Skolplan. Magelungens gymnasium/danvikstull

Transkript

1 Skolplan Magelungens gymnasium/danvikstull Beskrivning av elevhälsans organisation - Plan för en hög och stabil skolnärvaro - Plan för förebyggande arbete och akut hantering av drogmissbruk i skolan - Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

2 Elevhälsans organisation Magelungens gymnasium/danvikstull

3 Inledning Magelungens gymnasium/danvikstull är en specialpedagogiskt inriktad enhet som vänder sig till elever som av olika skäl har svårigheter att lära i en stor skolmiljö och som oftast även har en utredd specifik funktionsnedsättning som kräver extra stödinsatser. Extra resursförstärkning har fördelats till enhetens elevhälsa. Med detta menas att tillgången till elevhälsopersonal räknad per elev, är mycket god i jämförelse med många andra skolor, men också att elevhälsan har en lokal förankring på skolenheten så att elevhälsopersonalen utgör en del i elevernas vardag. Den lokala förankringen möjliggör också kollegialt lärande och samarbete över professionsgränserna. Magelungens gymnasium/danvikstull arbetar utifrån gällande styrdokument och verksamhetsutvecklingen sker i samklang med ett vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet. Ambitionen är att hålla samtlig personal uppdaterad om nya forskningsrön och studier. Elevhälsans arbete bygger delvis på publikationen Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket. Andra upplagan 2014). Vision, mission och mål Vi vill vara en skola som eleverna lämnar med en god beredskap för både yrkesliv och vidare studier, stärkta i både självkänsla och kompetens. Vår mission är att ge hopp och göra skillnad Mål för elevhälsan på Magelungens gymnasium/danvikstull En studievänlig och trygg skolmiljö som ger optimala förutsättningar att nå utbildningens mål En samspelt personalgrupp som arbetar över professionsgränserna utifrån en gemensam värdegrund mot de mål som utbildningen innefattar Ett både förebyggande och åtgärdande hälsoarbete som genomsyrar hela verksamheten i syfte att stötta elever mot kunskapsmålen, men också i enlighet med läroplanens skrivning att lotsa eleverna mot en meningsfull och hälsomedveten fritid Ett kontinuerligt likabehandlingsarbete där elevinflytande genomsyrar allt arbete i verksamheten Kort sagt att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleverna.

4 Elevhälsans uppdrag Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av stöd (Vägledning för elevhälsan. S 36. Socialstyrelsen/Skolverket 2014) Elevhälsan innefattar såväl medicinska, psykologiska, psykosociala som (special)pedagogiska insatser. I Skollagen (2010:800) talas om en samlad elevhälsa. På Magelungens gymnasium/danvikstull talar vi dessutom om en samlad hel personalgrupp innehållande bland annat elevhälsokompetens som i nära samverkan med pedagoger skapar goda förutsättningar för eleverna att utvecklas mot målen. Studie- och yrkesvägledaren har en självklar plats inom elevhälsan på Magelungens gymnasium/danvikstull eftersom vägledarkompetensen är en nyckelkompetens då en ung människa ska finna sin vuxenidentitet. Tydliga roller skapar bra förutsättning för en fungerande helhet. Dessa funktioner är direkt knutna till enheten: Rektor ansvarar för att utveckla enhetens inre organisation, tillser att processer tydliggörs och att kommunikationsvägarna är väl fungerande. Leder dessutom uppföljningskonferenser och team-möten samt tillser att tydliga och rättssäkra dokumentationssystem upprättas. Kurator ansvarar för enhetens psykosociala insatser vilket innefattar både övergripande planering av skolans likabehandlingsarbete och formande av rutiner vid misstanke om drogmissbruk, samt stöttning på individnivå vid sviktande skolnärvaro och psykisk ohälsa. Kurator handleder och stöttar även pedagogerna i deras arbete. Kurators uppdrag är därutöver att vara frekvent närvarande i skolverksamheten på raster, vid måltider och utflykter. Specialpedagogerna samordnar det särskilda stödet som dokumenteras i Åtgärdsprogram (ÅP). Specialpedagogernas uppdrag är vidare att stötta elevers lärande både i klassrummet och enskilt. De anpassar den yttre miljön samt tillhandahåller alternativa lärverktyg. De handleder även pedagogerna samt anordnar specialpedagogisk kompetensutveckling så att det kollegiala utbytet möjliggörs och underhålls. Studie- och yrkesvägledaren (SYV) vägleder och coachar eleverna genom studierna och är behjälplig med målformuleringar inför framtida yrkesliv. SYV fungerar också som ett stöd

5 under elevens arbetsplatsförlagda lärande (APL) om anpassningar i arbetsmiljö måste göras eller om förnyad matchning av APL-plats bör ske. SYV är även sekreterare vid möten och ansvarar för att all skolpersonal har tillgång till relevant icke sekretesskyddad dokumentation för varje elev. Följande funktioner tillhandahåller huvudmannen: Skolsköterska bemannar enheten en dag per vecka i eget mottagningsrum. Tillför medicinsk kompetens och samordnar insatser mot landstingets sjukvård och tandvård. Genomför hälsosamtal och i samverkan med framför allt kurator. Kartlägger och planerar även medicinska insatser kring eleverna. Skolsköterskan delges information från möten via protokoll och muntligt genom företrädesvis kurator. Skolläkare kommer på kallelse från skolsköterska, några gånger per år vid behov. Skolpsykolog gör vid behov psykologiska bedömningar av elevers psykiska status och remitterar vidare inom landstingets psykiatri och/eller primärvården. Psykolog handleder även personal enskilt och i grupp. Finns därutöver till hands för telefonkonsultation vid mer akuta ärenden. Tjänsteomfattning uttryckt i procent Rektor 100 % Helene Degerfelt Kurator 100 % Camilla Gramme SYV 85 % Sofia Söderlund Skolsköterska 20 % Gunilla Lewin Skolläkare Vid behov Specialpedagoger 200 % Niklas Gustavsson/ Kristina Malmborg Skolpsykolog Vid behov Kata Nylén Mentors roll Alla elever tilldelas tidigt en mentor. Mentor är den som samordnar elevens hela skolgång och bevakar att rätt studieplan skapats samt att ÅP upprättas, följs och utvärderas. Mentor är den som håller en kontinuerlig kontakt med målsmän och är oftast den som indikerar elevens fysiska eller psykiska ohälsa till elevhälsan. Mentors uppdrag är så komplext att ett separat dokument upprättats: Mentors checklista (se bilaga) Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete En kraftfull och god elevhälsa arbetar på tre nivåer: Organisation, grupp och individnivå. På organisationsnivå arbetar elevhälsan tillsammans med pedagoger och ledning aktivt med likabehandling, elevinflytande och en sund hälsofrämjande fysisk miljö. Det förebyggande arbetet handlar om att minska risken för ohälsa. Till exempel genom att öka enhetens totala

6 kompetens om drogers inverkan och vikten av en i övrigt sund livsstil: mat, träning, sömn etc. Det åtgärdande arbetet är insatser för att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. Elevhälsoarbetet vid Magelungens gymnasium/danvikstull präglas av flexibilitet och ett utpräglat teamarbete över professionsgränserna. Mötesstruktur Uppföljningskonferens (UK) sker ungefär var femte vecka enligt kalendarium. All personal deltar. Rektor leder. SYV protokollför. Om uppgifter framkommer som är att betrakta som känsliga, görs en anteckning att handling finns hos kurator. Samtliga elever på respektive klasslista följs upp i såväl pedagogiska som elevhälsoanknutna frågor. Om mentor vill indikera omständighet av mer komplicerad art görs en aktualisering några dagar före mötet innehållande dokumentation om vad frågan gäller och vilka åtgärder som redan vidtagits. Beslut om åtgärd fattas och ansvariga utses. Ärendet följs upp vid nästa UK. Om diskussion och reflektion krävs remitteras ärendet till samrådsmöte. Samrådsmöte förekommer när som helst då ett problem uppstått på grupp- eller individnivå. Den som äger problemet (oftast mentor) kan kalla till samrådsmöte. Kallade blir då personer/funktioner som anses kunna bidra. Här samverkar olika kompetenser och man hjälps åt att hitta en riktning. Åtgärden redovisas vid nästa UK där de också protokollförs. Teammöte sker en gång i veckan och deltar gör rektor, kurator, SYV samt specialpedagoger. Här följs alla aktuella ärenden upp och det säkerställs att inget hamnar mellan stolarna. Vid behov kan också akuta elevärenden få utrymme på arbetslagsmöte som leds av arbetslagsledare. Dock är detta möte i huvudsak ett pedagogiskt möte där elevhälsans närvaro inte är obligatoriskt. APT är ett formellt möte som hålls ungefär en gång varannan månad där alla deltar. Här fattas beslut på organisationsnivå om till exempel resursfördelning, planer och policys. Process för ÅP Alla elever på Magelungens gymnasium/danvikstull ska ha ett åtgärdsprogram (ÅP) eftersom enheten endast vänder sig till elever i behov av särskilt stöd. Mentor ansvarar för att ett sådant upprättas. Specialpedagogerna stöttar och bevakar att det följs upp. Senast före första utvecklingssamtalet som äger rum i mitten på höstterminen ska underlag finnas för ÅP så att en första upplaga kan utformas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Rutin kring uppföljning och möjlighet till överklagande anges i den blankett som används som underlag då ÅP utformas.

7 Plan för en hög och stabil skolnärvaro Magelungens gymnasium/danvikstull

8 Magelungens gymnasium/danvikstull plan för ökad skolnärvaro bygger till stora delar på rapporten Vänd frånvaro till närvaro som gavs ut 2013 av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dock är ju Magelungens skolor är en friskoleorganisation som uteslutande vänder sig till elever i behov av särskilt stöd, vilket gör att våra redskap ser lite annorlunda ut än kommunernas. Vi försöker till exempel dra nytta av den lilla organisationens fördelar. Å andra sidan har vi inte tillgång till samma resurser som kommunerna kan erbjuda. Elevernas rättigheter och skyldigheter är emellertid de samma, oavsett vilken skolorganisation de sökt sig till. Alla Magelungens skolor arbetar utifrån den pedagogiska plattformen MUST (Meningsfullt Utvecklande Stimulerande Tryggt). Detta är utgångspunkten för allt arbete hos oss och vägleder oss i det dagliga arbetet. Framgångsfaktorer Rapporter från både Skolverket och SKL pekar på omständigheter som kan vara gynnsamma i arbetet att främja, förebygga och åtgärda. Dessa överensstämmer väl med de erfarenheter vi inom Magelungens skolor har. Goda relationer Trivsel och trygghet är kanske den enskilt största framgångsfaktorn i arbetet för en hög grad av skolnärvaro. Eleven ska känna sig sedd och väl bemött av både personal och kamrater. Goda relationer ger lust och motivation att lära. Vår personal ska stötta, uppmuntra och sätta tydliga gränser. Kunskapsfokus Att klara skolan är en skyddsfaktor mot psykosociala problem. Den främsta anledningen att arbeta med att öka skolnärvaron är därför att eleverna ska klara skolans kunskapskrav. Vi har höga förväntningar på våra elever och utreder tidigt i elevens skolgång vilket stöd eleven behöver. Samverkan Skolnärvaro är inte bara en angelägenhet för skolan. Vi arbetar aktivt för att bygga relationer med elevens hemkommun och landsting. Exempel på samverkanspartners kan vara: socialtjänst, BUP, primärvård, habilitering, polis, fritidsförvaltning och ungdomsuppföljning. Att lyssna på eleverna För att kunna vända frånvaro till närvaro krävs att vi lyssnar till elevens egna tankar så att eleven har en aktiv del i arbetet för en ökad skolnärvaro och ett tydligt eget ansvar. Tydligt ledarskap Skolnärvaro ska på alla nivåer ha högsta prioritet och detta ska kommuniceras mycket och ofta. Huvudman och rektor tydliggör detta i planer, policys samt i det dagliga arbetet. Budskapet ska hållas levande i både personalrum och klassrum.

9 Allas engagemang All personal på skolan ska vara engagerad i arbetet för en hög och stabil skolnärvaro. Rutiner och systematiskt förbättringsarbete. Rutiner för närvaroarbetet ska ha en tydlig förankring i hela personalgruppen och implementeras vid varje läsårsstart. De behöver också vara kända av eleverna, vårdnadshavare och samverkanspartners. I rutinerna ska ingå metod för systematisk mätning och förbättringsarbete. Samverkan med vårdnadshavarna En tät och förtroendefull samverkan mellan vårdnadshavare och skola är en förutsättning för framgång i närvaroarbetet. I de fall eleverna uppnått myndighetsålder, strävar vi efter en god kontakt med elevens primära kontaktnät. Tekniska förutsättningar Elevernas närvaro dokumenteras i det elevadministrativa programmet Schoolsoft, vilket ger förutsättningar för objektiv uppföljning. Arbetsgång vid elevfrånvaro utan giltigt skäl Vid första tillfället hel lektion eller del av dag. Elevens mentor (eller någon som mentor utser) kontaktar vårdnadshavare per telefon, för att informera om frånvaron. Hör efter om det är något i skolan, som gör att eleven valt att skolka. Ringer eller smsar eleven. Informerar om läxa/arbetsuppgift. Mentor dokumenterar. Vid upprepad frånvaro (4:e tillfället). Vårdnadshavare och elev kallas till skolan av mentor (eller någon mentor utser). Personal från elevhälsoteamet eller ledning bör delta. Syftet ska tydliggöras att skolan vill ge stöd och hjälp. Exempel på åtgärder som kan erbjudas: Samtal med kurator Samtal med skolsköterska Fördjupad pedagogisk kartläggning hos specialpedagog Eleven meddelas skriftligt att rapport till CSN kommer att göras vid nästa frånvarotillfälle om det inte kan styrkas att frånvaron beror på giltigt skäl. Mentor dokumenterar och rapporterar till nästkommande uppföljningskonferens (UK), samt rapporterar löpande till kurator. Stämmer av med eleven efter en vecka. Hur upplevdes samtalet? Positiv återkoppling till både elev och vårdnadshavare om skolket upphört. Vid fortsatt upprepad frånvaro (7:e tillfället). Kurator tar upp ärendet i EHT (Elevhälsoteamet). Rektor informeras. En skolsocial kartläggning kan utföras av skolkuratorn. Ärendet rapporteras vid uppföljningskonferensen (UK). Eventuella insatser utvärderas. Ärendet återkopplas till EHT (Elevhälsoteamet) och arbetslaget. Elevens hemkommun vidtalas.

10 Oro för frånvaro kvarstår Mentor rapporterar löpande till kurator. Ärendet följs upp i EHT och nya åtgärder föreslås. Exempel på åtgärder: I samråd med vårdnadshavare: Anmälan till socialtjänsten för att uppta samarbete om detta inte redan finns. Möte på kommunnivå om detta ingår i hemkommunens rutiner Radikal förändring i studieplanen (små justeringar kan ha gjorts tidigare.) Bedömning av skolpsykolog eller skolläkare Gäller alltid: Ge allt pedagogiskt stöd som är möjligt så att eleven inte hamnar efter, till exempel hemuppgifter och läxhjälp. Rutin vid giltig frånvaro Mentor indikerar efter 4:e sjukperioden till kurator och skolsköterska som tillsammans med mentor undersöker vad som orsakar sjukskrivning. Efter 7:e sjukperioden tas ärendet upp i EHT. Kurator ansvarar. Förslag på åtgärd. Om ärendet inte är av pedagogisk art bör det remitteras till primärvården eller BUP. Intyg inhämtas därifrån, vilket ligger till grund för beslut hur skolan arbetar vidare med ärendet. Ärendet rapporteras vid UK. Av respekt för elevens integritet anpassas informationen så att strängt personlig information utelämnas. Pedagogerna får den information de behöver för att kunna ge optimalt pedagogiskt stöd. Övriga rutiner Kurator dubbelkontrollerar samtliga elevers närvaro var fjärde vecka i Schoolsoft. Rapporterar därefter till elevhälsoteamet som sammanträder varje vecka. Påminner berörd mentor om någon elev förbisetts. Mentorer kan alltid räkna med stöd i närvaroarbetet av elevhälsopersonal och ledning.

11 Plan för ett förebyggande arbete och akut hantering av drogmissbruk i skolan Magelungens gymnasium/danvikstull

12 Skolan ska erbjuda bästa möjliga studiemiljö så att eleven ska kunna genomföra sin utbildning på bästa sätt. Målsättningen från skolans sida är att göra eleven anställningsbar och eller förberedd för vidare studier. Skolan ska verka för ett aktivt samarbete mellan elever, hem, skola, socialtjänst och polis. Syftet med samarbetet är att i första hand förebygga missbruk och i andra hand tidigt upptäcka missbruk. Magelungens gymnasium/danvikstull ska vara drogfri! Som elev och personal får man inte befatta sig med droger och inte vistas på skolan i påverkat tillstånd. Målsättning Att arbeta och förebygga för att förhindra att ungdomar börjar använda droger Att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk Att under läsåret aktivt engagera elever och i förekommande fall vårdnadshavare i arbetet mot droger Att arbeta för att samarbetet med socialtjänst och polis fortlöpande pågår Att agera då det framkommer att det förekommer bruk av droger genom att följa handlingsplanen vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Det är skolans ansvar att utbilda både elever och personal i drogfrågor. Detta kan ske i undervisning, vid diskussionstillfällen, föreläsningar eller föräldrainformation. Arbetet med drogfrågor planeras inför varje läsår. Skolledning, elevhälsan och lärare har ett gemensamt ansvar för planeringen och genomförandet. Följande definieras som en drog i det här dokumentet Alkohol Narkotika Dopningspreparat Läkemedel (icke medicinskt bruk) Sniffning

13 Handlingsplan Personal på Magelungens gymnasium/danvikstull, som får kännedom, misstanke eller signaler om att droger förekommer eller används av elever vid skolan, ska anmäla detta till rektor eller hennes ställföreträdare enligt delegationsordning. Rektor har ansvaret för att arbetet fördelas och utförs enligt handlingsplanen. Berörd personal hanterar sedan ärendet och dokumentation sker fortlöpande av personal. Förhållningssätt Vid misstanke om eller konstaterat fall av droganvändning ska rektor, kurator och berörd personal inom elevhälsan informeras. Information som kommer fram under ärendet ska fortlöpande dokumenteras av berörd personal. Dialog med vårdnadshavare förs kontinuerligt under ärendets gång då det är fråga om minderåriga elever. Om det finns skäl, kan enskilda ärenden avvika från handlingsplanen. Planen omfattar alla som har skolan som arbetsplats; elever, lärare och övrig personal. Skolan har ett ansvar för att hjälpa den som missbrukar droger. Hjälpen kan finnas inom eller utanför skolan. Skolan ska ta ansvar för att hjälpen ges till den som behöver det. Planen ska vara ett levande och välkänt dokument som skolans personal utvärderar och reviderar i maj/juni varje år.

14 Rutiner vid arbete med droghantering på förekommen anledning: 1. Kartläggning av ärendet. Vad vet vi? Vad behöver vi ta reda på? Om det behövs omedelbara insatser för att säkra någon eller flera individers trygghet ska rektor se till att så görs. 2. Eleven kallas till ett första samtal där han/hon konfronteras med misstanken om droganvändning. Om eleven är minderårig ska vårdnadshavare kallas till mötet. Det ska alltid vara minst två personer, varav en är rektor. Är eleven myndig får vårdnadshavare inte kontaktas utan elevens medgivande. Eleven erbjuds drogtest Elev och vårdnadshavare ska alltid upplysas om att drogtest är frivilligt. Drogtest utförs av socialtjänsten eller Mini-Maria Vid misstanke om brott görs anmälan till socialtjänst och polis. Detta gäller såväl myndig som omyndig elev. 3. Om eleven testas positivt, erkänner missbruk, eller hantering av droger. En anmälan görs till socialtjänst. Rektor/kurator ansvarar. Det upprättas en handlingsplan för elevens fortsatta skolgång (se rubriken handlingsplan). Eleven informeras om att detta kan få konsekvenser på utbildningen och kan leda till att examen inte kan erhållas/garanteras. Polisanmälan görs om det är fråga om försäljning eller akut situation t ex hot eller synbart påverkad elev. Rektor/kurator ansvarar. 4. Om eleven förnekar missbruk och tackar nej till drogtest men misstanken kvarstår En orosanmälan görs till socialtjänst. Rektor/kurator ansvarar. Det upprättas en handlingsplan för elevens fortsatta skolgång (se rubriken handlingsplan). Under utredningstiden stängs eleven av från praktiska moment i utbildningen/apl. Eleven informeras om att detta kan få konsekvenser på utbildningen och kan leda till att examen inte kan erhållas/ garanteras. Det förs samtal med eleven om vilka andra orsaker som kan ligga till grund för misstanken. Kurator/rektor ansvarar för att dessa samtal förs.

15 Handlingsplan Då elev testats positivt för droger alternativt tackat nej till drogtest på förekommen anledning. Samarbete mellan skola och socialtjänst påbörjas snarast. Om skolan har gjort en anmälan till socialtjänsten angående misstanke om droganvändning får skolan återkoppling från socialtjänsten om utredning startats eller inte. Eleven stängs av från arbete i skolans lokaler under den tid som handlingsplanen löper på eller under socialtjänstens utredningstid. Eleven informeras om att detta kan få konsekvenser på utbildningen och kan leda till att utbildningen inte kan fullföljas enligt den tidsplan som anges i den individuella studieplanen. Rimlig tid för arbete med handlingsplanen är 3-4 veckor, om eleven under denna period inte nått drogfrihet eller uppvisat stora framsteg, kan det utifrån skollagens paragraf om trygghet och studiero bli fråga om avstängning från studier. I handlingsplanen finns ett krav på kontinuerliga drogtester så länge testerna är positiva och efter detta så länge det behövs, detta avgörs från fall till fall. Mentor och kurator ansvarar för att uppföljning och tydlig dokumentation görs I handlingsplanen skapas det möjlighet för eleven att arbeta vidare med sina studier hemifrån med viss handledning av skolans personal så länge handlingsplanen löper för en elev som lämnar positiva drogtester, alternativt så länge socialtjänsten utreder en elev som tackat nej till drogtest på förekommen anledning. Rimlig tid för att nå drogfria tester är cirka 4 veckor. I handlingsplanen ingår det fortlöpande samtal med kurator, mentor och eller annan personal. När eleven återgår i studier upprättas en ny handlingsplan för det vidare arbetet. Konsekvenser Om eleven inte följer den uppgjorda handlingsplanen eller om handlingsplanen inte har önskad effekt inom rimlig tid kan eleven stängas av.

16 Förebyggande arbete under året: All personal är skyldig att agera i situationer där någon/några misstänks använda droger. Mentor men även ämneslärare i sina ämnen ansvar är att kontinuerligt arbeta förebyggande under året. Arbetslagsledarna ansvarar Varje år träffas skolledning och elevrådet för att prata om hur arbetet mot droger ska bedrivas. En temadag per läsår viks åt drogförebyggande arbete. Arbetslagsledarna ansvarar i samarbete med elevhälsan. Skolan arbetar för att ha en kontinuerlig dialog med socialtjänst och polis.

17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Magelungens gymnasium/danvikstull

18 Inledning Under läsåret 2014/2015 har Magelungens gymnasium/danvikstull aktivt arbetat för att alla elever och all personal inom verksamheten ska sträva efter en trygg arbetsmiljö som präglas av ömsesidig respekt för varandras behov och olikheter. Följande plan för likabehandling bygger således på detta gemensamma arbete och utgår ifrån Skolverkets allmänna råd om vad en likabehandlingsplan bör innehålla. Övergripande vision Magelungens gymnasium/danvikstull lägger stor vikt vid det dagliga mötet mellan hela skolans personal och alla elever. Nolltolerans mot beteende som kan upplevas som kränkande är en självklarhet att sträva efter. Alla elever har rätt att känna trygghet och trivsel på sin skola. Kränkande behandling kan ta sig flera uttryck Diskrimineringslagen (2008:567) är tydlig med att all form av diskriminering på en arbetsplats inte är tillåten och att en aktiv plan måste finnas för att motverka alla former av diskriminerande handlingar. Med diskriminerande handlingar används följande begrepp: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där situationer genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådana sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekter. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för t.ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Trakasserier; ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur.

19 Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling; ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet (behandling som inte har samband med någon av de särskild skyddade diskrimineringsgrunderna). Mobbning; en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism; en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet; rädsla för/stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi; en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homoeller bisexuella personer. Sexism; betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Verksamhetens gemensamma arbete för en trygg studie- och arbetsmiljö Under hela läsåret 2014/2015 bedrevs ett aktivt arbete där skolans elever tillsammans med personalen jobbade fram trivselregler för Magelungens gymnasium/danvikstull. Dessa trivselregler bör ses som en viktig grundbult i hur en studie- och arbetsmiljö som främjatrygghet för alla individer skall bedrivas. Alla elever samt elevers vårdnadshavare läser och godkänner dessa trivselregler i samband med skolstart. Dessa är: Studiero och respekt - Vi är trygga på vår skola för att Jag är i skolan för att studera när jag är här studerar jag om det inte är rast. Jag tar ansvar för att skolan är en lugn och trygg miljö att studera i Alla har rätt att bli lyssnade på vi stöttar varandra! Jag använder inte fula och kränkande ord eller gester till andra, och om det ändå händer så ber jag om ursäkt. Jag kommer i tid till lektionerna Jag respekterar lärarens eller annan personals instruktion Jag använder bara mobilen som arbetsredskap under lektionstid Jag spelar gärna musik men inte så det stör andra Jag knackar innan jag går in i rum där arbete pågår Jag planerar toabesök till rasterna Jag vistas inte i skolan påverkad av droger eller alkohol och jag är beredd att diskutera att lämna frivilligt urinprov vid misstanke om missbruk.

20 Vi bjuds på frukost, fika, frukt och lunch under förutsättning att: Jag fikar på rasterna och då bara utanför klassrummen- i klassrummen varken äter eller dricker jag. Inte heller i bibliotekets soffor. Jag ställer undan använt fika-porslin på köksvagnens nedre del. Jag går bara bakom köksdisken om någon i personalen bett mig om det. Jag håller lunchtiden Jag sköljer av min lunchdisk och sätter in den i diskmaskinen. Vi har en ovanligt fin skolmiljö för att: Förutom att jag givetvis inte skräpar ner, hjälper jag också till att hålla ordning. Jag tar av mig skorna inomhus och använder skolans eller mina egna inneskor. Är jag rädd om mina uteskor låser jag in dem i mitt skåp. Toaletterna städas varannan dag. Jag hjälper till att hålla snyggt däremellan. Jag ritar gärna på papper men självklart inte på möbler och väggar När jag lämnar min arbetsplats är bänken tom och ren Inom verksamheten lägger vi stort fokus på relationer, samtal och gemensamma umgängesytor mellan all personal och elever. Vi tror att detta sätt att jobba på bidrar till bra förutsättningar att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö Det nära samarbetet mellan mentorer och elever samt vårdnadshavare i kombination med en extra förstärkt elevhälsa ger goda förutsättningar för skolans personal att kunna jobba för en trygg arbetsmiljö. För ett systematiskt likabehandlingsarbete krävs goda rutiner och en tydlig mötesstruktur. Vi har valt följande arenor för vårt likabehandlingsarbete: Klassråd varannan vecka med elevrepresentanter som håller i dagordningen samt protokollför vad som diskuteras. Elevråd var fjärde vecka där elever, elevrådsansvariga lärare deltar för att diskutera frågor som väckts av elever på klassråden. Rektor bjuds in regelbundet. Uppföljningskonferenskonferens var fjärde vecka, där all skolans personal deltar för att gå igenom aktuella elevärenden. Här kan eventuella problem snabbt fångas upp så att rätt personer inom personalen kan ta tag i frågor som rör kränkningar Elevhälsan träffas en gång varje vecka för att gå igenom vilka stödinsatser som behöver göras i verksamheten beträffande pedagogiska och sociala frågor hos eleverna Vaktschema där personalen schemaläggs under raster för att kunna vistas bland eleverna både inomhus och på gården utanför skolan. Skolans ansvar Verksamhetens rektor har det yttersta ansvaret för att en plan för likabehandling finns samt att ett systematiskt arbete för att motverka alla former av diskriminerande handlingar bedrivs kontinuerligt. Skolans personal ansvarar för vad det gäller kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och att aktivt jobba för att alla inom verksamheten vet vad som skall göras för att en trygg arbetsmiljö skall kunna upprätthållas. Det systematiska

21 arbete Magelungens Gymnasium Danvikstull bedriver för att alla elever skall behandlas på ett likvärdigt sätt sammanfattas inom fem områden: 1. förebygga 2. upptäcka 3. utreda 4. åtgärda 5. följa upp åtgärder Förebygga Att förebygga kränkande handlingar sker på Magelungens gymnasium/danvikstull genom en väl uppbyggd organisation med hög kompetens hos personalen att arbeta för en trygg miljö. Under läsåret 2015/16 går ca 80 elever på skolan och sammantaget är 15 personer anställda i verksamheten. Ett stort fokus ligger på en förstärkt elevhälsa, och ett separat dokument som beskriver denna är även framtagen. Skolans lokaler är väl anpassade för ändamålet, vilket möjliggör att vuxna alltid har möjlighet att röra sig bland elever när de befinner sig på skolans område. På raster och vid luncherna finns alltid personal tillsammans med elever för att kunna hjälpa elever vid behov och på så sätt bidra till en trygg miljö. Vidare jobbar personal och elever aktivt med att levandegöra innehållet i skolans trivselregler så att de kan efterlevas. Eleverna har dagligen 30 minuters mentorstid där valda områden under temat likabehandling regelbundet diskuteras. Även personalen stöttas vid flera tillfällen per termin genom fortbildning av personal i elevhälsan om frågor som rör likabehandling, där kurator och specialpedagog har huvudansvar för att organisera att likabehandlingsplanen efterföljs. All personal erbjuds även stöttande gruppsamtal av psykolog en gång per månad för att på så vis få hjälp att prata om och hantera svåra situationer. Upptäcka Att upptäcka om en elev upplever sig utsatt för någon form av kränkande handling görs genom det täta samarbetet mellan elever och mentorer. Varje mentor har dagligen schemalagda möten med sina mentorselever och mentorn ansvarar även för att dagligen kontakta en elevs vårdnadshavare vid olovlig frånvaro. Mentorn är den första naturliga kontakten för en elev att vända sig till om en kränkande handling har uppstått, men all personal på skolan har skyldighet att agera om en elev har blivit utsatt för eller upplevt en kränkande handling. Utreda och åtgärda Att utreda en kränkande handling om en sådan uppstår görs omgående av personal på Magelungens gymnasium/danvikstull. Den elev som upplevt sig kränkt anmäler detta till mentor eller annan personal. Avsedd blankett används. Utifrån uppgifter som framkommit samtalar kurator och mentor med utsatt elev. Den/de elever som utpekas som skyldiga till kränkningen, kallas därefter till samtal med sin mentor och kurator så att minst två perspektiv har hörts. Om berörda parter efter utredning försonas och kränkningen inte är att betraktas som grov, dokumenteras detta på aktuell blankett och ärendet avslutas efter att det följts upp inom elevhälsoteamet efter två veckor. Rektor informeras. Viktigt i sammanhanget är att både den/de drabbade samt den/de som utfört en eventuell kränkning ges stöd i att på ett så bra sätt som möjligt kunna interagera tillsammans i sin arbetsmiljö. Här har kurator ett stort ansvar att stötta både mentorer och elever i samtal om det som inträffat.

22 Är händelsen att betrakta som en allvarlig kränkning kontaktar mentor omyndig elevs vårdnadshavare via telefon och kallar till möte. Deltar från skolan gör alltid mentor och kurator. Rektor hålls uppdaterad och kan delta om det underlättar hanteringen. Rektor informerar huvudmannen. Är kränkningen av en så allvarlig karaktär att den är att betrakta som ett brott, polisanmäls händelsen av skolan. Incidentrapport görs på för ändamålet avsedd blankett. Om en kränkning är så allvarlig så att den inte kan redas ut av mentorer och kurator kopplas rektor in. Rektor kan vid allvarligare kränkningar utfärda skriftliga varningar, samt om nödvändigt, även stänga av elever som begått kränkande handlingar, under kortare perioder. Om en elev under 18 år varnas eller stängs av informeras alltid vårdnadshavare omgående av mentor. Mentor har även ansvaret för att en elev som stängs av har en fungerande plan för hur studier skall kunna bedrivas under tiden för avstängningen samt att en det finns en plan för eleven när denne kommer tillbaka till skolan. Vid sådana tillfällen skall alltid kurator samt specialpedagoger finnas behjälpliga för mentorer vad det gäller att hantera det pedagogiska och psykosociala arbetet med avstängda elever. Att följa upp åtgärder görs alltid efter att en kränkande handling inträffat. Det dagliga mötet mellan elever och mentorer möjliggör att en kontinuerlig uppföljning kan ske. Mentor skall följa upp elever via samtal för att försäkra sig om att inblandade elever inte längre kränks eller kränker andra. Kurator har även ansvar att erbjuda inblandade elever samtalshjälp för att lättare kunna fungera tillsammans. Om det visar sig att kränkande handlingar inte upphört efter att åtgärder satts in måste nya åtgärder omedelbart upprättas. Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av elevhälsogruppen i samråd med berörd personal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. Åtgärdsmodellen för vilka steg kring samtal och utvärdering som används i verksamheten benämns trappan *.

23 * Trappan -modell för konflikthantering. Steg 5A. Steg 4 påvisade avsevärd bättring. Ärendet avslutas. Steg 5B. Ingen bättring påvisades i steg 4. Samtal hålls mellan rektor, mentor, kurator, målsman och elev. Beslut om påföljd Steg 4. Uppföljning av nedan samtal med mentor, kurator, elev och föräldrar. Vilket Steg 3. Samtal sker med mentor, kurator, elev och målsman. Dokumenteras på avsedd blankett. Rektor inforformeras som därefter informerar huvudman. Steg 2. Enskilda samtal sker med mentor, kurator och respektive elev. Olika perspektiv inhämtas. Rektor informeras. Om försoning ej sker tas ärendet till steg 3. Steg 1. En konfliktsituation uppstår. Den som upplever sig kränkt anmäler till mentor, kurator eller annan personal. Avsedd blankett används. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, pedagog, elever och vårdnadshavare ska ske. Vid grövre kränkningar ska individuell handlingsplan upprättas för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i handlingsplanen. Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp bör rektor i dialog med huvudman överväga undervisning i en annan lokal för den/de som begått brottet. Representanter för skolan bör alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan.

24 Vid hedersrelaterade omständigheter ska skolan beakta konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis. Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då kan samtalet avslutas med att ett beteendeavtal skrivs. Likabehandlingsplanens giltighetstid och revidering Likabehandlingsplanen gäller from augusti 2015 tom juni 2016, då den kommer att revideras. Analyser och genomgångar av planen kommer att göras vid ett flertal tillfällen under läsåret, både med elever och personalen. Resultatet av detta arbete kommer att dokumenteras och läggas i en mapp i molnet, och mot bakgrund av denna dokumentation kommer planen att revideras inför nästa läsår.

25 Magelungens gymnasium/danvikstull Anmälan och handlingsplan för likabehandling och kränkande behandling Elev-Elev Personal-Elev Elev-Personal Personal-Personal Datum: Anmälarens namn: Deltog vid anmälningstillfället: Beskrivning av händelsen: Datum för uppföljning: Övrigt: