Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Exempelsamling

Transkript

1 Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Exempelsamling

2 Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 1

3 Kartläggningsmaterialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning består av en lärarhandledning, elevhäften med prov och denna exempelsamling. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Trinidad Rivera Redaktör och skribent: Annika Wallin, Blira Konsult AB Sakkunniga på SPSM: Elisabeth Lindén och Gunilla Salo Grafisk form: CI. Mattsson AB Illustration: Andreas Olofsson Tryck: DanagårdLiTHO AB, 2014 ISBN: (tryckt), (pdf) Best. nr: Kartläggningsmaterialet kan beställas på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats 2 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

4 Innehållsförteckning Förord Angeläget att synliggöra flerspråkiga elevers alla språk Lyfter fram elevernas kunskaper på modersmålet Lärarna samverkar för att stötta Adila Lärare och elever uppskattar proven Arbetar med likartade prov på båda språken Sammy fick göra uppgifterna som hörförståelseprov 31 I Sundsvall görs kartläggningar enligt en inarbetad modell Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 3

5 4 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

6 Förord Den här exempelsamlingen ingår, tillsammans med en lärarhandledning och elevhäften med prov, i ett kartläggningsmaterial som heter Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Lärarhandledningen och elevhäftena har ursprungligen utvecklats av Liv Bøyesen vid Nasjonalt senter for fler kulturell opplæring (NAFO) i Norge. År 2013 fick SPSM rätten att översätta materialet. I samband med det tog vi fram den här exempelsamlingen som berättar om hur kart läggningsmaterialet har använts i några svenska skolor och kommuner. Exempelsamlingen är tänkt att ge inspiration och visa på vikten av samverkan mellan modersmålslärare, speciallärare, special pedagoger och lärare. Projektledare för arbetet med att ta fram exempelsamlingen har varit Trinidad Rivera. Elisabeth Lindén och Gunilla Salo har varit sakkunniga och Annika Wallin, Blira Konsult AB, har varit redaktör och skrivit texterna. Vi vill rikta ett särskilt tack till de personer som har låtit sig intervjuas och som på ett generöst sätt har delat med sig av sina erfarenheter av att arbeta med kartläggningsmaterialet. Åsa Karle, regionchef Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 5

7 6 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

8 Angeläget att synliggöra flerspråkiga elevers alla språk Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk karaktär brukar uppvisa fonologisk osäkerhet både på sitt modersmål och på sitt andraspråk. För att kunna avgöra om elevens svårigheter beror på just dyslexi, och inte på utmaningarna i att tillägna sig ett andraspråk, behöver elevens fonologiska förmåga undersökas på båda språken. I Sverige har det hittills inte funnits något samlat material för att kartlägga och jämföra läsfärdig heter på olika språk. Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för att bidra till att fylla den luckan. Förutom att materialet ger verktyg för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter/dys lexi hos flerspråkiga elever kan det också användas för att få en uppfattning om hur eleverna klarar läsning och skrivning på sitt modersmål och hur långt de har kommit i sin fonologiska utveckling. Satsa på modersmålet Det är viktigt att uppmärksamma och stötta utvecklingen av elevernas modersmål eftersom sådana satsningar har en positiv och avgörande betydelse för andraspråks utveckling och skolframgång. Att ge elever tillgång till alla sina språk får positiva konsekvenser även utanför klassrummet. En modersmåls lärare, som har provat kartläggningsmaterialet, har uttryckt det så här: Olika språk är bra. Många språk berikar landet. Olika variationer, olika kulturer, olika mentalitet. Språk är kultur, identitet, kärlek och känsla, allt. Exempel från sex svenska orter Den här exempelsamlingen består av intervjuer med modersmålslärare, specialpedagoger, speciallärare och lärare som är verksamma i sex svenska kommuner. De berättar om hur de har använt materialet, vilken nytta de har haft av kartläggningarna och hur de har samarbetat vid genomförande, uppföljning och åtgärder på den egna skolan eller på kommunnivå. Några har arbetat med materialet i större omfattning under flera år medan andra har provat det med ett mindre antal elever. I två av texterna får läsaren ta del av elevutredningar där Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning har använts. I de texter där det framkommer uppgifter om enskilda elever har alla personer fingerade namn för att skydda elevernas identitet. I dessa texter framgår inte heller vilken skola eller kommun det gäller. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 7

9 Lyfter fram elevernas kunskaper på modersmålet På Wasaskolan i Södertälje kartläggs nyanlända elever med hjälp av materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Det gör att skolan snabbt får en uppfattning om elevernas läs- och skrivförmåga på sina olika språk och ett bra underlag för att kunna placera dem i rätt årskurs. Ann-Kristin Jonson Moback arbetar som speciallärare på Wasaskolan. Där går 600 elever från för skole klass till årskurs nio. Arabiska och assyriska/syrianska är de största modersmålen på skolan och därutöver talas ytterligare ett tjugotal språk. Ungefär en elev i varje klass har svensk härkomst och under det senaste året har andelen nyanlända elever ökat kraftigt. Vi tar emot minst en ny elev i veckan och de börjar direkt i en vanlig klass, säger Ann-Kristin. Förra året bestämde kommunen att alla förberedelseklasser skulle tas bort. Istället får eleverna stöd av resurspersoner och lärare som ger språksupport. Språksupporten går ut på att lära de nyanlända eleverna grundläggande ord på svenska och stödet ges både i klassrummet och i mindre grupper. Det är tufft för många elever. De har bara bott här i ett par veckor och hoppar direkt in i den ordinarie undervisningen. Språksupporten är viktig men många skulle behöva ännu mera stöd. Ser elevens förkunskaper I Sverige ska elever årskursplaceras utifrån hur gamla de är men ibland finns en osäkerhet kring de nyanlända barnens biologiska ålder. Deras bakgrund skiftar också mycket. En del har fått bra under visning i sina hemländer. Några har varit på flykt under flera år eller har haft en bristfällig skolgång av andra skäl. Ann-Kristin säger att kartläggningsmaterialet har gett skolan ett verktyg för att kunna möta de nyanlända eleverna på ett bättre sätt. Hon berättar om en sjuårig pojke från Syrien vars föräldrar ville att han skulle börja i tvåan eftersom han var försigkommen och hade goda förkunskaper. Han klarade proven i Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning utan problem och det var en bidragande orsak till att vi ansåg att han kunde börja i en högre årskurs. Wasaskolan använder kartläggningen främst för att se om eleverna behärskar sitt modersmål. 8 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

10 Det är en stor fördel att redan från början få en uppfattning om vad barnet kan. Om ett barn är läskunnigt och har en fonologisk medvetenhet på sitt modersmål brukar det inte vara några problem att lära sig läsa och skriva även på svenska. Ann-Kristin berättar vidare om en pojke som skulle börja i femman. Föräldrarna var oroliga eftersom en av hans lärare i hemlandet hade sagt att pojken troligen hade dyslexi. När vi gjorde kartläggningen hade han alla rätt så vi kunde lugna föräldrarna. Nu följer vi hans utveckling noga och kan sannolikt utesluta att eventuella problem skulle bero på dyslexi, säger Ann-Kristin. Sprider kompetensen på skolan Det var när Wasaskolans rektor hade kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten som han fick kännedom om kartläggningsmaterialet. Då fanns ingen svensk översättning men skolan fick möjlighet att delta i en pilotverksamhet med den norska versionen. Ann-Kristin, som har inriktning mot läs- och skrivutveckling i sin speciallärarutbildning, Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 9

11 fick gå en kurs på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon gick den tillsammans med en tvåspråkig ämneslärare som ger studiehandledning och en moders måls lärare. Båda är anställda på skolan. Därefter fick hon mandat av rektorn att sprida arbets sättet till flera av sina kollegor. Vi är tre speciallärare här och jag har visat de andra två hur kartläggningsmaterialet fungerar. Jag har även gått igenom det med två modersmålslärare som inte gick på kursen. Ann-Kristin utgick från lärarhandledningen och såg till att kollegorna fick varsitt exemplar. Sedan gick hon igenom syftet med proven och hur övningarna skulle genomföras. I början gjorde vi kartläggningarna tillsammans men nu är de andra speciallärarna och modersmålslärarna självgående. De modersmålslärare som har lärt sig att använda kartläggningsmaterialet undervisar i arabiska och polska och än så länge har skolan bara tillgång till prov på dessa båda språk. När vi får tag i prov på fler språk kommer vi att ta in ytterligare modersmålslärare i det här arbetet. De flesta elever presterar bra De första kartläggningarna gjordes på Wasaskolan för två år sedan och sedan dess har ett trettiotal elever gjort proven. Modersmålslärarna samlar ihop nya elever som har kommit under den senaste månaden och gör proven med dem. Oftast blir resultaten bra. Uppgifterna är utformade för att fånga upp fonologiska svårigheter och för den som kan läsa och skriva, och som inte har dyslexi, är det lätt. När eleverna arbetar med de olika proven blir det också tydligt hur de jobbar, skriver, om de är snabba och om de lyckas hålla fokus och koncentration. Sammantaget ger det värdefull information om deras förutsättningar. De flesta elever tycker att proven består av roliga uppgifter. De gillar verkligen att få uppmärksamhet kring sitt eget språk och att få visa vad de kan. Fast för dem som inte klarar av proven är det förstås inte så roligt. De tycker att det är svårt och jobbigt. När en elev får låga poäng går specialläraren och modersmålsläraren igenom resultaten tillsam mans. Det här samarbetet med modersmålslärarna har gjort att jag har lärt mig mer om hur arabiska är upp byggt och hur svårigheter kan komma till uttryck på olika språk. Vi har fått en helt annan dialog. Tack vare kartläggningsmaterialet har vi haft diskussioner kring elever i behov av stöd, som annars inte hade blivit av. 10 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

12 Vill fånga upp alla elever Det var för drygt ett år sedan som skolan bestämde sig för att arbeta systematiskt med materialet och kartlägga alla nyanlända elever. För närvarande arbetar speciallärarna och modersmålslärarna för att även fånga upp dem som kom tidigare och som de inte har hunnit med än. Alldeles nyligen kartlade vi en pojke som har gått på skolan i ett år. Han går i tvåan nu. Hans lärare har inte sagt något särskilt om hans läs- och skrivutveckling. Hon upplever honom som klipsk men han är otroligt rastlös och har jättesvårt att sitta stilla. Den här pojken hade svårt att klara provet, berättar Ann-Kristin. Till exempel hoppade han över flera uppgifter i det prov där eleven ska skriva första bokstaven i det ord som bilden visar. I tolkningen av resultaten finns en del som talar för att han har en fonologisk osäkerhet som man inte har fått syn på tidigare. Det kan också finnas anledning att göra vidare uppföljning för att se om det även handlar om koncentrationssvårigheter. Ann-Kristin kommer att gå igenom resultaten med modersmålsläraren och tipsa henne om hur hon kan arbeta med eleven på sitt modersmål. Modersmålslärarna har inte specialpedagogisk kompetens men de kan lära sig övningar som hjälper eleven. De modersmålslärare som arbetar med kartläggningsmaterialet på vår skola tycker att det är roligt. De säger att det har gett dem nya kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och ser det som en viktig kompetensutveckling. Samarbete med klasslärarna Även klassläraren får självklart ta del av provresultaten. Sammanställningen av resultat, både för elever som klarat proven bra och för dem som har haft svårigheter, sparas alltid i elevens mapp som följer med under skoltiden. I årskurs två och tre kartläggs alla elever med bland annat ord- och bokstavs kedjor och läsförståelseövningar på svenska. Läraren för också utvecklingsscheman för eleverna. Det är bra att ha kvar resultaten från kartläggningen för att kunna jämföra om något i läs- och skrivutvecklingen inte går som tänkt. Jag har regelbundna träffar med lärarlagen och där kan vi bjuda in språksupport och modersmålslärare om vi vill diskutera stöd till enskilda elever. Vi har precis kommit igång med att arbeta med kartläggningsmaterialet på bred front och ser många fördelar. Jag märker redan att klasslärarna och övriga kollegor ser nyttan med dem. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 11

13 Lärarna samverkar för att stötta Adila När Adila kom till Sverige hade hon gått två år i skolan i Mellanöstern. Hon kunde det arabiska alfabetet men hade svårt att läsa och skriva. När klassläraren, modersmålsläraren och taloch specialpedagogen såg hur mödo samt det var för henne att tillägna sig det svenska skriftspråket gick de samman för att kart lägga svårig heterna och ta fram ett åtgärdsprogram. Adila var nio år när hon kom till Sverige tillsammans med sin mamma, pappa och flera syskon. Jag träffade Adila redan under hennes första veckor här när hon precis hade börjat i förberedelseklassen. Redan då märkte jag att hon är en positiv och social tös, säger Britta som är tal- och specialpedagog. Britta arbetar på språkcentrum som ingår i kommunens resurscentrum för elevhälsa och ambulerar mellan nio skolor i kommunen. Hon gör bland annat språkbedömningar av nyanlända elever, genomför pedagogiska läs- och skrivbedömningar och ger stöd till elever när det behövs. När Adila började här hade vi fortfarande förberedelseklasser. Dem har vi inte kvar längre eftersom vi anser att det är bättre för eleverna att tillhöra en klass på sin hemskola från början. För en del tog det bara några veckor att komma ut i en vanlig klass men Adila blev kvar i förberedelse klassen en längre tid. Det berodde på att läraren och Britta såg att hon hade svårigheter att lära sig ord på svenska och inte riktigt hade knäckt läs- och skrivkoden. Jag och läraren arbetade tillsammans med Adila för att stödja läs- och skrivutvecklingen och gav vägledd undervisning i språkljuden. Svårigheter på båda språken Enligt sin ålder skulle Adila börja i femman till hösten men eftersom det var mödosamt med läsandet och skrivandet både på arabiska och svenska fick hon börja i fyran. Hon kom till en skola med 300 elever från förskoleklass till årskurs sex. En femtedel av eleverna är flerspråkiga och det största modersmålet efter svenska är arabiska. Adila kom snabbt in i sin nya klass och pratade både svenska och arabiska med sina kompisar. Hon tyckte själv att arabiska var hennes starkaste språk. Hon berättade för mig att hon talade arabiska hemma men att hon ibland såg tvprogram på svenska, säger Britta. Adilas lärare hade haft flera elever med annat modersmål än 12 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

14 svenska och såg att Adilas utveckling avvek från den vanliga. Hennes läsning gick långsamt, var hackig och bokstäver kastades om. Hon kunde inte hålla ord i minnet och uppfattade därmed varje ord som nytt även om hon redan hade läst det flera gånger i texten. Även modersmålsläraren, som Adila träffade 45 minuter i veckan, tyckte att läsningen gick sakta. Han märkte att Adila hoppade över ord men såg att hon ändå förstod innehållet ganska bra. På skolan finns också en arabisktalande lärare som ger studie hand ledning. Hon och lärarna i svenska som andraspråk noterade samma sak. De sa allihop att Adila var positiv på lektionerna, gjorde alla uppgifter men att hon behövde mycket stöd. Vi var alltså många som såg att Adila hade det jobbigt med läsningen även om hon själv aldrig sa att något var svårt. Jag anar att hon försökte mörka sina problem, säger Britta. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 13

15 Samarbete under kartläggningen Alla som arbetade med Adila tyckte att det vore bra med en kartläggning för att få en bättre bild av hennes språk-, läs- och skrivförmåga. Den inleddes när hon precis hade börjat i femman. Först träffade jag och modersmålslärarna Adilas pappa. När vi pratade med honom fick vi veta att han och mamman hade noterat att Adilas språkutveckling var försenad jämfört med familjens andra barn. De värderade skolarbetet högt och ville hjälpa henne så mycket de kunde och såg därför positivt på kartläggningen, säger Britta. En stor fråga var om det fanns några skillnader i Adilas språkliga förmåga på arabiska och på svenska. Kartläggningen behövde därför vara utformad på ett sådant sätt att resultaten kunde jämföras. En förutsättning för att lyckas var att modersmålsläraren och jag samarbetade. Vid ett tillfälle fick Adila jobba med snabb benämning. Hon skulle säga så många ord hon kunde på en viss bokstav på tid. Först fick hon göra övningen på svenska och sedan gjorde hon samma sak på arabiska. Vi gjorde likadant med några läse-, räkne- och minnesuppgifter som syftar till att få fram elevens fonologiska förmåga. Även då fick hon först göra uppgifterna på svenska och sedan direkt efteråt på arabiska. Adila gjorde därutöver flera prov med skolans specialpedagog för att se hur hon klarade sig när det gällde stavning och läsförståelse på svenska. Kompletterande prov på arabiska hittade Britta i materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Jag hade gått en kurs på Stockholms universitet och hade fått veta att det här kartläggnings materialet fanns. Jag gav det till modersmålsläraren som gjorde proven med Adila, säger Britta. Egentligen är uppgifterna i Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning utformade för elever i lägre årskurser men det fungerade ändå. Modersmålsläraren hade aldrig tidigare gjort prov av den här karaktären men kunde i alla fall rapportera till mig hur stor andel av uppgifterna som Adila hade klarat. Låga resultat på båda språken Kartläggningen på svenska visade att Adila hade brister i sin fonologiska medvetenhet. Hon hade svårt att läsa och skriva nonsensord och att dra ihop olika ljud så att de bildar ett ord. Hon gjorde många läsfel och förväxlade tonande och tonlösa konsonanter som b och p, g och k samt u och ö. Hennes resultat var under genomsnittet när det gällde ordförståelse, hörförståelse och läshastighet av ord. Adila hade även 14 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

16 svårt med rättstavning och grammatisk förståelse och hennes ordförråd var begränsat. Det hon klarade bäst var att rabbla och skriva alfabetet, att skriva en kort text och hon klarade enklare rim. Det gick också ganska bra för henne att minnas siffer- och bokstavskombinationer och mönsterserier. Där hade hon genomsnittliga resultat. Resultatet på den arabsika kartläggningen var också lågt, om än något bättre än på svenska. De flesta av uppgifterna på arabiska fokuserar på fonologisk medvetenhet och avkodning. Adila hade problem med att utföra dem på egen hand och modersmålsläraren hade fått ställa en del stödjande frågor. Med hjälp av dem klarade hon hälften av uppgifterna. Det är ett lågt resultat som också måste ses i ljuset av att materialet är utformat för elever i årkurs två. Adila var en överårig elev i årskurs fem när kartläggningen gjordes. Beslut om åtgärder Britta säger att Adilas fonologiska svårigheter skapar problem när hon ska avkoda ord. Detta ger avtryck i de flesta uppgifter som ingår i kartläggningen och sammantaget blev bedömningen att hon har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. När kartläggningen var klar träffades alla undervisande lärare och föräldrarna för att gå igenom vad som hade framkommit. Sedan skrev specialpedagogen, Adilas klasslärare och modersmålsläraren ett åtgärdsprogram som säger att Adila ska få lyssna på texter, arbeta med förförståelse och upp följning av skriftliga arbeten och få instuderingsfrågor både på arabiska och på svenska. Syftet är att hon ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd på båda språken och få hjälp att strukturera innehåll i olika texter. Modersmålsläraren och specialpedagogen bestämde att Adila ska arbeta med läsförståelse och hörförståelse på arabiska. Britta gick in och förordade alternativa verktyg som talsyntes, talböcker och talande tangentbord. Specialpedagogens uppgift blev att arbeta enskilt med Adila utifrån Wittingmetoden som går ut på att arbeta med språkljud. Adila fick också använda övningsprogram för att skriva ord och bli säkrare på att stava dem. Alla delaktiga i Adilas utveckling Under det närmsta halvåret efter kartläggningen tog skolan initiativ till två större uppföljnings möten där Britta, föräldrarna, klassläraren, specialpedagogen, modersmålsläraren, läraren i studiehand ledning, Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 15

17 läraren i svenska som andraspråk och tolk deltog. Adilas föräldrar pratar relativt bra svenska men tolken var med för att vi skulle försäkra oss om att inga missförstånd uppstod. Vi träffades i skolans samtalsrum och alla fick berätta hur de tyckte att det gick. Därefter har avstämningarna skett kontinuerligt i det dagliga arbetet. Lärarna träffas i sina arbetslag en gång i veckan och kontakten med föräldrarna sker genom en kontaktbok eller via telefon. Modersmålsläraren, läraren som ger studiehandledning och jag är inte med när arbetslaget träffas varje vecka. Istället bokar vi in tillfällen då vi kan träffas allihop. Vi bestämmer tid långt i förväg och när vi ses går vi igenom nuläget och pratar om hur vi ska gå vidare, säger Britta. Fortsatt stöd Nu har Adila börjat i sexan. Matematik är hennes starkaste ämne men det är tveksam om hon kommer att nå målen i svenska. Hon har tillgång till alterntaiva verktyg men vill helst inte använda dem. Jag tror att hon tycker att de alternativa verktyg som finns i datorn är utpekande. En annan anledning till att hon inte vill arbeta med kompenserande program kan vara att skolans datorer tyvärr är gamla och tröga, säger Britta. Även om Adila väljer bort en del stöd har hon trots allt fått ett ökat flyt i sitt arbete. Britta berättar att Adila själv har gett uttryck för att hon känner sig mer tillfreds med sin insats och sin utveckling. En styrka är att hon är så motiverad och koncentrerar sig mycket bra. Hon tar gärna itu med uppgifter och slutför dem. Alla vi som arbetar runtomkring Adila är överens om att det är viktigt att vara observant på hennes utveckling och ge henne nya utmaningar. För att kunna arbeta framgångsrikt måste vi hela tiden hålla dialogen igång och göra parallella bedömningar av hur det går i de båda språken. Alla personer i texten har fingerade namn och uppgifter som skulle kunna avslöja elevens identitet har plockats bort. 16 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

18 Lärare och elever uppskattar proven Anna Botström är modersmålslärare i polska i Botkyrka kommun. Hon har på egen hand läst in sig på materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning och har använt proven på fyra olika skolor. Hon anser att materialet har stor potential och märker att eleverna gärna arbetar med uppgifterna. En stor fördel med Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning är att proven ger lärarna mycket information samtidigt som eleverna har roligt. Jag har jobbat med materialet under ett års tid och har gjort proven på polska med 15 elever. Alla har sagt att de vill göra mer! Även om jag ser att de har svårigheter på vissa områden tycker de ändå att det är roligt. De blir stolta och känner att de kan. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 17

19 Det säger Anna Botström som är anställd på Specialistenheten på Utbildningsförvaltningen i Botkyrka. Enheten har ansvar för modersmålsundervisning, studiehandledning, specialpedagogiskt team, särskola och lovskola för nyanlända elever som behöver studera svenska. Kommunen erbjuder modersmålsundervisning på 60 språk men än så länge är det bara Anna som har arbetat med kartläggningsmaterialet. Läst på egen hand Det var när Specialpedagogiska skolmyndigheten höll en föreläsning för modersmålslärare, om läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, som Anna fick veta att kartläggningsmaterialet fanns. Då var översättningen till svenska inte klar än men hon fick tag på den norska versionen. Eftersom hon inte hade någon att fråga fick hon försöka lära sig på egen hand. Det var svårt att läsa den tjocka lärarhandledningen eftersom jag bara hade den norska texten men jag plöjde igenom allt för att förstå syftet med materialet. För elevproven hittade jag anvisningar på polska och det underlättade mycket för mig. När hon hade fått grepp om materialet bestämde hon sig för att prova det på några elever i årskurs två. Den gruppen var lugn, stabil och trygg så jag kände att jag kunde öva på dem. Alla presterade bra och tyckte att det var roligt. Måste vara väl förberedd Efter det första tillfället stod det klart för Anna att provsituationerna kräver en del förberedelser. Första gången hade jag av en ren slump fått låna ett bra rum av specialpedagogen på den skolan. I efterhand insåg jag hur viktigt det var att jag hittade ett rum där vi kunde arbeta i lugn och ro utan att elevernas koncentration stördes. Det bör också vara snyggt och undanplockat i rummet, tavlan ska vara suddad och Anna måste ha pennor, papper och klocka redo. Dessutom är det viktigt att kunna instruktionerna utantill. Det fungerar inte om jag står och läser från papperen och verkar osäker på vad som ska göras. När jag leder proven måste jag vara genomtänkt och utstråla trygghet och säkerhet. Även eleverna bör vara lite förberedda. Anna brukar säga till dem att de ska få göra någonting roligt veckan därpå och att det handlar om att svara på frågor på polska. 18 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

20 Möter många olika elever Anna utbildade sig till skolpedagog i Polen på 1990-talet och det motsvarar ungefär en svensk skolkurator. Hon kom till Sverige i början av 2000-talet och har arbetat som modersmålslärare sedan 2004 och ger även studiehandledning på polska. Parallellt med arbetet har hon kompletterat sin utbildning och är snart behörig lärare. Det här läsåret träffar hon ett trettiotal elever som finns på fyra olika skolor i Botkyrka. Eleverna går i förskoleklass upp till årskurs nio. På de skolor där det är många elever som talar polska skapar hon åldersindelade grupper och jobbar med några elever i taget. Hon träffar dem i olika hög utsträckning eftersom skolorna satsar olika mycket på modersmålsundervisning och studiehandledning. På en av skolorna har jag tre timmars studiehandledning varje vecka med en elev. På en annan får eleverna max en timme i veckan. Samma resultat på båda språken Under det senaste året har Anna använt kartläggningsmaterialet på alla fyra skolorna där hon arbetar. Hon har på eget initiativ kartlagt 13 elever. De har inte haft uppenbara svårigheter utan Anna har sett proven som ett verktyg för att få veta mer om deras läs- och skrivkunskaper på polska rent generellt. Utöver dessa 13 elever har specialpedagogerna velat ha hjälp med två. Först gällde det en flicka i årskurs fyra. Specialpedagogen på hennes skola kontaktade mig eftersom flickan hade svårigheter som kunde tolkas som tecken på dyslexi. Hon kände inte igen bokstäver, gjorde inte paus vid punkt när hon läste och i hennes berättelser saknades en röd tråd. Flickans starkaste språk var polska och därför kändes det angeläget att hon fick göra prov även på sitt modersmål. Resultatet visade samma svårigheter på båda språken och därför fick flickan remiss till logoped för att göra en dyslexiutredning. Det var spännande för mig att se att problemen var de samma på svenska och på polska. Jag och specialpedagogen hade några korta avstämningar kring resultatet, men jag hade önskat att vi hade haft mer tid. Vi modersmålslärare är ständigt på språng mellan olika klassrum och skolor och ibland kan det vara svårt att rent praktiskt hitta tillfällen att sitta ned och prata med andra lärare. Önskar tid för samverkan kring eleverna Vid det andra tillfället då en specialpedagog ville ha hjälp att kartlägga en elev fanns möjlighet till ett tätare samarbete. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 19

21 Den eleven har nu diagnosen dyslexi och jag har fått ta del av informationen som logopeden gav i samband med utredningen. Specialpedagogen har tipsat mig om hur jag kan arbeta med tydliga instruktioner och återkoppling till eleven. Samarbetet har inneburit kompetensutveckling för mig rent yrkesmässigt. Anna ser att det finns en stor potential när det gäller kunskapsoch erfarenhetsutbyte mellan modersmålslärare, speciallärare, specialpedagoger och lärare. Genom att hjälpas åt kan vi skapa bättre förutsättningar för elever som har svårigheter. Det vore bra att hitta rutiner för hur den här samverkan skulle kunna se ut. Hon skulle också vilja ha erfarenhetsutbyte med andra modersmålslärare som använder materialet. Jag skulle vilja att mina kollegor, alltså andra modersmålslärare, lärde sig att göra kartläggningar. Det vore roligt att få visa dem materialet. Det kanske kan bli möjligt inom min tjänst eftersom jag inte enbart undervisar utan också har arbetsuppgifter som handlar om kompetensutveckling inom specialistenheten. Jag vill sprida kartläggningsmaterialet eftersom det tillför mycket och gör att vi pedagoger kan möta eleverna på ett ännu bättre sätt. 20 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

22 Arbetar med likartade prov på båda språken För att kunna jämföra en elevs språkliga förmåga på sitt modersmål och på svenska behöver eleven göra prov på båda språken. Lisa, Gun och Annika har arbetat med prov som är likvärdiga och därmed underlättar bedömningen och jämförelsen av hur eleven klarar sig på sina båda språk. Kartläggningsmaterialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning omfattar häften med elevprov på mer än tio olika språk. Proven är uppbyggda på samma sätt på alla språken, även om några uppgifter skiljer sig åt litegrann eftersom språkens struktur ser olika ut sinsemellan. Något motsvarande prov häfte på svenska finns emellertid inte. För att kunna göra jämförbara övningar på svenska måste lärare hämta uppgifter från olika håll. Lisa som ingår i det specialpedagogiska teamet på en F-3-skola, och är lärare i svenska som andraspråk, har gjort det. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 21

23 Jag och fem modersmålslärare från vår kommun gick en kurs om materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Under kursen bestämde vi oss för att samarbeta kring några elever för att prova det här arbetssättet. Modersmålslärarna fick tillgång till färdiga provhäften på modersmålen och jag fick en lista med tips på svenska prov som mäter samma saker, säger Lisa. Hon satte sig vid datorn för att beställa proven från respektive förlag men erinrade sig att hon hade sett några av de där häftena i en hög på skolan. Hon började leta i lådor och skåp och snart hade hon hittat alla de prov som rekommenderades. Kartläggning på polska Två av modersmålslärarna som gick kursen är Annika, som undervisar i polska, och Gun som undervisar i turkiska. Båda är behöriga lärare och utöver lektioner i modersmål ger de också studiehandledning. Tillsammans med Lisa funderade de över vilka elever som skulle behöva kartläggas. Lisa och Annika kom genast att tänka på en flicka. Vi hade inga misstankar om dyslexi men hon pratade ogärna polska och vi var funder samma över det. På modersmålslektionerna svarade hon helst på svenska och familjen berättade att hon var den enda i hemmet som alltid pratade svenska, säger Annika. Till mig sa hon att det var så svåra ord på polska, säger Lisa. De bestämde sig för att använda häftet med fyra prov på polska för elever i årskurs två. Det innehåller ordkedjor där eleven ska separera en räcka av bokstäver till tre ord. Därefter följer prov med gåtor, korta berättelser och instruktioner som är utformade för att pröva elevens läsförståelse och meningsförståelse. Annika såg till att hon hade en timme på sig vid provtillfället och lät även en annan polsk elev göra uppgifterna samtidigt. På så vis kunde hon jämföra de jämnåriga elevernas resultat. Motsvarande prov på svenska Därefter var det Lisas tur att låta flickan göra motsvarande prov på svenska. Lisa använde ordkedjor i ett material som heter Läskedjor. Gåtor och andra läsförståelseövningar hittade hon i Äppel och uppgifter för att pröva meningsförståelse fanns i Vilken bild är rätt? Lisa och Annika gick sedan igenom resultaten. Det var en stor fördel att sitta tillsammans och jämföra uppgift för uppgift. Annika som kan båda språken kunde avgöra hur lika uppgifterna verkligen var. I stort sett var det överens stämmande frågor men vi upptäckte att provet med gåtor var lite svårare på svenska. 22 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

24 Det fick vi ta hänsyn till i bedömningen, säger Lisa. Sammantaget hade flickan låga poäng generellt och hon presterade likartat på båda språken. Hon hade klarat sig lite sämre än den jämnåriga polska eleven. Efter kartläggningen har Lisa och Annika arbetat extra mycket med uppmuntran och bekräftelse. De vill öka flickans självförtroende så att hon törs använda polskan mer. Hon har märkt att vi samarbetar runt henne numera. Ibland säger hon en sådan där uppgift har jag gjort i svenskan också, med Lisa. Hon ser att vi bryr oss om hur det går på båda språken och hon använder faktiskt polskan allt mer, säger Annika. Materialet ger något att samarbeta runt Även Gun och Lisa har ökat sin dialog tack vare kartläggningsmaterialet. De har inlett ett sam arbete kring en pojke som talar turkiska och svenska. Han har svårt att uttrycka sig och har ett syskon med språkstörning. Därför ville vi titta närmare på hans språkliga förmåga. Pojken fick göra proven på turkiska med Gun först och sedan fick han göra motsvarande prov på svenska med Lisa. Resultaten visade att han hade svårt att läsa mellan raderna och att hans ordförråd var litet både på turkiska och svenska. Enligt tabellen i lärarhandledningen till materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning hamnade han under gränsvärdet för låga resultat. Nu när vi har fått upp ögonen för det här har vi börjat arbeta mer med ord och bild både i modersmåls undervisningen och i svenska som andraspråk. Det gör vi för att stötta utvecklingen av hans ordförråd. Kartläggningsmaterialet har gett oss något gemensamt att samarbeta runt. Vi arbetar ihop på ett sätt som inte blivit gjort tidigare, säger Lisa. Vill involvera fler Lisa, Gun och Annika planerar att göra om kartläggningarna med samma elever under nästa årskurs. Det blir ett sätt att följa upp resultaten. Helst av allt skulle de också vilja involvera fler kollegor i arbetet. På den här skolan är 75 procent av eleverna flerspråkiga. De största språken är arabiska, kurdiska, turkiska och persiska och därutöver talas ytterligare ett tiotal språk. Just nu har jag en pojke med arabiska som modersmål där jag misstänker dyslexi. Tyvärr har modersmålsläraren i arabiska inte utbildats på materialet än så vi har inte kunnat göra någon gemensam kartläggning, säger Lisa. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 23

25 Förutom att modersmålslärarna behöver utbildning behöver de också tid för samarbete. Ett hinder är att de alltid är på väg mellan olika skolor i kommunen. Gun berättar att hon träffar elever på sex skolor och Annika åker mellan nio. Det gör att vi sällan hinner sitta ned och prata med andra lärare. Men även om det inte alltid finns tid för möten så kan vi bidra ändå. Nyligen kom en mentor till mig och bad att jag skulle kartlägga en elev som hon var orolig för, säger Gun. Kartläggningen visade att eleven hade stora svårigheter på sitt modersmål. Den här informationen blev viktig både för mentorn och för specialläraren som nu har tagit initiativ till att utreda eleven. Vi modersmålslärare vill gärna bidra och ha en dialog med andra lärare. Kartläggningsmaterialet är också till stor hjälp för mig i min egen undervisning. Jag har kartlagt några elever enbart på turkiska för att själv få en bättre bild av hur de klarar sig på sitt modersmål, säger Gun. Alla personer i texten har fingerade namn och uppgifter som skulle kunna avslöja elevernas identitet har plockats bort. 24 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

26 Sammy fick göra uppgifterna som hörförståelseprov Ulrika är specialpedagog i en mellanstor kommun. När hon träffade Sammy var han en fotbolls intresserad elvaåring med stor språklig osäkerhet. Han kunde inte läsa eller skriva på sitt modersmål men Ulrika såg ändå vikten av att göra en flerspråkig läs- och skrivutredning. Sammy är 13 år och hans favoritämne är idrott. På rasterna spelar han helst fotboll och umgås med sina kompisar. När han kom till Sverige som åttaåring hade han flytt från Somalia tillsammans med sin pappa och två syskon. Mamman finns fortfarande kvar i hemlandet och familjen hoppas på att kunna återförenas en dag. När Sammy anlände till Sverige hade han inte gått i skolan tidigare och fick börja i en förberedelse klass. Det fungerade bra och Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 25

27 han fick kompisar. Efter ett år flyttade han till en vanlig klass i årskurs två. Varje vecka hade Sammy både modersmåls undervisning och studiehand ledning på somaliska. Han var mycket angelägen om att lära sig svenska men hade svårt att uttala vissa språkljud och gjorde sig inte alltid förstådd. Därför kopplades specialläraren in och Sammy fick stöd som skulle gynna hans språkutveckling. Svårt att hänga med I årskurs fyra ökar kraven på eleverna generellt i skolan. De ska läsa fler, svårare och längre texter och Sammy hängde inte med lika bra som tidigare, trots särskilt stöd i form av insatser kring ord- och läsförståelse. Elevhälsoteamet på hans skola bestämde sig för att höra av sig till kommunens stödteam där Ulrika arbetar. Jag är specialpedagog och jobbar mot 15 grundskolor i kommunen. Lärarna på Sammys skola kontaktade mig eftersom de såg behovet av att göra en läs- och skrivutredning. De ville ha en tydligare bild av vilket stöd han behövde, säger Ulrika. Lärarna berättade att lässvårigheterna även påverkade inlärningen i engelska och matematik. Han hade bland annat svårt att befästa kunskaper och att koncentrera sig. De hade också märkt att han hade besvär med att greppa pennan och att arbeta i lagom takt. Sammy är en kille som gillar när det går snabbt. Han vill lära sig men han är rädd för att göra bort sig inför sina kompisar och sina lärare. Därför skyndar han igenom en del uppgifter och undviker att be om hjälp. Möte för att få en gemensam bild Ulrika började utredningsarbetet med att kalla Sammys mentor, pappa och skolans speciallärare till ett möte. Pappan kan prata lite svenska men för att undvika missförstånd fanns en tolk med. Vi träffades för att få en gemensam bild av Sammys skolgång dittills och hans styrkor och svårigheter. Under mötet berättade pappan att han tyckte att Sammys muntliga uttrycksförmåga på somaliska var ganska bra, men att sonen hade besvär med att få ihop långa ord på svenska och hade problem med engelskan. Pappan hade också märkt att Sammy helst av allt lekte och att han behövde mycket repetition för att lära sig. Efter det här inledande mötet valde Ulrika ut prov som hon tänkte använda. Jag har tillgång till ett stort sortiment av prov på svenska för grundskoleelever i olika åldrar. Sammy gick i femman men jag förutsåg 26 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

28 att han inte skulle klara proven för den årskursen. Därför valde jag ut prov som egentligen är för elever i årskurs två och tre. Träffades vid flera tillfällen Ulrika bokade in tider med Sammy under fyra dagar i rad. På så sätt kunde hon sprida ut proven över flera tillfällen så att Sammy inte skulle behöva arbeta så långa pass. Hon träffade honom en timme åt gången och de satt i ett avskilt rum där det var lugnt och tyst. Jag brukar börja med en uppgift från UMESOL. Det är ett frågeformulär som heter Så här är jag. Frågorna handlar om hur eleven upplever sig själv i relation till skolan och skolarbetet och hur det är med kompisar. Jag visste att Sammy inte hade trivts så bra i skolan under våren men vid provtillfället hade det blivit bättre. Jag fick också veta att han helst inte ville visa upp sådant som han hade ritat eller skrivit, och att han tyckte att stavning var jättesvårt. Under den resterande tiden varvade Ulrika olika typer av uppgifter. Hon tog omväxlande övningar där Sammy skulle lyssna, skriva eller läsa. När hon var klar fick Sammy även träffa skolans speciallärare vid ett tillfälle. Då fick han göra prov som handlade om ordförråd, stavning och fri skrivning. Efteråt gick jag och specialläraren igenom resultaten och såg att stavningen verkligen var en utmaning för honom trots att proven var utformade för elever i årskurs två. Han gjorde många olika typer av stavfel. Bland annat förväxlade han både vokaler och konsonanter så att till exempel y blev i, o blev u, ä blev e och p blev b. Genomgående låga resultat Efter att ha sammanställt resultaten från de svenska proven kunde Ulrika konstatera att Sammy hade problem med att uttala vissa ljudkombinationer, ibland tappade han ord, han hade svårt med rim och så kallade nonord. Den verbala osäkerheten märktes även i hans meningsbyggnad eftersom han bytte plats på ord. Läsningen gick långsamt, han läste ofta fel och läsförståelsen var låg. När jag läste högt och han samtidigt fick följa med i texten gick det lite bättre. När han enbart fick höra en berättelse hade han svårt att återberätta innehållet. Några övningar gick ut på att Sammy skulle skriva fri text och då hade han besvär både med innehåll och med form. I en övning skulle han skriva av en text och Ulrika såg att han inte använde läsning som strategi utan istället skrev av delar av ordet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 27

29 Två saker som kan ha påverkat resultatet i flera av proven var dels att han hade så litet ordförråd, och dels att hans auditiva och visuella sekvensminne var lågt. Därutöver var hans handstil genomgående mycket osäker. Gjorde proven som hörförståelse För att kunna avgöra om Sammys problematik handlade om specifika läs- och skrivsvårigheter eller om effekter av tvåspråkig heten behövde han också göra prov på sitt modersmål. Ulrika bjöd in en modersmåls lärare som hon tidigare har samarbetat med i liknande situationer och visade honom hur han skulle göra några olika prov med Sammy. Eftersom Sammy inte hade fått lära sig läsa och skriva på somaliska bestämde vi att moders måls läraren skulle göra proven som hörförståelse, säger Ulrika. De använde två av proven ur Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Det var ett läsförståelseprov där modersmålsläraren istället läste högt för Sammy som sedan skulle kryssa i olika svarsalternativ. Den andra övningen gick ut på att se om Sammy kunde förstå en instruktion och sedan markera på rätt ställe på en karta. Därutöver använde modersmålsläraren ett ordmobiliseringsprov som består av bilder på vardagliga saker som till exempel en säng, ett träd och en fågel. Eleven ska så fort som möjligt benämna sakerna på bilderna. Provet går ut på att se hur snabb åtkomst eleven har till sitt ordförråd. Sammy hade tidigare fått göra det här provet på svenska tillsammans med mig. Resultatet var lägre än förväntat på båda språken, säger Ulrika. Sammy fick också berätta på somaliska till en bildserie, för att se om han kunde hålla en röd tråd och det kunde han. Modersmålsläraren märkte emellertid att Sammy hade glömt många ord på somaliska. Det märks att han föredrar svenska. Sammy talar svenska med sina kompisar, även med dem som kommer från Somalia, och med sina syskon. Den enda som han alltid pratar somaliska med är sin pappa, säger Ulrika. Efteråt träffades hon och modersmålsläraren för att gå igenom proven. De bedömde att Sammy hade en del svårigheter även på somaliska. I ett vanligt samtal hade han bra grammatik och ordföljden var rätt även om han talade i korta meningar. Hans ordförråd på somaliska bedömdes som mindre än hos jämnåriga, han var 28 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

30 osäker på uttalet av vissa ord men hade god hörförståelse och kunde förstå muntliga instruktioner. Sammy hade också fått göra en syn- och hörselkontroll hos skolsköterskan innan utredningen började och den var utan anmärkning. Åtgärder för att ge stöd Stödteamets utredning visade att Sammys fonologiska förmåga var nedsatt både när det gäller ljud segmentering och ljudsyntes och att han hade svårigheter på båda sina språk. Därför konstaterades svårigheter av dyslektisk karaktär. Jag träffade Sammys pappa, tillsammans med en tolk, för att gå igenom resultaten. Vi kom överens om att låta skolläkaren skicka en remiss till logoped för att undersöka Sammys språkliga förmågor närmare. Sedan fick mentorn, specialläraren och modersmålsläraren ta del av utredningens resultat. Samman taget ledde det till att Sammys åtgärdsprogram reviderades. Bland annat började special läraren arbeta med ominlärning och använde då en multisensorisk läsinlärningsmetod i sju steg. Grundidén i metoden är att träna fonologisk medvetenhet och läsinlärning parallellt. Specialläraren inhandlade också en Toobaloo en hörlur i plast som man pratar i och samtidigt hör sin egen röst som ett hjälpmedel för att arbeta med de ljud som Sammy hade svårt för. Han fick prova Daisy-spelare men eftersom hans ordförråd är så litet räcker det inte med att lyssna utan han behöver också någon att diskutera texter och textinnehåll med. Därför har lärarna i svenska och modersmålsläraren arbetat systematiskt med att öka hans ordförråd, säger Ulrika. Sammy fick också ha svenska som andraspråk i mindre grupp och extra matematik under årskurs fem. Går i mindre grupp Sammy har nu bytt skola och Ulrika följer hans utveckling där. Han läser alla sina teoretiska ämnen i en mindre grupp som består av elever med annat modersmål än svenska. Därutöver får han enskild undervisning av specialläraren. Sammy har också modersmålsundervisning en timme per vecka och studiehandledning en timme per vecka. Skolan har ett visst samarbete med modersmålsläraren men organisatoriska svårigheter gör att det finns en del övrigt att önska, säger Ulrika. För fyra månader sedan konstaterade logopeden att Sammy har en ospecificerad störning av sin tal- och språkutveckling som kommer Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 29

31 till uttryck genom nedsatt språkförståelse och brister i ordförrådet. Logopedens utredning bekräftade också dyslexin. Sammy kommer inte att uppnå alla kunskapsmålen just nu men han gör framsteg. Han är stark muntligt och har utvecklats mycket på det området. Han har tillgång till talsyntes och rättstavnings program på dator, Daisy och ett fickminne som han försöker bli bekväm med att använda. I provsituationer har han även möjlighet att få anpassningar som till exempel extra tid, läshjälp och att få göra vissa moment muntligt eller på annat sätt. För honom är det fortfarande lite känsligt att han behöver särskilt stöd men han säger att han trivs på sin nya skola, säger Ulrika. Alla personer i texten har fingerade namn och uppgifter som skulle kunna avslöja elevens identitet har plockats bort. 30 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten

32 I Sundsvall görs kartläggningar enligt en inarbetad modell Sundsvalls kommun har arbetat med Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning sedan Materialet har använts på flera skolor, olika språk och även med gymnasieelever. Sedan några år finns en arbetsmodell för läs- och skrivutredningar för flerspråkiga elever. Modellen används i hela kommunen. När ett lärarlag på någon av Sundsvalls kommunala skolor märker att en flerspråkig elev inte kommer vidare i sin läs- och skrivutveckling ska lärarna kontakta sin rektor och ärendet ska tas upp av hälsoteamet. Rektorn ska i sin tur höra av sig till kommunens centrala stödoch utvecklingsteam där jag arbetar med inriktning på flerspråkiga elever, säger Britt Wahlström-Ståhl. Hon är utbildad lärare i svenska som andraspråk och förutom deltidstjänsten på Stöd- och utvecklings teamet är hon även speciallärare och talpedagog på Sundsvalls gymnasium. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning exempelsamling 31

33 När Britt får ett samtal från en rektor börjar hon med att fråga hur länge eleven har gått i skolan i Sverige. Efter många års arbete har jag kommit fram till att eleven bör ha gått i svensk skola i minst två år innan det finns anledning att tro att svårigheterna beror på något annat än bristande kunskaper i andraspråket. Britt försäkrar sig också om att skolan har gjort en kartläggning av elevens läs- och skrivfärdigheter på svenska. Den kartläggningen ska vara klar innan jag kommer ut till skolan och det är den oftast. Speciallärarna och specialpedagogerna har inarbetade rutiner och gör ett mycket bra jobb. Elevens bakgrund När Britt har fått en beställning från en rektor börjar hon med att träffa eleven som det gäller. En av de första sakerna jag tar reda på är om han eller hon överhuvudtaget kan läsa på sitt moders mål. Vid flera tillfällen har det visat sig att eleven inte kan det. Britt frågar också om tidigare skolgång. När jag började jobba med det här nöjde jag mig om eleven sa att han eller hon till exempel hade gått sex år i skolan i sitt hemland. Efter ett tag började jag ställa följdfrågor. Det händer ganska ofta att elever har gått i skolan en dag i veckan under sex år, eller kanske bara en gång i månaden. En del har enbart gått i koranskola och det ger helt andra kunskaper. I sådana lägen är det prioriterat att få eleven motiverad att gå på modersmåls undervisningen och utveckla sitt förstaspråk. Genom att göra det kan inlärningen av andraspråket automatiskt få en skjuts. I de fall där eleven har haft en bra skolgång i sitt hemland, och har gått i svensk skola i minst två år, och ändå inte kommer vidare i sin läs- och skrivutveckling finns anledning att göra en kartläggning av hur modersmålet fungerar. Kopplar in modersmålsläraren Nästa steg är att Britt kontaktar Modersmålscentrum där kommunens 65 modersmålslärare är anställda. De undervisar i 50 olika språk. Hon träffar den utvalda modersmålsläraren och går igenom vad som ska göras och varför. När proven ska genomföras sitter jag själv alltid med. Då ser jag om eleven har svårt att förstå instruktionerna och om modersmålsläraren pratar mycket med eleven. Ofta frågar jag vad som sägs. Fick 32 Flerspråkig kartläggning exempelsamling Specialpedagogiska skolmyndigheten