Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Inger Eriksson Arbetsplan för förskolan Dag & Natt

Transkript

1 Förskolan Dag & Natt Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Inger Eriksson Arbetsplan för förskolan Dag & Natt MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn/elever upplever att de pedagogiska verksamheterna är stimulerande, trygga och lärorika. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Utveckling och lärande Mål 1: Barnen visar intresse för det matematiska begreppet antal Personalen har satt upp bilder med siffror som är synlig för barnen Barnen har påbörjat förståelse för sambandet mellan siffran/ordet och det faktiska antalet Barnen visar antalsuppfattning med hjälp av kroppsspråk och ljud Barnen har påbörjat sin förståelse för att känna igen siffersymboler Barnen har påbörjat sin förståelse för antalsbegreppen/ordningstal Barnen har påbörjat sin förståelse för att se likheter och skillnader i antal Mål 2: Barnen visar intresse och nyfikenhet för Natur och Teknik ljud. Barnen hör skillnad på starkt och svagt Barnen kan urskilja olika sorters ljud All personal har gjort en egen ljudlåda utifrån NTA-utbildningen Barnen frågar spontant efter musikinstrument Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(6) Förskolans personal strävar efter att ge barnen större kunskap i matematik. Personalen arbetar fokuserat, medvetet och aktivt med det matematiska begreppet ANTAL. Förskollärare/barnskötare använder vardagliga situationer och undervisningstillfällen med barnen för att samtala om begreppet antal. Personalen bemöter barnen med lyhördhet, engagemang och intresse för att barnen ska väcka/behålla nyfikenhet och intresse för matematik. Vi uppmuntrar barnen att räkna och väcker intresset för siffror. Det sitter bilder med siffror synliga för barnen och för personalen att använda i undervisningen. Förskolans personal strävar efter att ge barnen större kunskap i att ljud låter olika. Personalens fokus och medvetenhet ligger i att göra barnen medvetna om olika ljud och läten. Förskollärare/barnskötare använder vardagliga situationer och undervisningstillfällen med barnen för att samtala om ljud. Personalen bemöter barnen med lyhördhet, engagemang och intresse för att barnen ska väcka/behålla nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. All personal har deltagit vid fortbildning NTA-ljud. Materialet därifrån kommer att användas vid undervisningen. Samtlig personal ansvarar för att göra varsin ljud-låda. Vi lyssnar aktivt efter ljud när vi är i skogen. Vi tillverkar egna instrument, och introducerar även de instrument som finns. Dels för att visa på hur man kan återanvända olika material och för att visa att saker låter olika. Vi använder ordet Starkt och Svagt. Vi använder oss utav sånger och ramsor, böcker och arbetsmaterial som handlar om Antal och Ljud. Utöver detta använder vi oss bl.a. av: Språktåget Aktivitetskort - Naturvetenskap NTA låda ljud- olika experiment Aktivitetskort - Matematik i förskolan Egengjorda matematiklådor Skogsutflykter - Matematik ute, lyssnar på alla olika ljud som finns i skogen Bibliotekets utbud Kartläggning med hjälp av checklistor Kartläggning klar vecka 35, 45, 10 och 20 (vecka 20 sammanställning från första till sista kartläggningen) Ansvar och inflytande Mål 1: Barnens intressen och behov har påverkat förskolans olika lärmiljöer Samtliga barns önskemål och intressen är lika mycket värda Avdelningens möblering avspeglar barnens behov Förskolans undervisning avspeglar barnens idéer och intressen Mål 2: Varje barn har förståelse för vikten av att vara varsam om förskolans skapande material Personalen har organiserat upp ateljén Vi har minskat ritpapperssvinnet Inköpt skapandematerial inte förbrukas som slit och släng/vårdslöst Barnen har påbörjat förståelse för sin del av omsorgen/ansvaret för det gemensamma 2

3 Datum Sidan 3(6) Barnen sorterar/lägger undan de saker som de använt Barnen lägger undan sina egna alster på sin hylla eller i sin låda Förskollärare/barnskötare lyssnar in barnens intressen och behov. Var leker barnen? Hur leker barnen? Med vad leker barnen? Efter genomförd kartläggning utformar personalen miljön och undervisningen utifrån barnens tankar, önskemål, intresse och idéer. Till dessa tankar, önskemål, intressen och idéer säger vi hellre Ja än Nej. När vi säger Nej, så ger vi alltid en efterföljande förklaring till varför. När vi väl säger Nej så är det Nej. Vi är konsekventa. Personalen utmanar och ger feedback i barnens lekar, vi är delaktiga och medverkar i leken. Personalen tränar tillsammans med barnen, ömsesidighet, turtagning och samspel. I samtalen använder vi öppna frågor som ger barnen en utmaning i eget tänkande och agerande i leken. Vi ger positiv feedback när vi ser detta. I vår undervisning erbjuder vi barnen olika aktiviteter med bildstöd. Personalen låter barnen prova på, för dem, nya aktiviteter. Personalen använder vardagliga situationer och undervisningstillfällen till att föra in en dialog med barnen om vad och hur man använder skapande material. Personalen är tillsammans och deltar aktivt med barnen i ateljén. Vi arbetar med ett medvetet görande som vi har tanke bakom. I samtalen använder vi öppna frågor som ger barnen en utmaning i eget tänkande och agerande när barnen hanterar vårt material varsamt. Vi ger positiv feedback när vi ser detta. All personal för dagliga diskussioner med barnen om vart saker ska placeras, inne som ute. Barnen tillfrågas när nytt material ska inköpas. På äldrebarnsavdelningen behöver vi använda oss av följande arbetssätt: Pedagogerna organiserar ateljén, märker upp allt tydligt. Vi är alltid närvarande i ateljén för att minska materialsvinnet. De barn som kan skriver sitt namn på sina alster, övriga får hjälp av oss vuxna. Vi vuxna plockar alltid fram och fördelar flaskfärgen. Vi blandar färger endast på paletter. Återvinningsbart material (t.ex. toarullar, kapsyler och mjölkförpackningar) får användas fritt av barnen. Inköpt smått skapande material fördelar vi vuxna. I vår undervisning/verksamhet för att nå målen använder vi oss bland annat av följande material och aktiviteter: Bildstöd Skogsutflykter Tio små kompisböcker Kartläggning sker med hjälp av checklistor Kartläggning klar vecka 35, 45, 10 och 20 (vecka 20 sammanställning från första till sista kartläggningen) HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Normer och värden Mål 1: Barn och vuxna är medvetna om vikten av att kroppen ska må bra Barn och vuxna smakar nya grönsaker, frukter och maträtter Personalen erbjuder material/aktiviteter som tillför rörelseglädje ex dansmatte och miniröris Personalen iordningställt ett avkopplingsrum och ett rörelserum 3

4 Datum Sidan 4(6) Barnen frågar efter rörelseaktiviteter ute och inne Barnen efterfrågar avkopplingsaktiviteter Barnen påbörjat en medvetenhet om rätten till sin kropp Min kropp STOPP Mål 2: Barnen visar förståelse för kompostering och plantering Barnen har påbörjat en förståelse över att fruktresterna blir till jord Barnen har påbörjat en förståelse över att allt skräp inte förmultnar Barnen har påbörjat en förståelse för vad växter behöver för att växa Barnen har påbörjat en förståelse över att det vi odlar kommer vi att äta Från jord till bord Förskolans personal har hälsa och rörelse som en röd tråd i det pedagogiska arbetet. All rörelse räknas! Personalens fokus och medvetenhet är att delta och entusiasmera i all rörelse. Förskollärare/barnskötare strävar efter att barnen rör sig med glädje till rörelsesånger och dansmatte. Samt att barnen får utlopp för sitt rörelsebehov. Vi erbjuder utegymnastik, Miniröris, klättertimme, dansmatte, skogspromenader, utevistelse minst 1gång/dag, rörelsesånger m.m. Personalen introducerar avslappning i olika former t.ex. lugn musik och massagesagor. Barnen har rätt till sin kropp, integritet och sfär. Personalen och barnen använder stopp tecknet.(markera tydligt att sätta upp handen som ett stopptecken, använda ordet verbalt: stopp) Vi ger positiv feedback när vi ser och hör detta. Vuxna berättar varför vi gör rörelselekar, är utomhus och kopplar av. Varje lunch börjar vi med grönsaksbuffé för att barnen ska uppmärksamma att det finns olika grönsaker och vi får möjlighet att positivt samtala om varför det är bra att äta grönsaker. Både barn och vuxna ges möjlighet att prova nya grönsakssorter. Personalen har kompostering och plantering i fokus. Personalens strävan är att barnen ska få ökad kunskap och förståelse av var maten kommer ifrån. I samtalet använder vi öppna frågor som ger barnen utmaningar i sitt eget tänkande och agerande över det vi odlar kommer vi att äta. Vi ger positiv feedback när vi ser att barnen lägger skal/frukt i kompostpåsen. Vi tömmer våra kompostpåsar varje dag i varmkomposten. Vi odlar och skördar i våra egna land. I vår undervisning för hållbar utveckling använder vi oss bland annat av följande material och aktiviteter: Kompostpåse - Varmkompost Soteringslådor Sår och skördar UR program Barr och Pinne räddar världen. Aktivitetslådor naturvetenskap, teknik Kartläggning sker med hjälp av checklistor Kartläggning klar vecka 35, 45, 10 och 20 (vecka 20 sammanställning från första till sista kartläggningen) Pedagogisk omsorg: Mål: Alla barn, oavsett ålder, är utmanade och stimulerade av verksamhetens erbjudna aktiviteter Personalen har en planering (framförhållning) för barnens helgvistelse 4

5 Datum Sidan 5(6) Personalen har genomfört de planerade aktiviteterna En anslagstavla för planering och aktiviteter finns utanför köket. Där finns information över olika evenemang och aktiviteter som sker i kommunen vid helger. Vi eftersträvar att skapa en verksamhet som är istället-för-hemma. Vi är medvetna om att detta är barnens fritid och försöker få in tid för både vila och lek/aktivitet. Personalen arbetar i små arbetslag för att lättare kunna planera och genomföra olika aktiviteter. Budget finns för att möjliggöra olika aktiviteter. I helg-boken skrivs det vilka barn som varit närvarande och vilken verksamhet personalen har erbjudit dessa barn. MEDARBETARE Medarbetarna har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Mål: Samtlig personal har en gemensam syn som grundar sig på respekt, tilltro och positiva förväntningar till barnen. Vi har uppnått målet när: All personal följer framtagna stödstrukturer och pedagogiska strategier skrivna i olika handlingsplaner Personalresurserna fördelas efter barnens/barngruppens behov Våra aktiviteter är planerade på så sätt att alla barn har möjlighet att delta Vi har nått högsta nivå i SPSM s Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskollärare/barnskötare bemöter samtliga barn med engagemang och intresse för barnet/barnen. Detta gäller vid samtliga möten med barnen. Varje förskollärare/barnskötare är ansvarig för att dom är uppdaterade på de rutiner och beslut som finns tagna. Både vad gäller förhållningssätt gentemot hela barngruppen samt för enskilda barn. Personalen är även ansvariga för att vara insatt i aktuell arbetsplan för barn med särskilda behov. När vi upptäcker att vi personal har försvårat för barn att delta i vår verksamhet/undervisning har vi skyndsamt en dialog om hur vi ska underlätta för barnet/barnen. Innan beslut tas gör vi observationer/kartläggningar så att vi vet att vi har en gemensam uppfattning om hur saker förhåller sig. Förskollärare/barnskötare lyssnar och lär av varandra, Vad fungerar för dig? Vad är svårt för mig? osv. Vi arbetar med att lägga den personliga stoltheten åt sidan. När vi inte längre vet vad vi kan/ska göra kontaktas förskolans specialpedagog. När vi tar fram olika strategier informeras vårdnadshavarna om detta. Förskolans personal fördelar sig efter var de i verksamheten/undervisningen bäst behövs för tillfället. Schema för detta finns utanför köket. Kartläggning sker med hjälp av blanketten pedagogisk uppföljning inför arbetsutvärdering Kartläggning klar vecka 35, 45, 10 och 20 (vecka 20 sammanställning från första till sista kartläggningen) 5

6 Datum Sidan 6(6) OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Främjande mål från LBP: Alla bemöts likvärdigt oberoende av etnisk tillhörighet Förebyggande mål från LBP: Alla barn är välkomna att delta i andra barns lekar och aktiviteter Utvärdering av arbetsplanen: Vid varje verksamhetsmöte används dokumentationsprotokollen från de olika målen. Där utvärderas och analyseras gjorda aktiviteter samt planeras nya aktiviteter utifrån barnens aktuella intressen och behov. Vid delutvärderingarna använder vi all den pedagogiska dokumentation som gjorts som underlag för att analysera om vi behöver förändra vårt arbetssätt och hur långt vi har kommit. Varje förskollärare/barnskötare ansvarar för att dokumentation finns för det område i arbetsplanen de valt. Minst 3 gånger per läsår ska varje förskollärare/barnskötare observera och analysera sitt område. Åtgärder/aktiviteter beslutas i arbetslaget. Slutresultatet används till den slutliga kvalitetsredovisningen. Vid årsskiftet går förskolechefen tillsammans med alla pedagoger igenom varje förskollärares/barnskötares dokumentation. Ansvariga för genomförandet av arbetsplanen är varje förskollärare/barnskötare i samråd med förskolechefen. 6