klagomål som ett tillfälle att förbättra vår verksamhet. Vad är ett klagomål? Ett klagomål är något som inte motsvarar dina förväntningar eller som du är missnöjd med i ditt barns vistelse i den fristående pedagogiska omsorgen. Vi vill uppmuntra dig till att i första hand dela din synpunkt med den person det berör. Om du efter den kontakten fortfarande har klagomål/synpunkter ta då kontakt med Sofia Hallin: dagbarnvardare@cforetaget.se Hur lång tid tar det innan jag får svar? Inom tio arbetsdagar ska du få svar på ditt klagomål. Ibland kan ett klagomål vara komplicerat eller av annan anledning ta längre tid att svara på. Om vi behöver mer än tio arbetsdagar meddelar vi dig. Vad händer med klagomålet sedan? Alla klagomål utreds, följs upp och dokumenteras. C Företaget 26

27 BLANKETT FÖR KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Jag vill framföra följande klagomål: Hur kan vi kontakta dig? Namn C Företaget 27

28 Telefon/e-post Tack för dina synpunkter! Blanketten skickas till Sofia Hallin, RUTINER I KÖK Läs igenom och följ verksamhetens rutiner Ta på dig skyddskläder. Sätt upp håret om du har långt hår Ta av dig smycken och ringar från händerna Tvätta händerna innan du börjar med maten. Tvätta händerna om du har hanterat rått kött, fågel eller fisk Tvätta händerna efter toalettbesök Tvätta händerna om du gått ut med soporna Ät inte själv medan du lagar mat åt andra Datummärk pålägg, mjölkprodukter mm dagen det öppnas/fryses Håll isär råa varor och färdiglagad mat Diska rent knivar, skärbrädor och andra redskap omedelbart om du skurit kött, fågel eller fisk Ha alltid separata skärbrädor till bröd, kött, fågel och fisk Tina bröd i rumstemperatur Håll maten kall eller varm, temperaturen har en avgörande betydelse för matens kvalité och hållbarhet. Bakterier växer inte när det är riktigt kallt eller riktigt varmt Håll koll på temperaturen i kyl och frys Håll rent Städa/töm kylen varje fredag Frosta av frysen 2 ggr/år Rök inte samt snusa inte i köket Skriv tillbudsrapport ifall något barn fått fel mat, detta ökar säkerheten C Företaget 28

29 TEMPERATURKONTROLL/RENGÖRING av Kyl och Frys Temperatur Datum Kyl Frys Åtgärdat av v.43 v.44 v.45 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 v.52 Rengöring av kyl Datum Kyl Åtgärdat av v.43 v.44 v.45 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 v.52 C Företaget 29

30 Frostning av frys Datum Frys Åtgärdat av v.48 v.14 LIVSMEDELSRUTINER Tillagningsmetoder och transporter Att grundlägga goda måltidsvanor ingår som en självklar del i folkhälsoarbetet. Våra matvanor bör utformas för att på sikt vara hållbara för både hälsa och miljö. De som ansvarar för tillagning skall sträva efter att tillaga maten från grunden med råvaror av hög kvalitet. Mat skall inte varmhållas längre än två timmar och temperaturen vid varmhållning skall inte understiga +60 grader. Vid all transport av färdig mat från annat kök skall rätt temperatur upprätthålls. Maten ska vara kyld i minst +3 grader och varm mat ska uppnå minst +60 grader. Kvalitén och säkerheten ska säkerställas med en fungerande egenkontroll. Från affären till hemmet I butiken I hemmet Kontrollera alltid datummärkningen på varorna Kontrollera att förpackningen inte är skadad Sträva efter att ta kyl och frysvaror sist, innan du betalar För att bättre hålla temperaturen är det en fördel om man packar kyl och frysvarorna tillsammans De inköpta livsmedlen ska snabbt föras hem Varorna ska ställas in i kylskåp eller frysen så fort som möjligt Se till att kylskåpet är rent när nya livsmedel ställs in Förvaring av livsmedel Hållbarhet Kylskåpet Förvaringsanvisningarna på förpackningen ska följas Märk öppnade förpackningar med öppningsdatum Använd livsmedel så fort som möjligt efter att förpackningen har öppnats Om livsmedel inte används på en gång, se till att de förvaras tätt slutna Gammal och möglig mat ska slängas. Det är inte tillåtet att servera mat som är dålig. Tillaga aldrig mat på livsmedel som misstänks vara av dålig kvalité eller är skämda. Temperaturen i kylskåpet bör inte vara högre än +8 C. Gärna lägre! Förvara maten i slutna kärl eller väl inslagna i plast- eller metallfolie Se till att inget läcker eller droppar i kylskåpet. Detta kan samla bakterier C Företaget 30

31 Frysen Upptining Om man fryser in livsmedel kan hållbarheten förlängas Temperaturen i frysen ska inte vara högre än -18 C Förvara maten i slutna kärl eller inslagna i plast- eller metallfolie En generell regel är att tillagad mat inte bör frysas längre än 3 månader Märk mat och livsmedel som fryses in med infrysningsdatum och innehåll Tina aldrig upp mat i rumstemperatur Tina fryst mat i kylskåpet eller i mikrovågsugnen Var noga så att den vätska som bildas vid upptining inte droppar på andra livsmedel Matsedelsplanering kan underlätta att komma ihåg att livsmedel behövs tinas i kylskåpet till dagen efter Beställning och mottagning Måltiderna ska vara anpassade efter olika målgruppers behov. Alla inköpta livsmedel/ råvaror ska gå att ursprungs- och näringsdeklareras så långt det är möjligt. Specialkost ska tillhandahållas av medicinska (ex. allergier), etiska (ex. veganer) eller religiösa skäl. Varorna märks med ankomstdag för att kunna härleda till rätt leverantör och leverans av varan. Följesedlar/fakturor sparas för spårbarheten tills det att produkten konsumerats. Vid ankomst görs en kontroll av märkningen, temperaturen samt att förpackningen är hel och ren. Detta dokumenteras vid varje tillfälle. Förvaring och lagring i kyl, frys och torrförråd I detta steg placeras varorna på för varan aktuell plats: Kylvaror. I kyl, med en högsta temperatur på 8 grader. Arbetet skall planeras så att tiden mellan kylförvaring- tillagning (eller beredning) konsumtion; värmebehandling nedkylning och kylförvaring hålls så kort som möjligt. Se till att kylvaror befinner sig i rumstemperatur så kort tid som möjligt Frysvaror. I frys med hösta temperatur på -18 grader. Vi kräver av leverantören att fryskedjan hålls och gör regelbundna kontroller av ankommande frysvaror. Man bör inte mer än mycket kortvarigt acceptera högre temperaturer vid ankomsten än -15o c. Se till att begränsa tiden innan frysvaror hamnar i sina frysutrymmen. Torrvaror. I torrförråd/skåp Temperaturer i kylar och frysar dokumenteras 1 gång per vecka samt görs en kontroll av städning. Kyl och frys temperatur mäts en gång per vecka Kyl rengörs 1 gång per vecka Frys frostas av 2 ggr per år Säker tillagningstid Bakterierna dör ifall kärntemperaturen i maträtten överstiger följande temperatur och angiven tid: 60oC 45 minuter C Företaget 31

32 65oC 10 minuter 70oC 2 minuter 75oC 30 sekunder 80oC 6 sekunder Upptining Följ alltid tillverkarens anvisningar om upptining av frysvaror. Råa produkter bör tinas fullständigt i kylskåp så temperaturen max är + 8 innan de börjar tillagas. Använd tinade varor inom 24 timmar. Frys inte om upptinade varor som inte tillagats. Återuppvärmning Grundregeln är att matvaror som kokas, steks eller grillas ska uppnå en kärntemperatur på lägst 70 under minst 2 minuter. Samma sak gäller för varor som återuppvärmts före servering. Om du inte är säker på tiden bör du förvissa dig om att kärntemperaturen är lite högre: 75. Mat ska inte återuppvärmds mer än en gång utan serveras direkt. All överbliven återuppvärmd mat skall kasseras. Varmhållning Mat som inte kan serveras direkt ska varmhållas vid en kärntemperatur på lägst 60. För rätter som inte värms upp tillräckligt vid tillagningen kan för låg temperatur under varmhållningen ge risk för matförgiftning. Tiden som maten varmhålls bör vara så kort som möjligt och varje fall inte längre än 2 timmar. Ha lock på kantiner och karotter och behåll dem i värmeskåp så länge det går före serveringen Beredning och tillagning Använd alltid olika skärbrädor till olika maträtter dvs fisk, kyckling, kött, bröd har alla en egen skärbräda. Allt för att förhindra bakteriespridning. Dietmat ska tillagas på enskild plats med egna märkta berednings- och tillagningskärl samt egna skärbrädor och knivar. Ingen bakning får ske i samma lokal under tiden dietmat bereds eller tillagas. I kök där man saknar egen dietspis hanteras allergener efter tillagningen av dietmaten för att förhindra kontaminering. Då ska diet maten var undanplockad och förvarad i täckta märkta kantiner. Nedskrivna recept eller innehållsförteckningar skall alltid följas. Vid avvikelse från recept eller innehållsförteckning noteras alltid tillsatsen eller borttagandet av innehåll. Packning, märkning och servering av dietmat Använd alltid nya redskap när specialportionen läggs upp på tallrik eller kantin. Använd särskild skärbräda och kniv till personer med glutenintolerans och ge dessa personer egna förpackningar med smör/margarin. Placera brödet så att inga smulor kan ramla ner i maten. Vid svårare allergier där följderna av kontaminering med allergener kan bli allvarliga skall det finnas märkta beredningskärl/redskap, samt grytor och kantiner enbart för det/de barnen det berör samt uppläggningsfat. Maten ska packas i egna, märkta kantiner avsedda för dietmat. Rengöring C Företaget 32

33 Smuts och matrester får aldrig ansamlas i sådan mängd på arbetsytor eller utrustning att det uppstår en risk för att maten förorenas med farliga mikroorganismer, skadeinsekter, främmande ämnen, främmande föremål eller allergener till specialkosten. För att göra rent behövs varmt vatten, ett lämpligt rengöringsmedel. Förarbete Ta bort lös smuts genom borstning, avskrapning eller spolning. Ibland behövs blötläggning. Vi spolar eller blötlägger i ljummet vatten ca 35 för att förhindra att proteiner koagulerar och fastnar så hårt på ytan att de blir svåra att få bort vid diskningen. Diskning/Rengöring För att få bort smuts som sitter fast på ytan behöver man använda rengöringsmedel samt varmt vatten. Här är viktigt att rätt koncentration av rengöringsmedel används. Sköljning Sköljer bort lösgjord smuts och rengöringsmedel. Desinfektion dödar kvarvarande mikroorganismer. Tips! Hur får man in egentillsynen i sitt dagliga arbete? Ta ut veckans blankett och placera den väl synlig på en dörr som ofta passeras, på kylskåpet eller liknande. I en pärm i skåpet glöms den lätt bort. Använd termometern i ert dagliga arbete. Termometern är ett ypperligt hjälpmedel. Ha den liggande invid spisen, bredvid kylskåpet. Inte undangömd i en låda. Det är bra om hela personalen är delaktig och förstår innebörden av egentillsynen. Det ska inte vara så att det står och faller med en. Delegera uppgifterna. Egentillsynen skall utföras varje vecka som mathantering sker oavsett om någon har semester. Ge egentillsynen tid! Egentillsyn är viktigt. Var inte rädd för att få felaktiga resultat. Det är ju då Ni har lyckats med egentillsynen! Ni har hittat en brist. Glöm bara inte att åtgärda den. Skriv också ner dina åtgärder! Man måste ha en del kunskaper om vad man gör om man uppmäter felaktiga temperaturer. Ni gör det för Er egen skull! Det är barnen som drabbas och Ni som blir ansvariga ifall någonting skulle hända. Se då även till att Ni har kontroll på vad Ni gör! Syftet med egenkontroll är att Ni ska hitta era brister och rätta till dem innan någonting händer. C Företaget 33

34 BESKRIVNING C Företaget vill att alla dagbarnvårdare läser igenom denna pärm samt krispärmen minst en gång per år. Nedan kommer en beskrivning av utvalda delar i pärmen för att tydliggöra hur materialet ska tolkas och användas. Övergripande krav Beskriver C Företagets, skollagen och barnkonventionens riktlinjer Verksamhetsplan Verksamhetsplanen ska vara utformad efter allmänna råd, likabehandlingsplanen och barnkonventionen. Den bör följa läroplanens riktlinjer. Dokumentet på s, 8 används som mall. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen ät till för att utvärdera och reflektera över det senaste verksamhetsåret Verksamheten intygar att Blanketten ska skickas in till C Företaget en gång per år. Se årshjul för när detta ska vara åtgärdat. Riktlinjer från miljöbalken Detta är ett styrdokument. Ni ska arbeta utifrån dessa riktlinjer. Systematisk arbetsmiljö Mål och riktlinjer för arbetsmiljön. C Företaget 34

35 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skriv en plan till din verksamhet utifrån C Företagets dokument. Dagbarnvårdarens verksamhet ska se till att planen efterlevs. Planen revideras av dagbarnvårdaren en gång per år. Rutiner för klagomål Dagbarnvårdaren ansvarar för att vårdnadshavare får information om klagomålshantering. Vårdnadshavare ska få information om hur och vart de ska vända klagomål. Blanketten ska finnas lättillgänglig på dagbarnvårdarens hemsida. C Företaget 35