"'f'" VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Huvudbudskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""'f'" VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Huvudbudskap"

Transkript

1 REGIONAL MEDICINSK RIKTLINJE Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören {HS ) giltig till Utarbetad av regionalt processteam ätstörningar inom programområde Psykisk hälsa "'f'" VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN y Huvudbudskap Riktlinjen omfattar barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar, men innefattar inte uppfödningssvårigheter hos spädbarn/små barn upp till sex års ålder. Ätstörningar kan upptäckas inom flera olika specialiteter och på flera vårdnivåer samt tandvård. Om stödjande insatser inte räcker bör patienten remitteras till specialiserad ätstörningsvård. Syfte Skapa förutsättningar för en god och jämlik vård i hela Västra Götalandsregionen med syfte att personer med ätstörningar erbjuds adekvat diagnostik, behandling och uppföljning oavsett vårdnivå. Förändringar sedan föregående version Nytillkomna diagnoser och redaktionella ändringar av textinnehåll. Bakgrund Ätstörningar kännetecknas av ett ihållande beteende med avvikande konsumtion eller intag av mat, som medför en tydlig inverkan på fysisk hälsa och/eller psykosocial funktion. I ICD-10 (DSM-5 och ICD-11) särskiljs följande diagnoskoder: F50.0 Anorexia nervosa F50.8 Hetsätningsstörning (ny diagnos enl. DSM-5/ICD-l l) F50. l At yp isk anorexia nervosa F50.8 Undvikande restriktiv ätstörning (ny diagnos enl. DSMS-/ICD-11) F50.2 Bulimia nervosa F50.9 Ätstörning, ospecificerad Anorexia nervosa (AN) - Patienten har en stark önskan att gå ner i vikt och intensiv rädsla för att gå upp i vikt, trots låg kroppsvikt (viktfobi) och klarar inte att upprätthålla normal kroppsvikt för sin ålder och längd. Patienten förnekar oftast allvaret i den låga kroppsvikten och kompensatoriskt beteende (överdriven träning, kräkningar, laxantia- och diuretikabruk) kan förekomma. Övriga somatiska symtom: menstruationsbortfall, generell avmagring, bradykardi, h yp otension, ofta låg kroppstemperatur med kalla händer/fötter och perifer cyanos, torr och sprucken hud. Gravt avmagrade patienter kan ha fin behåring (lanugobehåring) ansikte, nacke och rygg. Vid långdragen svält försämras den kardiovaskulära funktionen. AN har sexfaldig överdödlighet, främst orsakat av somatiska komplikationer men även suicid. Viktigt för god prognos är tidig upptäckt och tidig intervention. Atypisk anorexia nervosa - Patienten har en signifikant viktförlust, men kroppsvikten ligger inom eller över normalintervallet. Förutsättningen för att denna kategori kan användas är att alla andra kriterier för AN är uppfyllda. Bulimia nervosa (BN) - Patienten hetsäter i avgränsade tidsperioder (i en omfattning som överstiger det fysiologiska behovet) och upplever samtidigt en känsla av kontrollförlust. Kompensatoriska beteenden utvecklas för att undvika viktuppgång, till exempel framprovocerad kräkning, överdrivet motionerande och missbruk av laxermedel. Hetsätning och kompensatoriska beteenden ska förekomma minst en gång per vecka under tre månader. Somatiska komplikationer är i allmänhet kopplat till det kompensatoriska beteendet. Kräkningar och användning av laxermedel kan ge allvarliga effekter på hjärta och cirkulation. Tandskador samt mag- och tarmproblem är vanligt förekommande. Ätstörning, ospecificerad - denna diagnoskategori innefattar symtom som förekommer vid AN, at yp isk AN, BN samt andra specificerade ätstörningar men inte i sådan omfattning att kriterierna för dessa ätstörningar är uppfyllda. Hetsätningsstörning - definieras som återkommande episoder av hetsätning utan kompensatoriskt beteende som vid BN. Hetsätningen medför ett påtagligt lidande och uppskattningsvis kommer procent att utveckla fetma. Undvikande/restriktiv ätstörning (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, ARFID) - Patienten har ett otillräckligt energiintag vilket kan bero på ett ointresse för mat, matens sensoriska egenskaper eller en oro för konsekvensen av matintag, till exempel svälj fobi. Ätstörningen ska medföra viktnedgång/utebliven förväntad viktuppgång, näringsbrist, behov av näringstillförsel och/eller försämrad psykosocial funktion. Ätstörningen orsakas inte av bakomliggande somatisk sjukdom. En störd kroppsupplevelse förekommer inte vid denna ätstörning. Patienterna är oftast yngre och har ett mer långdraget sjukdomsförlopp jämfört med patienter med AN. Även en större andel pojkar/män ses, än vid AN. Den vanligaste samsjukligheten förefaller vara ångestsyndrom och gastrointestinala besvär. Regional medicinsk riktlinje utarbetas på uppdrag. Riktlinjen fastställs efter avstämning med berörda bland regionens utförare, beställare och kunskapsorganisationen

2 Regionalmedicinskriktlinje Ätstörningar Samsjuklighet/differentialdiagnostik Hos majoritetenav patienternamed ätstörningaråterfinns andra psykiatriska tillstånd. Hos vuxna patienter förekommer också personlighetssyndrom,missbruk och bipolärt syndrom. Ett flertal somatiskatillstånd kan i sin debutge symtomi form av ätproblemoch viktminskning,t ex endokrinasjukdomarsomhypo/hypertyreos, diabetes mellitus, hypofys- och binjurebarksinsufficiens, glutenintolerans samt inflammatoriska tarmsjukdomar.beaktaatt patienten,utöveren somatisksjukdomocksåkan ha AN. Missbruk,tvångssyndrom,autism,och depressionmedaptitförlustkan ge viktnedgångellerförändrat ätbeteendeutanatt uppfylla kriteriernaför ätstörning. Särskilda överväganden Vid diagnostik av barn och ungdomar -bör hänsyntas till ålder och utvecklingsnivå.beaktaatt barn inte alltid uppvisarklassiskasymtomsom viktfobi och störd kroppsuppfattning.därför är det svårareatt diagnostiserabarn med ätstörningar.bmi-gränser för normalvikt förändrasi takt med ålder och biologisk mognad.det är mer tillförlitligt att utgåfrån barnetstillväxtkurva/bmi-kurva. Barn och ungdomarsomfortfarandeväxerriskeraratt få irreversiblaskadorav långdragensvält i högreomfattning än vuxna.detta gäller i synnerhetlängdtillväxt och bentäthet. Vid diagnostik av gravida med ätstörningar -remittera till specialiseradätstörningsvårdsom samverkarmed MVC. Uppmärksammaden kraftigt ökaderisken för postpartumdepression. Vid diabetes mellitus och ätstörningar - remittera till specialiseradätstörningsvårdsom samverkar med diabetesvården. Utredning/behandlingsindikation/diagnos Den kliniska utredningenskiljer sig mellanprimärvårdoch specialiseradvård omfattarbedömningav somatiskttillstånd, psykopatologi,psykologiskafaktoreroch socialsituation,se bilaga1. Patientersom uppfyller kriteriernaför ätstörningsdiagnos behandlasinom specialiseradätstörningsvårdi samverkanmed övrig psykiatri och somatik.utredningoch behandlingkan försvåraseftersompatientermedätstörning,i förstahandan, ofta är ambivalentaoch omotiveradeatt avbrytasvält och öka i vikt. Motivationsarbeteskapågåunderhela behandlingsperioden. Vid behandlingav ungapatientertalar vetenskapligevidensför att vårdnadshavare skaingå i behandlingsarbetet. Det är av stor vikt att ge vårdnadshavare stödi att hjälpasitt barnatt få till ett regelbundetätande, uppnåoch upprätthållaen hälsosamvikt samtåtergåtill en normalvardag. Heldygnsvård kan vara aktuellt för patienter med mycket låg vikt, allvarliga somatiska komplikationer samt när ätstörningeninte förbättrasvid behandlingi öppenvård.allvarlig psykiatrisksamsjukligheteller psykosocialkrissituation i familjen kan ocksåleda till behov av heldygnsvård.om patientenmotsättersig vård kan det bli nödvändigtmed vård enligt LPT om kriteriernaför tvångsvårduppfylls. Ätstörningsbehandling innefattar: stöd till patient/närstående att bryta patientenssvält eller fasta,normaliseravikt och ätbeteende, samtbryta beteendemedsjälvframkalladekräkningar,laxering och överdrivetmotionerande psykopedagogiska insatsertill patientoch närstående somatiskuppföljning och vid behovsubstitution psykoterapeutiskbehandling(familjebaseradför barnoch ungdomar,individuellt eller i gruppför ungdomaroch vuxna; behandlingkan ävenavsepsykiatrisksamsjuklighet,t ex ångesthantering) ställningstagande till ev. farmakologiskbehandling specifikabehandlingsmetoder av fysioterapeut,dietist och arbetsterapeut vid behov uppmärksamma oral hälsa-en patientmedätstörningsdiagnos bör betraktassomen riskpatientpgaatt frekventa kräkningarkan orsakaomfattandetand-och tandköttskador.därför viktigt medett odontologiskt omhändertagande. Föreskriften(SOSFS2012:16)omfattartandvårdsbidragsom kan utfärdasför de patientermed ätstörningarsom lider av frätskador. Vetenskapligtstöd finns för: familjebaseradterapi förunga tonåringarmedan kognitiv beteendeterapi (KBT-E/KBT i självhjälpsformat)och interpersonellterapi(ipt) individuellt eller i grupp för patienteri övre tonårenoch vuxnamedbn eller hetsätningsstörning vuxna medbn kan erbjudasfarmakologiskbehandlingmedfluoxetin 60 mg dagligen,och medicineringenbör kombinerasmedkbt Regionalamedicinskariktlinjer utarbetaspå uppdrag.riktlinjer fastställsefter avstämningmed berörda bland regionens utförare, beställareoch kunskapsorganisationen 2(5)

3 Regionalmedicinskriktlinje Ätstörningar vuxna medhetsätningsstörning kan erbjudasfarmakologiskbehandlingmedfluoxetin 60 mg dagligeneller lisdexamfetamin,och medicineringenbör kombinerasmedkbt. Inget vetenskapligtstödfinns ännuavseendebehandlingav undvikande/restriktivätstörning,menenheter,i bland annatstorbritannien,medstor erfarenhetav dennaätstörningföreslårmultidisciplinärbehandlinginklusive normaliseringav vikt och ätande,kbt och uppföljning av somatisktstatusoch nutrition. Uppföljning Behandlingfasasut i samrådmedpatientoch närståendeoch avslutasefter bedömningnär ätstörningstillståndet är i partiell eller full remission.risk för återfall är störstinom 12 månaderefter avslutadbehandlingochpatientenbör därför erbjudasuppföljning underdennaperiod. Vårdprocess-vårdnivå Primärvårdsnivå: Upptäckapatienteri riskzonen. Basalsomatiskutredning,se bilaga 1 Motivera och behandlalindriga ätstörningssymtom utan medicinskakomplikationer.vid utebliveneffekt konsultera/remittera till specialistenhet. 1 Inget krav på remiss,menremisskan underlättavid prioritering. Prioriteringsgrupperna är följande: Prioriteringsgrupp 1 -behöver snabb tillgång till intensiva behandlingsinsatser <13 år medätstörningeller misstänktätstörning <16 år medanoch låg vikt eller snabbviktminskningi förhållandetill normalviktkurva, eller allvarlig AN med somatiskakomplikationereller ätstörningaroch allvarliga krisreaktioner >16 år medanoch påtagligundervikteller anoreximedförsämringsenastemånadernamedsomatiska komplikationer Prioriteringsgrupp 2 -bör få vård inom relativt kort tid BN medsomatiskakomplikationer ANoch lågvikt utansomatiskpåverkan Övriga ätstörningarmedrisk för somatiskakomplikationer Prioriteringsgrupp 3 -väntetiden är inte en lika kritisk faktor BNoavsett ålderutansomatiskakomplikationer Vuxna patientermedmångårigaätstörningareller måttligaätstörningssymtom Remisstill specialiseradätstörningsvård: puls <45, eller takykardi>90, kan behövaakut medicinskbedömning låg vikt för barnupp till 17-årsålder,utgåfrån längd-och viktkurva från BVC och skola snabbviktnedgång(>5 % på tre månader)oavsettbmi somatisk/psykiatrisksamsjuklighetmedbehovav specialistinsats remissskainnehållabeskrivningav aktuell ätstörning(seunderanamnesovan),längd,vikt, viktutveckling före insjuknande,ev. psykiatrisksamsjuklighet,somatiskstatus/påverkan 2 Specialiseradätstörningsvård i VGR -Differentierad öppenvård finns vid alla sjukhusförvaltningar,och en regionavdelningför patientermedätstörningari åldern16 25år finns på SahlgrenskaUniversitetssjukhuset. Valfrihet i vårdenomfattarall offentligt finansieradöppenvårdinkl. dagkirurgii helalandet.patientenkan dock inte krävavårdgarantii annanregionförutom i Hallandoch för viss vård ivärmland, vilka VGR har samverkansavtal med. För att patientskabeviljasslutenvårdhosexternvårdgivarei valfrihet skavårdenvaratillstyrkt av psykiatrikeranställdi VGR. Patientersom inte är aktuellainom någonpsykiatriskverksamhethänvisastill specialistläkareanställdainom VGR:s vuxen-eller barn-och ungdomspsykiatri.allti enlighetmedgällandehandläggningsrutinförpsykiatriskvårdpå behandlingshem eller motsvarandeutanför VGR enligt Valfrihet i vården,dnr RS (s.10). 1 Källa: SvenskaPsykiatriskaFöreningenskliniska riktlinjer Ätstörningar,och prioriteringsgrupperna 1 3ovan avserpatientersomskabehandlas inom barn-och ungdomspsykiatrirespektivevuxenpsykiatri. 2 Öppenvårdinkl. dagvårdsverksamhet och mobilt team. Regionalamedicinskariktlinjer utarbetaspå uppdrag.riktlinjer fastställsefter avstämningmed berörda bland regionens utförare, beställareoch kunskapsorganisationen 3(5)

4 Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Uppföljning av RMR Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsaansvarari samverkan med enhet Regional vårdanalys för uppföljning, och återkopplar till berörda linjechefer, regionala programområden-och processtea minst en gång per år genom följande indikatorer: Andel patienter med F50-diagnoser inom specialiserad ätstörningsvård som erhållit systematisk psykologisk behandling; KBT (DU011), IPT (DU022), psykodynamisk (DU008), familjebaserad behandling/funktionell familjeterapi (DU024) och fördjupad läkemedelsgenomgång (XV016) Antal F50-diagnoser inom primärvård. Följa vårdutnyttjande av heldygnsvård/köpt vård och utvärdera hur kostnad för valfrihetsvård vid ätstörning påverkats av den utökade öppenvården i VGR. Innehållsansvarig: Regionalt processteam Ätstörningar inom programområde Psykisk hälsa, Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VG. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med berörda bland regionens utförare, beställare och kunskapsorganisationen 4(5)

5 Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar BILAGA 1: Diagnostik, klinisk fördjupad utredning och bedömning Vid det första läkarbesöket ska patienten somatiska och psykiatriska tillstånd bedömas, oavsett ålder och oavsett var i vårdkedjan patientensöker först. Utredning Primärvårdsnivå: Anamnes: Viktminskningens/förändringens hastighet och storlek Kroppsuppfattning, självkänsla Måltider under en dag Kompensatoriska beteenden så som kräkningar, motion, laxermedel etc. Menstruationsanamnes Noggrannanamnes kring längdtillväxt och tidigare utveckling Psykiatrisk samsjuklíghet Status: Längd och vikt BMI Blodtryck, puls och ev. EKG Temp Mage/tarm Muskelatrofi och muskelsvaghet Hud Mun och svalg Lab: Hb, Glukos, Na, K, Kreatinin, Albumin, ALAT, TSH, T4 samt urinsticka (ketoner, glukos, protein) Jämför med patientens tidigare vikt. En snabb viktnedgång behöver snabba insatser, oavsett startvikt Observera att olika åldrar och kön har olika BMI-gränser Puls <45 slag/min samt >90 slag/min är varningstecken för hotande cirkulationssvikt och kan kräva akut medicinsk övervakning och behandling. Vanligt med undertemp hos patienter med anorexi Buksmärtor, gasbildning och förstoppning är vanliga symtom vid ätstörning Ses vid långvarig svält Vid svält: ödem på fötter, underben. Lanugobehåring. Perifer cyanos. Vid kräkningar: ödem i ansiktet kring ögonen, torr och sprucken hud på handrygg. Vid kräkningar: munvinkelragader, erosionsskador på tänderna, svullna spottkörtlar, esofagit, faryngit. Ofta är flertalet laborationer initialt normala trots viktnedgång. Utredning specialistnivå Vid riktad misstanke - Transglutaminas antikroppar, Amylas, Ferritin och blodindices vid anemi. Vid långvarig sjukdom (>1år) - PTH, S-25OH vitamin D, vitamin A+E Patologiska laboratoriefynd ses ofta inte förrän sent i sjukdomsutvecklingen. Observera att lågt albumin direkt ger lägre S-Ca, S-Mg och S-Zn. Vid svält med muskelatrofi sjunker kreatinin, varför ett värde under referensintervallet kan förväntas. Normalt/högt kreatinin och liten muskelmassa ses vid dehydrering eller nedsatt njurfunktion. Hypokalemi kan snabbt förvärras vid frekventa kräkningar och kan kräva akut internmedicinsk bedömning. Hypofosfatemi måste alltid uteslutas vid AN. Övrigt - Vid puls <45 eller>90, bör EKG tas, (kan visa ST-sänkningar, avflackad T-våg, förlängt QT-intervall) - Bentäthetsmätning (DXA) ska göras om patienten med AN varit sjuk >2 år pga ökad frakturrisk. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med berörda bland regionens utförare, beställare och kunskapsorganisationen 5(5)

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle

Läs mer

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Rekommendationer i sammanfattning

Rekommendationer i sammanfattning Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård 2019-05-27 och 2019-05-28 Martina Isaksson, Leg. psykolog, doktorand Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar. Information om ätstörningar Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar

Läs mer

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

ÄTSTÖRNING VID DIABETES ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)

Läs mer

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Ätstörning bedömning och behandling

Ätstörning bedömning och behandling 2017-03-06 29821 1 (15) Sammanfattning Ätstörningar är allvarliga sjukdomar med livshotande fysiska och psykologiska komplikationer. De skiljer sig från andra psykiatriska sjukdomar genom att de oftast

Läs mer

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Hypothalamisk amenorré Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Anna 27 år Remitterad pga sekundär amenorré Ensamstående, arbetar i hälsokostbutik,

Läs mer

Ätstörningar och ESSENCE

Ätstörningar och ESSENCE Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Anorexi-Bulimiavdelningen

Anorexi-Bulimiavdelningen Barn- och ungdomspsykiatri Anorexi-Bulimiavdelningen, avd 336 VO Barn- och Ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 416 85 Göteborg tel. 031 3435476, 3435598 fax 031 849061 Anorexi-Bulimiavdelningen

Läs mer

Av Birgitta Lindèn, skötare på Anorexienheten, Ryhov, Jönköping

Av Birgitta Lindèn, skötare på Anorexienheten, Ryhov, Jönköping Anorexia Nervosa. Av Birgitta Lindèn, skötare på Anorexienheten, Ryhov, Jönköping - Fakta om sjukdomen - Hur vi arbetar på Anorexienheten, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Jönköping. Anorexi: Den

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

DIAGNOS ICD-10-SE DSM-5

DIAGNOS ICD-10-SE DSM-5 Regional medicinsk riktlinje ADHD - behandling, vuxna Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00577) giltigt till augusti 2020. Utarbetad av koncernstab hälso- och sjukvård i samverkan med

Läs mer

Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling

Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division psykiatri 1 21 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Chef för FoU Karin Haster divisionschef 2015-12-08 2018-12-08

Läs mer

2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos

2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos NUTRITIONSDIAGNOS och PES Lena Martin Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos en är inte detsamma som medicinsk diagnos (ICD) Lund, 29/10 2012 1 Diabetes

Läs mer

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av

Läs mer

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016 ÄTSTÖRNINGAR 24 november 2016 Ett möte vård, forskning, utbildning 13.00 14.00 Introduktion till ätstörningar. David Clinton & Johanna Levallius, Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) 14.00-14.20 Behandling

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen AUGUSTI 2012 Vårdprogram Behandlingsriktlinjer för ätstörningar Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga 1a upplagan / 08-2012 Författare Dan Svedjehäll, överläkare Grafisk form Text & Bild /

Läs mer

Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1

Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand oktober 2011 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1 Innehållsförtackning 1. Inledning.4 2. Sammanfattning.5

Läs mer

Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling

Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling Utgåva: 1 Godkänd av: Claus Vigsø, divisionschef 2011-02-15 2014-02-14 Vårdprogram 1 (33) Utarbetad av: Ute Attermeyer, överläkare, Susanne Träff-Karlsson, sjuksköterska, Maria Eklund, sjukgymnast, Märit

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01

Läs mer

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 25-2012) Utarbetad av Sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Användbara diagnos- och KVÅ-koder Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning

Läs mer

Diabetes med ketoacidos BARN

Diabetes med ketoacidos BARN 2018-09-27 37568 1 (5) Definition ketoacidos: ph

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,

Läs mer

Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri

Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Division vuxenpsykiatri Divisionsgemensam Dokumentnamn Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Version 3 Ersätter EG1 Arbetsplats Divisionsgemensam Upprättat av Britta Frank och Cecilia Fagerberg

Läs mer

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa IFO chefsnätverket på GR Eva Hallberg, KPH/VGR Yvonne Witzöe, GR Lagstiftning Socialtjänstlagen Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen Samverkan vi utskrivning

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård Utmaningar för en medicinsk redaktion Johanna Cederholm Specialist i allmänmedicin Medicinsk

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del III: skolhälsovård Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och specialistpsykiatrin

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Överträning Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Linnea Gustafsson http://www.svt.se/sport/varldsmastarentillbaka-efter-utbrandhet Per Elofsson Så kraschade vår skidkung Per Elofssons

Läs mer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kodningslathund för kuratorer/psykologer 1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

vårdprogram Ätstörningar

vårdprogram Ätstörningar vårdprogram Ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar 1. Inledning 4 Förekomst 4 2. Målgrupp 4 3. Bemötande 4 4. Utredning och bedömning 5 Flödesschema 5 Kontakt och remissförfarande

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen

Läs mer

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatri Affektiva Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatrisk vård i Göteborg Primärvård: vårdcentraler Specialistsjukvård (öppenvård, heldygnsvård): SU Psykiatri Psykos Psykiatri Affektiva Beroende

Läs mer