Åsaskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Transkript

1 Åsaskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Skolbarnsomsorg och Grundskola Ansvariga för planen: Rektorer för Åsaskolan: Pia Hjertström (F-3 och fritidshem) Bengt Nilsson (4-9 och fritidshem) 1

2 Innehållsförteckning 1. Åsaskolans vision sid Åsaskolans kärnvärderingar sid Upprättande av plan sid Utvärdering av plan sid Främjande insatser sid Kartläggning sid Förebyggande åtgärder sid Rutiner för akuta situationer sid Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever sid Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal sid Rutiner för uppföljning sid Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningar inte upphör sid Rutiner för dokumentation sid Definitioner av begrepp sid Händelserapport sid. 22 2

3 ÅSASKOLANS VISION På Åsaskolan har vi ett positivt, tryggt och tillåtande klimat. Här uppmuntras alla att föra fram sina åsikter, att prova sina idéer och att ta ansvar för sitt livslånga lärande. För att lära och komma vidare låter vi eleverna prova och prova igen så att de får möjlighet att lyckas. Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéer Vi tar tillvara på och uppmuntrar elevernas kreativitet och nyfikenhet genom att vara lyhörda och ha ett positivt förhållningssätt till deras idéer. Vi ser möjligheter istället för hinder. För att kunna förverkliga elevernas idéer samverkar vi ofta med andra delar av samhället, exempelvis åker vi på studiebesök och använder oss av de kontakter in i arbetslivet som föräldrarna har. Detta gör Åsaskolan inspirerande och positiv att lära och arbeta i. En väl fungerande organisation skapar trygghet Vi arbetar i en väl fungerande organisation och är indelade i arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. I varje arbetslag är eleverna uppdelade i ett antal mindre grupper för att skapa trygghet och en bra miljö att lära i. På så sätt kan vi också på ett tidigt stadium identifiera enskilda elevers behov av hjälp och stöd och fördela resurserna efter de behov som finns. Alla elever får utvecklas efter sina förmågor Vi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på. Ledningen ger personalen goda förutsättningar Skolans ledning arbetar efter en tydlig struktur och verkar aktivt för att skapa goda förutsättningar för personalen. Det finns tid och möjlighet för pedagogiska samtal och reflektion i alla led pedagoger emellan, mellan pedagoger och elever samt mellan pedagoger och ledning. Personalen har även tid till individuell planering, samplanering med kollegor och tid för gemensam bedömning av elevresultat allt för att skapa den bästa skolan för eleverna, där deras lärande och resultat står i fokus. Ledningen är delaktig i den vardagliga verksamheten. Detta ger dem möjlighet att få ett tydligt grepp om verksamheten och att ge respons och återkoppling till pedagogerna på ett positivt sätt. Skolan främjar personalens välmående i form av återkommande sociala aktiviteter med inslag av friskvård. Vår information är alltid uppdaterad Vi kommunicerar information och idéer med elever och föräldrar via en användarvänlig digital plattform. Skolans hemsida är vårt ansikte utåt. Den är ständigt uppdaterad med aktuell information om vår verksamhet. Skolledning och Personal 3

4 Åsaskolans kärnvärderingar På Åsaskolan tror vi på DIG och DIN förmåga. Goda relationer med ömsesidig respekt. Acceptans för varandras olikheter. 4

5 Definitioner Klasslärare/mentor= Den lärare som har huvudansvaret för klassen/del av klassen. Pedagoger: Lärare, Förskollärare, Fritidspedagoger Stora Trygghetsgruppen= Grupp som arbetar med tryggheten på skolan på ett övergripande plan. Funktioner som ingår i gruppen: Pedagoger, kurator, specialpedagog, rektor Lilla Trygghetsgruppen= Grupp med elever i åk 3-9 som arbetar för att öka tryggheten på skolan. Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare). Rektor. Giltighetstid Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas en gång om året av trygghetsgruppen tillsammans med eleverna via klassråd, elevrådet och Lilla Trygghetsgruppen. Eleverna besvarar en trivselenkät en gång per läsår som sedan analyseras av berörda pedagoger och går vidare till Stora Trygghetsgruppen och står till grund för planens revidering. Skolans vision och kärnvärderingar diskuteras i klassrummen och utifrån denna kan gemensamma klassrumsregler göras. Detta för att förankra visionen i alla klasser. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras och diskuteras årligen med föräldraföreningen. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag inom ramen för skolans föräldraförening. Föräldraföreningens representanter har i sin tur kontakt med Stora Trygghetsgruppen. Föräldraföreningen består av föräldrarepresentanter från respektive klass, husmor, rektor, representanter från arbetslagen som träffas regelbundet (cirka två gånger per termin). Information om planen och Stora Trygghetsgruppen ges årligen under höstens föräldramöten och tankar och synpunkter tas om hand av skolans personal. Arbetslagets representant i Stora Trygghetsgruppen sammanställer och tar med sig dessa till Stora Trygghetsgruppens fortsatta arbete. Personalens delaktighet Arbetet med planen har påbörjats av Stora Trygghetsgruppen och kommer att förankras hos all skolpersonal vid en studiedag. Tid avsätts regelbundet, då Stora Trygghetsgruppen och arbetslagen träffas för att diskutera likabehandlingsarbetet. Pedagogerna på skolan är indelade i fyra arbetslag (f-3, 4-5, 6-8 och 7-9). Varje arbetslag har 5

6 minst en representant i Stora Trygghetsgruppen. För övrigt består Stora Trygghetsgruppen av en representant från EHT samt från skolledningen. Förankring av planen Läsåret startas upp med att pedagogerna diskuterar likabehandlingsarbetet med eleverna. Skolans värdegrund genomsyrar det dagliga arbetet i skolan. Likabehandlingsplanen lyfts vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i klassråd/elevråd, Lilla Trygghetsgruppen, föräldraföreningen samt i de olika arbetslagen. Representanter från Stora Trygghetsgruppen informerar och förankrar med personalen i respektive arbetslag. Lärarna utbildar och förankrar tillsammans med eleverna. Skolledningen informerar och förankrar med föräldraföreningen. Utvärdering Arbetslagen utvärderar planen mot diskriminering och kränkande behandling via Stora Trygghetsgruppens representanter. Eleverna (åk f-9) har utvärderat det sociala klimatet och deras upplevda trygghet genom skolans trivselenkät. Lilla Trygghetsgruppen har utvärderat sin verksamhet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, (personal och elever) trygghetsgruppen, arbetslagen, kamratstödjare och övriga elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Stora Trygghetsgruppen har ökat sin kunskap och fördjupat sin förståelse kring likabehandlingsarbetet på skolan. Nya forskningsrön från skolverket har diskuterats och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling kommer att förändras i enlighet med dessa. En bättre förankring hos elever och skolans personal sker i samband med framtagandet av den nya likabehandlingsplanen. Lilla Trygghetsgruppens arbete förändras utifrån nya forskningsresultat samt gruppens egna tankar och idéer. Främjande insatser såsom kompetensutveckling för personal inom diskriminerings grunder funktionsnedsättning har ägt rum i form av föreläsning för lärare om barn med autismspektrum. Årets plan ska utvärderas senast

7 Hur ska årets plan ska utvärderas Föräldraföreningen (föräldrar) Stora Trygghetsgruppen (personal) Arbetslag (personal) Elevråd (elever) Klassråd (elever) Lilla Trygghetsgruppen (elever) Utvärderingen av planen sker i trygghetsgruppen tillsammans med skolledningen, arbetslagen, skolans övriga personal, elevrådet och föräldraföreningen. Alla elever utvärderar genom skolans trygghetsenkät. Kamratstödjarna utvärderar sitt arbete. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor 7

8 Främjande insatser Namn: Stora Trygghetsgruppen insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Att alla elever på skolan ska känna sig trygga. Att ingen diskriminering och kränkande behandling ska förekomma på skolan. Insats: Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka och diskuterar enskilda fall samt det främjande arbetet. Stora Trygghetsgruppen stödjer arbetet med Lilla Trygghetsgruppen. Ansvarig: Rektorer, Stora Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart: Pågående arbete utvärdering ht 2014 Namn: Värdegrund Insats: Elever, personal och skolledning tar fram en gemensam värdegrund genom ett röstningssystem där allas röst väger lika mycket. Alla elever får komma med förslag och därefter röstar man. insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Rektorer, Lilla trygghetsgruppen, Stora trygghetsgruppen. Mål och uppföljning: Skolans värdegrund ska ge trygghet och skapa trivsel för alla. Den ska vara förankrad hos alla elever och all personal. Datum när det ska vara klart:

9 Namn: Värdegrund F-2 Insats: Pedagogerna samtalar dagligen med eleverna utifrån aktuella händelser och situationer i elevgruppen och förankrar samtalen i skolans värdegrund. Man arbetar även med gruppstärkande övningar utifrån situationen i elevgruppen. insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Pedagogerna i F-2 arbetslaget. Mål och uppföljning: Förankra och levandegöra skolans värdegrund. Datum när det ska vara klart: Pågår under 2014 utvärderas i slutet av perioden av pedagogerna. 9

10 Namn: Skolcafé Insats: Eleverna i åk 8-9 deltar i verksamheten genom att turas om att arbeta i caféet. Detta främjar elevernas känsla av delaktighet, ansvarstagande, socialt bemötande mm. insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Rektorer, caféansvarig personal all personal i åk 6-9 Mål och uppföljning: Skolcaféet bidrar till en samlingsplats för elever åk 6-9, där personal är närvarande. Datum när det ska vara klart: ht 2014 Verksamheten utvärderas regelbundet av ansvarig personal. Namn: Rastverksamhet åk f- 5, bussvakt åk f-9 insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Att alla elever på skolan ska känna sig trygga under raster på hela skolans område inklusive på busshållplatsen. Elevernas känsla av trygghet utvärderas i skolans trygghetsenkät. Insats: All personal är ansvarig för alla elever på skolan. Varje arbetslag i åk F-5 ansvarar för att det finns rastvakter ute när deras elever har rast. Varje arbetslag för F-3 utformar rastaktiviteter utifrån gruppens behov. Dessa planeras tillsammans med eleverna. Personal i åk 6-9 ansvarar för bussvakten. Ser till att det är bemannat med personal vid alla ankomster och avfärder samt ser till att eleverna har det bra. Ansvarig: Rektorer, pedagoger Datum när det ska vara klart: ht

11 Namn: Elevråd insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Eleverna har möjlighet att påverka skolans verksamhet samt komma med förslag på förbättringar. Årsvis uppföljning görs av ansvariga pedagoger. Insats: Elevrådet tar upp punkter från respektive klassråd som rör hela skolan. Rektor och ansvariga pedagoger är med vid elevrådsmötena. Ansvarig: Rektor, ansvariga pedagoger Datum när det ska vara klart: slutet av ht 2014 Namn: Lilla Trygghetsgruppen insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Att skapa trivsel och en god atmosfär på skolan. Att eleverna blir sedda och lyssnade på. Insats: Elever från åk 3-9 träffas tillsammans med ansvariga pedagoger en timme var tredje vecka. Elevernas uppdrag: Att verka för att skolan har en god atmosfär och att alla accepteras som den de är. Att vara extra ögon och öron för att upptäcka kränkningar. Ansvariga pedagogers uppdrag: Stödja eleverna i att hålla i aktiviteter som främjar skolans klimat. Lyssna på eleverna i Lilla Trygghetsgruppen och agera utifrån vad man hört. Ansvarig: Minst fyra pedagoger från trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: slutet av ht

12 Främja implementeringen av skolans kärnvärderingar och skolans vision. Vara ett stöd när nya regler för skolan tas fram. Namn: Utveckla pedagogernas medvetenhet och kunskap om diskriminering och kränkande behandling. Mål och uppföljning: Alla pedagoger på skolan ska få möjlighet att få kompetensutveckling om diskriminering och kränkande behandling. Alla pedagoger ska få möjlighet att diskutera egna normer och attityder. Insats: En kompetensutvecklingsdag kring området planeras. Ansvarig: Rektor Datum när det ska vara klart: ht 2014 Namn: Utveckla elevernas medvetenhet och kunskap om diskriminering och kränkande behandling. Områden: som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Alla elever på skolan ska få möjlighet att i undervisningen få lära sig mer om diskriminering och kränkande behandling. Alla elever ska få möjlighet att diskutera egna normer och attityder. Insats: Pedagogen planerar undervisningen så att eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper om diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig: Pedagogerna Datum när det ska vara klart: Kontinuerligt Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkäter varje år Möten var tredje vecka med Lilla Trygghetsgruppen. 12

13 Stora Trygghetsgruppen träffas varje vecka på torsdagar. Dokumentation av diskriminering och kränkande behandling. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Eleverna genomför en elevenkät en gång per år. Målet med trivselenkäten är att se hur eleven trivs i klassen och på skolan samt att få en fingervisning om den upplevda studieron för eleven. Trivselenkäten ger även möjlighet för eleven att peka ut fysiska områden på skolan där det upplever sig vara mindre trygga. Eleverna svarar på en trivselenkät. Elevernas svar på klassens trivselenkäter analyseras och diskuteras klassvis där eleverna har möjlighet att ge förslag på åtgärder. En gång per termin går klassen en trygghetsrunda med en pedagog (åk f-6) där eleverna har möjlighet att peka ut områden som behöver förbättras ur trygghetssynpunkt. Där kan även bra och trygga områden framhävas. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klasslärarna/mentorerna har ansvar för att genomföra och diskutera trivselenkäterna i respektive klass och vidarebefordra resultatet och förslag på förbättringar till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen har ansvar för att analysera resultaten på skolnivå samt ge förslag på åtgärder. Dessa framförs i respektive arbetslag och sedan vidare till klasserna. Personalen är med i upprättande av frågebatteriet (finns ett färdigt om vi vill använda oss av det) samt analysen. Arbetslagen diskuterar sitt resultat och gör lämpliga åtgärder som diskuteras vidare på tryggmöte och lyfts i elevhälsan. Resultat och analys Se bilaga "Resultat och analys av trivselenkät vt13". 13

14 Förebyggande åtgärder Namn: Att motverka otrygghet åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Utifrån trivselenkäten är detta riskområden där elever upplever sig otrygga: Klassrummet Kapprummet Toalett Bamba Skolgården Portalen Idrottshallen Omklädningsrummet Fotbollsplanen Busshållplatsen Andra ställen som eleverna själva har skrivit är gräskullen vid dammen,b-hallen, grusplanen, kullen vid idrottshallen, musiksalen, ängen vid Späckhuggaren. Uppföljning sker inom klassens ram under klassråd och elevråd. Uppföljning kommer också att ske vid nästa genomförande av trivselenkät. Insats: Översyn av bemanning samt samtal med eleverna om specifika händelser och tänkbara åtgärder. Ansvarig: Mentorerna, Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart: ht14 Namn: att få bort otryggheten kring de platser där eleverna känner sig otrygga Insats: Att se över de otrygga platserna genom trygghetspromenad 1 g/termin. Ökad vuxennärvaro kring riskområdena genom att berörd personal schemaläggs. All personal på skolan är informerade om resultatet samt åtgärderna. åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvariga: Trygghetsgruppen och all personal på skolan. Vårt syfte är att hela Åsaskolan ska vara en trygg plats för alla elever. Datum när det ska vara klart: Ht 14 14

15 Namn: Gruppindelning Åtgärd: Pedagogerna ansvarar alltid för gruppsammansättningarna utifrån respektive grupp. Eleverna får aldrig välja grupp och gruppkamrater själva. Motivera åtgärd: Eleverna ska känna sig trygga inför olika gruppsammanhang. Det har framkommit i elevenkäten att elever känner sig otrygga i gruppindelningar. åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Pedagogerna Mål och uppföljning: Att alla elever ska känna sig trygga och respekterade i alla grupper. Ex. grupparbeten, idrott, slöjd, hemkunskap, utflykter mm. Datum när det ska vara klart: Pågående arbete Namn: Lilla Trygghetsgruppen Åtgärd: Vi sammankallar till möten mellan Stora och Lilla Trygghetsgruppen. Motivera åtgärd Lyssna och samtala med eleverna. åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Stora Trygghetsgruppen Mål och uppföljning: Öka delaktigheten i trygghetsarbetet på skolan. Eleverna är så med och hjälper till att skapa en god miljö och öka trivseln på vår skola. Varje klass har elevrepresentanter. Datum när det ska vara klart: Ht 14 Namn: Rastvakter Åtgärd: Rastvakter se ovan. åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Rektor och arbetslag. Mål och uppföljning: Målet är att eleverna ska känna sig trygga och ha någon vuxen att vända sig till under raster. Säkra de områden där eleverna känner som otrygga. Datum när det ska vara klart: Ht 14 15

16 Namn Innan-rasten-samtal Åtgärd: Innan rasten samtalar vi i klassen om vad eleverna ska göra på rasten. De elever som vill får vara med i de aktiviteter som kommer upp som förslag. Motivera åtgärd De elever som har svårt att hitta någon att leka med eller något att göra får hjälp med detta. Att få in det som en rutin tidigt så detta blir en självklarhet när man blir äldre. åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ansvarig: Lärare och elever tillsammans Mål och uppföljning: Alla elever ska hitta någon aktivitet som de vill och känner att de kan delta i på rasten. Eleverna tränas i att ta med alla i leken. Datum när det ska vara klart: Pågår kontinuerligt under hela Utvärderas i slutet av perioden. 16

17 Rutiner för akuta situationer Policy Vi som arbetar på Åsaskolan har en skyldighet att agera så snart vi får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och snarast vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Åsaskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Varje mentor på skolan har regelbundna enskilda samtal med sina mentorselever. All personal på skolan har en skyldighet att ha uppsikt över vad som sker på skolan och ingripa direkt vid eventuella incidenter. Åk f-5 har rastvakter. Extra uppsikt hålls på de platser som framkommit som otrygga i trivselenkäter och trygghetsrundor. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att man har god uppsikt. Åk 4-9 Personal har uppsikt över skolbussarnas ankomster och avgångar. Eleverna i den Lilla Trygghetsgruppen förmedlar händelser/oro bland elever till Stora Trygghetsgruppen på skolan. Skolcafét hålls öppet för åk 6-9. Det är en naturlig samlingsplats där skolans personal finns närvarande. Stora Trygghetsgruppen har en brevlåda som finns uppsatt vid expeditionen. Där kan elever och personal lämna information om händelser som personalen i Stora Trygghetsgruppen behöver veta om. Där kan man också anmäla kränkningar. Foto på medlemmarna i Stora Trygghetsgruppen är uppsatt på strategiska platser i skolan så att eleverna ska ha god kunskap om vilka de kan vända sig till. Personal, elever och föräldrar kan vända sig till: Ansvarig pedagog Trygghetsgruppen. Barn- och elevhälsoteam (kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog, speciallärare). Rektor. 17

18 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Tillvägagångssätt: Alla elever och deras vårdnadshavare på skolan ska ha god kännedom om vad som menas med en kränkning och vilka åtgärder som görs på skolan när en sådan sker, samt att det åtgärdas från första kränkningen. Vid varje ärende ska det bedömas om ärendet är av en sådan allvarlig karaktär att anmälan till Socialtjänst och/eller polis ska göras. 1. Ansvarig medarbetare som ser eller hör ett händelseförlopp där en elev blir kränkt eller diskriminerad enligt någon av diskrimineringsgrunderna, ansvarar för att utreda och dokumentera händelsen. Dokumentation ska ske på särskild blankett. 2. Ansvarig medarbetare utreder händelsen genom att fylla i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas efter utredning till Rektor. Under utredningen bestäms även när och hur händelsen ska följas upp. 3. Ansvarig medarbetare samtalar med den/de som blivit utsatt och den/de som utsatt. Ansvarig medarbetare återkopplar till elevernas mentor/mentorer. Vårdnadshavarna till de inblandade kontaktas av respektive mentor. 4. Trygghetsgruppen tar upp de händelserapporter som varit under veckan på sitt möte för att se om mönster finns och utifrån de analyserar om ytterligare åtgärder behövs. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Tillvägagångssätt: 1. Den medarbetare som får kännedom om att elev/elever kränks av personal på skolan ska skyndsamt kontakta ansvarig rektor. 2. Medarbetaren fyller i en händelserapport, som finns digitalt på Fronter och i blankettstället utanför expeditionen. Rapporten lämnas till ansvarig rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar verksamhetschefen. 5. Rektor ansvarar för att utredning sker: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. 18

19 Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in ska leda till långsiktiga lösningar. Det ska alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning 1. Medarbetaren följer upp ärendet efter cirka en vecka och dokumenterar i händelserapporten, del två. 2. Om det utsättande beteendet inte har förbättrats lämnar medarbetaren ärendet till Trygghetsgruppen för beslut om nya åtgärder. 3. Trygghetsgruppen följer upp ärendet med den/de utsatta och den som utsatt kontinuerligt tills ärendet kan avslutas. 4. Ärendet avslutas och händelserapporten arkiveras. Möjliga åtgärder/konsekvenser om kränkningarna inte upphör Dessa åtgärder/konsekvenser kan användas för att få kränkningar att upphöra och har stöd i skollagens 5 kap. Dessa åtgärder kan vidtas om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Samtal med elev Samtal med elev tillsammans med föräldrar Möte sammankallas elev/elever, vårdnadshavare, rektor, representant från Trygghetsgruppen och klasslärare/mentor för vidare åtgärder/uppföljning. Stöd i ordinarie undervisning/raster/fritidshem Enskild undervisning Tillfällig omplacering i annan skola. Skriftlig varning. Avstängning Anmälan till socialtjänst Anmälan till polis. 19

20 Rutiner för dokumentation För tillvägagångssätt se ovan. Alla händelserapporter samlas i en pärm, som arkiveras på skolan. Rektor har det övergripande ansvaret för att rutinerna för dokumentation följs. Definitioner av begrepp Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller en vuxenstuderandes värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kräkande. Det kan också handla om sexuell jargong. 20

21 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 21

22 HÄNDELSERAPPORT Datum för händelsen Plats för händelsen Utsatt elev/elever Namn Klass Namn Klass Elev/elever som varit inblandade i händelsen Namn Klass Namn Klass Namn Klass Namn Klass Detta har hänt 22

23 Bedömning av händelsen Diskriminering/trakasserier utifrån: Kön Funktionshinder Sexuell läggning Religion/annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Könsöverskridande identitet/uttryck Ålder Kränkande behandling Annat, dvs ej kränkning/diskriminering Datum Medarbetarens underskrift Namnförtydligande Detta kan vi göra för att förbättra situationen Kontakt med vårdnadshavare Datum Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Tid för uppföljning Datum Plats Rektors underskrift Namnförtydligande 23

24 UPPFÖLJNING AV HÄNDELSERAPPORT Datum Elever Namn Klass Namn Klass Namn Klass Namn Klass Förändring som skett Ärendet avslutas Ärendet fortgår Det här ska förändras ytterligare 24

25 Kontakt med vårdnadshavare Datum Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 Tid för eventuell uppföljning Datum Plats Underskrift av elever Underskrift Namnförtydligande Underskrift Namnförtydligande Underskrift Namnförtydligande Underskrift Namnförtydligande Underskrift av ansvarig vuxen Underskrift Namnförtydligande 25