Verksamhetsberättelse. Hösten 2009 Våren 2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Hösten 2009 Våren

2 Hösten 2009 Under hösten 2009 var Tryggvearbetet inne i en väldigt intensiv fas av engagemang, vilja, oro och ovisshet. Sedan starten 2007 upplevde vi att det nu var dags att fatta ett mera långsiktigt beslut om Tryggvekonceptets vara eller icke-vara. Många frågor fanns att ta ställning till för de tre inblandade förvaltningarna. Var Tryggvekonceptet något man ville satsa på? Hur skulle det lösas organisatoriskt, ekonomiskt m m? Vi behövde också en lokal för vår gruppverksamhet (gruppledarna för barnprogrammet hade hittills bott i kappsäck och tillfälligt lånat rum på Sockerbruket). Vi behövde rekrytera och utbilda en ny gruppledare då en hastigt slutat. Samtidigt pågick intensiva diskussioner om den centrala tjänsten som drog- och brottsförebyggare skulle permanentas eller inte. På ett möte den 24/8-09 rätades dock många av dessa frågetecken ut, och vi som gruppledare vågade nu mera tänka framåt. Detta mycket tack vare att Barn och Skola var villig att tills vidare gå in och ta på sig ett övergripande ansvar för Tryggve inte minst ekonomiskt. Under augusti utarbetade vi en årsplan för Tryggvearbetet som skulle skapa struktur över de olika uppgifterna som skulle göras. Övrigt som skedde under hösten var bl.a: - Vi anställer en ny gruppledare, Rebecka Wollsén, socialpedagog med tjänst på Månesköldskolan. - Vi arbetar med att förbättra vårt material, vi får äntligen vår efterlängtade Tryggve-logga från Åsa Stenströms reklambyrå och börjar skapa en litteraturoch filmförteckning som ska kunna finnas för utlåning. - Vi letar lokal för gruppverksamheten, Rebecka anmäls till gruppledarutbildning. - Vi förbereder årets föreläsning som vi själva skall hålla i och höstens broschyr- utdelning. - Annelie kom med ett förslag om att försöka få hit Benny Haag att föreläsa. Vi skall tänka på detta och även tala med Lisa A. - NLT kontaktas som i år skall göra reportage om de la Gardieskolan på Internationella barndagen. - Utvärderingen av Länsstyrelsens utvecklingspengar till fortbildning för personal redovisas i Au - Junis-rapporten 2009 kommer ut i augusti där ett reportage om Tryggvekonceptet finns med. Denna rapport distribueras brett i kommunen av vår drog- och brottsförebyggare. Själva känner vi oss nöjda över det som skrivits och vi får visat intresse för Tryggve utanför vår egen kommun.

3 Samtal kommer från både politiker och tjänstemän. Vi vet att bland annat två kommuner i västra Sverige har haft oss som förebild när det gäller deras förebyggande arbete. - Polisen. Vi informerar samtliga poliser inom distriktet (fem kommuner) om Tryggve, vilket innebär fem tillfällen á en timme. Det gav oss många tankar att möta denna yrkesgrupp kring ämnet utsatta barn. - Till höstens föreläsning på Röda Kvarn kom ca 100 personer. Naturligtvis hade vi önskat att fler kommit men vi gladde oss extra åt att flera politiker kom och barn- och skolchefen. Utvärderingarna visade mycket nöjda deltagare och att innehållet är viktigt och angeläget. Årets film var Sara.nu. Förutom terminens Tryggvemöten (5) hade vi också regelbundna möten med Lisa A. (drog- och brottsförebyggare). En del av oss ingick både i kontaktpersongrupp och styrgrupp. Hösten blev därför ganska intensiv ur ett mötesperspektiv. När det gäller årets broschyrutdelning så kan vi märka ett större lugn och en ökad trygghet för varje år. Den påtagliga rädsla som fanns 2007 har klart förändras vilket även rektorer och elevhälsopersonal intygar. Många lärare tycker att det känns OK men visst finns det oro kvar på sina håll. Hur man väljer att prata med sina elever denna dag har stor betydelse för dem det verkligen berör (4-5) i varje klass. Tryggvearbetet är svårt att redovisa då det är ett så långsiktigt och tålmodigt arbete. Snabba konkreta resultat är omöjligt att presentera även om det naturligtvis alltid är önskvärt. Vi förlitar oss dock på den forskning som finns, de beprövade erfarenheter som gjorts och inte minst vår egen övertygelse om vikten att våga lyfta upp det svåra i ljuset. Helt fantastiskt är det när två barn kommer hem och själva ber sina respektive föräldrar att få gå med i en Tryggvegrupp! Detta hände vid höstens broschyrutdelning och sådant får oss att orka vidare. En skolsköterska berättade också hur hon på skolgården hört två pojkar i åttaårsåldern prata om att det är jättebra att Tryggve finns för barn som behöver det!! Ett annat exempel som stärkt vår tilltro till det vi gör, är det mail vi fick från en lärare, som svar på vår önskan om återkoppling av förra årets broschyrutdelning. Alla lärare i mitt arbetslag (åk 4-6) informerade och delade ut materialet. I en åk 5 ville en flicka berätta att hon varit med i en Tryggvegrupp och att det var jättebra. Hon ville fortsätta och fröken lovade hjälpa henne att ta kontakt. I en åk 4 sa en kille att han också gått i grupp och att det var gör bra. En annan pojke sa när magistern berättade om vad Tryggve är, att det gör min pappa. Tack vare att vi pratat om Tryggve i arbetslaget, efter att jag gått kursen, så blev det ett större engagemang hos lärarna när de delade ut materialet. Detta svar blev också en bekräftelse på hur kunskap till personal kan minska osäkerhet och istället skapa tilltro och intresse att vilja stödja barn/elever.

4 Men denna höst fick vi också en signal från en skolkurator om att på hennes högstadieskola hade flera av eleverna slängt broschyrerna i korridoren. Vår fråga från Tryggve var naturligtvis hur man tänkte kring detta på skolan och uppmanade henne att tala med rektor. Vi finns självklart som stöd vid sådana här tillfällen, men det viktigaste är att varje skola tar sitt ansvar. Att några broschyrer hamnar där de inte skall får vi självklart räkna med, men så länge en enda broschyr skulle kunna bidra till att på något sätt hindra en av våra unga kommuninvånare från framtida utanförskap är det värt varenda krona enligt vår uppfattning. Vår tanke är att 2012 (efter fem år) göra en större utvärdering av den årliga broschyrutdelningen. I december blev hyreskontraktet klart. Vi har fått en egen lokal i Sockerbruket på nedre plan. Lyckan är stor! Våren Vår lokal utrustas och barnprogrammet startar där i januari. - Rebecka har blivit antagen och påbörjar sin gruppledarutbildning. - Vi fortsätter att arbeta med vår filmförteckning och vår hemsida. Det sistnämnda sker i samarbete med Linda Blom och Erika Andrén på Barn- och skolkontoret. - Mia V. har under tre tillfällen träffat Ulrika Ramberg på Källan för att bl.a. få information om Trappan-modellen inför årets Tryggveföreläsning som kommer att handla om Våld i nära relationer februari har vi träff med FC. Vi förankrar våra planer om föreläsning med Benny Haag i vår, det nya temat i höstens föreläsning samt tankar om ev utbildningsinsatser i framtiden. Vi inbjuder närvarande att i juni besöka vår nya lokal. - Vi beslutar om två handledningstillfällen i höst för gruppledarna. Handledaren är Eleonor Rångeby, verksam i Halland (och på Kållandsö!) -Tryggvekonceptet revideras och skickas ut enligt sändlista. - Mia informerar om Tryggve på Lärarhögskolan i Skövde. - Vi har också lyckats få hyresfritt i alla Utbildningsförvaltningens lokaler när vi har något i Tryggves regi. Vaktmästare och städ betalar vi inte heller för. - Vi har under våren haft 5 Tryggvemöten, deltagit i två nätverksmöten och besökt en konferens i Stockholm ( Hands-on )

5 - Benny Haag gav sin föreläsning här den 27 april för ca 150 personer. Inbjudan gick i första hand ut till anställda i kommunen men då inte biljetter hämtades i den utsträckning vi hoppats på, öppnade vi föreläsningen även för privatpersoner. Kvällen var mycket uppskattad och många frågor ställdes till Benny i slutet av föreställningen. Ämnet förefaller vara angeläget! - Det blir Utväg i Skövde som kommer att hålla i höstens föreläsning om våld. Vi skickar i maj ut en blänkare om dessa tillfällen i september. - Våra gruppledare för barn och tonårsprogrammet har blivit intervjuade av elever från Omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Information om Tryggve har också getts för alla eleverna på OP. - Vi inbjuder FC m fl. till lunch den 16/6 i den nya lokalen. Även NLT kommer och gör ett reportage. Detta kändes som ett väldigt bra forum att mötas i så troligen blir det repris frampå. - Vi kan konstatera att vi denna vår inte hunnit ut till de verksamheter som vi planerat för att informera om Tryggve. Främsta orsaken är att vi haft hög belastning i våra övriga tjänster bland annat genom nya uppdrag. På Rådgivningscentrum har man minskat med en tjänst, vilket har lett till att Annelie tvingats mer rikta in sig på arbetet med tonårsprogrammet än Tryggvearbetet i övrigt. - Till hösten hoppas vi kunna förbättra oss och nå ut till på MVC/BVC, BUP, fritidsgårdarna och Svenska kyrkan som var tänkt den här terminen. Om inte till alla så i alla fall till några av dem.

6 GRUPPVERKSAMHET Barnprogrammet: Gruppledare: Camilla Carlsson, Rebecka Wollsén Hösten -09 Under hösten -09 kunde vi inte starta någon barngrupp då vi oväntat stod utan gruppledare. Rebecka Wollsén anställdes i slutet av terminen men kunde inte omgående arbeta fullt ut på grund av andra arbetsuppgifter. Tiden ägnades under hösten istället åt planering, rekrytering och iordningsställande av den nya lokalen i Sockerbruket. Våren -10 I januari månad startas en barngrupp med 4 barn i åldrarna 7-12 år. Vi träffas i den nya lokalen varje onsdagseftermiddag. Barnen tar sig till gruppen antingen med buss eller att föräldrar skjutsar. Varje träff innehåller ett tema som ger möjlighet till kunskap och bearbetning av egna upplevelser. Egna funderingar kan få svar. Det tar ofta ett par veckor innan barnen har blivit trygga i gruppen och kan delta mer avslappnat i lekar och aktiviteter. Under terminen har vi också haft enskilda samtal med barn samt föräldrar. Vår upplevelse är att barnen tar till sig mycket av programmets olika teman, t ex hur relationer påverkas av hur vi mår, kunskapen om hur alkohol och droger påverkar alla i familjen samt att det inte är barnens fel att någon dricker eller använder droger. Skam- och skuldavlastning och samtal om känslor är centrala delar i hela programmet. Vi får väldigt positiv respons av både barn och föräldrar. Efter 12 träffar har vi en uppskattad familjeavslutning på bowlinghallen. Där bowlar vi tillsammans och sedan äter vi korv och pommes frites i ett förbokat rum. Vi har en högtidlig utdelning av blommor, barnens arbetsmappar (påfyllda med positiva bekräftelser) samt en liten ask innehållande en diamant. Diamanten symboliserar det unika och värdefulla i varje individ men som ibland kan bli nedsmutsat av svåra känslor och upplevelser. Då gäller det att jag vet hur jag kan putsa den genom att berömma mig själv för den jag är, tänka goda tankar om mig och att jag är en väldigt viktig person.

7 Tonårsprogrammet: Gruppledare: Annelie Svensson, medhjälpare Krister Svensson Hösten flickor anmälde sig inför höstens gruppverksamhet. Men som vanligt skedde en del avhopp inför själva starten. Det blev 3 flickor i åldern år som gick höstens program med 15 träffar. Våren flickor i åldern år deltog i vårens tonårsgrupp som startade i mars och avslutades i maj. (8 var anmälda från början). En av flickorna gick för andra gången. Enligt utvärderingarna är samtliga nöjda med programmet. Alla tycker att det har varit till en viss hjälp i deras livssituation att ha deltagit i gruppen. Man upplever bland annat att det varit lärorikt att fått ökad förståelse om alkoholism/kemiskt beroende. Som gruppledare för tonåringar upplever jag att ungdomarna som går i gruppen får med sig en fördjupad kunskap och förståelse för varför deras anhöriga agerar som de gör. De får vägledning om vad de kan göra för att stödja sin anhörig på bästa sätt samt, var deras anhöriga kan få hjälp och hur de kan hjälpa sig själva. Det är inte deras fel som tonåringar att någon dricker eller drogar. Som anhörig kan man inte bota och det är okej att prata om det. Vetskapen om att man inte är ensam om denna familjesvårighet är också väldigt viktig och skuldavlastande. I gruppen ser man andra, hör andra berätta, samt blir själv lyssnad på och kan få väldigt goda råd utav andra som upplevt precis samma sak. Det skapas oftast en trygg gemenskap och ett klimat där man vågar dela med sig av en hel del tårar men också mycket skratt. Jag har alltid kunnat visa mina känslor, men känner mig inte lika dum längre (gruppdeltagare)

8 Bilaga 1. Syftet med Barn- och tonårsprogrammet: Att ge hopp Att ge verktyg för att hantera sin livssituation på ett bättre sätt Lära sig att hjälp finns Ge kunskap Minska på kaoset, skuld- och skamavlastning Ge sammanhang, göra saker begripliga/hanterbara Ge identifikation - det finns flera i samma situation Förebygga ohälsa Barnprogrammets uppbyggnad: Inledning Välkommen hur du än mår och känner dig! Namnlek Känslocirkel Gruppregler Personliga rättigheter Veckans höjdpunkt och bottennapp Presentation av tema Aktivitet Sång, lek, rollspel, övning etc. Fikastund Aktivitet (fortsättning på tema) Avslutning (ritual) Exempel på teman som tas upp i barnprogrammet: Det finns hopp Känslor Försvar Alkoholism/kemiskt beroende Risker och val Familjen Den egna personen Familjeträff Avslutning

9 Bilaga 2. Exempel på teman som tas upp i tonårsprogrammet: 1. Information 2. Sjukdomsbegreppet 3. Känslor 4. Familjeroller 5. Familjen samt information om Ala-teen 6. Försvar 7. Individualitet 8. Missbruk beroende besatthet 9. Värderingar 10. Gränser förståndsmässiga, känslomässiga, andliga. 11. Gränser fysiska, sexuella 12. Risker och val 13. Kommunikation 14. Skuld och skam 15. Förändring Avslutning

10 TRYGGVE-konceptet - Lidköping Bakgrund: I Sverige finns det idag ca barn som lever med en förälder som dricker för mycket alkohol eller är beroende av läkemedel eller andra droger. Att växa upp i en miljö med denna problematik ger ofta livslånga negativa effekter inte minst känslomässigt. Man räknar med att minst 3-4 barn i varje klass lever under dessa förhållanden. Att vara beroende av alkohol/droger/läkemedel är mycket skambelagt och oftast svårt att erkänna. Det förblir inte sällan en familjehemlighet då förnekandet är starkt. Barnen/tonåringarna tvingas anpassa sig till rådande situation och saknar inte sällan referensramar till ett annat sätt att hantera alkohol på eller fungera som familj. Från och med 2002 har barn och ungdomar erbjudits gruppverksamhet utifrån denna problematik i Lidköping. Sedan 2007 finns ett utarbetat koncept, TRYGGVE, som erbjuder kontinuerligt stöd till skolans personalgrupper, samt gruppverksamhet för barn och tonåringar som lever i familjer där någon vuxen dricker eller tar droger. De samverkande förvaltningarna i konceptet är Barn & Skola (0-16 år), Utbildning (16-19 år) samt Socialtjänsten i Lidköpings kommun. Att ha skolan i fokus är en av grundstenarna i konceptet då det är här barnen och tonåringarna huvudsakligen vistas. Andra familjerelaterade svårigheter som kan påverka barnets/tonåringens uppväxt ogynnsamt är t ex våld i nära relationer eller psykisk sjukdom/ohälsa hos föräldrar. När det gäller våld erbjuds barn och ungdomar stödinsatser i form av individuella krissamtal genom Källan inom Social och Arbetsmarknad Lidköping. Källan kan även förmedla möjligheten till gruppverksamhet via Utväg i Skaraborg. Syfte: Tryggvekonceptets syfte är att öka kunskapen om ovan hos de vuxna i förskola/fritidshem/ grundskola och gymnasium och om de konsekvenser som kan uppstå för barnen och ungdomarna avseende utveckling och lärande. Genom att erbjuda kompetensutveckling inom dessa områden skapas större möjlighet för personal att kunna utveckla en fungerande relation för lärprocessen. Vidare kan förhoppningsvis en snabbare upptäckt ske av de barn och tonåringar som är i behov av extra stöd samt att minska risken för att missuppfatta beteenden och signaler. Gruppledarna inom Tryggve erbjuder kontinuerligt barn och ungdomar stöd i form av enskilda samtal och/eller gruppverksamhet.

11 Metod: I september erbjuds vid två tillfällen en föreläsning för all personal inom förskola, grundskola, gymnasium och socialtjänsten. Under åren var rubriken Att möta barn till föräldrar med alkohol- och drogberoende, 2010 handlade föreläsningen om Våld i nära relationer. På internationella barndagen i oktober, delas en broschyr ut till alla barn/tonåringar från årskurs 1 i grundskolan tom årskurs 3 i gymnasiet. Dessutom finns affischer och informationskort som ytterligare material i Tryggvekonceptet. Under våren är tanken att erbjuda ytterligare någon föreläsning, skräddarsy information/stöd utifrån olika enheters behov eller andra mer riktade insatser. Inbjudan kan också ske från gruppledarna till olika personalkategorier ex skolvärdinnor, rektorer, socialsekreterare, ungdomsmottagning för erfarenhetsutbyte, fördjupad information och samverkan för vidareutveckling av konceptet. Möjlighet till konsultativt stöd för personal finns under hela året. Anmälan till gruppverksamhet och önskemål om enskilda samtal för barn och tonåringar, 7-19 år, tas emot och erbjuds kontinuerligt under året. Information och marknadsföring om vad Tryggve står för sker regelbundet men också efter mer planerade insatser. För ytterligare information kontakta: Mia Vallin, Samordnare Gruppledare/Barn & Skola Telefon: Mobil: Mail: mia.vallin@lidkoping.se Annelie Svensson, Kontaktperson tonårsgrupp Gruppledare/Social & Arbetsmarknad Telefon: Mail: annelie.a.svensson@lidkoping.se Camilla Carlsson, Kontaktperson barngrupp Gruppledare/Barn & Skola Mobil: Mail: camilla.carlsson@lidkoping.se Sept -10