Å R S R E D O V I S N I N G 12 20

Transkript

1 2012 ÅRSREDOVISNING

2 FOTO OMSLAG: MAGNUS ARONSON, MATS ÅSMAN OCH ISTOCKPHOTO

3 Innehåll Årsredovisning Stockholms stift 2012 Förvaltningsberättelse 4 Svenska kyrkan 4 Stockholms stifts förtroendemannaorganisation 4 Stiftskansli 5 Personal 5 Resultat och ställning 5 Målkapital 5 Flerårsöversikt 6 Väsentliga händelser under året 7 Väsentliga händelser efter årets utgång 8 Finansiella instrument 8 Framtida utveckling 8 Miljöinformation 9 Förvaltade stiftelser 9 Förslag till behandling av årets resultat 9 Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Tilläggsupplysningar 13 Redovisningsprinciper 13 Intäktsredovisning 13 Materiella anläggningstillgångar 13 Finansiella instrument 14 Noter 15 Stiftsstyrelsens underskrift 21 Revisionsberättelse 22 Årsredovisning Prästlönetillgångar i Stockholms stift 2012 Förvaltningsberättelse 25 Bakgrund 25 Väsentliga händelser under Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 29 Definitioner 29 Förslag till vinstdisposition och utdelning 30 Flerårsöversikt 31 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 34 Tilläggsupplysningar 35 Redovisningsprinciper 35 Finansiella instrument 35 Noter 36 Stiftsstyrelsens underskrift 41 Revisionsberättelse 42

4 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Årsredovisning Stockholms stift 2012 Stiftsstyrelsen för Stockholms stift ( ) avger härmed årsredovisning för år Förvaltningsberättelse Svenska kyrkan Svenska kyrkan är ett trossamfund vars grundläggande arbete utförs av drygt församlingar runt om i Sverige, men även på flera platser i utlandet. Svenska kyrkans församlingar delas in i pastorala områden vilka samlas i 13 stift. Varje stift leds av en biskop och har fått sitt namn efter biskopssätet. Stiften är indelade i pastorat, vilka vart och ett omfattar en eller flera församlingar. Kyrkoordningen är Svenska kyrkans regelverk. Varje församlings grundläggande uppgift är enligt kyrkoordningen att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. För varje församling finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn. Enligt lagen om Svenska kyrkan och kyrkoordningen är stiftens huvuduppgift att ge råd och stöd till församlingarna och se till att deras verksamhet följer kyrkoordningen. Stiften har också omfattande förvaltande uppgifter som fullgörs enligt kyrkoordningens regler. Svenska kyrkans prästlönetillgångar förvaltas av stiften. Stiften ska också säkerställa nödvändig fortbildning för de anställda inom Svenska kyrkan. Svenska kyrkan är en demokratisk organisation. I kyrkovalet, som hålls vart fjärde år, tredje söndagen i september, väljs ledamöter genom direktval till kyrkofullmäktige på lokalnivå, till stiftsfullmäktige på stiftsnivå och till kyrkomötet på riksnivå. Kyrkovalet 2013 äger rum den 15 september. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande instans och utser i sin tur kyrkostyrelsen. Svenska kyrkans nationella nivå har sitt kansli i Uppsala. Stockholms stifts förtroendemannaorganisation Stiftsfullmäktige beslutar i ärenden som rör mål och riktlinjer för stiftsorganisationens verksamhet, budget, bokslut, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor. Stiftsfullmäktige har också till uppgift att besluta om verksamhetsformer, organisation och val av ledamöter och revisorer till stiftsstyrelsen samt ledamöter till domkapitlet, tillsynsorgan för präster och diakoner. Under mandatperioden består Stockholms stiftsfullmäktige av 91 invalda ledamöter som representanter för stiftets 61 territoriella församlingar och två icketerritoriella stiftstäckande församlingar, Finska och Tyska. Stiftsfullmäktige höll sina två ordinarie sammanträden under året i maj och november Stiftsstyrelsen är stiftsfullmäktiges beredande och stiftets verkställande organ och har till uppgift att stödja församlingarna i deras arbete samt främja församlingslivets utveckling. Stiftsstyrelsen leder och samordnar stiftets förvaltning. I det beredande arbetet yttrar sig stiftsstyrelsen i ärenden som ska handläggas av stiftsfullmäktige och verkställer beslut fattade av stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsen höll sju sammanträden under Stiftsstyrelsen består av biskop Eva Brunne som ordförande samt 12 ledamöter, med domprosten som ersättare för biskopen samt 12 ersättare för ledamöterna. Stiftsstyrelsen fördelar sina uppdrag på 5 förberedande utskott; arbetsutskottet, verksamhetsutskottet, ekonomiutskottet, egendomsutskottet och valutskottet. Arbetsutskottet består av biskopen, Eva Brunne, som ordförande samt 4 ledamöter med 4 ersättare. Sju sammanträden hölls under Verksamhetsutskottet består av 5 ledamöteroch 5 ersättare, med Björn Falkeblad (M) som ordförande. Åtta sammanträden hölls under Ekonomiutskottet består av 3 ledamöter, med Klas Weidstam (M) som ordförande. Sex sammanträden hölls under Egendomsutskottet består av 7 ledamöter och 7 ersättare, med Inger Olsson Blomberg (M) som ordförande. Utskottet ansvarar för förvaltning av stiftets prästlönetillgångar. Sju sammanträden hölls under Valutskottet består av 10 ledamöter, med Lena Malm (S) som ordförande. Ett sammanträde hölls under

5 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Domkapitel Tillsynsorgan för präster och diakoner som består av 7 ledamöter. Biskop Eva Brunne är ordförande och domprosten är vice ordförande. En präst eller diakon väljs av präster eller diakoner i stiftet samt en präst som ersättare för biskop och domprost. Övriga ledamöter väljs av stiftsfullmäktige, varav en måste vara domare. Domkapitlet har under året haft 12 sammanträden. Stiftskansli Arbetar med främjande och tillsyn av församlingsverksamheten. Biskopen är högsta ansvariga för såväl kansliet som organisationen. Kansliorganisationen består av två avdelningar, utvecklingsavdelningen och förvaltningsavdelningen, samt en liten stödfunktion till biskopen för ämbetsfunktioner. Utvecklingsavdelningen ansvarar för främjandeinsatser i enlighet med kyrkoordningens föreskrifter. Förvaltningsavdelningen har övergripande ansvar för organisationen, ekonomi och juridik, domkapitelsfrågor samt förvaltningen av prästlönetillgångarna. Den beslutade organisationsförändringen 2011 med bildandet av ett antal team har genomförts under 2012 med gott resultat. Personal Stiftet tillämpar Svenska kyrkans kollektivavtal. Det innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar, bland annat tjänstepensionsförsäkringar, sjukförsäkringar samt arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid uppsägning på grund av arbetsbrist och ett utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning. Stiftet har därutöver upprättat olika typer av policys för exempelvis jämställdhetsarbetet. En personalhandbok finns på stiftets intranät. Stiftsstyrelsen har för stiftsorganisationen fastställt mål för arbetsmiljön och jämställdhetsarbetet. Som en del i stiftets Handlingsplan för mångfald och jämställdhet har nya riktlinjer för kompetensutveckling tagits fram och en kartläggning av personalens grundkompetens har påbörjats under året. Varje nyanställd får ett personligt utformat introduktionsprogram under de två första veckorna. Därutöver inbjuds alla nyanställda att delta i stiftets nya program för ledarskapsutveckling, en fyra dagars utbildning utspridd över en termin. Resultat och ställning Årets resultat efter finansiella poster visar ett överskott på 21 Mkr (19,2 Mkr). Det egna kapitalet uppgår vid årsskiftet till 149 Mkr (128 Mkr). Stiftet har erhållit ekonomisk utjämning på totalt 34,1 Mkr (32,4 Mkr) varav 5,2 Mkr (5,2 Mkr) från prästlönetillgångarna. Stiftet har lämnat totalt 22,7 Mkr (22,4 Mkr) i ekonomisk utjämning till församlingar och organisationer, vilket är 0,3 Mkr mer än år Personalkostnaderna uppgår till 48,3 Mkr (55 Mkr). Medelantalet anställda har ökat till 75 från 73 under Minskningen av personalkostnader mellan 2011 och 2012 beror till stor del på avvecklingen av verksamheten på Graninge stiftsgård, lägre debiteringar av pensionspremier från Kyrkans pensionskassa, Fora, Collectum och Alecta samt stora återbetalningar av tidigare års pensionspremier (0,6 Mkr från Kyrkans pensionskassa och 1,4 Mkr från Fora avseende 2007 och 2008). Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det 84 anställda fördelade på 80 helårstjänster. Soliditeten 2012 uppgår till 88 % (86 %). Det budgeterade överskottet för 2012 var 0,1 Mkr (1,4 Mkr). Årets resultat uppgår till 21 Mkr (19,2 Mkr). Målkapital Stiftets mål för det egna kapitalets storlek uppgår till 60 Mkr. Stiftets egna kapital överstiger fastställt målkapital med 89 Mkr. 5

6 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar Tillhöriga per den 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel invånare) 57% 58% 60% 61% 63% Kyrkoavgift % 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Medelantalet anställda (se text ovan) Intäkts- och kostnadsanalys (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Förändring av ändamålsbestämda medel Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Skatt på näringsverksamhet Årets resultat Kyrkoavgift (tkr) varav slutavräkning (tkr)* Personalkostnader/verksamhetensintäkter (%) 38% 42% 46% 46% 46% Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) 1% 1% 1% 1% 1% Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) Eget kapital (tkr) Soliditet (%) 88% 86% 78% 80% 74% Värdesäkring av eget kapital (%) 16% 18% 10% 22% 7% *Se Redovisninsprinciper, Kyrkoavgift, för förklaring. Nyckeltalsdefinitioner Kyrkoavgift (%) Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Personalkostnader / verksamhetsintäkter (%) Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Soliditet (%) Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). Värdesäkring av egna kapitalet (%) Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. 6

7 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Väsentliga händelser under året STIFTSFULLMÄKTIGE beslutade att behålla samma kyrkoavgift på 3 öre som gällt sedan Under året har stiftsfullmäktiges mål varit att genomföra informationsinsatser vid stiftsfullmäktiges sammanträden för att bredda kunskapen om stiftets verksamhetsområden inom främjande, tillsyn och förvaltning samt anordna öppna frågestunder, där ledamöter och ersättare kunde ställa frågor om verksamheten till inbjudna representanter från olika personalgrupper. Stiftsfullmäktige har under året fattat beslutgenom delegation till stiftsstyrelsen om försäljning av Graninge Stiftsgård, fastigheterna Kil 1:5 och Kil 1:43 i Nacka kommun. Stiftsfullmäktige har också besvarat två motioner. Motion från Miljöpartister i Svenska kyrkan angående riktlinjer för nattvardsbröd och nattvardsvin samt motion från Miljöpartister i Svenska kyrkan angående tillgänglighet av protokoll på stiftets hemsida. Därutöver har sedvanliga beslut fattats angående fastställande av årsredovisning och budget. Information från stiftskansliet har lämnats angående förslag till ny kyrkohandbok samt om biskopens visitationer. STIFTSSTYRELSEN har under året fattat beslut om avvecklingsprocessen av Graninge stiftsgård samt beslut om att ta Graninge kyrka ur bruk. Styrelsen har också under året utsett ny domprost i Stockholms domkyrkoförsamling. Vidare använder stiftsstyrelsen en checklista för barnkonsekvensanalys vid alla styrelsebeslut. Stiftsstyrelsen har under året fattat beslut om utdelningar av stiftets medel i form av verksamhetsbidrag, organisationsbidrag, projektbidrag och kyrkobyggnadsbidrag. Därutöver har stiftsstyrelsen fattat beslut om fördelning av riktat församlingsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning. Under våren 2012 genomfördes upphandling av nya kapitalförvaltare och stiftsstyrelsen beslutade att, beträffande Prästlönetillgångar, dela kapitalet i tre lika delar mellan förvaltarna Cliens, Lancelot Asset Management AB och DNB NOR Asset Management AB, samt att stiftets kapital ska fördelas lika i två delar mellan Cliens och Lancelot Asset Management AB. Beslut har under året fattats om ändrad församlings- och pastoratsindelning på Kungsholmen och Essingeöarna avseende Essinge, Kungsholms och S:t Görans församlingar. Den nybildade församlingen heter Västermalms församling. Vidare har beslut fattats om att föra Lidingö församling till Solna kontrakt från Östermalms och Lidingö kontrakt. Beslut om ändring av församlings- och pastoratsindelningen mellan Brännkyrka, Hägersten och Enskede-Årsta församlingar har fattats såtillvida att stora delar av Årstafältet läggs till Enskede-Årsta församling. Justering i kontraktsgränsen har också gjorts. Arbetsutskottets ordinarie ledamöter har under året haft fortsatt dialog med församlingarna på Norrmalm med anledning av stiftsstyrelsens beslut gällande den fortsatta processen kring församlingsstrukturer i innerstaden. Stiftsstyrelsen har tillsammans med egendomsutskottet arbetat vidare med ärendet gällande en gemensam markförvaltning för samtliga Svenska kyrkans prästlönetillgångar. Stockholms stift har hittills lämnat en beställning på uppdrag att för valta skogen till det gemensamma markförvaltningsbolaget. Stiftet deltar i en stiftsgemensam arbetsgrupp som arbetar med att bereda ett förslag till organisation för ett gemensamt markförvaltningsbolag. Stiftet har utsett två förtroendevalda att ingå i en styrgrupp för det gemensamma markförvaltningsbolaget för stiftens prästlönetillgångar. Stiftsstyrelsen har genom styrgruppen för samverkansprojektet fattat beslut om nya prioriterade satsningar inom administrativ samverkan och det grundläggande uppdraget. Till internationell diakoni har stiftsstyrelsen givit bidrag om 175 tkr till fredsbyggande i Södra Sudan, 175 tkr till Augusta Viktoriasjukhuset och 150 tkr till de fattigaste i Bangladesh. Stiftsstyrelsen har under året beslutat att styrelsens handlingar ska distribueras och hanteras digitalt, med hjälp av läsplattor. Stiftsstyrelsen genomförde under hösten, tillsammans med domkapitlet, en resa i Luthers fotspår. Under året har stiftsstyrelsen behandlat och avgivit fyra remissyttranden till kyrkostyrelsen: Remiss angående nytt kapitel i kyrkoordningen om ekumenik Remiss angående översättning av trosbekännelsen Remiss på förslag till föreskrifter angående verkställighet av 4 kap lagen (1988:959) om kulturminnen m m Remiss angående förslag till reviderade villkor för kyrkoantikvarisk ersättning Vidare har stiftsstyrelsen, under året, lämnat synpunkter på promemoriorna - Om vigselförordnanden - Barnkonsekvensanalys - Vissa ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om ändringar i indelningsärenden - Särskilda utjämningsavgiften 7

8 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Ny bestämmelse om förvaltningen av prästlönetillgångar DOMKAPITLET som, tillsammans med biskopen, utövar tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter samt över stiftets verksamhet, ska fullgöra sina uppgifter självständigt i enlighet med kyrkoordningen. Därutöver prövar domkapitlet behörigheten av sökande och avger yttranden innan någon anställs som präst eller diakon. Domkapitlet är också överprövningsinstans i vissa frågor enligt kyrkoordningen. I maj 2012 träffades stiftsjurister och domarledamöter från samtliga stift i Stockholm för att diskutera processer och rutiner i anmälningsärenden. Anledningen var ärkebiskopens beslut 2011 att inventera ärenden där misstanke om sexuella övergrepp av präst eller diakon förelegat och där domkapitlet haft anledning att ta ställning till eventuell disciplinpåföljd. Inventeringen berörde även hur anmälningsärenden handläggs. Stockholms stift var även i september 2012 värd för kyrkojuristernas årliga träff. Vad gäller domkapitlets löpande arbete, uppgick antalet diarieförda ärenden år 2012 till 212 stycken, vilket är en ökning med sju ärenden i förhållande till Domkapitlet behandlade tio tillsynsärenden, sex anmälningsärenden gällande präster och inga anmälningsärenden gällande diakoner. Under året sammanträdde domkapitlet vid 12 tillfällen. Vid 2 av dessa tillfällen, examinerade domkapitlet 15 präster och 5 diakoner vid prästoch diakonexamen. Väsentliga händelser efter årets utgång Avvecklingsprocessen och försäljningen av Graninge stiftsgård pågår och planeras vara klar 30 april Arbetet med Mötesplats Stockholm pågår och inriktningsbeslut planeras fattas under hösten 2013 angående strategi för en ny kyrklig mötesplats i Stockholm. Stiftets satsningar inom administrativ samverkan kommer att fortsätta och stiftet satsar mer på att delta i samlingar och ställa våra erfarenheter till förfogande för nationell nivå och andra stift. Stiftskansliet går med i den gemensamma ITplattformen, GIP, i maj Finansiella instrument Stiftet gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument. En ny finanspolicy antogs av stiftsfullmäktige i juni Riktlinjer för kapitalförvaltning regleras i ett av stiftsfullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under 2011 och innehåller, bland annat, etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. De etiska kriterierna justerades under Enligt placeringspolicyn ska normalläget i portföljen vara 30 % svenska aktier, 30 % utländska aktier, 30 % svenska räntebärande och 10 % alternativa placeringar. Stiftets diskretionära förvaltning handhas sedan av Cliens och Lancelot till följd av ovannämnda upphandling. Swedbank AB ansvarar fortfarande för stiftets likvida bankmedel och kortfristiga placeringar. Vid utgången av 2012 hade stiftets långfristiga värdepappersportfölj ett bokfört värde på 100 Mkr (75 Mkr). Marknadsvärdet på portföljen var 102,2 Mkr (75,2 Mkr) varav svenska aktier 29,8 Mkr, utländska aktier 24,5 Mkr, räntebärande papper 21,4 Mkr, alternativa placeringar 6,1 Mkr och likvida medel 20,4 Mkr. Stiftet investerade i en fastighet i Gamla stan år 2003 med ett anskaffningsvärde på 17,4 Mkr för att sprida risktagandet i portföljen av finansiella tillgångar. Fastigheten förvaltas av Fastighetsägarna Stockholm AB. Framtida utveckling Plan Plan Förändring 2013 jämfört med 2012 i % Kyrkoavgift ,4 % Stiftet följer löpande prognoser gällande utvecklingen av kyrkoavgiften. För 2013 är kyrkoavgiften preliminärt förskotterad till 75,8 Mkr (74,3 Mkr). Tillkommer gör dock slutavräkningen för 2011 på 2,4 Mkr varav siffran ovan. Kyrkoavgiften fortsätter att vara relativt stabil på nivåer runt 77 Mkr även under åren 2014 och Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos från februari 2013 ger smärre uppjusteringar av skatteunderlagets utveckling under åren och nedjusteringar åren , dels på grund av pensioner, dels löner. Utträdesfrekvensen beräknas inte heller öka drastiskt, varför stiftets prognos generellt sett koncentreras till att analysera nedgången i sysselsättning och medlemmarnas inkomstutveckling. 8

9 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Mellan år 2013 och 2014 beräknas tillhörigheten minska med ca 1,0%. Andelen kyrkotillhöriga i stiftet beräknas 2013 uppgå till 56%. Miljöinformation Stiftet bedriver inte någon, enligt miljöbalken, tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Stiftsfullmäktige har antagit en miljöpolicy för stiftet. Stiftskansliets lokaler blev under våren 2009 miljöcertifierade enligt Svenska kyrkans miljödiplomering steg 1. Stiftskansliet fortsätter arbetet mot nästa nivå. Stiftsorganisationen har köpt andelar i Kyrkvinden motsvarande stiftets årsförbrukning av el. Prästlönetillgångarna, skogsförvaltningen, är sedan 2001 FSC-certifierad. FSC är en förkortning för Forest Stewardship Council, en oberoende internationell skogscertifieringsstandard. Det som särskilt utmärker FSC-standarden är att den på ett unikt sätt uppmuntrar till ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Att vara en FSC-certifierad skogsförvaltning innebär inte bara ett ansvarstagande nationellt utan står kanske i högre grad för en internationell solidaritetshandling. Förvaltade stiftelser Stiftet förvaltar nio stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om tkr ( tkr) enligt nedan. Eget kapital tkr Augusta Ramsays stiftelse för välgörande ändamål Stockholms stifts stiftelse för behövande präster med flera Stockholms stifts stiftelse för behövande Soopska stiftelsen Fredrik Thalins stiftelse Elin och Ale Sahlins stiftelse Hulda Björklunds stiftelse Lorentz stiftelse för Runö kyrka i Estland Stiftelsen Gustaf Vasagården* För samtliga stiftelser har förvaltningsavtal upprättats med Kammarkollegiets fondbyrå som placerar medlen i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortium. *Förvaltningsuppdraget för Stiftelsen Gustaf Vasagården tillkom under Förslag till behandling av årets resultat Årets resultat är ett överskott på 21Mkr (19,2 Mkr). Stiftsstyrelsen föreslår stiftsfullmäktige att årets överskott överförs till balanserat resultat. 9

10 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Resultaträkning tkr Not Verksamhetensintäkter Kyrkoavgift Erhållen ekonomisk utjämning Nettoomsättning stiftsgård Erhållna gåvor och bidrag Verksamhetsbidrag Övriga verksamhetsintäkter Förändring lager, produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbeten 0-20 Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Lämnad ekonomisk utjämning Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader, inklusive rekrytering, sjukvård, utbildning, försäkring Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Förändring av ändamålsbestämda medel Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar 7 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter -5-4 Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT

11 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Balansräkning TILLGÅNGAR tkr Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappers innehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Ändamålsbestämda medel Avsättningar Avsättning för pensionskostnader Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 11

12 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten tkr Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar Ökning/minskning av avsättningar Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet - - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital och ändamålsbestämda medel Kassaflöde från förändring av rörelsekapital och ändamålsbestämda medel Minskning/ökning av kortfristiga fordringar och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning av ändamålsbestämda medel Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Förvärvav finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar Belopp vid årets slut

13 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR). Kassaflödes analysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redo visningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kyrkoavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år. Därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Erhållna gåvor Erhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde. För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KREDs rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda medel. Se vidare under rubriken Ändamålsbestämda medel. En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål. Erhållna bidrag Erhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av bidrag av likvida me del till ideella föreningar och registrerade tros samfund från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas. Byggnader 50 år (2 %) Hyreshus 33 år (3 %) Ekonomibyggnader 33 år (3 %) Mark Avskrivs ej Konst Avskrivs ej Specialbeställda och designade möbler 25 år (4 %) Byggnads- och markinventarier 15 år (6,67 %) Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år (20 %) Data- och teleutrustning 3 år (33,3 %) Inventarier, maskiner, möbler och verktyg 5 år (20 %) Prästkläder 3 år (33,3 %) Inventarier av mindre värde (< ½ prisbasbelopp, 2012 = kr) skrivs av direkt. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. 13

14 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Finansiella instrument Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet. Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel redovisas enligt KREDs rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, ska ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkning har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap 3 och 3 kap 4 3 st. Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska kyrkan att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar stiftets in- och utbetalningar hänförlig till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. Kortfristiga placeringar klassificeras som likvida medel. Omräkning av utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs vilket är växelkursen på balansdagen. Skatt Inkomstskatt är skatt som grundas på näringsverksamhetens skattepliktiga resultat. Aktuell skatt redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i årets resultat. Varulager Varulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in, först-ut-principen. Nettoförsäljningsvärdet är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. 14

15 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Noter Not 1 Erhållen och lämnad ekonomisk utjämning Erhållen ekonomisk utjämning Stiftsbidrag Utjämningsbidrag Prästlönetillgångar Lönebidrag (lettisk präst, religionsdialog, engelskspråklig verksamhet) Summa Lämnad ekonomisk utjämning Organisationsbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Domkyrkoförsamlingen Studentprästbidrag Kontraktprostarvode Kyrkobyggnadsbidrag Övriga bidrag till församlingar och närstående organisationer Bidrag till enskilda Summa Inom Svenska Kyrkan finns ett ekonomiskt utjämningssystem där medel omfördelas med syfte att bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen. Not 2 Intäkternas fördelning Nettoomsättning stiftsgården Graninge Kost och logi stiftsgård Övrig varuförsäljning 1 11 Hyresintäkter Summa Verksamhetsbidrag Erhållet riktat församlingsbidrag (bl a samverkan, kommunikation och fastighetsprojekt) Erhållet kyrkoantikvariskt bidrag (Citybaneprojektet) Summa Övriga verksamhetsintäkter Utbildning Uthyrd personal, varav till Prästlönetillgångarna tkr (1 993 tkr) Hyresintäkter Atlas Övriga intäkter Summa Not 3 Erhållna gåvor och bidrag Gåvor Stiftskollekter till egen verksamhet Summa

16 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Not 4 Övriga externa kostnader, inklusive arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Övriga externa kostnader Lokalkostnader Hyra tillfälliga lokaler Fastighetskostnader Hyra av anläggningstillgångar Förbrukningsinventarier/-material Reparation och underhåll Frakter och transporter Resekostnader förtroendevalda och personal Reklam och PR Övriga verksamhetskostnader Kontorsmateriel och trycksaker Tele och post Försäkringar/övriga riskkostnader Förvaltningskostnader Revisionsarvode * Övriga externa tjänster Övriga externa kostnader Summa Kvalificerade revisorer Ernst & Young, revisionsuppdrag Ernst & Young, övriga uppdrag 0 0 Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag 0 0 Summa *Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankommer på stiftets revisorer att utföra, rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter samt verksamhetsrevision enligt kyrkoordningen. Allt annat är andra uppdrag. Not 5 Personal Stiftet tillämpar Svenska kyrkans kollektivavtal. Det innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar, bl a tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning, m m. Stiftet har även upprättat olika typer av policys för t ex jämställdhet. Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, kr ( kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Under året har personal motsvarande 2,5 tjänster (2,5) hyrts ut till Prästlönetillgångar i Stockholms stift. Könsfördelning i stiftsstyrelsen Kvinnor 50% 50% Män 50% 50% Löner, arvoden och andra ersättningar (ej rekrytering, utbildning, sjukvård, försäkringskostnader) Ledamöter i stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och nämnder Anställda Summa

17 STOCKHOLMS STIFT ORG NR I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, kr ( kr). Stiftet har betalat ut sådan ersättning med totalt tkr (1 582 tkr), vilket inte har tagits med i uppgiften om löner och andra ersättningar. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Ersättning till stiftsstyrelsens ordförande Ingen ersättning i form av arvode har utgått till ordföranden i stiftsstyrelsen, tillika stiftets biskop. Biskopen har däremot erhållit sin lön, vilken är lika för alla tretton biskopar, samt bostadsförmån för biskopsvåningen med totalt 979 tkr (944 tkr). Pensionskostnader och andra sociala avgifter * Pensionskostnader, anställda Andra sociala avgifter enligt lag och avtal Summa * 2012 års pensionskostnader för anställda har minskats med tkr på grund av återbetalning från Fora AB av debiterade premier för 2007 och Löneskatt utgår inte på beloppet. Även Kyrkans pensionskassa återbetalade 540 tkr som rättelse av tidigare års debiteringar. Stiftet har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Av totala löner, andra ersättningar, pensionskostnader och andra sociala avgifter, ingår personalkostnader för att förvalta stiftets prästlönetillgångar med tkr (1 993 tkr). Dessa kostnader har debiterats prästlönetillgångarna och finns redovisade under övriga verksamhetsintäkter. Not 6 Ändamålsbestämda medel (KREDs rekommendation Redovisning av ändamålsbestämda gåvor) Ingående balans enligt fastställd balansräkning Årets förändring Belopp vid årets utgång Fördelning per ändamål Stockholms stifts ungdomsledarstipendium Flyktingmedel 1 72 Ungdomsverksamhet Graninge 0 6 Teckenspråk Lettiska kvinnor Övriga kollektmedel 9 11 Belopp vid årets utgång Not 7 Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Utdelning Berling Media AB, Kyrkvinden m fl 4 2 Utdelning aktier, obligationer Realisationsvinst/-förlust vid försäljning av värdepapper Återföring av nedskrivning av Talenten Räntefond Mega Summa finansiella intäkter Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor Realisationsvinst/förlust vid försäljning av andelar Summa övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Räntor -5-4 Summa räntekostnader och liknande resultatposter -5-4 Resultat från finansiella investeringar

18 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Not 8 Byggnader och mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 9 Inventarier, verktyg och installationer Inventarieförteckning finns. Egendomsförsäkring är tecknad med Länsförsäkringar. Särskild försäkring finns för biskopskors. Bergvärme Graninge Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Stiftskansli Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Avyttringar och utrangeringar 0-44 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar 0-44 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Graninge Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Utgående bokfört värde totalt

19 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Not 10 Värdepappersinnehav Nominellt Anskaff- Bokfört Marknadsvärde Långfristiga värdepappersinnehav Antal Kr/ st värde ningsvärde värde 2012 Berling Media AB Boo Energi Ekonomisk förening Kyrkans Försäkring AB Kyrkvinden Kooperativ ek för Stockholm Fair Trade Shop AB i konkurs Aktier svenska bolag Aktier utländska bolag Räntebärande värdepapper Alternativa placeringar Likvida medel hos förvaltare Summa långfristiga värdepappersinnehav Kortfristiga placeringar Robur fasträntekonto 3 månaders bindning Summa Summa värdepappersinnehav Förändring av långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Investeringar Försäljningar Återföring av nedskrivning Utdelning Utgående bokfört värde Förändring av kortfristiga placeringar Ingående anskaffningsvärde Omplaceringar Inlösen Utgående bokfört värde Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror (bl a för Dopfestivalen 2012) Förutbetalda leasingavgifter Förutbetalda försäkringsavgifter Upplupna inkomsträntor Övriga förutbetald kostnader Övriga upplupna intäkter (bl a projektbidragsintäkter) Summa Not 12 Kassa och bank Av behållningen på kassa och bank tkr utgör tkr ( tkr) behållning på det s k Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå eftersom det är en del av Svenska kyrkans koncernkonto. De regelverk som styr Kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. 19

20 STOCKHOLMS STIFT ORG NR Not 13 Förändring av eget kapital BUNDET EGET KAPITAL FRITT EGET KAPITAL SUMMA Balanserat Redovisat Eget resultat årsresultat kapital Belopp vid årets ingång Omföring av föregående års resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Stiftsfullmäktige fastställde Målkapitalet 2007 till 60 Mkr. Det egna kapitalet överstiger Målkapitalet med 89 Mkr. Målkapitalet motsvarar 40,2 % av det egna kapitalet Not 14 Avsättningar Förmånsbestämd ålderspension Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 34 tkr (2012) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjäntepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna årsredovisning är premiekostnaden inte känd för inkomståret 2012 varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisas som en avsättning. Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner 53 0 Upplupen övertidsersättning Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter, skuld semester, övertid Förutbetalda hyresinkomster (Atlas 6) Upplupna kostnader (Atlas 6) Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa

21 STOCKHOLMS STIFT ORG NR

22 STOCKHOLMS STIFT ORG NR

23 ÅRSREDOVISNING 2012 PRÄSTLÖNE TILLGÅNGAR I STOCKHOLMS STIFT FOTO: ISTOCKPHOTO

24 PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR I STOCKHOLMS STIFT ORG NR Innehåll Årsredovisning Prästlönetillgångar i Stockholms stift 2012 Förvaltningsberättelse 25 Bakgrund 25 Väsentliga händelser under Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 29 Definitioner 29 Förslag till vinstdisposition och utdelning 30 Flerårsöversikt 31 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 34 Tilläggsupplysningar 35 Redovisningsprinciper 35 Finansiella instrument 35 Noter 36 Stiftsstyrelsens underskrift 41 Revisionsberättelse 42 24

25 PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR I STOCKHOLMS STIFT ORG NR Årsredovisning Prästlönetillgångar i Stockholms stift 2012 Stiftsstyrelsen avger härmed årsredovisning för Prästlönetillgångar i Stockholms stift ( ) för år Förvaltningsberättelse Bakgrund De av Svenska kyrkan förvaltade prästlönetillgångarna har sitt ursprung i fastigheter som donerades till kyrkan i syfte att avkastningen skulle användas för att avlöna församlingarnas präster. Numera går hälften av avkastningen till det inomkyrkliga utjämningssystemet och hälften direkt till de församlingar som ursprungligen fick donationen. Det stora flertalet av prästlönetillgångarna härstammar från medeltiden. När prästlönefastigheter säljs uppkommer en annan form av prästlönetillgång, de så kallade prästlönefonderna. Detta tillgångsslag utgör således medel från försäljning av prästlönefastigheter. Prästlönetillgångar utgörs därmed av antingen prästlönefastigheter eller prästlönefonder. Prästlönetillgångarna har genom århundraden setts som självägande stiftelseliknande rättssubjekt. I samband med relationsändringen kyrka-stat år 2000, har i lag klarlagts att prästlönetillgångarna ska förvaltas såsom självständiga rättssubjekt. Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska ägas av dessa rättssubjekt. Likaså har i lag klarlagts att prästlönetillgångar ska förvaltas av Svenska kyrkan med ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen ska beaktas i skälig omfattning. Svenska kyrkan har i kyrkoordningen (KO) delegerat sitt förvaltaruppdrag till stiften. Sedan har stiftsstyrelsen i Stockholms stift uppdraget från stiftsfullmäktige att ta hand om den ekonomiska förvaltningen och att förvalta stiftets egendom. Att endast avkastningen får användas för ändamålet ska garantera att den förmögenhet prästlönetillgångarna utgör inte äventyras. Kapitalvärdeskyddet för prästlönefonden kommer i uttryck i kyrkoordningens krav på årlig värdesäkring och prästlönefastighetskapitalet är i sig värdeskyddat utifrån antagandet att fastighetspriserna över tiden följer den allmänna kostnadsutvecklingen. De stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna har enligt lag (1999:290) varit frikallade från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet vid års taxeringar. Från och med räkenskapsår 2010 föreligger skattskyldighet för verksamheten. Rättsläget kring hur regelverket för beskattning ska tillämpas för prästlönetillgångar får fortfarande (mars 2013) betraktas som oklart. Svenska kyrkans dialog med Skatteverket är ännu inte avslutad. Vid upprättandet av 2012 års bokslut och deklarationen till 2013 års taxering har dock vägledning hämtats från de ställningstaganden som Skatteverket hittills uttryckt innebärande följande: Beskattning sker enligt skattereglerna för stiftelser Prästlönetillgångarna jämställs med stiftelser i all skattelagstiftning där ej annat anges 13 st skattesubjekt, d v s de 13 stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna, anses var och en utgöra ett eget skattesubjekt Anskaffningsvärden, avskrivningsunderlag och underlag för skogsavdrag är marknadsvärden Skattskyldighetens inträde innebär aktiva ställningstaganden av förvaltarna i ett flertal frågor av karaktär skatteplanering. I grunden finns ett ansvar för att driva en förvaltning av prästlönetillgångarna som, över tiden, ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning och där avkastningen också ska göras tillgänglig för utdelning till församlingar/ samfälligheter. Inomkyrkliga regler finns kring de stiftsvisa förvaltarnas möjligheter att konsolidera vinstmedel. Följande skatteplaneringsåtgärder bör, i normalfallet, beaktas och vidtas där de kan anses stå i samklang med övriga förvaltningsmål: Alltid maximala skattemässiga avskrivningar på byggnader och markanläggningar Ersättningsfond där det är säkert att ersättningsförvärv kommer att ske Skogsavdrag (i första hand på fastigheter som ska behållas) Maximala avskrivningar på maskiner och inventarier Avsättning till periodiseringsfond där skattekrediten kan placeras effektivt 25

26 PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR I STOCKHOLMS STIFT ORG NR Väsentliga händelser under 2012 Fastighetsförvaltning Under året har avtal tecknats om försäljning av tillskottsmark för tomtändamål från följande fastigheter: del av fastigheten Degernäs 1:1, Haninge kommun, till Degernäs 1:5 del av Österåker Prästgården 1:1 till bostadsarrendatorn del av Värmdö Prästgården 1:1 till Värmdö Prästgården 1:50 Den sista försäljningen kommer dock inte att fullföljas eftersom fastighetsreglering inte kunde genomföras i enlighet med köparens önskemål. Totalt har kvadratmeter sålts för 1,2 Mkr. Prästlönetillgångar har, sedan några år, försökt förändra sitt markinnehav mot mer skogsmark som inte är tätortsnära. I Södermanland har vi därför satsat på att bygga upp ett samlat skogsinnehav kring de befintliga skogsfastigheterna Katrineholm Långkärr 1:6 och Eskilstuna Torp 3:1, samtaxerad med Eskilstuna Ringtorp 1:1, för att uppnå ett mer rationellt och långsiktigt skogsbruk. Under året köptes därför ytterligare ca 49 ha skogsmark för 4 Mkr på en angränsande fastighet, Eskilstuna Magda 1:3, som en följd av denna strävan. För flera av Prästlönetillgångars tätortsnära skogsfastigheter finns långt framskridna planer på att ta dem i anspråk för naturreservat. Förhandlingar pågår med Danderyd, Ekerö och Täby kommuner samt med Stockholms stad. Även under år 2012 har Stockholmskommunernas intensiva planering av nya bostadsoch industriområden samt förbättringar i infrastrukturen, i hög grad påverkat Stockholms stifts prästlönefastigheter. Det långsiktiga arbetet med strukturella rationaliseringsåtgärder har förskjutits ytterligare framåt i planeringen. De kommuner som främst önskar utnyttja Prästlönetillgångars markresurser för bostadsbebyggelse är Botkyrka, Vallentuna, Haninge och Solna. Utvecklingen att skapa nya områden för byggprojekt har fortsatt även under Planområden för framtida exploatering är anvisat inom fastigheterna Eriksberg 2:27 i Botkyrka kommun och Prästgården 1:1 i Vallentuna kommun. Under december lämnades en begäran till Botkyrka kommun om ställningstagande till ett förslag om bostadsbebyggelse på fastigheten Eriksberg 2:27, vid Botkyrka kyrka, som Prästlönetillgångar låtit ta fram. Jordbruksförvaltningen av prästlönefastigheter under 2012 omfattar 5 gårdsarrenden, 32 sidoarrenden, 29 jaktarrenden, 5 fiskearrenden, 26 tomträtter och 44 övriga upplåtelser, som anläggningsarrenden, bostadsarrenden, lägenhetsarrenden och hyresupplåtelser. Ett tiotal arrenden och samtliga jaktarrenden har omförhandlats under Under året har hyres-, respektive arrendeavtalen, för två fastigheter i Långkärr, Katrineholms kommun och Frösunda prästgård, Vallentuna kommun, upphört. Beslut har tagits om att sälja fastigheterna och en ansökan om avstyckning av Frösunda prästgård, från jordoch skogsmarken på fastigheten, har lämnats in till lantmäteriet. Två tomträttstvister, om avgäld för industrimark inom Solna stad, är föremål för prövning i domstol. Arbetet med att anlägga våtmark i Vallentuna kommun, på fastigheten Prästgården 1:1, fortgår. En detaljplan fastställdes under året, dessvärre utan att Prästlönetillgångars invändningar beaktades. Någon överenskommelse om ersättning för marken kommunen vill ta i anspråk har ännu inte träffats. Utbyggnaden av Roslagsbanans järnvägsspår till Täby och Vallentuna centrum har fortsatt. Mark på Prästgården 1:1 i Vallentuna tas i anspråk för utbyggnaden av Storstockholms lokaltrafik (SL) genom avtal. Förhandlingar förs med SL om ytterligare försäljning och/eller uthyrning av mark. Miljön Stiftsfullmäktige i Stockholms stift har beslutat om en övergripande miljöpolicy för verksamheten och skogsbruket är sedan år 2001 miljömärkt enligt FSC-standard (Forest Stewardship Council). Certifiering av skogsmark innebär en miljömärkning där skogsägaren förbinder sig att följa ställda krav och accepterar kontroll av en utomstående, oberoende revisor. Det är också en garanti för att virkesköpare uppfyller de krav som marknaden ställer på sågade trävaror och produkter. För att behålla FSC-certifikatet krävs ett kontinuerligt aktivt miljöarbete i skogsförvaltningen. Miljöstandarden genomgår förändringar över tiden, ett tidskrävande arbete, där parter med ofta motstridiga intressen ska komma överens, vilket i sin tur ställer krav på certifierade organisationer. En oberoende kontroll av externa revisorer har utförts på skogsbruket Resultatet visar att prästlönetillgångar i Stockholms stift lever upp till standarden på ett bra sätt. Av tretton stift är tio stift anslutna till Svenska kyrkans FSC-förening som paraplyorganisation och nio stift är anslutna till PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). 26

27 PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR I STOCKHOLMS STIFT ORG NR Certifieringen innebär att ytterligare krav ställs på förvaltningen framförallt vad gäller dokumentation och uppföljningar. Minst fem procent av skogsmarksarealen ska avsättas för naturvårdsändamål. Prästlönetillgångar i Stockholms stift har avsatt 8,9 % och uppfyller därmed kravet. En grön skogsbruksplan finns där bland annat alla naturvårdsområden markeras på kartan. En ökad skogsproduktion och ett ökat användande av skogsprodukter motverkar effekten av utsläppen av växthusgaser. Därmed blir ett ansvarfullt och långsiktigt skogsbruk en klimatfrämjande verksamhet i sig. Ett arbete med att slå samman de två föreningarna till en har pågått under året. Skogen Skogen förvaltas för närvarande av Häradskog i Örebro i form av totalentreprenad. Ett nytt avtal har tecknats 2012 med Häradskog i avvaktan på besked om bildandet av den stiftsgemensamma skogsförvaltningsorganisationen. Den årliga tillväxten för stiftets skogsinnehav är på knappt m3sk. På grund av delvis ojämn åldersfördelning och ett relativt lågt virkesförråd har prästlönetillgångarna, i samråd med Häradskog, beslutat att, under några år, sänka den årliga avverkningen till ca m3sk per år. Se nedanstående bild på åldersklassfördelning av skogsarealer. Åldersfördelning av Stockholms stifts skogsarealer. Skogsbruk och virkesmarknaden För många skogsägare startade 2012 med fältinventering efter stormen Dagmar, omkastning av planerade avverkningar och säkerställning för avsättning av stormvirke. Stockholms stifts egna skogsarealer drabbades inte direkt så hårt av stormen, men mer indirekt då det ökade virkesutbudet orsakade de snabbaste prisfallen på timmer och massaved som marknaden någonsin upplevt. Många sågverk brottas med sin lönsamhet, men optimisterna börjar tro att virkespriserna möjligen har bottnat för denna gång samt att vi till hösten kan få se prishöjningar. Biobränslemarknaden påverkades också av Dagmar och relativt korta och varma vintrar. Många aktörer har därför besvärande stora lager av råvara och priset har sjunkit. Flera av de stora papperstillverkarna i Sverige beslutade under 2012 att de skulle stänga en eller flera linjer inriktade på tidningspapper. Konsekvensen blir att i vissa områden finns risk för en begränsad avsättning av granmassaved. Under 2012 har också debatten om hur våra svenska skogar sköts engagerat media och därmed även den bredare allmänheten. Stundtals har debatten varit mycket intensiv och kännetecknats av tydlig polarisering. Större kunskap och intresse, certifiering med mera gör att vårt skogsbruk förändras snabbt och en slutavverkning 2012 ser inte ut som den gjorde för 20 eller 30 år sedan. Trots det upplever många att media oftast bara producerar negativa reportage om våra svenska skogar. Första gallringar gjordes under 2012 på fastig- 27