Årsredovisning 2015 Närsjukvården i östra Östergötland

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Närsjukvården i östra Östergötland Diarienummer:

2 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION... 3 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN... 5 VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ... 7 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING... 9 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET FÖRDJUPAD EKONOMISK ANALYS UTFALL NYCKELINDIKATORER Ekonomisk redovisning Resultaträkning Bilaga 1 Kassaflödesanalys - - Investeringsredovisning - - Balansräkning - - Investeringssammanställning per objekt Bilaga 2 Vårdval Resultaträkning PVÖ Bilaga 3 Sammanställning resultat och eget kapital Bilaga 4 Kommentar till resultatet för primärvården Bilaga 5 Statistik Verksamhetsstatistik Bilaga 6 Handlingsplan för ekonomi i balans Bilaga 7 Patientsäkerhetsberättelse 2015 Bilaga 8 2

3 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Till Regionstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion Inför 2015 togs ett nytt grepp i verksamhetsplanen. Vi har valt att mäta tillämpliga områden i index-värden för att kunna följa alla verksamheters totala resultatutveckling. Ambitionsnivån har varit hög vilket innebär att utmanade mål sattes. Årsredovisningen ger en bild av verksamheternas resultat relaterat till höga målvärden och koppling till helheten, inte valda delar. Redovisningen av hur vi har nått våra mål är därför mycket färggrann. Vi jobbar systematiskt med att förbättra helheten och ser positiv utveckling inom de flesta områden. Inom NSÖ bildades under 2015 ett nätverk för verksamhetsutvecklare. Deras uppdrag är att katalysera måluppfyllelse i framför allt medborgar- och processperspektiven. Vår intention är att skapa långsiktiga och hållbara resultat. Närsjukvården i östra länsdelen har speciella förutsättningar inom några områden: Hög förekomst av psykisk och hjärt- kärlsjukdom 66 % av asylsökande i länet fanns i östra länsdelen i december 2015 (inkl Finspång) Större brist på distriktsläkare än i centrala och västra länsdelarna Hög andel privat drivna vårdcentraler Bristen på distriktsläkare är bekymmersam och har fått konsekvensen att beslut har fattats att avveckla Vårdcentralen i Söderköping. Vårdcentralen har senaste tiden varit helt beroende av hyrdoktorer (liksom några privata vårdcentraler i öster). Vissa av våra regiondrivna vårdcentraler har gott bemanningsläge och det innebär att rekrytering dit är relativt lättare. Man söker sig helt enkelt till vårdcentraler där det finns kontinuitet i bemanningen. Vi jobbar aktivt med att skapa en stabil regiondriven primärvård, vilket vi ser som mycket viktigt för hälso- och sjukvården i öster. Sjukvårdsproduktion sjunker inom samtliga områden utom vad gäller läkarbesök. DRG-vikten är också lägre. Utvecklingen beror på att vi har haft stort antal vårddagar av utskrivningsklara patienter på vårdavdelningarna. Detta har även lett till hög beläggningsgrad och påfrestande arbetsmiljö för medarbetarna. Vi har gjort utvecklingsarbeten tillsammans med Norrköpings kommun som gett goda resultat. I slutet av året har vi haft betydligt färre vårdplatser som beläggs av utskrivningsklara patienter. I princip alla verksamheter inom NSÖ är involverade i olika samverkansarenor med kommunerna, vilket är mycket viktigt för patienter som har behov av samordnade insatser. Det finns en bra struktur för samverkan och ett bra samverkansklimat. Inom ramen för denna struktur har under året ett viktigt utvecklingsarbete gjorts runt samordnad individuell planering; SIP. Processer har kartlagts, rutiner har tagits fram och all dokumentation har samlats på en web-sida lätt tillgänglig för all berörd personal. Implementering påbörjades under hösten 2015 och kommer att pågå under Patienten kommer att vara bättre informerad och blir mer delaktig samtidigt som vårdpersonalens arbete kommer att underlättas. Den ena handen kommer att veta vad den andra gör. Samverkan runt patienter med komplex problematik är viktig för patienten och underlättas av sammanhållen vård. Vi går in i en ny fas nu vad gäller arbetet med Vision 2020 som nu har tagit fart vad gäller ombyggnationer. Akutkliniken har flyttat till evakueringslokaler och Habiliteringen har också fått flytta och för deras del utanför 3

4 208 NSÖ Årsredovisning 2015 sjukhuset till fina lokaler. Rehab Öst har drabbats av problem med sina lokaler i Hageby under året och har fått ägna mycket tid åt flytt av olika verksamheter. Inom Akutkliniken pågår införande av akutläkare. Det är lätt att rekrytera ST-läkare dit, men kliniken är fortfarande beroende av handledning på annan ort. Dessutom kan nya arbetssätt inte införas då läkarbemanningen är beroende av andra verksamheter. Akutmottagningen bemannar veckovis regelbundet med sina ST-doktorer på dagtid och jobbar då i team med mycket goda resultat. En väl fungerande akutmottagning och akutvårdsavdelning har mycket stor betydelse för hela Vrinnevisjukhuset. Läkarbemanningen är glädjande nog väsentligt bättre än tidigare både inom Psykiatrisk och Beroendeklinikerna. Rekryteringsläget inom Geriatriken är också mycket god vilket vi tar tillvara då vi har stora utmaningar i framtiden kopplat till det ökande antalet äldre. Rekryteringsläget på sjuksköterskesidan har varit bekymmersamt, viket framför allt har drabbat Medicinkliniken. Antalet vårdplatser har tyvärr behövt minskas. Ändå har vi under hösten haft lägre beläggningsgrad än tidigare. Läget är dock bekymmersamt och vi behöver hitta bra strategier för att klara bemanningen i framtiden och kommer att se över vårdplatsfördelningen inom NSÖ. Önskemål finns även att se över totala vårdplatsstrukturen inom Vrinnevisjukhuset. Det ekonomiska resultatet har förbättrats något jämfört med 2014, men godkänd budget nås inte. Skälen är framför allt följande: Vi har inte kunnat minska kostnaderna för hyrpersonal enligt plan, 7 mkr - allmänsjuksköterskor som hyrpersonal fasas ut under 2016 liksom allmänspecialisterna Vi har inte nått målen vad gäller rörliga intäkter och har fått viten, 13 mkr - fortsatt produktionsplanering samt fokus på korrekt besöksregistrering Dagar med betalningsansvar för utskrivningsklara har minskat med 3,5 mkr Kostnaden för medicinsk service har ökat med 7 mkr - leanprojekt för att minska dubbla provtagningar samt minskning av provpaket Kostnaden för läkemedel har ökat med 5 mkr - fortsatt strukturerat arbete runt läkemedelsanvändning och kostnader för läkaemedel Kostnaden/DRG-poäng är låg vilket indikerar att. NSÖ bedriver en kostnadseffektiv, nära hälso- och sjukvård för medborgarna i östra läsdelen. 4

5 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Presentation av produktionsenheten Inom Närsjukvården i östra Östergötland finns 8 regiondrivna vårdcentraler, Jourcentral/Närakut, Rehab-öst, Psykiatrisk klinik, Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, Beroendeklinik, Habilitering, Lasarettsansluten hemsjukvård, Geriatrisk klinik, Medicinklinik och Akutklinik. Dessutom finns inom NSÖ en stab och två länsövergripande verksamheter, Palliativt kompetenscentrum och Barnhälsovården. Östra länsdelen har invånare (inkl i Finspång). Faktaruta 2015 Antal anställda omräknat i heltider Omsättning, miljoner kr Resultat, miljoner kr -36,0 Eget kapital, miljoner kr -53,8 Antal vårdplatser 123 Antal vårdtillfällen Vårdtider Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar

6 208 NSÖ Årsredovisning

7 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Vision och verksamhetsidé Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Regionens vision och målbild stödjs av NSÖ:s verksamhetsidé: Närsjukvården i östra Östergötland skapar trygghet via personcentrerad, högkvalitativ och tillgänglig nära vård Närsjukvården ska möta behov hos befolkningen, som förekommer ofta eller ställer särskilda krav på geografisk närhet till specialiserad vård. Vi erbjuder specialistvård inom både somatisk och psykiatrisk vård. Särskilt betydelsefull är närsjukvården för patienter med livslånga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Närsjukvårdens uppdrag handlar om att skapa trygghet för befolkningen. NSÖ ansvarar också för samverkan med kommunerna och andra samhällsaktörer i östra länsdelen med syftet att säkerställa en sammanhållen vårdkedja. Närsjukvården är därmed mycket viktigt för patienter med komplexa behov med höga krav på kontinuitet och samordning mellan vårdenheter/huvudmän. Genom organisationen närsjukvårdsområde skapas goda förutsättningar för samverkan mellan primärvård och öppen/sluten specialistvård. 7

8 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Verksamheten inom NSÖ ska drivas med inriktningen personcentrerad vård utförd av kompetenta och engagerade medarbetare med djupa kunskaper inom respektive profession. Den inriktningen förväntas ge goda medicinska resultat, patientsäkert arbetssätt samt nöjda patienter och medarbetare. Personcentrering innebär att patienten ses som en person som är expert på sin upplevelse och sin vardag och vars resurser skall tas till vara. Personen/patienten ska mötas utifrån helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov och vi ska vara lyhörda inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål. Vi ska alltid ställa oss frågan: Vad är bäst för just denna person/patient? Engagerade chefer och medarbetare med gedigen kompetens har producerat kostnadseffektiv nära hälso- och sjukvård i östra länsdelen under

9 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Följande SWOT har tagits fram för NSÖ:s möjlighet att som organisation möta medborgarnas framtida behov av hälso- och sjukvård. Analysen gjordes på mål/visions-internat för ledningsgruppen, som vid det tillfället var förstäkt med ett antal verksamhetschefer från primärvården. Styrkor Stor, stark organisation: Produktionsenhetens storlek ger goda förutsättningar för förbättringar och utveckling av patientprocesser. Samlad vård, blandade verksamheter: För patienten är vården ett system och vi har möjlighet att skapa effektiva flöden. Samhörigheten mellan sjukhusets verksamheter och primärvården är viktig. Bra prestigelös ledningsgrupp: Vi har ett öppet diskussionsklimat. Bra kompetens: Medarbetarna inom NSÖ har hög kompetens. Bra vårdplatsläge: Under hösten 2015 förbättrades beläggningsgraden. Svagheter Ekonomi i obalans: Trots låga kostnader/drg-poäng nås ite ekonomisk kravställning. Kompetensförsörjning: Brist på ffa allmänspecialister och sjuksköterskor. Fragmentiserad PV och sjukhusstruktur: I Norrköpings tätort finns tre regiondrivna vårdcentraler och 5 i privat regi, vilket bl a innebär utmaningar t ex i samverkansfrågor med kommunerna. Ledningsstruktur: Verksamhetschefer i primärvården deltar sällan i NSÖ:s ledningsgrupp. Saknar stolthet: Det finns en känsla att närsjukvård inte är lika fint som annan specialiserad vård och att östra länsdelen är lägre ersatt ekonomiskt. Många relationer kontakter inom och utanför NSÖ: Vi är beroende av andra verksamheter för att klara våra mål, t ex att andra PE bemannar akutmottagningen. Möjligheter Bättre processer patientcentrerade: Vi har fokus på processer och att utveckla dem till gagn för patienten. Digitalisering: IT-stöd i vård-vård-kontakter samt vård-patient-kontakter har en stor potential och måste utvecklas för att klara framtidens utmaningar. Gemensam kompetensfördelning: I och med NSÖ:s storlek kan vi fördela kompetenser inom produktionsenheten. Samarbete primärvård och sjukhus: Ökad samverkan mellan primärvård och sjukhusen är nödvändig för att klara framtidens utmaningar. Forskning (processinriktad): FoU-aktiviteter ökar inom NSÖ och kan bidra till förbättrad vård och ökad attraktivitet som arbetsgivare. Med inriktning mot processer kan forskningen bidra till effektivisering av vården. Hot Äldre samverkan med kommun: Den demografiska utvecklingen ställer stora krav på nytänkande inte bara utveckling (revolution, inte bara evolution). Vårdval fragment vård: Patienter med komplexa behov från olika vårdgivare är en stor utmaning och försämrar effektiviteten. (Se Stiernstedts utredning Effektivare vård). Ekonomi kortsiktig: Risk finns att kortsiktiga åtgärder får långsiktiga, negativa konsekvenser. Primärvården blir en egen förvaltning: Samverkan mellan sjukhusen och primärvården kan försvåras och behöver i stället intensifieras. Självbild kultur, vi och dom : Det behövs kitt mellan regionens olika delar i form av ny dialog runt vision och målbild. 9

10 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Ökade flyktingströmmar: Asylsökandes hälsa måste också tillgodoses, annat sjukdomspanorama ses och risk finns för smittspridning av tuberkulos och MRSA. Psykisk ohälsa: Ungdomars ökande upplevelse av psykiska besvär kräver tidiga insatser för att förhindra senare, stora behov. LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Strategiska mål markerar vad som är strategiskt önskvärt att uppnå för att på sikt även leva upp till visionen. Framgångsfaktorerna visar vilka utvecklingsområden som bedöms nödvändiga att satsa på för att uppnå de strategiska målen. Nyckelindikatorerna har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 10

11 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Medborgar-/ kundperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Måluppfyllelse Måluppfyllelse 1. Trygg och likvärdig vård 2. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård 3. Delaktiga och nöjda patienter 4. Stort förtroende för hälso- och sjukvård 5. Bra och jämlik hälsa Hög kvalitet med goda medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse Kontinuitet i vårdkontakterna Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Delaktiga patienter Förtroendeskapande insatser Rätt från mig ta sidledesansvar Personcentrerat, hälsofrämjande förhållningssätt Måluppfyllelse och resultatanalys 1. Trygg och likvärdig vård Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Vid uppföljning av indikatorer avseende framgångsfaktorn Medicinsk kvalitet ses både glädjande utfall och utfall som kräver fortsatt förbättringsarbete; - 88 % (15/17) av NSÖ:s verksamheter registrerar i relevanta kvalitetsregister, analyserar utfall och använder resultatet för utveckling. Målvärde uppnått. Totalt registrerar NSÖ:s verksamheter i 25 olika kvalitetsregister. Fokus under året har varit att utveckla analysarbetet av registrens utdata och att öka användningen av registerutfall vid olika förändrings- och förbättringsarbeten % av patienterna inom Utredningsenheten har utretts inom 30 dagar vilket är en försämring jämfört med resultat vid DÅ04 (92%) men en förbättring jämfört med resultat DÅ08 (63%). Målvärde ej uppnått. Den längre utredningstiden för vissa patienter har berott på lång väntan på provsvar, t.ex. PAD-svar 3 veckor, samt akut behov av vård inom slutenvård. - Antalet osignerade journalanteckningar har under året minskat inom produktionsenheten, från till st, motsvarande -45 %. Trenden är klart positiv och förväntas fortsätta även kommande år. Målvärde näst intill uppnått. - Andel patienter > 45 år som diagnosticeras för KOL ligger i nivå med föregående år trots att området lyfts fram som 11

12 208 NSÖ Årsredovisning 2015 prioriterat för året. Målvärde ej uppnått. Undanträngningseffekt och brist på astma/kol-sköterskor anges som troliga förklaringar till utebliven ökning. Framgångsfaktorn Kontinuitet i vårdkontakterna följs inom NSÖ upp genom arbete med fast vårdkontakt och kontaktsjuksköterska. 16 av 16 verksamheter, 100 %, har rutin/pm för att erbjuda patienter med komplex problematik fast vårdkontakt i enlighet med Regionens definition. Samtliga cancerpatienter inom NSÖ har utsedd kontaktsjuksköterska. Målvärden uppnådda. 2. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Otillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Tillgänglighet till besök inom NSÖ:s verksamheter är relativt god. 16 av 17 verksamheter (94 %) når målvärde. En positiv utveckling har skett sedan föregående uppföljning och målvärdet 100% är näst intill uppnått. Avseende behandlingstillgänglighet ses en negativ utveckling och målvärde är ej uppnått. Ingen av de tre aktuella verksamheterna (VUP, BUP, HAB) klarar målen i nationella vårdgarantin eller Region Östergötlands krav i övrigt gällande behandling. Bristfälliga registreringsrutiner och rådande bemanningssituation anges som några av orsakerna till det negativa utfallet. Akutmottagningens tillgänglighetsmål träffa läkare inom en timma respektive andel patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar visar fortsatt ett otillfredsställande resultat och negativ utveckling. Utfall för båda indikatorerna har minskat, både jämfört med föregående mätning och med föregående års utfall. Dock kan en svag positiv utveckling ses för båda indikatorerna gällande ortopediska patienter. Den ständiga volymökningen av besök på akutmottagningen och evakuering av akutkliniken till tillfälliga lokaler som skett under hösten 2015 torde vara några delförklaringar till den negativa utvecklingen. Två vårdcentraler av åtta (25 %) uppfyller kravet på 95 % telefontillgänglighet, målvärde är sålunda ej uppnått. Utfallet är en försämring jämfört med föregående års utfall då 8 av 9 vårdcentraler nådde målvärde. Rådande bemanningssituation med brist på både allmänläkare och sjuksköterskor är en stor utmaning för primärvården och har direkt påverkan på tillgängligheten och anges som den enskilt största orsaken till den negativa utvecklingen. Andel inkomna remisser till utredningsenheten som accepterats inom tre arbetsdagar uppgår till 53 %, långt från målvärde. En successiv försämring kan ses över året. Bedömningen är dock att målvärdet 98 % kommer att nås när verksamheten och arbetet med de standardiserade vårdförloppen varit igång lite längre tid. 63 % (17/27) av NSÖ:s berörda enheter uppger att man klarar att erbjuda 80 % av patienterna tid till besök/undersökning/åtgärd inom 14 dagar efter remissankomst/beslut. Fortsatt utveckling av indikatorn bör ske inom NSÖ:s verksamheter för att mål ska kunna nås. 3. Delaktiga och nöjda patienter Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Att utveckla olika sätt kunna komma i kontakt med vården anses vara en framgångsfaktor för nöjda patienter. Tre indikatorer inom området har varit prioriterade under året och visar vid uppföljning att; - 52 % (14/27) av NSÖ:s enheter kan nås på telefon minst fem timmar varje helgfri vardag, vilket är ett otillfredsställande resultat utifrån målvärde. Arbete pågår för att säkerställa måluppfyllelse kommande år. - Ingen verksamhet erbjuder webbtidbokning i nuläget. Målvärde nås ej. Produktionsenheten förväntas följa central plan för breddinförande bland annat i och med ny version av IT-stödet % (11/15) av NSÖ:s verksamheter har infört sms-påminnelse. Målvärde uppnått. Indikatorer med fokus på delaktighet visar följande resultat; - 10 av 17 (59 %) av berörda verksamheter har och följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP och vård-/rehab planer, målvärde nås ej. Antal dokumenterade rehab planer och SIP har ökat jämfört med motsvarande period förra året. Antal vårdplaner har minskat något. Sammantaget kan dock en positiv utveckling ses. - Antal ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat med 10 % under 2015 jämfört med föregående år, st. jämfört med ärenden Trots positiv utveckling nås ej målvärde. 4. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. 12

13 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Framgångsfaktorn Förtroendeskapande insatser följs upp via utfall i nationell patientenkät. Ingen av valda indikatorer (delaktighet, bemötande, välinformerade samt helhetsintryck) når mål att minst 80 % av NSÖ:s vårdcentraler ska uppnå PUK-värde över rikssnitt. En svag positiv utveckling kan dock ses inom områdena delaktighet och helhetsintryck jämfört med föregående mätning. Att skapa förutsättningar för sidledes- och helhetsansvar är en framgångsfaktor för förtroende för hälso- och sjukvård. Identifiering, remittering och uppföljning av fokuspatienter understödjer denna framgångsfaktor. Antalet identifierade och remitterade fokuspatienter har i det närmaste fördubblats jämfört med föregående år, 635 st. jämfört med 337 st. Målvärde uppnått. 89,7 % av remitterade fokuspatienter följs upp av vårdcentral inom 48 timmar. Målvärde nås ej fullt ut men utifrån den stora ökning av remitterade fokuspatienter och den positiva trend som kan ses över året bedöms utvecklingen vara positiv. 12 av 17 verksamheter (71 %) inom NSÖ uppger att minst 50 % av medarbetarna har genomgått utbildning i SBAR med syfte att säkerställa en god, säker och effektiv kommunikation och informationsöverföring för en förtroendeskapande hälso- och sjukvård. Målvärde därmed uppnått. 5. Bra och jämlik hälsa Otillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Sju av 19 verksamheter (37 %) inom NSÖ uppger att de, i samråd med hälsoprocessledare, bedrivit utvecklingsarbete inom området Hälsofrämjande möten inom de senaste fem åren. Målvärde nås ej. Avseende sjukdomsförebyggande insatser ses en svagt positiv utveckling. Nio av 19 verksamheter (50 %) har under året aktivt arbetat med sjukdomsförebyggande insatser med utgångspunkt från nationella riktlinjer och målet är därmed uppfyllt. Negativ utveckling avseende andel registreringar i Hälso-bladet i Cosmic kan ses inom samtliga fyra dimensioner (alkohol, tobak, mat, fysisk aktivitet) jämfört med föregående år. Indikatorns målvärde nås ej. Den samlade bedömningen av perspektivet som helhet är att indikatorer som syftar mot medicinsk kvalitet, kontinuitet, delaktighet och sidledesansvar visar en positiv utveckling och trend, även om målvärde inte alltid uppnås. För att understödja möjligheten till nationell jämförelse av medicinska resultat ses den nationella utvecklingen mot att samla registerdata under en IT-portal som positiv och kommer att underlätta användandet av kvalitetsregisterdata i förbättringsarbete. Integration av kvalitetsregister och patientjournal behöver ske inom en snar framtid både för att säkerställa registrering och täckningsgrad i registren samt för att minimera dubbeldokumentation. Lanseringen av Journal på nätet under 2015 har understött arbetet med att minska antalet osignerade journalanteckningar, vilket är ett viktigt led i patientsäkerhetsarbetet inom produktionsenheten. Tillgänglighet och hälsofrämjande är fortsatt utmaningar och måste även fortsättningsvis vara fokusområden för produktionsenheten. Besökstillgängligheten är god inom NSÖ men utmaningar finns vad gäller tillgänglighet till behandling. Förestående upphandling respektive vårdval inom psykiatrin har tagit resurser i anspråk under året och förväntas påverka bland annat tillgängligheten även framöver varför uppföljning och ytterligare utvecklingsarbete behöver ske kommande år. Standardiserade vårdförlopp och dess samarbete med utredningsenheten på Vrinnevisjukhuset förväntas bidra till kortare väntetider och ledtider för aktuella patientgrupper. Tillgängligheten som helhet är också starkt beroende av andra förutsättningar, inte minst rådande bemanningssituation framför allt inom primärvården. Brist på distriktsläkare är särskilt uttalad i östra länsdelen. Det föreligger en stor utvecklingspotential inom hälsofrämjandeområdet. Produktionsenheten har anställt en ny Hälsoprocessledare under året och fokus har legat på att skapa bra och givande kontaktytor med verksamheterna i syfte att kunna stötta, uppmuntra och föreslå förbättringsområden till respektive verksamhet. Väsentliga insatser och resultat Trygg och likvärdig vård En inventering av vilka kvalitetsregister som är relevanta inom NSÖ:s verksamheter har genomförts och finns dokumenterade i NSÖ:s kvalitetsberättelse Akutkliniken kommer inom kort att ansluta sig till SVAR (Svenska Akutvårdsregistret) vilket kommer att möjliggöra registerutfall även för akutvårdsverksamheten. Registerutfall och utvecklingsarbete utifrån utfall har diskuterats vid resultatdialoger under 2015 och diskussion och reflektion kring kvalitetsregister sker 13

14 208 NSÖ Årsredovisning 2015 inom respektive verksamhet med regelbundenhet. Diskussion kring kvalitetsregisterutfall och kopplat utvecklingsbehov förs regelbundet inom NSÖ:s nätverk för klinikernas verksamhetsutvecklare vilket startades under Antalet ärenden inom Utredningsenheten har successivt ökat sedan starten i september Totalt har 102 remisser inkommit under året varav 55 har lett till utredning inom enheten. Av dessa har 29 patienter kontaktats inom 3 dagar, den totala medeltiden innan kontakt är 3,3 dagar. 76 % av patienterna har klarhandlagts inom målvärde 30 dagar. Medelvärde för den totala utredningstiden är 28 dagar. I samband med införande av standardiserade vårdförlopp med snabbare tillgång till diagnostik vid misstänkt cancersjukdom kommer förutsättningarna att öka vad gäller att nå målet för utredningstiden. Merparten av remisserna kommer från primärvård, samtliga vårdcentraler i östra länsdelen har remitterat patienter. Den samlade bedömningen är att enheten fungerar bra och att patienterna är nöjda med omhändertagandet. Osignerade journalanteckningar har varit ett fokusområde för NSÖ under 2015, bland annat som en förberedelse inför införande av journal på nätet. Handlingsplan har tagits fram och utvecklingsarbete initierats inom ramen för NSÖ:s verksamhetsutvecklarnätverk, med målet att halvera antal osignerade journalanteckningar under året. Målet har nästintill nåtts med en minskning från till osignerade journalanteckningar inom produktionsenheten (-45 %). Samtliga verksamheter följer regelbundet upp antal osignerade journalanteckningar och initierar förbättringsåtgärder utifrån handlingsplan och via sina respektive leantavlor. Arbetet kommer att fortsätta under Inom ramen för strokeprocessen i östra länsdelen har utvecklingsarbete med mål att erbjuda samtliga strokepatienter återbesök på teambaserad strokemottagning inom 3 månader skett. Tidigare patientflöde har setts över, en ny värdeflödesprocess samt struktur och rutiner för att möjliggöra måluppfyllelse har tagits fram och kommunicerats ut inom berörda verksamheter. Även den kommunala hemsjukvården har deltagit i arbetet. För att hitta KOL patienter i ett tidigt stadium och därmed öka diagnosticeringsgraden så har ett utvecklingsarbete skett på Cityhälsan Söder med mål att använda COPD-6 mätning på alla riskpatienter. Diskussion har skett inom medarbetar- 14

15 208 NSÖ Årsredovisning 2015 gruppen och en rutin har tagits fram. Utvärdering är ännu inte klar. För att ytterligare sätta fokus på KOL-området kommer fler vårdcentraler att påbörja registrering i riks-kol kommande år. Under 2015 har två vårdcentraler (Cityhälsan Centrum och Cityhälsan Norr) registrerat i registret. Utveckling av rehabiliteringsuppdraget avseende KOL- och hjärtsviktspatienter utgående från nationella riktlinjer har påbörjats inom Rehab Öst. Arbetet kommer att intensifieras under 2016 och sker i samarbete med övriga berörda parter. Utveckling av uppdragsinnehåll för fast vårdkontakt, med utgångspunkt från regionens riktlinje, har påbörjats under året. Information om riktlinjen och dess innehåll har getts till NSÖ:s samtliga vårdcentraler och en work-shop för att omsätta riktlinjen till praktik har skett inom PVÖ:s chef-/mal-möte. Deltagande med två pilot-vårdcentraler i det länsövergripande projektet Trygg utskrivning och uppföljning har understött utvecklingen av uppdraget, med fokus på behovsgruppen mångbesökare. Dock behövs ett fortsatt arbete både med att utveckla arbetet med fast vårdkontakt för behovsgruppen och att även involvera övriga vårdcentraler som inte ingått i pilotprojektet. Inför 2016 planeras för ett strategiskt utvecklings-/förbättringsarbete avseende äldre. Också inom detta arbete kommer fast vårdkontakt att vara ett centralt område att utveckla för den behovsgruppen. Tydlig struktur för kontaktsjuksköterska för cancerpatienter finns inom NSÖ:s samtliga berörda verksamheter och fungerar bra. Någon etablerad samverkan mellan kontaktsjuksköterska och rehabiliteringsverksamhet finns dock inte. Inom ramen för initierat utvecklingsarbete avseende cancerrehabilitering och i utveckling av standardiserade vårdförlopp för cancerpatienter bör även detta område beaktas. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Tillgänglighet är ett högt prioriterat område i medborgar-/kundperspektivet i NSÖ:s verksamhetsplan. Utvecklingen är positiv vad gäller tillgänglighet till besök, där 16/17 verksamheter, 94 %, uppnår mål. Behandlingstillgängligheten når inte mål, ingen av aktuella verksamheter har klarat målvärde under året som helhet. Produktionsplanering, med stöd av logistiker pågår inom sju av NSÖ:s verksamheter och en prioriteringsordning för uppstart hos övriga har tagits fram. Samtliga verksamheter arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar vad gäller tillgänglighet. Båda Akutens tillgänglighetsindikatorer (1-4) visar negativ utveckling och utfall ligger långt från målvärde. Ett ständigt arbete med tillgängligheten pågår inom kliniken. Utveckling mot allt fler akutläkare fortgår och de regelbundna projektveckorna med egna läkare i tjänst visar på positiva resultat bland annat på tillgängligheten, varför målet är att på sikt kunna permanenta detta arbetssätt. 15

16 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Endast två av NSÖ:s åtta vårdcentraler nådde målvärde gällande besvarade telefonsamtal inom fyra timmar vid uppföljning. Besökstillgängligheten till distriktsläkare visar > 90 % inom merparten av produktionsenhetens vårdcentraler och ligger jämförbart med rikssnitt. Utvecklingsarbete och utbildningsinsatser för att möta det allt ökande antalet telefonsamtal till TeleQ-funktionen pågår kontinuerligt. Cityhälsan Söder har till exempel kartlagt vilken typ av samtal som kommer in på TeleQ samt gjort administrativa förändringar i handläggningen av TeleQ med syfte att öka både besöks- och telefontillgänglighet. 16

17 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Delaktiga och nöjda patienter 14 av NSÖ:s 27 relevanta enheter kan nås på telefon 5 timmar varje vardag. Arbete har skett och pågår inom samtliga enheter för att säkerställa telefontillgänglighet och kunna erbjuda minst 5 timmars telefontid. Bland annat sker arbete med bemanningsproblematik och att undanröja tekniska problem kopplat till TeleQ-systemet. NSÖ:s verksamhetsutvecklare har inför 2016 fått i uppdrag att understödja klinikerna i arbetet med att säkra upp området. Utvecklingen gällande dokumenterade vård-/rehabiliteringsplaner och SIP visar en positiv trend även om utfall för dokumenterade vårdplaner inte riktigt når upp till föregående års resultat. Detta är ett fokusområde för NSÖ och följs månadsvis på leantavla. Tillsammans med kommunerna i länsdelen pågår flera projekt för att utveckla och implementera samordnad vård- och omsorgplanering, både inom sluten- och öppenvård. Gemensam terminologi har tagits fram, SIPprocessen har tydliggjorts, möjlighet till vårdplanering via distans har skapats och värdeflöde inkl. rutinbeskrivningar avseende in- och utskrivningsprocessen har dokumenterats. Utbildningsinsats avseende SIP för barn och unga har genomförts i samverkan med Norrköpings kommun med stort deltagande och positiv respons. Under 2016 kommer ett stort implementeringsarbete av framarbetade och överenskomna rutiner att ske både inom regionen och inom kommunerna i östra länsdelen. En kvalitetsgranskning, eventuellt med studentmedverkan, av dokumenterade vårdplaner planeras till kommande år. 17

18 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Gällande 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter) sker en positiv utveckling. Information har tagits fram om 1177 Vårdguidens e-tjänster att lägga i väntrum och i receptioner inom NSÖ:s samtliga verksamheter och arbete har skett med att se över hur motsvarande information bäst kan ges i samband med utskrivningsmeddelande. 73 % av NSÖ:s verksamheter har infört sms-påminnelse, bland annat medicinklinikens samtliga enheter. Införande av tjänsten förväntas fortsätta under Ingen av NSÖ:s verksamheter erbjuder i dagsläget webbokning. Ny version av IT-stödet för tjänsten samt central plan för breddinförande förväntas bidra till utveckling av denna tjänst. NSÖ:s verksamhetsutvecklare har fått i uppdrag att stödja införande och utveckling. Bland annat samtliga BVC inom NSÖ:s 8 vårdcentraler och Rehab Öst planerar införande av webbtidbok under Stort förtroende för hälso- och sjukvården Inom ramen för det regionövergripande projektet Trygg utskrivning och uppföljning deltar två av NSÖ:s vårdcentraler samt medicinklinkens tre vårdavdelningar som pilotenheter. Det utvecklingsarbete som projektet genererar bidrar till den positiva utvecklingen av både identifiering/remittering och uppföljning av fokuspatienter. 18

19 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Bra och jämlik hälsa Ett personcentrerat möte och hälsofrämjande förhållningssätt är en värdefull grund för att skapa delaktighet och bättre behandlingsresultat. Med syfte att stimulera till fortsatt utveckling inom området har goda exempel på patientmöten inom NSÖ:s verksamheter publicerats i varje nummer av Närkontakt under året. Hälsofrämjande möten var också ett huvudtema på NSÖ-dagarna i början av året. Ett exempel på utvecklingsarbete gällande hälsofrämjande vård är Astma/KOLmottagningen vid Kolmårdens vårdcentral där en standard fastslagits och rutiner setts över. Tydligare ansvarsområden har definierats, för att bättre anpassa vården till patienternas behov. Genom kontinuerlig dialog och samarbete med hälsoprocessledare kan goda exempel spridas inom produktionsenheten och liknande utvecklingsarbeten initieras även på andra enheter. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Alla NSÖ:s vårdcentraler arbetar i större eller mindre utsträckning i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Även en del av NSÖ:s specialistenheter arbetar sjukdomsförebyggande enligt riktlinjerna, men skulle sannolikt kunna utöka och också fastställa detta arbetssätt. Inom Rehab Öst har ett utvecklingsarbete startats med syfte att hälsa- och levnadsvanor ska bli en naturlig del i rehabiliteringsprocessen av strokepatienter. Arbetet fortsätter under NSÖ:s hälsoprocessledare har, tillsammans med flera olika samhällsaktörer, deltagit vid möte på länsstyrelsen för erfarenhetsutbyte och gemensamma diskussioner kring förbättringsarbete avseende tobak. Andel registreringar i Hälsobladet i Cosmic minskar inom NSÖ och ligger lägre än i övriga länet. För att vända den negativa utvecklingen planeras det för en informationsinsats av IT-resurs på NSÖ stab kring hur dokumentation i Hälsobladet bör ske på bästa och enklaste sätt. Inom Region Östergötland pågår en översyn avseende arbete med fysisk aktivitet på recept, bland annat via fokusgrupper med personal och patientintervjuer. Detta ska lägga grund för det fortsatta arbetet. Patienter och personal från NSÖ ingår i det arbetet. Särskilda utvecklingsområden i 2015 års överenskommelse Missbruks- och beroendevård För ungdomar i östra länsdelen finns en Moa-mottagning. En partgemensam verksamhet med integrerat arbetssätt tillsammans med kommunens personal, både från socialtjänst och skola. För vuxna har, efter flera års utvecklingsarbete, en integrerad beroendemottagning öppnat i östra länsdelen. Inom Beroendekliniken NSÖ har ett värdegrundsarbete genomförts med samtlig personal med fokus på bemötandefrågor. Med anledning av Socialstyrelsens nya Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende planeras för ett länsgemensamt arbete, Beroendeklinikerna i regionen tillsammans med övriga aktörer (t.ex. primärvården), med att revidera/skriva nya länsövergripande vård- och vårdprocessprogram. 19

20 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar Inom ramen för PRIO-arbetet 2011 arbetades ett specifikt utrednings- och interventionsförfarande avseende barn och unga med utvecklingsstörning fram i östra länsdelen. Under 2015 har arbetet fortsatt och utredningsarbetet har utvecklats mot ett mer teambaserat arbetssätt med samplanering där samtliga professioners perspektiv lyfts fram i utredningsprocessen. Arbete pågår, dels i länsledningsnätverket för habiliteringsverksamheterna i regionen och dels i samverkansforum för länets HabQ- och CPUP-koordinatorer, att säkerställa likvärdig habiliteringsvård utifrån utdata i nationella kvalitetsregistren HabQ och CPUP. Utifrån kvalitetsregisterresultat startas successivt länsgemensamma förbättrings- och utvecklingsarbeten med mål att säkerställa en likvärdig vård med hög kvalitet. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år. Lokalt i östra länsdelen har ett projekt genomförts tillsammans med Försäkringskassan, Möt upp tidigt i vården, med syfte att i samband med vårdbidragsansökan för nya familjer skapa en teambaserad ansökningsprocess där familj, Försäkringskassa och habiliteringens kuratorer deltar. Utvärdering inväntas. Övrigt Nyanlända flyktingar Under 2015 har Cityhälsan Söder utvecklat ett nytt arbetssätt för bättre omhändertagande av nyanlända i primärvården. Via Drop in-mottagning har personer som nyligen anlänt, utan fullständiga personnummer eller några journalhandlingar och med svårighet att göra sig förstådda när de möter svenska vården för första gången identifierats. Dessa har fått längre besökstid med tolk, där både vårdgivare och patient fått en bättre bild av patientens sjukhistoria och aktuella tillstånd. Patienten har också fått kunskap om det svenska Hälso- och sjukvårdssystemet. På så vis skapar modellen tryggare patienter och tydliga vårdplaner vilka även underlättar för kommande vårdgivare. I arbetet har ett intensivt informationsarbete ägt rum till kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn med syfte att sprida kunskap kring svensk Hälso- och sjukvård, om egenvård och om hur vi människor fungerar och reagerar under långvarig stress vilket många av dessa barn levt under. 20

21 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Processperspektivet Strategiskt mål 1. En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Framgångsfaktorer Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Måluppfyllelse Måluppfyllelse Antal pågående och avslutade - forskningsarbeten 2. Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet 3. Effektiv hälso- och sjukvård Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Evidensbaserad läkemedelsanvändning Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Aktiv verksamhetsutveckling utifrån resultat på målstyrningstavla 4. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Måluppfyllelse och resultatanalys 1. En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelse är uppnådd. 21

22 208 NSÖ Årsredovisning 2015 Framgångsfaktorn aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning bedöms efter antalet ALF-poäng. Dessa uppgår till 37,9 vid den senaste mätningen (2014) jämfört med 23,6 vid tidigare mätperiod. Målet är därmed uppnått. Nytt målvärde för 2016 är 40 poäng. Antalet pågående och avslutade forsknings- och utvecklingsarbeten som används och omsätts i den kliniska vardagen visar en ökning jämfört med tidigare år. 2. Kunskapsbaserad och säker hälso-och sjukvård med högkvalitet Inte helt tillfredställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. För framgångsfaktorn medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse finns tre fokusområden, där extra åtgärder behövs. Fortsatt förbättringsarbete behövs för att nå måluppfyllelse. - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke har minskat något jämfört med föregående mätning (7,3 % jmf 7,7 %). Även antal trombolyserade patienter har minskat. I åldersspannet år ligger dock andelen trombolysbehandlade på 10,1 %. Nationellt uppsatta mål (Riks-stroke) uppgår till 10 % vid måttlig och 15 % vid hög grad måluppfyllelse. Inom ramen för den lokala strokeprocessen pågår utvecklingsarbete för att säkerställa måluppfyllelse avseende strokeindikatorerna. - Förekomsten av trycksår har ökat enligt den punktprevalensmätning som gjordes i mars 2015 jämfört med året innan (20 patienter 2015 jämfört med 18 patienter 2014). Kartläggning visar att sju slutenvårdsenheter behöver fortsätta arbeta med att förebygga trycksår % (8 av 10) av NSÖ:s verksamheter anger att man använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende. Tyvärr har inte de två resterande verksamheterna kommit igång under året, vilket innebär att målvärdet inte nås. Förskrivningen av bensodiazepiner (lugnande läkemedel och sömnmedel) i gruppen år har minskat med 5,3 % under året. Förskrivningen av olämpliga läkemedel till patienter 80 år och äldre visar också en fortsatt minskande trend (64 DDD/1000 listade jämfört med 81 DDD vid föregående år). Det innebär att framgångsfaktorn evidensbaserad läkemedelsanvändning når målvärde. En positiv trend ses gällande framgångsfaktorn aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador och fortsatt arbetet för att uppnå målvärde pågår. Följsamheten till hygienriktlinjerna visar att klädreglerna följs till 95,5 % och når målvärde och följsamhet till hygienregler har ökat till 86 % jämfört med 83 % efter Q 2. Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) enligt uppföljningsverktyget var för hela ,73 % och måluppfyllelse har uppnåtts. Förskrivningen av antibiotika under 2015 är 184 recept/1000 invånare. Det innebär en något högre nivå jämfört med föregående år. NSÖ och Östergötland, liksom riket i övrigt har en förskrivning som motsvarar förskrivningen under Andelen hemgående patienter som får utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse har ökat från 32 % till 62 % och måluppfyllelse är uppnådd. Endast 10,5% (2 av 19) av NSÖ:s verksamheter anger att man systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga. 3. Effektiv hälso-och sjukvård Inte helt tillfredställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. För framgångsfaktorn resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta finns tre nyckelindikatorer. Resultatet visar på positiva trender även om inte målvärden nås för två av tre indikatorer. - Sju av nitton verksamheter inom NSÖ har påbörjat alternativt arbetar med produktionsplanering. Tid för övergripande regionprojekt inom produktionsplanering har lett till att vi inte nått målet åtta verksamheter. - Den totala beläggningsgraden på NSÖ:s vårdavdelningar visar en positiv utveckling, 89,8 % jämfört med 93 % 2014, vilket troligen bland annat beror på det goda samarbetet med kommunerna. - Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år eller äldre har minskat från 19,1 % 2014 till 18,5 % för Indikatorn följs månadvis i NSÖ:s uppföljningsplan och kommuniceras med kommunerna i länsdelen. Andelen verksamheter som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter avseende, kön, ålder, diagnoser och sjukskrivningslängd har fördubblats till 67 % (8 av 12 verksamheter). Målvärde uppnås för indikatorn och framgångsfaktorn effektiv och korrekt sjukskrivningsprocess. Sjukskrivningsverktyget blir tillgängligt för respektive verksamhet i slutet av Möjligheten till uppföljning på individnivå kommer då att möjliggöras på ett enklare sätt. Avseende aktiv verksamhetsutveckling utifrån resultat på målstyrningstavla anger 74 % av verksamheterna (14/19) att man systematiskt visualiserar målstyrning. Inom NSÖ:s verksamhetsutvecklarnätverk är införandet av lean- 22

23 208 NSÖ Årsredovisning 2015 tavla och arbete med hur tavlan kan/bör användas för att understödja ett kontinuerligt förbättringsarbete ett prioriterat område. 4. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Otillfredställande måluppfyllelse, målet ej uppnått. För att åstadkomma en verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan mäter NSÖ andel verksamheter som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med NSÖ:s miljöplan. Utfall är 63 %. Aktiviteter har planerats och utveckling fortsätter enligt fastställd handlingsplan. Den samlade bedömningen av måluppfyllelse för processperspektivet som helhet visar en positiv utveckling även om man inte når full måluppfyllelse. Inom de flesta framgångsfaktorerna finns indikatorer som redan uppnått målvärde. Undantag är miljön, där fortsatt arbete behövs under 2016 för att alla enheter ska nå mål. Ett annat område är att systematiskt uppmärksamma barn som anhöriga, där registreringen behöver förbättras. Utbildning erbjuds under våren 2016, vilket bör underlätta måluppfyllelsen. Riktade aktiviteter pågår för att öka möjligheten till måluppfyllelse för de områden som i nuläget visar inte helt tillfredsställande resultat. Utvecklingen följs månadsvis i NSÖ uppföljningsplan och på leantavla, som revideras årligen. Inom forsknings- och utvecklingsområdet är ökning av antalet doktorander och forskningsarbeten en fortsatt utmaning. Patientsäkerhetsarbetet kommer att fortgå, med särskilda satsningar för att minska förekomsten av trycksår och vårdrelaterade infektioner tillsammans med CHV. Ett nytt förbättringsarbete kommer att starta inom strokeområdet för att ytterligare förbättra rehabiliteringen. Avseende effektiv hälso- och sjukvård beräknas fler verksamheter kunna påbörja produktionsplaneringsarbete i vår. Arbetet som pågår i sammanverkansgrupperna med kommunerna för att kvalitetssäkra utskrivningsprocessen och utveckla omhändertagandet i hemmet och i kommunala boenden, bör ge mer effekt nästa år. Insatser för de äldre med utveckling av Mobilt ALMA-team och särskilt omhändertagande inom primärvård görs för att öka kvalitet och tillgänglighet, stärka trygghet och för att äldre patienter ska slippa onödiga inläggningar och återinläggningar på sjukhus. Väsentliga insatser och resultat En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling En strategi för forskning och utveckling finns framtagen inklusive handlingsplan. Ett antal av NSÖ:s medarbetare har deltagit i en utbildningssatsning där man kombinerat patientsäkerhet med forskningsmetodik. Grundläggande FoU-utbildning för chefer på alla nivåer i NS FoU-enhets regi är igång och är inskriven i handlingsplanen. En redovisning av pågående FoU-arbeten har gjorts i samband med ledningsgruppsmöten, och dessa arbeten har ökat i hög grad. En sammanställning för hela NSÖ där fokus på forskning från medarbetare med medellång vårdutbildning prioriteras är påbörjad. FoU-samtal med verksamhetsföreträdare kommer att fortsätta under hela 2016 för att stimulera till ytterligare FoU-arbeten. Flera nya universitetsbefattningar har tilldelats NSÖ och håller på att besättas. Vilket också kommer öka sannolikheten för att NSÖ får några universitetssjukvårdskliniker. Forsknings- och utvecklingsrådet (FoUrådet) har fått en fördubbling av antalet ansökningar jämfört med FoU-samordnare har också startat upp FoUarbeten med flera medarbetare varav några kan vara tänkbaka som doktorander i en framtid. FoU-luncherna på VIN, som NSÖ:s FoU-samordnare håller i, bidrar till att forskning och utvecklingsarbeten sprids till samtliga medarbetare på NSÖ och VIN och kan på så sätt stimulera till att flera arbeten startas. Ett sammarbete med Forum Östergötland pågår för att stödja, stärka och underlätta klinisk forskning. Ett arbete med att starta upp en webb-sida för FoU på intranätet för VIN samt NSÖ har genomförts. Sidan fungerar bra med flera delar samt länkar till övrig forskning inom region Östergötland samt Linköpings universitet. 23