Delårsrapport period 08 Inklusive styrkortsuppföljning

Transkript

1 Delårsrapport period 08 Inklusive styrkorts Närsjukvården i centrala Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Handlingsplaner C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Patientperspektivet 3. Förnyelseperspektivet 4. Processperspektivet 5. Medarbetarperspektivet 6. Ekonomiperspektivet C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 2

3 1. INLEDNING Helårsbedömning 08 I delårsrapporten befaras ett underskott på 16 mkr utifrån dagens verksamhet och beslutade åtgärder. Det är min bedömning att det inte kommer att räcka med de åtgärder som påbörjats 2005 och som fortsätter under 2006 för att komma i full balans. För att minska underskottet kommer det att krävas fortsatt åtgärder. Bedömningen grundar sig på: Underskott inom Sjukhusmedicin på 3,1 mkr. Antalet inläggningar från akuten fortsätter och öka och är 17 % högre årets åtta första månader jämfört med Vi har tvingats öppna 6 extra vårdplatser på avd 128 och MAVA och kommer att öppna ytterligare 4 vårdplatser inom Sjukhusmedicin för akutpatienter. Antalet vårdtillfällen inom akutvårdskedjan beräknas öka med 10 % under året. Vårdplatsläget är fortsatt mycket ansträngt och trots att vårdtiden reducerats med - 16 % jämfört med år 2002 så har handlingsplanen för vårdplatsbrist på US varit aktiverad 2/3 av alla dagar. Inom US är det främst NSC som har tvingats att öka akutinläggningarna vilket gör det ännu svårare att finna och genomföra ytterligare kostnadsreduceringar. Vi tror dock att situationen skall bli något bättre sedan planerade vårdplatsutökningar genomförts och att pågående processutvecklingsarbete på akutmottagningen kommit längre. Till detta skall handlingsplanen för vårdplatsbrist ses över. Kostnaderna för medicinsk service visar påtaglig ökning. Prognosen pekar på en kostnadsökning på 10,5 mkr (+11,5 %) för innevarande år. En faktor som ligger bakom den kraftiga ökningen är sannolikt att behovet av även mera omfattande utredningar ökar när det finns en stor vårdplatsbrist (för att undvika inläggning) men också att det sker en successiv förändring av hur olika medicinska tillstånd hanteras. Underskott inom vuxenpsykiatrin på 6,0 mkr. Behovet av psykiatrisk vård ökar för varje år. Vi har också fått en brist på psykiatriker vilket krävt en del hyrläkarinsatser under Det har tillkommit mer nya och skonsammare psykosläkemedel vilket också lett till kostnadsökningar. Utöver detta ser vi också en ökning av kostnaderna för vård på behandling. Underskott inom BUP på 2,2 mkr. Vi har fortfarande kostnader av engångskaraktär som följd av den ombyggnad som gjordes år. Antalet utomlänsplaceringar har inte minskat i önskad omfattning och vi har en tillgänglighetsbrist till BUP som kräver utökning av antalet terapeuter. Strukturförändringen av ätstörningsvården leder också till kostnadsökningar inom BUP som har öppenvårdsansvar för alla patienter upp till 25 års ålder. Inom BUH finns ett underskott på 2 mkr. Detta utgörs helt av kostnader för hjälpmedel. Totalt beräknar vi att kostnaderna för hjälpmedel kommer att hamna 5 mkr över vår ersättning för detta. Även inom BUH finns för låg tillgänglighet speciellt för patienter med neuropsykiatriska störningar varför det även här kommer att krävas särskilda satsningar för att uppfylla avtalen med HSN. I dagsläget beräknar vi att Primärvården inte kommer att kunna vara i balans utan bedömningen ligger på ett underskott på 3 mkr. Det är främst kostnader för medicinsk service som ökat och prognosen för året pekar på en kostnadsökning med 3,1 mkr (+9,1 %). Utöver detta så är kostnaderna för hjälpmedel är oförändrat höga och vi har tvingats utnyttja hyrläkare vid några VC pga stor distriktsläkarbrist. För Beroendekliniken räknar vi med ett litet överskott som följd av obesatta läkartjänster. C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 3

4 Ökningen av akutvårdspatienter innebär inte bara högre kostnader utan det försvårar också nya strukturåtgärder som i sig skulle kunna leda till lägre totalkostnader. Tabellen visar förändringar för Sjukhusmedicin (exkl Reuma- Hud- och Allergicentrum) Prognos 2006 Differens Vårdtillfällen (+11 %) Inläggningar från akutmott (+12 %) Handlingsplan Varje enhet har i uppdrag att gå igenom de förändringar som sker samt ta fram lokala handlingsplaner. Arbetet med att utskrivningspolicy för hjälpmedel måste påskyndas så att vi redan under detta år kan få en minskad kostnadsökning. Detta kräver dock även stöd från både den politiska och övriga landstingsledningen. Personalkostnaderna måste reduceras ytterligare genom översyn av utnyttjandet av hyrläkare och jourkompensationsuttag samt genom översyn av de samverkansavtal som finns mellan NSC och kommunerna. Det sistnämnda kommer dock sannolikt inte att få effekt under innevarande år. Vi skulle behöva genomföra ytterligare strukturåtgärder men jag kan inte se hur detta i dagsläget skulle vara möjligt. Den reduktion med c:a 30 vårdplatser som gjorts inom Sjukhusmedicin sedan början av 2003 har visat sig omöjlig att klara av och NSC har därför efter diskussion i landstingsledningen tvingats öppna upp 10 vårdplatser. Den reduktion som skett av antalet vårddagar motsvarande ungefär hälften av detta (genom kortare medelvårdtider) har inte varit tillräckligt utan alltfler patienter har vårdats på överbeläggningsplatser och arbetssituationen är fortfarande mycket ansträngd för alla som arbetar inom den somatiska akutvården, inte minst för jourläkarna. Vi genomför en mera strukturerad verksamhetsanalys (med utgångspunkt från 10 6 projektet) för sjukhusklinikerna och vårdcentralerna för att beräkna vårdbehov och kapacitet. Målet är att uppdraget bättre skall kunna anpassas efter befintliga resurser och bygga på effektiva processer och kartläggningen skall tydliggöra hur stort åtagande vi kan klara av. Varje enhet har också fått i uppdrag att arbeta med Bra mott konceptet för att optimera sin verksamhet bland annat för att så långt möjligt klara tillgänglighetsmålen (vårdgarantin) men också för att detta enligt erfarenhet brukar leda till förbättrad arbetsmiljö. Men full effekt av olika åtgärder kommer inte att kunna uppnås Med start i höst genomförs nu i samverkan med LMC en gemensam utbildning i användandet av lab medicin inom primärvården. NSC har förutom sjukvård också ett omfattande utbildnings- och forskningsuppdrag samt ett Sista linje ansvar för både läns- och regionsjukvården. Sjukhusklinikerna måste ha en verksamhet som tar hänsyn till hela uppdraget. Vi bedömer dock att vi inte har tillräcklig täckning för hela uppdraget (ex är inte sista linje ansvaret definierat i närsjukvårdsersättningen) varför detta behövas ses över. Sammanfattning Det befarade underskottet kan hänföras till en kraftig ökning av akut- och slutenvård på Sjukhusmedicin, till ökande kostnader för psykiatrin inklusive behovsökning av vård på behandlingshem, stigande kostnader för medicinsk service och oförändrat höga hjälpmedelskostnader. Vi fortsätter med att arbete med vårdprocesserna (ex Bra mott, äldevårdsprocessen, utnyttjandet av medicinsk service, läkemedel m fl) men vi skulle behöva göra ytterligare strukturförändringar för att komma i balans men jag ser idag ingen rimlig möjlighet att kunna genomföra sådana. Martin Magnusson Närsjukvården i centrala Östergötland C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 4

5 2. PATIENTPERSPEKTIVET Att erbjuda en hög tillgängligheten till vården är ett av huvuduppdragen för NSC. Idag tas akuta patienter emot samma dag (gäller både primär- och sjukhusvård) och 86 % av patienterna med nya besvär tas emot inom 7 dagar inom primärvården. Tillgängligheten för nybesök (remissbesök) varierar inom sjukhusvården. Handlingsprogram inbegripande genombrottsprojekt (Bra mott) och 10 6 projekt pågår men vi bedömer att vi inte kommer att klara vårdgarantin på alla mottagningar. Vid augustimätningen klarar fem mottagningar att emot > 90 % av patienterna inom 90 dagar. Vi bedömer att detta kommer att uppnås av ytterligare tre mottagningar medan vi sannolikt inte kommer att klara detta på resterande tre mottagningar. En av dessa är BUP där vi dock bedömer att tillgängligheten kommer att förbättras under året. En orsak är den omstrukturering som skett inom ätstörningsvården som innebär en ökat uppdrag inom närsjukvården. Även på Neuro klin ser vi en förbättring. Vi kommer inte heller att klara av utredningar och bedömningar inom LSS inom 90 dagar. Belastningen på den akuta slutenvården är mycket hög och US Handlingsplan för vårdplatsbrist har varit aktiverad ungefär 2/3 dagar under 2006 och beläggningen på flertalet akutkliniker ligger nära 100 % vilket innebär att vi har en fortsatt besvärlig vårdplatssituation. Resultatet av patientenkäten 2005 visar att NSC ligger ungefär på LiÖ snittet avseende PTI (patienttillfredställelseindex) med spridning från mycket över till under snittvärdena. Patientenkäten är underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Varje område (primärvården, psykiatrin och sjukhusklinikerna) har, till del, skilda uppdrag inom sjukvården. Men det finns många patientgrupper vars vård går mellan dessa områden och som också inbegriper samverkan med kommunerna. En viktig del i att bygga upp närsjukvården är att utveckla och förbättra dessa övergripande vårdkedjor samt att utveckla gemensamma vård- och vårdprocessprogram. Patienterna skall känna sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen Det skall finns en hög tillgänglighet till akut sjukvård (vid vårdcentralen, jourcentral och akutmottagning samt till den akuta slutenvården) och till den planerade mottagnings- och behandlingsverksa mheten. Tillgänglighet för akuta tillstånd: samma dag (primärvård och akutmottagning), för övrigt till primärvården inom 7 dagar, för specialistbedömning inom 90 dagar och för behandling 90 dagar. Beläggning inom slutenvården och antal lediga vårdplatser vid vårdplatsinventering Målvärde Utfall Senaste Akuta tillstånd 100 %, för övrigt 90 % Beläggning 85 %, ingen 100% får akutvård samma dag. 86 % (våren 2006) 82,3 % (totalt 2293 väntande) MAVA 97 % Infektion 93 % Stroke 90 % 83 % (hösten 2005) 79 % (totalt 2108 väntande mars 2006) 94 % 92 % 97 % Halvårsvi s aug 2006 Jan-mars 2006 C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 5

6 Det skall finnas en god telefontillgänglighet aktiverad handlingsplan för vårdplatsbri st Aktiverad 82 dagar jun-aug 100 % 9/14 VC över snittet på 91,5 %. 7/14 95% eller mer Aktiverad 60 av 90 dagar (jan-mars 2005) Jun-aug 2006 Mars 2006 Patienter med kroniska sjukdomar skall erbjudas en god sjukvård i integrerade vårdprocesser Vården skall, när så är möjligt, bygga på evidensbaserade vårdprogram och på bästa möjliga medicinska praxis. Framtagna vårdprocessprogram för prioriterade sjukdomar och vårdprocesser. Målvärde Utfall Senaste 100 % av definierad e VP och VPP Delrapport inlämnade för länsövergripande VPP för: Fetma/övervikt, hjärtsvikt, stroke, smärta, höftfraktur NSC VPP arbete pågår för: äldre multisjuka, stroke, neuropsykiatri barn och vuxna, Det skall finnas en systematisk resultatuppföljnin g bl a genom medverkan i nationella kvalitetsregister. Antal kliniker som medverkar i befintliga nationella kvalitetsregister. 100 % av möjliga Rangordningslistor klara NSC deltager i befintliga relevanta nationella kvalitetsregister. Patienter och anhöriga skall uppleva delaktighet och få god kunskap om deras sjukdomstillstånd Patienternas och anhörigas delaktighet skall systematiskt efterfrågas och Patienternas och anhörigas upplevelse av vården skall efterfrågas och följas upp genom enkäter. Målvärde Utfall Senaste 90 % nöjda PTI öppenvård på sjukhus: 64 % positiva/7 % negativa 2005 C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 6

7 metoder för information och utbildning för patienter och anhöriga skall finnas. Andel som känner sig delaktiga i vård och beslut: 68 % pos/17 % neg. Andel som känner sig info om behandling: 61 % pos/ 21 % neg. Slutenvårdsenkät 2005 PTI 70 % pos/4 % neg. Andel med förtroende för vården: 84 % pos/8 % neg. Andel som känner sig delaktiga i beslut och vård: 59 % pos/23 % neg. 3. FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Det länsövergripande arbetet med kartläggning av medicinska behov i befolkningen och framtagande av gemensamma nyckel- och måltal har blivit en viktig del i det interna arbetet för att få bättre underlag till, styrning och utveckling. Det pågår också ett arbete med att identifiera forsknings- och utvecklingsresurser och att ta fram en FoU-strategi inom centrum. Det är viktigt för att vi skall kunna fullgöra denna del av vårt uppdrag. Det finns centrumgemensamma resurser för att både driva och stödja verksamhetsutveckling och denna resurs skall ytterligare förstärkas 2006 då mycket arbete måste fokuseras på införandet av nya IT stöd i vården. Verksamhetsen skall spegla behov hos befolkningen och verksamhetens innehåll och medicinska resultat HU är representerad i alla relevanta ledningsgrupper. Andel patienter och medarbetare som anser att det sker en kontinuerlig utveckling inom landstinget (enkät). Målvärde Utfall Ökning 3,08 (blockindex) Senaste Medarbetarenkät 2005 (Landstingssnitt 3,12) C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 7

8 Antal kliniska adjunkter för medellånga vårdutbildningar. 3 st 3 st Det skall finnas en positiv miljö för forskning och utveckling Definierad budget för LFoU. Avsatt tid för forskning och skapa utrymme i vardagsarbetet för utveckling. Förändring i ALF tilldelning. Antal basgruppshandledare (ökning jämfört med 2004). Antalet strimmagrupper. Antal enheter som har avsatt tid för forskning och som har definierad forsknings- och utvecklingsbudget (100 %). Målvärde Utfall Senaste Relativ Oförändrad ökning Följs upp årligen Det skall finnas resurser för stöd till utvecklingsarbete och systematiskt genomföra förändringsarbete Det skall finnas resursstöd för utvecklingsarbete. Användning av vårddokumentpubliceringstjänste n. Målvärde Utfall Ökning Ingen (Har prövats men fungerande inte tillfredsställande, nytt försök skall göras). Senaste Ingen Mars PROCESSPERSPEKTIVET Arbete med att utveckla vårdprocesserna sker på olika nivåer. Länsövergripande vårdprogram behövs för stora eller på annat sätt viktiga sjukdomsgrupper. Även när det finns nationella riktlinjer behöver dessa anpassas till landstingets förutsättningar och behov. Länsövergripande vårdprocessprogram behövs för att fördela vårdansvaret för patientgrupper vars vård sträcker sig över olika centra och där samverkan med kommunerna är en väsentlig del. Men också inom NSC och ofta i samverkan med kommunerna i länsdelen sker arbete med att utveckla vårdprocessprogram för att utveckla vårdkedjorna för gemensamma patient- och behovsgrupper. Inom NSC finns en processledning för äldre patienter med komplexa vårdbehov (Äldre-processen ) och för barn- och vuxna med neuropsykiatriska tillstånd. Arbetet har startat med stroke processen. C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 8

9 NSC har också utvecklat samverkan med kommunerna inom beroendesjukvården och det har startat en diskussion hur vi skall förbättra det gemensamma omhändertagande av barn med psykisk ohälsa. Det pågår också en process för att utveckla öppenvårdspsykiatrin (för vuxna) där målet är att förbättra samverkan mellan primärvården och specialistpsykiatrin samt att utöka samverkan med privata vårdgivare. En handlingsplan för att implementera de nationella riktlinjerna för astma/kol är också under framtagning. Samtliga enheter har infört Synergi för hantering av avvikelser. Vi arbetar nu med att utnyttja detta på övergripande nivå för att förbättra patientsäkerhetsarbetet. En viktig del i detta är också de påbörjade resultatdialogerna med chefläkarfunktionen. Vårdprocesserna skall vara effektiva, processorienterade och utgå ifrån ett patientperspektiv Framgångsfaktor Det skall finnas vårdprogram och vårdprocessprogram för de viktiga sjukdoms- och patientgrupperna. Det skall finnas huvudansvariga för de viktigaste vårdprocesserna. Nyckelindikator/annan Processorientering: Antal identifierade huvudprocesser med utsedd ansvarig processledare. Målvärde Utfall 100 % Finns PL inom äldre multisjuka. Stroke. Neuropsykiatri för barn samt vuxna. Senaste Vi skall säkerställa god samverkan med kommunerna genom avtal och överenskommelser som beskriver respektive ansvarsområden och som skall förhindra att patienter hamnar mellan olika stolar. Patienter med behov av individuell vårdplanering skall vara identifierade. Säkerställa god samverkan och samordning mellan NSC s enheter. Säkerställa god samverkan med övriga centra. Systematisk, utvärdering och resultat av ledningsgruppen/tvärgruppen prioriterade processer: Antal huvudprocesser där det finns framtagna indikatorer och resultatredovisning. Verksamhetsspecifik : Antal patienter som har individuell vårdplanering (äldrevårdskedjan).. Hur kommunerna upplever samverkan med NSC (enkät). Förändring av produktivitet uttryckt i procent jmf med bokslut Antal personer som erbjudits individuell habiliteringsplan resp. rådoch stödplan 100 % 100 % Alla nöjda +2 % 100 % Pågår Pågår +2,0 %. -0,3 % 2005 C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 9

10 Personer med komplexa vårdoch omsorgsbehov som är aktuell för en individuell vårdplan skall vara identifierade. Vården skall vara säker Vi skall ha väl integrerade system för uppfångning och av avvikelser och dessa skall vara en viktig del i förbättringsarbetet och skall kunna aggregera avvikelser på NSC nivå. Antal enheter med handlingsprogram och samordnare för avvikelsehantering. Antal enheter som infört Synergi Målvärde Utfall Senaste 100 % Alla enheter har 100 % Alla enheter har infört Synergi Antal ärenden totalt 1:a halvåret 2006: 831 st Antal ärenden totalt 1:a halvåret 2005: 602 st 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET NSC arbetar med ett koncept kallat sunt arbetsliv vilket är ett strukturerat sätt att arbeta med arbetsmiljö, medarbetarskap, ledarskap och hälsofrämjande arbetsplats. Medarbetarenkäten visade att det finns stora skillnader mellan olika enheter. Enkäten är ett viktigt underlag för fortsatt utvecklingsarbete. NSC har många vikariatsanställningar och vårt mål är att minska detta och istället ha fler tillsvidareanställda. Vi har startat en bemanningsenhet för att minska behov av över- och timtid samt korttidsvikariat. Vårt mål är att denna skall utökas för att mera effektivt kunna hjälpa enheterna i bemanningsarbetet. Det finns idag brist på flera olika läkarkompetenser. Det gäller till del inom primärvården men också inom sjukhusspecialiteterna ex. inom vuxen- och barnpsykiatri och neurologi. Det finns också en relativ brist inom flera andra specialiteter genom att medelåldern på flera kliniker är relativt hög och många specialister inom kort uppnår pensionsåldern ex. på en sådan klinik är Hudkliniken. Den största akuta bristen finns dock idag inom psykiatrin och där är det viktigt att hela landstinget arbetar för en snabb förbättring. Utifrån sitt uppdrag ska medarbetare motiveras att göra goda arbetsinsatser Målvärde Utfall Senaste Mät- C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 10

11 NSC har goda och hälsofrämjande arbetsplatser Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell period. 5,5 % 5,4 % 6,0 % tidpunkt Aug 2006 Sjukfrånvaro, kort (1-7 dagar) lång (> 30 dagar) 0,5 % 2,5 % 0,69 % 2,34 % 0,45 % 1,64 % Juni 2006 Ett systematiskt arbetssätt för att skapa och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser Långtidsfriska. Beskrivning av tillvägagångssätt 30 % 22,43 % Vi har en samlad handlingsplan för verksamhetens resultat av medarbetarenkät, RH-check, skyddsronder och andra kartläggningar mm. 22,66 % Juni 2006 Vi skall vara en attraktiv organisation. Ett gott ledar- och medarbetarskap Lön och löneutveckling som är förståelig och motiverande Ledarskapet följs upp i personalenkät, fråga Alla chefer skall ha deltagit i strategiska ledarutvecklingsprogram (100 %). Antal chefer som deltagit i chefsutbildningar (mäts årligen). Medarbetarskapet följs upp i personalenkät. Förståelig löneutveckling mäts i personalenkät. Målvärde Utfall Bättre än LiÖsnittet. 100 % Bättre än LiÖ-snittet. Bättre än LiÖ-snittet. Fullt förtroende för närmaste chef: 58 % Mäts årligen Mäts årligen Kunskap om faktorer som påverkar Senaste Samma Medarbetarenkät C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 11

12 lön: 40 % Upplevelse att det stämmer med egen lön: 45 % 45 % 55 % (enkät 2002) Alla medarbetare skall ha möjlighet att utveckla sitt eget kunnande och deltaga i utvecklingen av organisationen Framgångsfaktor Tid för kompetensutvecklin g och regelbundna utvecklingssamtal. Nyckelindikator/annan Kompetens- och utvecklingstid (utbildningstid i % av anställningstid) Utvecklingssamtal, personalenkät (90 %). Målvärde Utfall Senaste Mäts årligen 71 % Medarbetarenkät EKONOMIPERSPEKTIVET Varje område (sjukhusmedicin, primärvården, psykiatri/beroendevård, BUP/BUH/LSS) har ansvar att arbeta med verksamhetsutveckling och interna strukturförändringar för att uppnå ökad kostnadseffektivitet. Arbetet med att gå mot en ökad processorientering i vårdarbetet har som mål att förbättra kvalitén och kostnadseffektiviteten men också för att gå mot ett mera tydligt kundfokus. En viktig del är också att anpassa verksamhetens omfattning till befintliga resurser och genom behovsoch konsekvensanalyser och i dialog med uppdragsgivarna klargöra vilket åtagande det finns ekonomiska förutsättningar att klara av. NSC arbetar med att ta fram analys- och nyckeltal som tillsammans med landstingsgemensamma nyckeltal skall kunna användas för effektivare styrning av verksamhets. Ett viktigt arbete som skett under 2005 har varit utvecklandet av det befolkningsbaserade ersättningssystemet. Men detta behöver utvecklas ytterligare under de kommande åren och detta måste ske genom både förbättrade verksamhetsanalyser och genom diskussioner om hur närsjukvårdsuppdraget skall utvecklas. Det befolkningsbaserade ersättningssystemet tar inte idag hänsyn till NSCs särskilda uppdrag som utöver länssjukvård, forskning och utbildning också innehåller högspecialiserad vård ett Sista linje uppdrag. Det är nödvändigt för NSC att dessa frågor hanteras på ett bra sätt för att verksamheten skall kunna anpassas till det komplexa uppdraget. Ekonomin skall ge handlingsfrihet Verksamheten är anpassad efter Lönekostnadsutveckling i procent jmf med Målvärde Utfall Oförändrat 4,3 % (et rensat för Senaste 3, 8 % Aug 2006 C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 12

13 intäktsutveckling. Avtal och ersättning i paritet med uppdrag och åtagande. motsvarande period år. beslutade verksamhetsökningar ej rensat 6,8 %) (6,2 %) Vi skall ha en kostnadseffektiv verksamhet Utvecklade nyckeltal för verksamhets- och ekonomisk och styrning. KPP. Antal enheter med genomförda KPP beräkningar. Målvärde Utfall Senaste 100 % Samliga sjukhusenheter, arbete pågår inom PV Vi skall ha utrymme för investeringar och verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Hög kostnadsmedvetenhe t inom enheterna. Nyckelindikator/annan Ekonomiskt resultat. Målvärde Utfall Senaste Positivt resultat - 15 mkr C:\Documents and Settings\48C3\Skrivbord\as\Delårsrapport -08 NSC 2006.doc 13

14 Annan rapportering Tjänsteställe NSC Blankett 3D Ekonomiperspektivet Produktionsenhet: NSC Uppgiftslämnare: Ek chef Jan-Erik Rösth Använder kliniken KPP-information i enhetens styrning? Ja Nej Förklaring: De flesta kliniker inom Sjukhusmedicin X Införande av KPP har hög prioritet Psykiatri X Arbete pågår Primärvård X Arbete pågår

15 Annan rapportering Tjänsteställe NSC Blankett 3A Förnyelseperspektivet Produktionsenhet: 207 Uppgiftslämnare: Martin Magnusson Har kliniken genomfört någon strukturerad benchmarkingaktivitet? Ja Nej Förklaring: Neurologi X Övriga kliniker X

16 Blankett 1 NSC Ek chef Jan-Erik Rösth Resultaträkning Produktionsenhets chefens godkännande: Martin Magnusson - obs anges i tkr Finansieringsanalys 2006 Tillförda medel 2006 Landstingsbidrag Koncernbidrag Årets resultat Patientavgifter sjukvård/tandvård Justering för avskrivningar Försäljning av sjukvård/tandvård Försäljning av anläggningstillgångar bokf värde Försäljning av utbildning 800 Minskning av långfristiga fordringar Övriga intäkter i landstigets huvudverksamhet Nya långfristiga lån Försäljning av övriga tjänster Minskning av förråd Statsbidrag Minskning av kortfristiga fordringar Bidrag för personal Ökning av kortfristiga skulder Övriga bidrag Övrigt Försålt material, varor, övriga intäkter Summa tillförda medel Summa intäkter * Lönekostnader Använda medel Arbetsgivaravgifter Nettoinvesteringar Övriga personalkostnader Ökning av långfristiga fordringar Summa personalkostnader Amortering långfristiga lån Ökning av förråd Kostnader för köpt verksamhet Ökning av kortfristiga fordringar Verksamhetsnära material och varor Minskning av kortfristiga skulder Lämnade bidrag Övrigt Övriga verksamhetskostnader Summa använda medel Summa övriga kostnader Summa kostnader Förändring av likvida medel Avskrivningar Netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Årets resultat *varav intäkter från nämnd/landstingsstyrelse Balansräkning Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Eget kapital Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Balanserat eget kapital Mark Årets resultat Inventarier Summa eget kapital Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Avsättningar (endast finansfvt) Byggnadsinventarier Pensionsskuld Bilar och andra transportmedel Avsättning LÖF mm Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner Summa avsättningar 0 0 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga skulder Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Omsättningstillgångar Personalens skatter,avg o löneavdrag Förråd och lager Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Kundfordringar Upplupna kostn o förutbet intäkter Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder Förutbet kostn o upplupna intäkter Summa kortfristiga skulder Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa skulder Summa tillgångar Summa eget kap, avsättn o skulder

17 Tjänsteställe NSC Ek chef Jan-Erik Rösth Blankett 2B (endast närsjukvården) Rapportering av helårsbedömning samtliga läkemedelskostnader i syfte att ge god kännedom om kostnadsutvecklingen samt underlag till kvalitetsarbete rörande läkemedel Produktionsenhet (nr) 207 Bedömningen gjord av Sofia Lagerberg/Jan-Erik Rösth Utfall kostn per 03 Utfall kostn per 08 (tkr) 3) (tkr) 3) Reglering av kostn Helårsbedömn av utifrån PV överkostn exkl regl PV /underskott över-/underskott (tkr) allmänläkemedel Helårsbedömning av kostn inkl regl PV över- /underskott (tkr) Allmänläkemedel 1) fil 04 Övriga läkemedel 2) Fördeln överskott inom PE PE totalt Tidpunkt för rapportering: Rapporteringssätt: enligt fastställd tidplan som bilaga till delårsrapport 1) Avser hanteringskostn Apodos konto 55940, läkemedelskonto 56123, samt reglering över-/underskott allmänläkemedel konto ) Avser läkemedel på recept (öppen vård) konto 56120, 56124, 56127, 56130, läkemedel via rekvisition konto 56110, 56111, 56112, 56113, samt konto för reglering över-/underskott allmänläkemedel 3) Aktuell periods och perioders anges i respektive kolumn

18 Annan rapportering Tjänsteställe NSC Blankett 3C Medarbetarperspektivet Produktionsenhet: NSC Uppgiftslämnare: Inger brynolfsson, personalchef Använder verksamhetsenheten Oliviamodellen för befattnings- utveckling? Ja Nej Förklaring: Inom sjukhusmedicin, psykiatri, HAB/LSS finns framtagna befattningsutv. modeller. Dock ej för läkargruppen. Arbete har påbörjats med uppdatering. x Inom primärvården pågår arbete med att ta fram modeller Har produktionsenheten en dokumenterad strategi för medarbetarskap? Ja Nej Förklaring: Alla chefer erbjuds stöd och skriftligt x material för att starta arbetet med medarbetarskap. I samband med budgetprocessen ska handlingsplaner tas fram och bifogas budgeten som bla rör detta ämne.

19 Annan rapportering Tjänsteställe NSC Blankett 3B Processperspektivet Produktionsenhet: NSC Uppgiftslämnare: Martin Magnusson Kan vårdcentral boka tid direkt hos kliniken? Ja Nej Förklaring: Vårdcentraler X Kan patienten få behandlingstid direkt vid behandlingsbeslutet hos kliniken? Ja Nej Förklaring: Sjukhusmedicin X Kan patienten komma direkt till kliniken på dropin/ öppen mottagning med icke-akut remiss, för någon eller några undersökningar? Ja Nej Förklaring: Sjukhusmedicin X