Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport

Transkript

1 Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport 08 Januari - augusti Datum: 1003 Diarienummer: -41

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion... 2 Läsanvisningar... 4 Medborgarperspektivet... 5 Bedömning av måluppfyllelse... 6 Väsentliga insatser och resultat... 8 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet Processperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Resultat per verksamhetsområde/klinik BILAGOR Bilaga 1: Ekonomisk redovisning - Resultaträkning - Kassaflödesanalys - Investeringsredovisning - Balansräkning Bilaga 2: Resultaträkning PVÖ Bilaga 3: Resultatutredning primärvård Bilaga 4: Kommentar till primärvårdens resultat Bilaga 5: Statistik 1

3 Produktionsenhetens reflektion Östra länsdelen i Östergötland har en högre sjuklighet inom psykiatriska tillstånd och hjärtkärlområdet enligt Twin cities-studierna. Därtill kommer att vi under har haft ca 60 % av totala antalet asylsökande i den östra länsdelen samt drastiska produktionsökningar inom beroende- och njursjukvården. Inom Beroendekliniken har läkarbesök i öppenvård ökat med 45 % och slutenvårdstillfällen med 28 %. Därutöver har en ny författning tillkommit inom beroendevården vilket gör att patienttrycket förväntas öka ytterligare. Antalet dialyspatienter har stadigt under många år legat mellan stycken. I skrivande stund har 66 patienter dialys och flera är på väg in. Lokalerna är inte dimensionerade för denna volym och vi har för få sjuksköterskor med dialyskompetens. Vi arbetar för att hitta bra lösningar inom båda områdena. NSÖ har ett utmanande hälso-och sjukvårdsuppdrag samtidigt som vi ska minska våra kostnader och nå budgetmål. Vår kostnad per DRG-poäng är låg och vi står oss väl i nationella jämförelser med jämförbara sjukhus. Vi bedömer att årets resultat blir -35 mkr och når därmed inte vårt budgetmål för, -15 mkr. I medborgarperspektivet är bedömningen att målen hög grad nås i slutet av året. Utvecklingsarbeten pågår enligt plan inom många framgångsfaktorer. Vad gäller trygg och ändamålsenlig vård så pågår arbete för att nyttja data i kvalitetsregister i förbättringsarbeten. Vi når mål vad gäller fast vårdkontakt och färre osignerade journalanteckningar. Tillgängligheten visar nu mycket positiv utveckling både vad gäller nybesök och telefontillgänglighet. Införande av webtidbok pågår. Akutmottagningens 1-4 som visar dock fortsatt låga värden. Under hösten görs ett omfattande implementeringsarbete vad gäller SIP och personcentrerad vård. Dessa satsningar förväntas öka patienters och anhörigas delaktighet och nöjdhet. I samverkan mellan primärvård, geriatrik, akutkliniken och LAH har ett mobilt Almateam startats dagtid i veckorna. I oktober utökas verksamheten även till kvällstid i veckorna och dagtid på helgerna. I primärvården pågår impelementering av förslagen i projektet Framtidens bästa primärvård. En imponerande lista över förbättringsarbeten har sammanställts. Situationen inom den regiondrivna primärvården är fortfarande ansträngd men är mycket bättre än tidigare. Det är en komplex situation för PVÖ att ha brist på allmänspecialister, ha en hög andel privata vårdcentraler och dessutom ett kommande stopp för allmänspecialister som hyrpersonal. Inom processperspektivet har FoU-området utvecklats de senaste åren och vi har en högre FoUaktivitet än tidigare inom NSÖ. En forskningschef har rekryterats och tillträtt och psykiatrin har fått en universitetsöverläkartjänst. Vi har relativt goda resultat inom patientsäkerhetsområdet bland annat är andelen VRI låg. Resultaten efter PPM-märningen av trycksår innebar att vi har satt fokus på området. Varje vårdavdelning gör nu en PPM-mätning varje månad, där både förekomst och uppkomst av trycksår mäts. Trycksåren har i juli halverats jämfört med mars månad. 2

4 Inom medarbetarperspektivet har resulaten i stort sett alla dimensioner förbättrats inom NSÖ i medarbetarmätningen. Vi når därmed de flesta målen inom medarbetarperspektivet. Målet vad gäller sjukfrånvaro nås på totalen, men inom underskötesrke och skötargrupperna ökar sjukfrånvaron. En analys och handlingsplaner ska göras för att vända utvecklingen. Inom NSÖ har planer tagits fram för att budgetmålet skulle nås. Vår prognos för helåret är ändå -35 mkr, vilket innebär att vi inte når målet, 15 mkr. Kostnaden per DRG-poäng är fortfarande låg både i regional och nationell jämförelse. Vi når vårt mål att minska kostnader för hyrpersonal med 25 %. Planer finns inom primärvården inför avveckling av allmänspecialister som hyrpersonal. Situationen är dock speciell i Norrköping där 5 av 8 vårdcentraler drivs av privat aktör som även efter årsskiftet fritt kan använda hyrpersonal. Det är viktigt att den regiondrivna primärvården i öster blir större i stället för mindre för att det ska finns förutsättningar t ex för bra samverkan med sjukhuset med kommunerna. Kostnadskontrollen inom läkemedelsområdet är bra. Inom följande områden når vi inte mål i våra ekonomiska handlingsplaner: 1. Minskning av kostnader för medicinsk service. Åtgärd: Dialog med bemannande kliniker på akutmottagningen. Införande av patientnära analyser på akuten. 2. Minimera viten och maximera rörlig ersättning. Åtgärd: Intensifiering av produktionsplanering och arbete för att säkra intäkterna i samband med vårdval inom psykiatrins öppenvård och upphandling av BUP-verksamheten. 3. Övertidsersättningen har ökat. Åtgärd: Fokus på minskat nyttjande av övertid. 4. ACG-vikt. Primärvårdens samlade ACG-vikt har försämrats något sedan årsskiftet och når inte uppsatt mål > 1. Utfall per 8 mån är 0,966. Om målet uppnås kommer primärvårdens intäkter att öka med 4,5 5 mkr. Våra planer är inriktade på att svara upp mot medborgarnas behov av närsjukvård med patientsäkra och effektiva processer och att leverera enligt avtal med beställaren. Vi jobbar för att säkra intäkter och minska kostnader för att nå vår ekonomiska kravställning. 3

5 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål Framgångsfaktorer Uppnått måluppfyllelse Inte helt uppfylld måluppfyllelse, men utveckning sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller de har inte utvecklats enligt plan Måluppfyllese är inte möjligt att värdera, eftersom underlag saknas Nyckelindikatorer Resultatmått Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker och resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats eller är oförändrad Uppgift/underlag saknas 4

6 Medborgarperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Måluppfyllelse Resultat Trygg och ändamålsenlig vård Hög kvalitet med goda medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse Personcentrerad vård med primärpreventivt syfte Samordnad psykiatri- och missbruksvård Kontinuitet i vårdkontakterna Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård För patienten rätt tillgänglighet En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Delaktiga och nöjda patienter Bra och jämlik hälsa Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Förtroendeskapande insatser Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Personcentrerat, hälsofrämjande förhållningssätt Effektiv och jämlik sjukskrivnings- och rehabiliterings-process Ökad jämställdhet 5

7 Bedömning av måluppfyllelse Trygg och ändamålsenlig vård Målen inte helt uppfyllda, men utveckling sker enligt plan. Arbete med att säkerställa goda medicinska resultat sker kontinuerligt inom produktionsenheten: - 14 av 18 relevanta verksamheter uppger att de använder utdata i kvalitetsregister som underlag för analys och förbättringsarbete. Kontinuerligt förs diskussion kring kvalitetsregister och utdata inom NSÖ. - Antal osignerade journalanteckningar fortsätter att minska färre osignerade anteckningar årets första åtta månader jämfört med motsvarande period föregående år, -40 %. Sedan januari 2015 har antalet osignerade journalanteckningar minskat från stycken till stycken vid dags dato. - Nio patienter har fått peritonealdialys i hemmet innevarande år. Målvärde nästan uppfyllt. - Antal långtidssjukskrivna (> 180 dagar) visar en negativ trend och har ökat med unika individer vid augusti månads utgång jämfört med utfall i DÅ04. Mål uppnås ej. En svag positiv utveckling kan ses avseende antal verksamheter som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga, 3 av 19 (16 %) vid augusti månads uppföljning jämfört med 1 av 19 motsvarande period föregående år. Dock långt till målvärde. För en bättre samordnad psykiatri- och missbruksvård har dokumenterade rutiner för samordning vid samsjuklighet tagits fram av psykiatri- och beroendekliniken. 4 av 16 verksamheter har dokumenterad rutin för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till patienter med missbruk, en ökning med en verksamhet sedan delårsrapport 04. Utvecklingen förväntas fortsätta. Samtliga NSÖ:s verksamheter erbjuder patienter med komplex problematik fast vårdkontakt med syfte att säkerställa kontinuitet i vårdkontakterna. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Målen inte helt uppfyllda, men utveckning sker enligt plan. 14 av 16 verksamheter (88 %) når mål vad gäller besökstillgänglighet i juli månad. 1 av 3 verksamheter når mål avseende behandling juli. Besökstillgängligheten har stadigt visat på bra resultat % av verksamheterna har nått målvärde varje månad under året. Det är framför allt en verksamhet som har svårt att nå tillgänglighetsmålen (Rehab Öst). Tillgängligheten till behandling visar positiv trend. Från att legat långt från målvärde årets fyra första månader klarade samtliga verksamheter tillgänglighetsmålet under juni månad och för juli klarar en verksamhet mål, övriga verksamheter ligger precis under målvärde. 6

8 Akutens utfall avseende tillgänglighet, 1-4, ligger stabilt under året, men har försämrats jämfört med föregående års utfall. Är långt från målvärde. Telefontillgängligheten på vårdcentral visar en stark positiv utveckling. 5 av 7 vårdcentraler når målet > 95% besvarade samtal inom 4 timmar i juli månad, en vårdcentral ligger strax under målvärde (utfall 92%). De senaste tre månaderna har samtliga vårdcentraler utom en uppnått 90% telefontillgänglighet eller mer. 20 av NSÖ:s 27 relevanta enheter (74 %), eller 12 av 16 verksamheter, erbjuder tid direkt. En ökning med två enheter jämfört med föregående uppföljning, dock en bit kvar till målvärdet 100 %. Införande av webbtidbok pågår inom produktionsenheten. I dagsläget erbjuder 4 av 14 verksamheter (29%) webbtidbokning och flera har initierat arbete avseende detta. Målvärde förväntas nås under året. Delaktiga och nöjda patienter Målen inte helt uppfyllda, men utveckning sker enligt plan. Inga nya resultat avseende förtroendeskapande insatser utifrån nationell patientenkät. Nya resultat förväntas under hösten. Redovisning av resultat i 2015 års enkät för Primärvården visade att ingen av de fyra indikatorerna nådde mål. Dock kunde en positiv utveckling ses vad gäller delaktighet och helhetsintryck där 50 % av NSÖ:s vårdcentraler hade PUK-värde över rikssnitt. 15 av 16 verksamheter följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP, vård- och rehabiliteringsplan varvid mål är uppnått. Antalet dokumenterade planer har minskat något jämfört med föregående års utfall vilket innebär att målet inte nås. Vård- och rehabiliteringsplan används av samtliga verksamheter vid arbete med cancerpatienter. Bra och jämlik hälsa Målen inte helt uppfyllda, men utveckning sker enligt plan. Andel verksamheter som bedriver utvecklingsarbete inom hälsofrämjande området har ökat från 7 till 11 verksamheter jämfört med föregående år. Motsvarar 61 % av NSÖ:s verksamheter men är en bit från målvärde > 75%. Ett strategiskt arbete inom hälsofrämjandeområdet genomförs varför successiv utveckling förväntas ske och målvärde nås under året. 44 % (8 av 18) av verksamheterna arbetar med sjukdomsförebyggande insatser i enlighet med nationella riktlinjer. Målvärde nås ej. Andel registreringar i Hälsobladet har minskat jämfört med motsvarande period 2015, målvärde nås ej. Dock ses en positiv utveckling jämfört med utfall i delårsrapport av 10 verksamheter (90%) har genomfört kartläggning av sjukskrivningsmönstret hos sina patienter, målvärdet är uppnått. 7

9 Könsuppdelad statistik med syfte att åtgärda könsrelaterade skillander i bemötande, vård och behandling har använts av 2 av NSÖ:s 18 verksamheter (11 %). Den samlade bedömningen av måluppfyllelse för perspektivet som helhet vid årets slut är att mål kommer att nås. En positiv utveckling kan ses inom perspektivets samtliga strategiska mål. Utvecklingsarbete inom många framgångsfaktorer pågår enligt plan. Målvärdena inom tillgänglighetsområdet har över tid varit en utmaning för NSÖ men samtliga tillgänglighetsindikatorer visar nu positiv utveckling. Undantag är akutmottagningens 1-4 som fortsatt visar otillfredsställande resultat och kräver ett gediget och strukturerat utvecklingsarbete för att målvärde ska vara möjligt att nå. Förbättringsarbeten för perspektivets framgångsfaktorer och nyckelindikatorer har initierats i enlighet med NSÖ:s uppföljningsplan, där även ansvar för genomförande och uppföljning dokumenterats. Prioriterade områden för NSÖ följs månadsvis i uppföljningsrapport och på leantavla. Väsentliga insatser och resultat Trygg och ändamålsenlig vård Resultat i kvalitetsregister ska analyseras och används för utveckling av kvalitet. De flesta verksamheter inom NSÖ uppger att så görs. Diskussion har förts vid samtliga resultatdialoger med verksamheterna under mars och april månad. NSÖ:s nätverk för verksamhetsutveckling har i sin årsplan att arbeta med utveckling av användning av kvalitetsregister och dess utdata. Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar är ett särskilt utvecklingsområde i NSÖ:s överenskommelse. För att säkerställa likvärdig habiliteringsvård med hög kvalitet används utdata i nationella kvalitetsregistren HabQ och CPUP som underlag till både lokala och länsgemensamma förbättrings- och utvecklingsarbeten. Bland annat har en mer teambaserad utredningsprocess arbetats fram och implementerats i verksamheten. Antal osignerade journalanteckningar är fortsatt ett fokusområde inom NSÖ och följs månadsvis i produktionsenhetens uppföljningsrapport. Indikatorn finns också med i verksamhetsplan och på leantavlor inom samtliga verksamheter i NSÖ. Det långsiktiga och strukturerade arbetet både i NSÖ:s verksamhetsutvecklarnätverk och inom respektive verksamhet har lett till en betydande minskning av antalet osignerade journalanteckningar de sista två åren. Nio patienter har hittills i år behandlats med peritonealdialys i hemmet. Det har under året varit en betydande ökning av antal patienter inom dialysverksamheten varför en rad oilka förbättringsarbeten initierats inom kliniken, bland annat arbete med att öka möjligheten till peritonealdialys i hemmet. I de fall där peritoneladialys sker med hjälp av assistans krävs samverkan med kommunen. En dialog har initierats med Norrköpings kommun med syfte att gemensamt diskutera hur en utveckling av denna behandlingsform skulle kunna ske. Att minska antal individer med långtidssjukskrivning är en ny indikator i NSÖ:s verksamhetsplan. Tyvärr ses en negativ trend av antal individer som varit sjukskrivna > 180 dagar. Plan finns att ge- 8

10 nomföra en utbildningsinsats i sjukskrivningsverktyget för aktuella medarbetare med mål att samtliga verksamheter själva ska kunna följa sina resultat. Tre av NSÖ:s verksamheter har en systematik i att uppmärksamma barn som anhöriga. För att kunna nå målet att 70% av verksamheterna ska ha ett sådant arbetssätt har ämnet varit uppe till diskussion på NSÖ:s ledningsgrupp och material har spridits ut till samtliga verksamheter för vidare arbete inom respektive enhet. Integrerad mottagning har startat upp sin verksamhet i början av året. Inom ramen för detta arbete möjliggörs en tydligare samordning av insatser för patienter med samsjuklighet mellan beroende och psykiatri. Ett gemensamt utvecklingsarbete mellan berörda kliniker och vårdcentraler ska ske under med syfte att ta fram rutiner för att säkerställa delaktighet och stöd till närstående till missbrukspatienter. I arbetet kommer en inventering av befintliga dokumenterade rutiner att genomföras och de kommer att ligga till grund för arbetet. Samtliga verksamheter inom NSÖ arbetar med fast vårdkontakt för patienter med komplex problematik och med behov av insatser från flera vårdgivare. Fördjupade diskussioner kring uppdragsinnehåll, ansvar och kompetensbehov för rollen kommer att ske, bland annat inom ramen för pågående strategiskt utvecklingsarbete inom NSÖ avseende behovsgrupp äldre och i samband med arbete med utskrivningsprocessen och samordnad vård- och omsorgsplanering som pågår i östra länsdelen. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Tillgänglighet är ett högt prioriterat område i medborgarperspektivet i NSÖ:s verksamhetsplan och omfattar åtta olika indikatorer. Områdets olika indikatorer följs upp månadsvis och redovisas både i uppföljningsrapport och på ledningsgruppens leantavla. Produktionsplanering med stöd av logistiker pågår/beräknas påbörjas inom 9 av NSÖ:s verksamheter under året. Tillgänglighet till besök visar goda resultat där samtliga verksamheter utom en når mål. Behandlingstillgängligheten visar positiv utveckling även om målvärden inte nås fullt ut varje månad. Berörda verksamheter arbetar kontinuerligt med att säkerställa registrering, med bemanningsplanering och upphandling av psykologer pågår. Upphandlingen av barnpsykiatri och vårdval för vuxenpsykiatri är nya utmaningar att möta och skulle kunna ge konsekvenser på tillgängligheten till behandling. Akutens tillgänglighetsindikatorer (1-4) är fortsatt långt från målvärde. Målet kommer inte att nås så länge kliniken är beroende av läkarresurs från andra kliniker. Utvecklingen mot allt fler akutläkare fortgår. Med hjälp av logistikstudenter genomförs ett arbete avseende processtiderna på akutmottagningen. Flaskhalsar och förbättringsområden i patientflödet identifieras och åtgärdsförslag arbetas fram med mål att förkorta genomloppstiderna. En temadiskussion planeras på NSÖ:s ledningsgrupp med syfte att gemensamt hitta angreppssätt för en utveckling av akutmottagningens tillgänglighet. Även initiativ till ett gemensamt ViN-arbete 9

11 har tagits av NSÖ. Inom ramen för Vision 2020 har akutmottagningen evakuerats till nya lokaler i väntan på byggnation av nya. Även detta har medfört påverkan på akutmottagningens tillgänglighet. Vid juli månads utgång nådde fem av NSÖ:s sju vårdcentraler mål gällande besvarade telefonsamtal inom fyra timmar, ytterligare en vårdcentral låg endast några procent från att nå mål. En stor utveckling har skett jämfört med föregående år och första kvartalet då tillgänglighetsmålet endast uppnåddes vid enstaka tillfällen. Telefontillgängligheten har stadigt legat > 90% för samtliga vårdcentraler utom en de senaste tre månaderna. Bristen på läkare och sjuksköterskor är fortsatt en stor utmaning för primärvården och påverkar direkt möjligheten att nå tillgänglighetsmålen. Vårdcentralerna arbetar gemensamt med utvecklingsarbete och kompetensutvecklingsinsatser för att möta det allt ökande antalet telefonsamtal. 75% av NSÖ:s verksamheter (20 av 27 enheter, 12 av 16 verksamheter) har utvecklat system för att erbjuda patienter tid inom 14 dagar efter remissankomst. Området bevakas av NSÖ:s verksamhetsutvecklingsnätverk och har lyfts in i verksamhetsutvecklingsplanen för. Indikatorn är ny på NSÖ:s leantavla och följs nu månadsvis för att säkerställa måluppfyllelse 100% vid årets slut. Införande av webbtidbok är ett prioriterat område för NSÖ. Målet är att 50% av verksamheterna ska ha infört webbtidbok vid årets slut. Nuvarande utfall 29%. Inom ramen för NSÖ:s verksamhetsutvecklingsnätverk har ett utvecklingsarbete initierats där struktur och rutiner för införande (med stöd från CMIT) ska tas fram och testas inom några verksamheter innan breddinförande sker (PDSA-cykel). Bedlömningen är att målvärde kommer att nås innan årets slut. Delaktiga och nöjda patienter Välinformerade patienter och strukturerat arbete med vård- och omsorgsplanering och SIP möjliggör för patienter och närstående att vara medskapare av sin hälso- och sjukvård med ökad livskvalitet som yttersta mål. Att arbeta med utökad patientmedverkan är också ett särskilt utvecklingsområde i NSÖ:s överenskommelse med HSN för året. Ett stort länsdelsgemensamt implementeringsarbete vad gäller framtagna rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering vid utskrivning från slutenvård samt för SIP i öppenvård pågår och beräknas slutföras under året. NSÖ deltar i och ansvarar för projektledare för implementeringsarbetet. Införande av vårdplanering via distans har skett och kommer att följas upp under hösten. NSÖ deltar med representant i länsövergripande arbete dels avseende övergripande frågor kring samordnad vård- och omsorgsplanering och dels i arbete med den väntade nya lagstiftningen avseende betalningsansvar ( Trygg och säker utskrivning ). Antal dokumenterade SIP, vård- och rehabiliterinsgplaner följs månadsvis i NSÖ:s uppföljningsrapport samt på leantavla. Utfallet visar på minskat totalt antal planer jämfört med föregående år. Den huvudsakliga minskningen har skett under första delen av medan antalet i nuläget ligger jämförbart med föregående år. Någon djupare analys av orsak till minskningen i början av året har inte gjorts men faktorer som hyrsköterskestopp, vårdval psykiatri och upphandling BUP kan ha bidragit till den tillfälliga nedgången. Parallellt med nu pågående implementering av vårdplaneringsrutinerna förväntas också antal dokumenterade SIP och vårdplaner öka. 10

12 Den nationella patientenkätens resultat förväntas presenteras under hösten. Utfall avseende hur delaktiga och välinformerade NSÖ:s patienter upplever sig kommer att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete mot utökad patientmedverkan. Bra och jämlik hälsa Hälsofrämjande förhållningssätt handlar om att främja och förbättra patientens egenupplevda hälsa- och livskvalitet. En process som ger patienten möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Det handlar om att ta tillvara individens egna resurser och stärka individens tilltro till sin egen förmåga samt att öka individens/närståendes delaktighet och ansvaret för den egna hälsan. Att vidareutveckla det personcentrerade arbetssättet är ett fokusområde inom NSÖ. Under året har en informations- och utbildningsinsats genomförts till NSÖ:s ledningsgrupp. Motsvarande informations-/utbildningsinsats till medarbetarna inom respektive verksamhet sker successivt under hösten med hjälp av produktionsenhetens hälsoprocessledare. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 ges rekommendationer om verksamma metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor (tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor). Riktlinjernas rekommendationer har nu integrerats i Östergötlands REKlista. Diskussioner förs i Regionen att få till verktyg där individen kan fylla i sina levnadsvanor och sedan sända detta direkt till vårdgivaren inför olika besök. Detta tillsammans med en ny, förenklad registrering i Hälsobladet som infördes 1 juni förväntas bidra till ökad uppmärksamhet av området. Ett fortsatt arbete med att implementera de olika delarna behövs dock. 44% av NSÖ:s verksamheter anger att de har rutiner för att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i mötet med patient. Dock syns inte detta i antal registreringar i Hälsobladet. Resultat från 2015 som nu inkommit visar att även antalet FaR-ordinationer och förskrivning av tobaksavvänjning har minskat. Att öka registreringen i Hälsobladet efter genomförda hälsosamtal är en aktivitet i NSÖ:s handlingsplan för innevarande verksamhetsår. Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet Strategiskt mål Trygg och ändamålsenlig vård N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 1 Hög kvalitet med goda medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse Andel verksamheter 1 som analyserar resultat och använder resultatet för utveckling av kvalitet och jämlikhet utifrån relevanta kvalitetsregister 100 % (18/18) Ej Jour 2015/12: 88% (15/17) /08 14/18 1 Verksamhet = klinik/vårdcentral (ansvarig: verksamhetschef/vårdcentralschef) 11

13 2 Antal osignerade journalanteckningar äldre än 10 dagar Minska med 50 % 2015/ / Andel patienter > 45 år på vårdcentral som diagnosticeras för KOL 4 % 2015/12 1,2% Redovisas ÅR 4 Antal patienter som genomför assisterad peritonealdialys i hemmet 10 /04 0 /08 9 patienter 5 Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar Successiv minskning / unika / unika 6 Personcentrerad vård med primärpreventivt syfte Andel verksamheter som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga 70 % 2015 Jan-juli 5 % 1/19 Jan-juli 16 % 3/19 7 Samordnad psykiatri- och missbruksvård Framtagna och dokumenterade former för samordning av patienter med samsjuklighet mellan beroendevården och psykiatrin Genomfört /04 2/2 Psykiatrin Beroendekliniken /07 2/2 Psykiatrin Beroendekliniken 8 Dokumenterad rutin för att säkerställa delaktighet och stöd till anhöriga/ närstående till patienter med missbruk/beroende Framtagen /04 3/16 Ej aktuellt LAH Geriatriken /08 4/16 Ej aktuellt LAH Geriatriken 9 Kontinuitet i vårdkontakterna Andel verksamheter som erbjuder patienter med komplex problematik och behov av insatser från flera vårdgivare fast vårdkontakt enl. LiÖ:s definition 100% (16/16) Ej akutklin, jourcentral, BHV /03 16/16 /07 15/15 Strategiskt mål Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 1 0 För patienten rätt tillgänglighet Andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin och regionens krav i övrigt avseende besök 100 % (17/17) Ej akutklin, jourcentral /03 16/17 /07 14/

14 1 1 Andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin eller regionens krav i övrigt avseende behandling 100 % (3/3) BUP, VUP, HAB /03 0/3 /07 1/3 1 2 Andel patienter som träffat läkare inom 1 timme på akutmottagningen > 50% /03 22% /07 21% 1 3 Andel patienter som lämnatakutmottagningen inom högst 4 timmar (redovisas per klinik) >80 % /03 Kir 58% Med 58% /07 Kir 60% Med 63% Ort 71% Ort 71% 1 4 Andel VC som uppfyller kravet på 95 % besvarade samtal inom 4 timmar *VC Söderköping stängd fr o m % (8/8) /03 3/8 /07 5/7 * 1 5 Andel enheter 2 som har ett system för att inom 14 dagar efter remissankomst/beslut erbjuda patienterna datum och klockslag till besök/ undersökning/åtgärd 100% (27/27) Ej SV, jourcentral, BHV, akutmott, Psyk akuten /03 18/27 67 % /08 20/27 74 % 1 6 Andel verksamheter som erbjuder webbtidbokning * VC Söderköping stängd fr o m > 50% (8/15) Ej akutklin, jourcentral, LaH, BUP /04 3/15 20 % /08 4/14 * 29 % 1 7 En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Andel listade på NSÖ s VC som har förtroende för sin vårdcentral 73% 71% Nya enkäten innehåller inte fråga om förtroende 2 Enhet = organisationsenhet (ansvarig: vårdenhetschef/vårdcentralschef) 13

15 Strategiskt mål Delaktiga och nöjda patienter N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 1 8 Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Andel enheter som kan nås på telefon minst 5 timmar varje helgfri månd-fred. 60 % (18/30) Ej SV, jourcentral 2015/12 14/27 52% Redovisas ÅR 1 9 Förtroendeskapande insatser Andel verksamheter inom NSÖ med PUK-värde, enligt nationell patientenkät, > rikssnitt inom följande områden 1. delaktighet 2. bemötande 3. välinformerade 4. förtroende för vården 1) 1) fr o m 2015 redovisas helhetsintryck > 60% Ej jourcentral, LAH 1. 50% (4/8) 2. 38% (3/8) 3. 38% (3/8) 4. 50% (4/8) Primärvård 2015 Inga nya resultat. Redovisas ÅR 2 0 Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Andel berörda enheter som följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP (samordnad ind. plan) + vård /rehabplan och tillämpar dessa. > 95% (37/39) Ej Akutklin, Jourcentral /04 94% 15/16 /08 94 % 15/16 (Redovisas per verksamhet istället för per enhet) 2 1 Antal dokumenterade vård- /rehabiliteringsplaner och SIP Öka 2015 Jan-juli SIP 152 Vårdplan 2463 Rehabplan 785 Jan-juli SIP 130 Vårdplan 2169 Rehabplan Andel berörda verksamheter som använder vård- /rehabiliteringsplan för cancerpatienter 100% (2/2) Med.klin och LAH /04 2/2 /08 2/2 14

16 Strategiskt mål Bra och jämlik hälsa N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 2 3 Personcentrerat, hälsofrämjande förhållningssätt Andel verksamheter 3 som bedriver utvecklingsarbete inom hälsofrämjande området med fokus på att stärka patientens delaktighet och förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa > 75% (14/19) 2015/08 37% (7/19) /07 61% (11/18 * ) * VC Söderköping stängd fr o m Andel verksamheter som enligt nationella riktlinjer arbetar med sjukdomsförebyggande insatser under året > 70% (13/19) 2015/08 42 % (8/19) 2017/07 44 % (8/18 * ) * VC Söderköping stängd fr o m Andel registreringar i Hälsobladet i Cosmic under innevarande år avseende alkohol, tobak, mat och fysisk aktivitet Öka 2015 Jan-jul Alk 1,05% Fys 1,00% Tobak 6,58% Jan-jul Alk 0,86% Fys 1,01% Tobak 5,82% Mat 0,77% Mat 0,54% 2 6 Effektiv och jämlik sjukskrivnings- och rehabiliterings-process Andel verksamheter som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder >50 % (6/11) Ej LAH, Ger, BUP, Rehab,Akut, /04 64% (7/11) /08 90 % (9/10 * ) Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Hab, Jour, BHV * VC Söderköping stängd fr o m Verksamhet = klinik/vårdcentral (ansvarig: verksamhetschef) 15

17 2 7 Ökad jämställdhet Andel verksamheter som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling Skapa nulägesbild Nytt Ingångsvärde saknas /08 11 % (2/18) Processperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Måluppfyllelse Resultat En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv och relevant forskning inom nya områden Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Evidensbaserad läkemedelsanvändning Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador 16

18 Effektiv hälso- och sjukvård Klimatneutral och giftfri hälsooch sjukvård Stark patientsäkerhetskultur Resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta Rätt från mig ta sidledesansvar Verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Bedömning av måluppfyllelse En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Måluppfyllelse är inte möjligt att värdera, eftersom underlag saknas med undantag av medarbetarenkätens fråga om positivt forskningsklimat som ökat från 61 till 63. Flera nya FoU-projekt har startats upp under våren samt under sommaren. Detta kommer att leda till flera publikationer samt i några fall också nya doktorander. Två av centrumets kliniker har påbörjat ett införande av tjänster som inkluderar forskningstid alternativt finansiering av del av tjänst för forskning från kliniken. NSÖ har också tre kliniker samt primärvården föreslagna för att på sikt bli universitetssjukvårdskliniker. Troligen kommer också aktiviteten av forskning öka på ytterligare någon klinik som har som ambition att också få bli universitetssjukvårdsklinik längre fram. En ny forskningschef (bitr professor) är tillsatt och kommer att påbörja sitt arbete i september. Detta tillsammans med andra insatser bör ge måluppfyllelse för de flesta nyckelindikatorerna inom detta område. Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet Målen inte helt uppfyllda, men utveckling sker enligt plan. Det saknas värden för området strokevård varför måluppfyllelsen är svårbedömd. Resultatet från PPM-mätningen av trycksår i mars är nu klart. Det visade på ett alarmerande resultat. Därför har varje vårdavdelning gjort en PPM-mätning månadsvis från april och framåt, där både förekomst och uppkomst av trycksår mäts. Trycksåren har i juli halverats jämfört med mars månad och måltalen nås. Vanligast är trycksår klass 1 dvs rodnad. För nyckelindikatorerna inom evidensbaserad läkemedelsanvändning nås målvärdena. Antibiotikaförskrivningen brukar öka under hösten och vintern, men förhoppningsvis kan ändå målvärdet nås. Avseende utveckling av vårdens förhållningssätt är målen för rutiner för våld i nära relationer och tandvårdsstöd uppnådda. Avseende patientrelaterade mått gör de flesta verksamheterna förbättringsarbeten antingen med PROM(patient reported outcome measures)-mått eller PREM(patient 17

19 reported experience measures)- mått. Däremot har är det enbart 4 verksamheter som arbetar med båda måtten. Det finns positiva resultat inom området undvikbara vårdskador. Antalet vårdrelaterade infektioner ligger fortsatt på en låg nivå. Följsamheten till klädregler ligger på en stabil hög nivå, men följsamheten till hygienregler behöver öka, liksom antalet enheter som gör hygienobservationer. Utifrån de arbetssätt som visat sig ge goda resultat i genombrottseminarierna, finns goda möjligheter att spridda dessa erfarenheter inom produktionsenheten och även att nå bättre resultat avseende följsamhet till hygienregler. Antalet utskrivna patienter med läkemedelsberättelse har ökat ytterligare. Andelen läkemedelsgenomgångar som registreras är lågt, men ett arbete pågår om KVÅregistreringar, vilket bör förbättra resultatet. Medarbetarnas generella bedömning av patientsäkerheten på sin arbetsplats har ökat från 47 till 54. Målet är över 55, men med tanke på de låga värdena tidigare år, är detta mycket positivt. Vad gäller RH-checkar bör måluppfyllelse kunna nås vid årets slut. Effektiv hälso- och sjukvård Målen inte helt uppfyllda, men utveckling sker enligt plan. Inom området resurser som omsätts till bästa patientnytta finns många utmaningar och bedömningen är ändå att måluppfyllelse kommer att nås för de flesta av nyckelindikatorerna. Produktionsplanering sker inom nya områden enligt centrumchefens prioritering av verksamheterna. Två nya verksamheter har startats, ytterligare en klinik beräknas startas i höst och en har avslutats (Söderköpings VC nedlagd). Sammanlagt 8 av 18 verksamheter har påbörjat eller arbetar enligt modellen. Beläggningsgraden på vårdenheterna har varit ansträngd periodvis bland annat på grund av antalet utskrivningsklara patienter som är kvar på avdelningarna. Neddragning av vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist kan också vara en anledning. Förhoppningsvis kommer ALMA mobilt samt samverkan med kommunerna leda till att beläggningsgraden förbättras liksom återinläggningarna av patienter 65 år och äldre. Utfallet visar en minskning av beläggningsgraden från 92 % till 91 % jan-juli i år jämfört med samma period i fjol. Nu har rapporten undvikbar slutenvård 65 år och äldre i kvalitetsportalen för Sverige återkommit. Glädjande nog har en minskning skett från 0,41 % 2014 till 0,16 % undvikbar slutenvård för juli. Antalet identifierade fokuspatienter enligt säker hemgång har minskat under perioden jan-juli i år jämfört med föregående år. Samtidigt har även antalet vårdplatser minskat. Det minskade antalet fokuspatienter leder dock till vårdcentralerna hinner följa upp patienterna inom 48 timmar i en högre grad än i höstas (92 % jan-juli jämfört med 82 % aug 2015). Åtgärder behövs göras under för att nå målen. Klimatneutral och giftfri hälso- och sjukvård Målen inte helt uppfyllda, men utveckling sker enligt plan. Andelen verksamheter som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd- vårda miljön har minskat från 72 % till 50 % enligt den enkät som verksamheterna besvarat. Miljösamordnaren för NSÖ kommer därför under hösten arbeta med att få verksamheterna att återaktivera arbetet med Vårda miljön. Aktiviteter och utveckling för övrigt sker enligt fastställd handlingsplan. 18

20 Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen för processperspektivet som helhet vid årets slut är en positiv utveckling för flera framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Riktade aktiviteter sker inom många områden. Om detta är tillräckligt för att få fyull måluppfyllelse inom områden såsom effektiv sjukvård och patientsäkerhet kommer att följas under hösten. Väsentliga insatser och resultat En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Under det senaste året har ett antal FoU-projekt påbörjats och flera är också under uppstart, bland annat ett nytt projekt kring Parkinson och en vetenskaplig utvärdering av införandet av ALMAmobilt team. Det ökade antalet FoU-projekt som inletts på centrumet har stimulerat till att flera nya förfrågningar om forskningsmöjligheter och uppstart av nya projekt inkommit till FoUsamordnaren. Detta kommer också att leda till ett antal nya ansökningar om medel från NSÖ:s FoU-fond. Det arbete som inletts tillsammans med Forum Östergötland har lett till ett stort antal konsultationer av dem främst kring statistikrådgivning för medarbetare på hela ViN men också flera konsultationer till NSÖ:s medarbetare i pågående projekt. Centrumet har också beviljats en ny universitetsöverläkartjänst (UÖL) inom psykiatri och eventuellt är ytterligare en UÖL är på gång. Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet Utvecklingsarbete inom ramen för den lokala strokeprocessen pågår. Olika delsprocessgrupper arbetar för att säkerställa måluppfyllelse avseende strokeindikatorerna i NSÖ:s överenskommelse, bland annat gällande områden återbesök inom tre månader till specialiserat team, dörr-nåltid till trombolys samt ledtid mellan ankomst till sjukhus till strokeenhet. En delprocessgrupp är under uppstartande för att arbeta vidare med rehabiliteringsprocessen för strokepatienter. Start sker i september. Månadsvisa ppm-mätningarna sker på alla vårdavdelningar inom NSÖ och resultaten redovisas i NSÖ:s månadsrapport. Påtaglig förbättring har skett de första månaderna. Ett förbättringsverktyg kallat gröna korset för trycksår och övrig patientsäkerhet kommer också att påbörjas med resursstöd från CHV under hösten med ett förebyggande fokus på tidiga riskbedömningar. NSÖ arbetar med evidensbaserad läkemedelsanvändning och har valt att långsiktigt arbeta inom tre områden; bensodiazepiner, antibiotika samt olämpliga läkemedel till äldre. Arbetet för att minska användningen av bensodiazepiner (lugnande läkemedel och sömnmedel) bland patienter i medelåldern fortsätter och en minskning av användningen sker fortfarande. Förutom det framtagna arbetssättet vid receptförnyelse på vårdcentralerna görs utvärdering av lämpliga läkemedel för patienter på psykiatriska kliniken. På Cityhälsan Centrum sker också ett strukturerat arbete där läkare, sjuksköterskor samarbetar med psykologer, som använder KBT-behandling för dessa patienter. I konceptet ingår även speciella sömnklasser. Antibiotikaförskrivningen ligger stabilt på samma nivå som under förra året. Primärvården följer att rätt indikation används avseende diagnos och provtagning och har en låg förskrivning. Mer analys behöver göras avseende slutenvårdens förskrivning. 19

21 NSÖ har sedan 2004 följt olämpliga läkemedel för äldre. I år är nivån betydligt lägre 63 DDD/1000 listade jämfört med samma period föregående år 74 DDD/1000 listade. Aktivt arbete av läkare och apotekare vid läkemedelsgenomgångar kan vara en orsak till de goda resultaten. För framgångsfaktorn utveckling av vårdens förhållningssätt finns det mer arbete att göra avseende verksamheter som använder sig av patientrapporterade mått i förbättringssyfte. Tidigare arbete med att ta fram rutiner avseende våld i nära relationer har gett gott resultat. Avseende tandvårdsstöd har flertalet enheter sjuksköterskor som utfärdar intyg. En vårdcentral har ännu inte rutiner för hur information till patienter ska ske. Fyra kliniker inom NSÖ deltog med var sitt team i genombrottsprojektet att minska antalet vårdrelaterade infektioner (VRI). Två av teamen jobbade för att förbättra följsamheten till kläd- och hygienregler och två av teamen arbetade med att minska calici-infektioner (vinterkräksjuka) på vårdavdelning. LAH arbetade med att minska antalet kateterrelaterade urinvägsinfektioner i livets slutskede. Mycket positiva resultat sågs och inga av de vårdrelaterade infektioner som var i fokus för teamen uppkom när nya arbetssätt testades. Fortsatt låga nivåer av VRI syns. Följsamheten till kläd- och hygienregler är ett ständigt pågående arbete. Akutvårdsavdelningen, AVA, införde ett nytt koncept med en kritisk vän. Detta rönte stor uppmärksamhet på den avslutande VRI-konferensen. Apotekarna arbetar med att utbilda AT-läkare om läkemedelsberättelser och läkemedelsgenomgångar vid tre olika tillfällen utifrån var de tjänstgör. Detta möjliggör att ha djupare diskussioner om problem som uppstår med arbetssättet utifrån de frågor som AT-läkarna själva har. Månadsvis redovisning av läkemedelsberättelser på NSÖ-nivå samt att enheterna följer resultaten på sina leantavlor gör att goda resultat nås och kan bibehållas. Avseende läkemedelsgenomgångar pågår ett arbete om viktiga KVÅ-koder ur uppföljningssynpunkt. KVÅ-kod måste sättas för att antalet läkemedelsgenomgångar ska vara mätbart. Patientsäkerhetsarbetet sker på olika sätt för att stärka patientsäkerhetskulturen. På möten för NSÖ:s ledningsgrupp får varje verksamhet presentera sitt patientsäkerhetsarbete för att på så sätt sprida goda exempel till andra enheter. NSÖ har nu tillsammans med chefsjuksköterska startat ett händelseanalysledarteam där analysledare går ut och gör händelseanalyser där behov uppstår, men inte på sin egen verksamhet. Nätverket för avvikelsesamordnare har blivit mer aktivt och har till exempel arbetat med hur avvikelser vid samordnad vårdplanering ska göras för att enklare kunna följas upp i den avvikelsegrupp som finns mellan regionen och kommunerna i östra länsdelen. I höst kommer patientsäkerhetsarbetet förstärkas med en 50 % tjänst avsatt för detta arbete på stabsnivå. Effektiv hälso- och sjukvård Produktionsplanering har under 2015 skett för sju verksamheter. Vårdcentralen Söderköping var en av dessa och då denna nu är avvecklad är arbete på gång för att starta två nya vårdcentraler och en klinik, det vill säga planen är nu nio verksamheter. Arbete med funktion för koordinering av effektiv samverkan med Försäkringskassan finns i form av rehab-samordnare för 11 av 14 relevanta verksamheterna inom NSÖ. Andra områden inom framgångsfaktorn resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta är beläggningsgrad och återinläggningar. Många aktiviteter sker för att på olika sätt förbättra vården 20

22 av sjuka äldre. Mobilt ALMA som startade dagtid i april, utökas nu till kvällar och dagtid helger med start första oktober. Utvärdering kommer att ske successivt. Antalet anslutna patienter har varierat starkt, men arbete pågår att göra verksamheten känd t.ex. på särskilda boenden. Det är för tidigt att se effekter på beläggningsgrad och återinläggningar. Ett sidoprojekt med mobil röntgen tillsammans med diagostikcentrum planeras under hösten. Andra insatser som startas i oktober är två piloter med äldrevårdcentraler på Cityhälsan Norr och Valdemarsviks vårdcentral. Vårdplanering på distans har utökats under året. En annan aktiv insats som görs för att påverka beläggningsgrad och återinläggningar är täta möten med kommunerna. Genom att samverkansgruppen hela tiden följer vårdplatssituation, överbeläggningar, platser i kommunala vårdboenden, m.m. och tidigt uppmärksamma problem kan negativa trender minskas. Att skapa sidledes- och helhetsansvar är en framgångsfaktor för förtroende för hälso- och sjukvård. Antalet identifierade fokuspatienter i slutenvård hade tidigare en positiv trend som nu är bruten. Vårdcentralerna hinner dock bättre med att följa upp de fokuspatienter som de får inom 48 timmar. Arbete fortsätter med att följa utvecklingen på leantavlor och på sikt även nå mål för antalet identifierade fokuspatienter. Utvärdering behöver ske om minskningen av fokuspatienter kan vara en effekt av mobilt ALMA. Klimatneutral och giftfri hälso- och sjukvård Under våren har NSÖ:s nya miljösamordnare gjort en miljöutredning tillsammans med verksamheterna inom NSÖ. Ett antal förbättringsområden har identifierats och en handlingsplan gjorts för. Pågående är ett arbete med att utvidga videomöten via Lync. I dagsläget har 16 av 26 enheter advance Lync licens. Vårdplaneringar på distans har utökats från 3 till 5 vårdenheter och främst i Valdemarsvik fortsätter arbetet med glesbygdsmedicin. Insatserna är främst tänkt för att underlätta för patienterna, men en bieffekt är att flera av insatserna gör att bilåkandet minskar. Det finns mer att göra inom Vårda-miljön -konceptet, varför detta arbete kommer att fortsätta. Angående giftfri verksamhet konstateras i miljöutredningen att för NSÖ är detta ett område med mindre miljöpåverkan, än andra områden. Något kan göras såsom att minska engångsanvändning av material där detta är förenligt med god vård t.ex. i mathantering. Minskad användning av läkemedel som inte kan brytas ner av reningsverk eller naturen, är av godo till exempel antibiotika. Uppföljning inom primärvården visar att förskrivningen av antibiotika är enligt god medicinsk evidens och sker på rätt indikation. Det råder en viss osäkerhet om utfallet inom några delar av processperspektivet, där data till en del saknas. Sammantaget är dock många insatser på gång. Avseende forskning sker en utveckling från att aktiviteten varit på låg nivå de senaste åren till att nu gradvis öka alltmer. En forskningschef har nyligen rekryterats, vilket bör öka utvecklingen ytterligare av ett större forskningsfokus inom produktionsenheten. Långsiktigt arbete med att förbättra sjukvårdsprocesserna inom NSÖ ger och kommer att ge resultat. Många förbättringar har skett inom till exempel strokeprocessen. Apotekarna inom NSÖ är en förstärkning av arbetet med evidensbaserad läkemedelsanvändning och är ett stöd till framför allt förskrivare. 21

23 Utmaningarna ligger framför allt inom effektiv vård och patientsäkerhetskultur. Beläggningsgrad och återbeläggningar är ett komplex område där extern påverkan av NSÖ:s verksamhet är betydande och samverkan med flera externa aktörer är av stor vikt. Många aktiviter är nu på gång. Vad gäller patientsäkerhetskultur är långsiktighet och uthållighet nyckelfaktorer. Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Strategiskt mål En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 2 8 Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Medarbetare som tycker att Regionen har ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat Öka * Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Antalet ALF-poäng för forskning 40 poäng ,9 Redovisas ÅR 3 0 Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till NSÖ och registrerade i DIVA (LiU) Öka Redovisas ÅR 3 1 Effektiv och relevant forskning inom nya områden Antal kliniker som bedriver universitetssjukvård 1 0 Redovisas ÅR 3 2 Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Andel verksamheter 1 som gjort förbättringar till följd av egna forskningsresultat 10 % Ingångsvärde saknas Redovisas ÅR 3 3 Andel verksamheter 1 som gjort förbättringar till följd av att tillämpa externa forskningsresultat 50 % Ingångsvärde saknas Redovisas ÅR 3 4 Andel verksamheter 1 som gjort förbättringar till följd av annat utvecklingsarbete 80 % Ingångsvärde saknas Redovisas ÅR 22

24 Strategiskt mål Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 3 5 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: Uppnådd måluppfyllelse av samtliga 5 mål i strokeprocessen 100 % Ingångsvärde saknas Rapport saknas 3 6 Trycksår - förekomst - uppkomst <17,6 % < 5 % 2015/03 25 % Uppgift saknas /07 12 % 5 % 3 7 Evidensbaserad läkemedelsanvändning Förskrivning av bensodiazepiner i Minska med 3% jmf.med året innan /03-3,83 % /07-5,15 % Åldersgruppen år 3 8 Förskrivning av antibiotika 173 recept /1000 inv / recept /1000 inv / recept /1000 inv 3 9 Förskrivning av olämpliga läkemedel för äldre 80 år < 80 DDD/ 1000 listade /03 67 DDD/1000 listade /07 63 DDD/1000 listade 4 0 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Andel verksamheter 1 som använder sig av patientrapporterade mått både avseende den egna hälsan och sjukvårdens bemötande och vård i förbättringssyfte. 75 % /03 22 % (4/18) /08 22 % (4/18) 4 1 Andel verksamheter 1 som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer. >50 % /04 82 % (14/17) /08 67 % (12/18) 23

25 4 2 Andel vårdcentraler som har rutiner för att informera berörda patienter och närstående och vid behov utfärda intyg om tandvårdsstöd. >50 % /04 57 % (4/7) /08 86 % (6/7) 4 3 Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - Hygienregler (HR) - Klädregler (KR) 95 % 95 % /03 Hygien 88,1 % Kläder 96,7 % /07 Hygien 80,7 % Kläder 96,3 % 4 4 Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) <4 % /04 3,2 % /07 3,6 % 4 5 Andel hemgående patienter som fått en skriftlig läkemedelsberättelse (gäller slutenvården) 70 % /03 68 % /07 71 % 4 6 Andel patienter som fått en enkel läkemedelsgenomgång vid läkarbesök. (gäller primärvård) 20 % Ingångsvärde saknas Jan-juli 1,6 % 4 7 Stark patientsäkerhetskultur Andel verksamheter 1 som fyllt i RH-check ang - kontinuitetshantering - patientsäkerhet 100 % 100 % % (22/27) 76 % (20/26) Redovisas ÅR 4 8 Medarbetarnas generella bedömning av patientsäkerheten på sin arbetsplats > Strategiskt mål Effektiv hälso- och sjukvård N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 4 9 Resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta Antal verksamheter 1 som har påbörjat och jobbar med produktionsplanering enligt Region-modell 8/19 /03 6/18 /08 8/ Andel verksamheter 1 som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan 75 % /03 86 % (12/14) /08 79 % (11/14) 24

26 5 1 Totala beläggningsgraden på NSÖ:s vårdavdelningar < 90 % 2015 Jan-juli 92 % Jan-juli 91 % 5 2 Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter - samtliga - 65 år eller äldre < 14% <15% 2015 Jan-juli 17 % 18,4 % (janmars) Jan-juli 17 % 18 % 5 3 Undvikbar slutenvård 65 år eller äldre 0,15 % ,41 % /07 0,16 % 5 4 Rätt från mig ta sidledesansvar Antal identifierade och remitterade fokuspatienter enligt säker hemgång Öka 2015 Jan-juli 285 Jan-juli Andel genomförda uppföljningar av remitterade fokuspatienter enligt säker hemgång > 95 % 2015 Jan-juli 91,28 % Jan-juli 91,57 % Strategiskt mål Klimatneutral och giftfri hälso- och sjukvård N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 5 6 Verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Andel verksamheter 1 som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd vårda miljön 90 % /04 72 % (13/18) /08 50 % (9/18) 25

27 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Ett engagerat medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Tydligt ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat Framgångsfaktorer Medarbetare som är delaktiga Återkoppling på prestation En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Goda lärmiljöer Hälsofrämjande arbetsplats Rätt använd kompetens Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Måluppfyllelse Resultat Bedömning av måluppfyllelse Utfallen för de flesta indikatorerna hämtas från medarbetaruppföljningen. Glädjande nog så har i stort sett alla parametrar inom medarbetaruppföljningen förbättrats vilket också medför att många av indikatorerna inom medarbetarperspektivet har uppfyllts. Det strategiska målet ett engagerat medarbetarskap har uppnåtts. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar är delvis uppnått. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås under. Andel specialistutbildade sjuksköterskor är lite färre än vad det var vid den här tiden förra året. Målet uppnås inte. Sjukfrånvaron har glädjande nog sjunkit till målnivån 5 %. Målet är uppnått. 26

28 Strategiska målet ett tydligt ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat har uppnåtts. Väsentliga insatser och resultat Engagerat medarbetarskap NSÖ:s ledningsgrupp har under 2015 och hittills under arbetat med att ta fram en gemensam målbild och gemensamma värderingar för produktionsenheten. Det arbetet kommer att fortsätta under genom att engagera chefer och medarbetare på alla nivåer. Det finns också några arbetsplatser under året påbörjat arbetet med gemensam värdegrund och arbetet äravslutat och har fallit väl ut. En del av arbetsplatserna har efterfrågat stöd från HR för att arbeta med återkoppling och det har genomförts workshops. Vi hoppas att detta har påverkat även framgångsfaktorn öppet klimat. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar När det gäller framgångsfaktorn En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta så harnyckelindikatorn andel medarbetare som upplever att de är delaktiga i ständiga förbättringar uppnåtts vilket är glädjande. Fler och fler arbetsplatser arbetar målmedvetet enligt LEAN-modellen. Däremot har vi inte nått målet andelen sjuksköterskor som utbildar sig till specialistsjuksköterskor. Det är ändå glädjande att drygt 20 sjuksköterskor har rangordnat högst att söka de 11 utbildningstjänster som NSÖ inrättat för sjuksköterskor som vill utbilda sig till specialistsjuksköterskor. Nyckelindikatorn Andel PTP-psykologer som väljer att vara kvar i NSÖ efter legitimation mäts först i samband med årsredovisningen och vi tror att den satsning som görs på olika vårdcentraler för att vårda patienter med psykisk ohälsa kan göra att NSÖ upplevs som en attraktiv arbetsgivare för psykologer. Antal VFU-utbildade handledare för studenter förväntas öka genom att fler utbildningar för handledare kommer att genomföras under året. Nyckelindikatorn medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling har ökat med tre punkter. Möjligheten att söka utbildningstjänster kan ha påverkat utfallet. Mycket glädjande är att stressindexresultatet för medarbetare är bättre. Även om sjukfrånvaron totalt för NSÖ har nått målnivån så finns det fortfarande grupper och arbetsplatser dår sjukfrånvaron inte når NSÖ:s målnivå. De grupper som har högst sjukfrånvaro är skötare och undersköterskor. För både undersköterskor och skötare är trenden vikande. Under kommer NSÖ att starta en kartläggning av sjukskrivningsorsaker och undersöka vilka åtgärder som kan vidtas. Vi har ett gott samarbete med den rehabiliteringskonsult som arbetar för NSÖ när det gäller rehabilitering. 27

29 Nyckelindikatorn andel verksamhetsenheter som kartlagt och påbörjat arbetsuppgiftsförskjutning mäts i samband med årsredovisningen. Intrycket är att i stort sett alla enheter inom NSÖ arbetar aktivt med detta. Strategiskt mål Tydligt ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat Nyckelindikatorn andel chefer som upplever att de får återkoppling på prestation i förhållande till verksamhetens mål har uppnåtts och det har även stressindex för chefer, vilket är glädjande. Chefer har ett komplext uppdrag och det ansvar och de svårigheter som finns med att bemanna på enheterna sköter de med bravur. Inom NSÖ finns en befattningsutvecklingsmodell för 1:alinjenchefer som har använts vid årets löneöversyn. Under året kommer även en befattningsutvecklingsmodell för verksamhetschefer att utarbetas. Utfall nyckelindikatorer medarbetarperspektivet Strategiskt mål Ett engagerat medarbetarskap N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 5 7 Medarbetare som är delaktiga Andel medarbetare som upplever att de är delaktiga i ständiga förbättringar >75* 2015: 74* 76* 5 8 Medarbetare som upplever att det är ett öppet klimat på arbetsplatsen >70* 2015: 69* 73* 5 9 Återkoppling på prestation Andel medarbetare som frågar efter återkoppling >67* 2015: 66* 68* Strategiskt mål Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 6 0 En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Andel medarbetare som upplever stolthet över att vara en del av verksamheten >77* 2015: 76* 79* 28

30 6 1 Andel specialistutbildade sjuksköterskor >28% /03: 21,7% /08: 20,5% 6 2 Andel PTP-psykologer som väljer att vara kvar i NSÖ efter legitimation Öka Ingångsvärde saknas Redovisas ÅR 6 3 Goda lärmiljöer Antal VFU-utbildade handledare för studenter Öka Ingångsvärde saknas Redovisas ÅR 6 4 Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling >72* * 75* 6 5 Hälsofrämjande arbetsplats Total sjukfrånvaro 5 % /03: 6,1% /08: 5,5% 6 6 Stressindex medarbetare >64* * 67* 6 7 Rätt använd kompetens Andel verksamhetsenheter som kartlagt och påbörjat arbetsuppgiftsförskjutning öka /04 50% (9/18) /08 50% (9/18) Strategiskt mål Tydligt ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 6 8 Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Andel chefer som upplever att de får återkoppling på prestation i förhållande till verksamhetens mål >81* * 82* 6 9 Stressindex chefer >55* * 60* 29

31 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktorer Balans mellan kostnader och intäkter i NSÖ:s verksamhet Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Måluppfyllelse Resultat Långsiktigt hållbar ekonomi Avsättningar inför framtiden Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet som står sig över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Bedömning av måluppfyllelse Ekonomi som ger handlingsfrihet Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker och resultatet bedöms att göra en svag förbättring jämfört med NSÖ bedöms ej nå godkänd budget, utan prognostiserar ett resultat på -35 mkr för år. Det ekonomiska resultatet 2015 blev -36 mkr. Lönekostnadsutveckling Målet för lönekostnadsutvecklingen är <3% vilket inte kommer att nås bland annat på grund av organistaroriska förändringar och ökat antal egna anställda istället för nyttjande av hyrpersonal. Satsningen på sjuksköterskor i 24sju-verksamhet samt organisatoriska förändringar där ST-läkare i primärvård har gått över från AMC till primärvården gör att vårt justerade mål, med hänsyn tagen till kända förändringar, är 7,6%. Detta klarar vi precis, med ett utfall efter 8 mån på 7,59%. Problematiken i detta är att vi har vakanta tjänster på vissa av våra kliniker. Skulle dessa tillsättas blir procentsatsen högre, så målet måste då vara att få ner vår övertidskostnad som under hela året har legat på en för hög nivå mot budget, så att vi når balans i lönekostnaden. Läkemedelskostnadsutveckling Genom ett systematiskt arbetssätt når kostnadsutvecklingen för både allmänläkemedel samt övriga läkemedel satta mål. Utfall -4,5 % resp +4,3 %. Målvärdet i VPL är +0 % resp + max 8,5 %. ACG-Vikt Primärvårdens samlade ACG-vikt har försämrats något sedan årsskiftet och når inte uppsatt mål > 1. Utfall per 8 mån är 0,966. Om målet uppnås kommer primärvårdens intäkter att öka med 4,5 5 mkr. 30

32 Kostnad för hyrpersonal Kostnaden för bemanningsföretag inom NSÖ 2015 var 30,5 mkr. Målet är att kostnaden skall minska med minst 25 %. Detta mål räknar vi med att uppnå. Kostnadsminskningen under året för samtliga verksamheter inom NSÖ bedöms i nuläget bli exakt 25 %. Skillnaden är stor mellan verksamheterna, primärvårdens kostnader minskar med 8 %, övriga verksamheter minskar sina kostnader med 60 %. Behovet av hyrpersonal ligger främst koncentrerat mot allmänläkare på ett fåtal vårdcentraler. Skulle det mönstret kunna brytas så kan vi se en stor förbättring även inom primärvård. Kostnad för medicinsk service Under planerade vi att genom olika effektiviseringsåtgärder minska verksamheterna kostnader för medicinsk diagnostik med 3 mkr. Detta mål kommer vi inte att nå då kostnaderna istället bedöms öka med ca 5 mkr. Rörlig ersättning och viten Ett av våra mål för var att klara kriterierna för rörlig ersättning och viten. En viss förbättring har skett, men vi når inte satt mål. Under 2015 förlorade NSÖ 13,3 mkr pga utebliven rörlig ersättning och viten. Motsvarande bedömt belopp för är 9,3 mkr. Under hösten pågår det mycket utveckling inom detta målområde, eftersom andelen rörlig ersättning har ökat både inom vuxenpsykiatri samt barn och ungdomspsykiatri. Dessa två verksamheter har dessutom börjat arbeta intensivt med produktionsplanering kopplat till den rörliga ersättningen, så vi hoppas kunna se en stadig förbättring kontinuerligt över tid. Sammanfattning, Ekonomi som ger handlingsfrihet Sammanfattningsvis klarar vi två av sju indikatorer kopplat till detta strategiska mål. Vi kan således inte säga att vi klarar detta mål på årsbasis. Utveckling och aktiviteter sker inom varje indikator, men gapet till att nå grönt är för stort för att hinna hämta in det under fyra månader. Långsiktigt hållbar ekonomi Målet uppfylls ej då vi bedömer att NSÖ:s resultat inte kommer att förbättra det egna kapitalet. Vi ser således ingen förbättring under detta år på vårt egna kapital och kan därför inte räkna med att klara detta mål på årsbasis. Kostnadseffektiv verksamhet Målet är uppnått. NSÖ:s kostnad per DRG-poäng är fortsatt lägst av de tre närsjukvårdsområdena till och med juli, kr, vilket är en liten kostnadsökning, 2%, jämfört med bokslut Vi räknar med att klara detta mål på årsbasis. Väsentliga insatser och resultat Samtliga tre strategiska mål under Ekonomiperspektivet, Ekonomi som ger handlingsfrihet, Långsiktigt hållbar ekonomi och Kostnadseffektiv verksamhet, är till stor del beroende av varandra. Den ekonomiska obalans som finns inom NSÖ, och som påtalats tidigare, kvarstår. Medvetenhet finns om att det krävs kraftiga ansträngningar av flertalet av våra verksamheter för att nå godkänd budget, -15 mkr,, även efter tillskottet på 25 mkr Kostnadsmedvetenheten är utbredd och verksamheten är kostnadseffektiv. Våra bedömningar inför grundade sig på att vidtagna och planerade effektiviseringsåtgärder skulle få beräknad effekt, för att kunna nå godkäns budgetnivå. 31

33 Vi har arbetat och fortsätter att arbeta systematiskt med förskrivning av läkemedel för att hålla satta mål för kostnadsutvecklingen. Fokus har också varit på våra rörliga intäkter och betalda viten. Vi har lyckats i vår målsättning med kostnadsutvecklingen för läkemedel. Avseende den rörliga ersättningen gör vi bedömningen att utbetalningarna kommer att öka samt vitena minimeras under. Vi kommer inte att nå målet men ändå komma en bit på väg. Istället för att förlora 13,3 mkr, vilket vi gjorde 2015, stannar vi på 9,3 mkr. En tydlig förbättring även om vi har en bit kvar att vandra. N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 7 0 Balans mellan kostnader och intäkter i NSÖ:s verksamhet Ekonomiskt resultat, enligt godkänd budget - 15 mkr DÅ mkr DÅ mkr 7 1 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Totala lönekostnadsutveckling <3 % (justerat mål = +7,6 %) /04: 7,92 % /08: 7,59 % 7 2 Läkemedelskostnadsutveckling Allmän läkemedel <0 % Övriga <+8,5 % /04-1,42 % +4,6 % /08-4,5 % +4,3 % 7 3 PVÖ:s samlade ACG-vikt Samlad ACGvikt >1,0 /04 0,973 /08 0,966 Kostnad för hyrpersonal DÅ 04 DÅ PVÖ Minska >25 % Övriga Minska >25 % PVÖ 15,8 mkr (-23,3 %) Övriga 2,9 mkr (-78 %) PVÖ 18,9 mkr (-8,3 %) Övriga 3,97 mkr (-60 %) 32

34 N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Målupp -fyllelse 7 5 Minskade kostnader medicinsk diagnostik -3 mkr /04 +5,79 % +2,5 mkr (ackumulerat 4 mån) /08 +6,26 % +5,3 mkr (ackumulerat 8 mån) 7 6 Utebliven rörlig ersättning och erlagda viten 0 kr DÅ 04-6,4 mkr (Bokslut ,3 mkr) DÅ 08-9,3 mkr Varför lönekostnadsutveckling trots allt ökat mer än satt mål, < 3%, till och med augusti jämfört med samma period förra året beror bland annat på 24sju-satsningen samt organisatoriska förändringar: - ST-läkare i allmän medicin, som tidigare var anställda på AMC i väster, har från och med årskiftet sina anställningar på vårdcentralerna. - Personal som arbetar på ungdomshälsan flyttades organisatoriskt under hösten 2015 från BKC till NSÖ. - Ökat antal AT-läkare - Ökat antal egna anställda istället för nyttjande av hyrpersonal - Nya uppdrag: socialt utsatta grupper, asylsjukvård, diabetessjukvård, integrerad mottagning, mobilt Alma med mera. Justerat mål, i vilket hänsyn tagits till kända förändringar vid årsskiftet, är 7,6%. Utfallet efter 8 månader är 7,59%. Trots att vi då klarar det justerade målet finns det viss problematik. Som nämnts tidigare har vi vissa enheter som har vakanser. Skulle samtliga vakanser bemannas så kommer vi överstiga målet 7,6%. Det vi har att jobba med för att kompensera detta är en, under hela året, hög övertidskostnad. Denna måste då minska i takt med att man bemmanar upp tidigare nämna vakanser. Trots negativt ekonomiskt resultat visar olika rapporter, att NSÖ har en kostnadseffektiv verksamhet. Detta gäller jämförelser såväl inom regionen, som inom riket. Vårt mål är att NSÖ:s kostnad per producerad DRG-poäng fortsatt ska vara lägst av närsjukvårdsområdena inom regionen. Vilket vi även uppnådde till och med juli (senaste mätningen i skrivande stund). 33

35 Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Strategiskt mål Långsiktigt hållbar ekonomi N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 7 7 Avsättningar inför framtiden Produktionsenhetens egna kapital -93,3 mkr 1) DÅ 04-68,8 mkr (Bokslut ,8 mkr 2) ) DÅ 08-88,8 mkr 1) Målvärdet i VPL är -93,3 mkr, vilket dock blir missvisande då NSÖ:s egna kapital justerades i samband med bokslut 2015 med 30,496 mkr samt att årets resultat 2015 blev 9 mkr bättre än helårsbedömning Målvärdet vid en budget på -15 mkr borde således vara -68,8 mkr. Vi låter dock det gamla målvärdet ligga kvar då styrprincipen säger att man ej får ändra målvärde under innevarande år. 2) NSÖ:s egna kapital justerades i samband med bokslut 2015 enligt RÖ:s gällande styrprinciper för eget kapital med 30,496 mkr. Strategiskt mål Kostnadseffektiv verksamhet N r FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 7 8 Kostnadseffektivitet som står sig över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Kostnad/konsumerad DRGpoäng Lägst kostnad av närsjukvårdsområdena / kr (lägst kostnad) / kr (lägst kostnad) Fördjupad ekonomisk analys NSÖ har en dokumenterat kostnadseffektiv verksamhet, men vi kan inte se tillräcklig förbättring över året för att hålla den godkända budgetnivån. NSÖ:s ekonomiska resultat för beräknas landa på -35 mkr (godkänd budget är -15 mkr). Bakgrund NSÖ:s ekonomi har under ett antal år varit i obalans. Under 2014 försämrades det ekonomiska resultatet ytterligare succesivt och slutade på -41 mkr. Ändå var NSÖ:s kostnad per producerad 34

36 DRG lägst bland närsjukvårdsområdena, det fanns också ett antal indikationer (KUI-jämförelser, kostnadsjämförelser med den nationella KPP-databasen, Helseplansutredning) på att NSÖ har en lägre kostnads-/ersättningsnivå än övriga närsjukvårdscentrum. Mot denna bakgrund initierade därför landstingsledningen hösten 2014 en analys av NSÖ:s kostnads- och ersättningsnivå. Sammanfattningsvis visade analysen att det inte finns några faktorer som gör att NSÖ borde ha lägre kostnader än övriga närsjukvårdsområden ökades NSÖ:s ersättning med 25 mkr för att utjämna den existerande ekonomiska obalansen och komma upp i samma nivå som NSV vad gäller kostnad/drg-poäng inom medicin- och akutverksamheterna. Detta har inte verifierats. En handlingsplan för att uppnå godkänd budget, -15 mkr, 2015 samt vara i ekonomisk balans fastställdes. Handlingsplanen, som fortfarande gäller och är aktuell, fick inte full ekonomisk effekt som planerat 2015, bland annat på grund av en fortsatt hög kostnad för hyrpersonal, högt antal vårddagar för utskrivningsklara patienter samtidigt som antalet dagar med betalningsansvar minskat och en ökning av utebliven rörlig ersättning och betalda viten. Produktion Antal dagar för utskrivningsklara patienter minskade under hösten I januari var det 43% färre vårddagar än i januari förra året avseende denna patientgrupp. Sett till perioden januariaugusti har vi legat relativt stadig minskning av utskrivningsklara dagar resp dagar 2015 (tom aug), en minskning på 22,2 %. Trots en minskning så innebär detta att 13 vårdplatser varje dag de första åtta månaderna varit upptagna av utskrivningsklara patienter. Dagar med betalningsansvar för kommunerna var 232 resp 463 dagar ( jmf med 2015). Produktion t o m augusti jämfört med samma period 2015 Vårddagar 80 år och äldre -19 % Slutenvårdstillfällen -2 % DRG-vikter totalt +-0 % Vårddagar utskrivningsklara -22,2 % Medelvårdtiden har under perioden minskat från 4,55 till 4,12 dagar, -9,5 %. Antalet läkarbesök är relativt oförändrat under perioden, jämfört med samma period förra året, +- 0 %, varav sjukhusklinikerna +4 % och inom primärvården -3 %. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat under perioden, +4 %, varav sjukhusklinikerna +10 % samt primärvården -1 %. När man analyserar produktionsdata för NSÖ måste beaktas att en verksamhet (VC Söderköping) har avvecklats under året. Produktionsdata mellan 2015 och bör således korrigerar med hänsyn till detta om bilden ska bli rättvisande. NSÖ:s produktion exkl Söderköping är på 8 mån: Läkarbesök: +2 % (4 % sv, +1 % pv) Sjukvårdande behandlingar: +8 % (+10 % sv, +6 % pv) 35

37 En annan faktor som spelar in på produktionsdata i slutenvård är ett minskat antal platser på medicinkliniken. Där har kliniken gått ner till en nivå av 40 vårdplatser mot vad som vid årets början var 48 vårdplatser. Denna förändring var nödvändig utifrån bemanningsläget, framförallt på sjuksköterskesidan. I och med att antalet platser är lägre har produktionen gått ner, men ändå kvarstår mycket av klinikens strukturella kostnader. Resultatet rent ekonomiskt för kliniken har än så länge inte påverkats. Den lilla förbättring som finns har istället kvittats mot en kostnadsökning på dialysverksamheten, som har det största inflödet av patienter på mycket länge. Riskområden och bedömning av årets resultat Inför 2015 fick verksamheterna tydliga budgetar, som kompletterade med NSÖ handlingsplan, skulle innebära att NSÖ nådde godkänt resultat, dvs -15 mkr. Ett mål som vi inte kunde nå bland annat på grund av fortsatt hög nivå av både hyrpersonal samt utskrivningsklara patienter. Både godkänd budget -15 mkr och fastställd handlingsplan kvarstår. Vi har tidigt identifierat några osäkra områden som vi måste lyckas med för att långsiktigt få en ekonomi i balans. Alla frågor äger vi inte fullt ut, utan vissa behöver lösas i samarbete över organisationsgränserna: - minska beroendet av hyrpersonal ytterligare, framför allt läkare inom primärvården - minska antalet utskrivningsklara patienter ytterligare - säkra BUP:s resultat efter upphandling av extern leverantör - säkra vuxenpsykiatrins resultat efter införande av vårdval psykiatri öppenvård - öka våra intäkter genom att maximera rörlig ersättning och att inte behöva betala viten - öka primärvårdens samlade ACG-vikt Dessa områden arbetar vi fortlöpande med för att finna lösningar på. Kostnaden för bemanningsföretag inom NSÖ 2015 var 30,5 mkr. Målet är att kostnaden skall minska med minst 25 %, vilket kommer att uppnås. Kostnadsminskningen för samtliga verksamheter inom NSÖ bedöms bli jämt med målet, det vill säga -25 % under året. Skillnaden är stor mellan verksamheterna, primärvårdens kostnader minskar med 8 %, övriga verksamheter minskar sina kostnader med 60 %. Planen är att anställa egen personal till lägre kostnad, vilket i sin tur påverkar lönekostnadsutvecklingen. Som nämnts tidigare måste vi även jobba med den totala övertidskostnaden, så att nyrekrytering på vakanta tjänster kan rymmas inom vårt lönekostnadsmål. Vårdcentralen Söderköping, som avvecklades 15/4 i år, var beroende av hyrläkarlinjer till höga kostnader för att upprätthålla verksamheten. Även vårdcentralen Cityhälsan Centrum är beroende av hyrläkarlinjer för att upprätthålla verksamheten. Vårdcentralen har också haft brist på sjuksköterskor, vilket påverkat telefontillgängligheten med viten som följd, men vårdcentralen har en visionär och realistisk plan för att komma till rätta med denna situation. Två nya distriktsläkare har anställts och nästa år blir tre ST-läkare klara specialister. När det gäller sjuksköterskor är vårdcentralen numera fullbemannad. Vi har även en utmaning på vårdcentralen Valdemarsvik kring hyrpersonal. De har historiskt sett inte haft en lika hög kostnad för hyrläkarlinjer som i Söderköping och Cityhälsan Centrum, men det geografiska läget gör att rekrytering av egen personal istället för 36

38 hyrpersonal, går långsamt. Det finns en stor oro bland personalen inför hyrläkarstoppet i och med att det är svårt att rekrytera specialister och ST-läkare dit. Om man utgår från den gällande prognosen på hyrpersonal, 22 mkr, så skulle NSÖ:s kostnadsmassa kunna minska med ca 11 mkr om vi inte var beroende av hyrpersonal utan istället hade möjlighet att anställa egen personal. Att utskrivningsklara patienter ligger kvar en tid på sjukhuset medför överbeläggningar på våra vårdavdelningar med både försämrad vårdmiljö och arbetsmiljö som följd. Situationen har inneburit höga kostnader på grund av hög personalrörlighet. Att komma tillrätta med detta problem har fortsatt högsta prioritet. Vi har som mål under att minimera utebliven rörlig ersättning och betalda viten. Vi har arbetat med detta område bl a genom produktionsplanering samt kvalitetssäkring av besöksregistrering, vilket nu börjar ge effekt. Vi kommer inte att nå målet men ändå komma en bra bit på väg. Istället för att förlora 13,3 mkr, vilket vi gjorde 2015, stannar vi på 9,3 mkr, vilket är en viss förbättring. Framförallt produktionsplanerna på psykiatrisidan blir ett prioområde kopplat till detta mål, eftersom båda klinikerna nu har en högre andel rörlig ersättning än tidigare år. Antalet läkarbesök på sjukhusklinikerna fortsätter att öka. Ökningen är 4 % till och med juli jämfört med samma period Särskilt tydligt är detta på bl a medicinkliniken, geriatriska kliniken och beroendekliniken. En ytterligare effekt av att antalet besök ökar är att även de rörliga kostnaderna ökar. Detta gäller exempelvis kostnaderna för medicinsk service. Kostnadseffektiv verksamhet Region Östergötland har låga kostnader för sin hälso- och sjukvård jämfört med övriga landsting/regioner i landet. Närsjukvården i östra distriktet har i sin tur låga kostnader per producerad DRG jämfört med övriga enheter inom regionen och mellanstora sjukhus i landet. I samband med DÅ gjordes en benchmarkinganalys mätt genom KPP-metodik. Mycket förenklat bygger analysen på att se hur en kliniks kostnader för produktionen ett visst år förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå. Metodiken innebär en beräkning av vad klinikens kostnad skulle kunna ha varit om man hade haft den nationella genomsnittskostnaden per DRG. Den egna kostnaden ställs i relation till den alternativa kostnaden varvid ett relationstal erhålls. Analysen baseras på hela klinikens verksamhet. De verksamheter som var aktuella i denna benchmarkinganalys för 2014 var Medicin-, Akut- och Geriatriska klinikerna samt LAH. Primärvård och psykiatri var undantagna. I analysen användes data från SKL och gjordes för jämförbar sjukhusnivå. NSÖ:s kostnader per DRG förhöll sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå med relationstalet 0,887. Detta innebär att om NSÖ legat på genomsnittskostnaden för DRG i Sverige, så skulle kostnaden 2014 varit 68,1 mkr högre. 37

39 Slutsats NSÖ har en kostnadseffektiv verksamhet. Detta gäller jämförelser såväl inom Region Östergötland som inom riket. Vårt mål för är att NSÖ:s kostnad per producerad DRG-poäng fortsatt skulle vara lägst av närsjukvårdsområdena inom Region Östergötland, vilket även uppnåddes till och med juli. Vi har dock haft svårt att helt vända trenden helt och hållet vad gäller våra utmaningar: rörlig ersättning/viten, medicinsk service och hyrpersonal. Detta gör att vi på helårsbasis stannar på i stort sett samma resultat som i fjol i denna prognos, på -35 mkr. 38

40 Resultat per verksamhetsområde/klinik Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/klinik Helårsbedömning Budget Bokslut 2015 Primärvården i öster, PVÖ -5,4 1) 0-2,3 Psykiatriska kliniken -2,8 0-1,4 BUP 2) +0,2 0-0,3 Beroendekliniken -1,9 0-1,7 Habiliteringen +1,5 0 +2,4 Akutkliniken -10,4 0-5,5 Medicinkliniken -16,5 0-16,8 Geriatriska kliniken -9,7 0-7,3 LAH +1,6 0 +3,8 Palliativt kompetenscentrum -0,4 0-0,3 BHV i Östergötland +0,5 0 +0,2 Rehab-öst +0,1 0 +0,5 Övrigt +8, ,3 Summa ) Underksottet avser VC Söderköpings resultat under perioden 1/1-15/4. 2) Inkl Barn- och Ungdomshälsorna 39

41 Bilaga Närsjukvård i östra Österg Helårsbedömning 08 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 08 Budget Bokslut 2015 Not 1) Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter ) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar ,4) 5) 3,6) 7) 8) 9) Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Vårdcentralen Söderköping avvecklades i april, vilket påverkar de flesta posterna i resultaträkningen. 2) Återbetalning av 6 % moms budgeteras ej. 3) Samtliga tjänster budgeteras under personalkostnader, men hyrpersonal, avser ffa läkare, redovisas under köpt verksamhet. Kostnaden för beräknas till 22,9 tkr och motsvarande belopp för 2015 var 30,5 tkr. 4) Fr o m är ST-läkare anställda på respektive vårdcentral. De var tidigare anställda inom AMC. 5) Schablonintäkt för primärvårdens ST-läkares lönekostnader bokförs under övriga personalkostnader fr o m. 6) Ökade kostnader för medicinsk service uppgår till ca 3 mkr, ökad kostnad tolk, 500 tkr, ökade kostnader för korttidsplatser, 2,1 mkr samt ökade kostander för dialysbehandling med ca 1,2 mkr. 7) Ökad kostnad för rekvisitionsläkemedel ca ca 3,4 mkr. 8) Fördelning av överskott, länsövergripande verksamhet, 800 tkr. 9) Ökade kostnader för larm och bevakning ca 1,2 mkr i samband med Vision 2020, samt ökade kostnader för städ och vaktmästeri med ca 2,0 mkr.

42 208 Närsjukvård i östra Österg Bilaga 1 forts Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 1 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder ) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 82 Likvida medel vid årets slut 82 Noter till kassaflödesanalysen: 1) Negativt eget medel har flyttats till kortfristiga skulder, tkr

43 Investeringsredovisning Investeringar Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Budget Bokslut 2015 Bilaga 1, forts Immateriella tillgångar 38 Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa

44 208 Närsjukvård i östra Österg Bilaga 1 forts Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed IB Bokslut 2015 Not TILLGÅNGAR Pågående arbeten, maskiner och inventarier 0 38 Inventarier Datautrustning Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Övriga kortfristiga fordringar 0 1 Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar ) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder ) SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Negativt eget medel har flyttats till kortfristiga skulder, tkr

45 208 Närsjukvård i östra Österg Primärvårdsrapport Bilaga 2 Helårsbedömning 08 Resultaträkning (tkr) Helårsbedömning Budget Bokslut 2015 Not 1) Intäkter Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård ) Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag ) Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader ,5) Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader ) Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet ) Verksamhnära material o varor Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Vårdcentralen Söderköping avvecklades i april, vilket påverkar de flesta posterna i resultaträkningen. 2) I utfallet 2015 ingår extra ersättning, som engångsbelopp, för ökande antal asylsökanden. 3) Återbetalning av 6 % moms budgeteras ej. 4) Fr o m är ST-läkare anställda på respektive vårdcentral. De var tidigare anställda inom AMC. 5) Samtliga tjänster budgeteras under personalkostnader, men hyrpersonal, avser ffa läkare, redovisas under köpt verksamhet. Kostnaden för beräknas till 18,9 mkr och för 2015 var motsvarande kostnad 20,6 tkr 6) Schablonintäkt för ST-läkarnas lönekostnader bokförs under övriga personalkostnader.