Närsjukvården i östra Östergötland Verksamhetsplan 2015 Inklusive årsbudget

Transkript

1 Närsjukvården i östra Östergötland Verksamhetsplan Inklusive årsbudget

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DNR NSÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ... 3 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET... 5 NYCKELINDIKATORER MEDBORGARE/KUND... 7 PROCESSPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER PROCESS MEDARBETARPERSPEKTIV NYCKELINDIKATORER MEDARBETARE EKONOMIPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER EKONOMI ÅRSBUDGET FÖRSLAG TILL BESLUT BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning 2014 Vårdval primärvård: Bilaga 2 Resultaträkning Bilaga 3 Resultatutredning Bilaga 4 Investeringsplan - Bilaga 5 Förhandlingsprotokoll enligt 11 MBL 2

3 VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Landstingets vision och målbild ska stödjas av NSÖ:s verksamhetsidé: Närsjukvården i östra Östergötland skapar trygghet via personcentrerad, högkvalitativ och tillgänglig nära vård Närsjukvården ska möta behov hos befolkningen, som förekommer ofta eller ställer särskilda krav på geografisk närhet till specialiserad vård. Vi erbjuder specialistvård inom både somatisk och psykiatrisk vård. Särskilt betydelsefull är närsjukvården för patienter med livslånga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Närsjukvårdens uppdrag handlar om att skapa trygghet för befolkningen. NSÖ ansvarar också för samverkan med kommunerna och andra samhällsaktörer i östra länsdelen med syftet att säkerställa en sammanhållen vårdkedja. Närsjukvården är därmed mycket viktigt för patienter med komplexa behov med höga krav på kontinuitet och samordning mellan vårdenheter/huvudmän. Genom organisationen närsjukvårdsområde skapas goda förutsättningar för samverkan mellan primärvård och öppen/sluten specialistvård. Verksamheten inom NSÖ ska drivas med iiktningen personcentrerad vård utförd av kompetenta och engagerade medarbetare med djupa kunskaper inom respektive profession. Den iiktningen förväntas ge goda medicinska resultat, patientsäkert arbetssätt samt nöjda patienter och medarbetare. Personcentrering innebär att patienten ses som en person som är expert på sin upplevelse och sin vardag och vars resurser skall tas till vara. Personen/patienten ska mötas utifrån helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov och vi ska vara lyhörda inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål. Vi ska alltid ställa oss frågan: Vad är bäst för just denna person/patient? NSÖ har flera stora utmaningar inför. Här följer några exempel: Att befolkningen i östra länsdelen ska känna ökad trygghet och delaktighet i kontakten med NSÖ. Att skapa bra process för in- och utflöde av patienter till slutenvården så att bland annat beläggningsgraden på vårdavdelningarna minskar. Att säkra kompetensförsörjningen för samtliga yrkeskategorier. Att öka antalet specialister i allmänmedicin och psykiatri och därmed minska beroendet av inhyrda läkare. 3

4 Att säkra införandet av akutläkare på akutkliniken. De första akutläkarna är färdiga specialister tidigast Det innebär att Akutkliniken fortfarande är beroende av läkarbemanning från andra kliniker, vilka också ska utbilda akutläkarna. Implementeringen av akutläkarkonceptet är komplicerat. Att öka FoU-aktiviteten, som idag är låg. Att driva VFU av hög klass. Detta är särskilt viktigt i och med akademiseringen av Vrinnevisjukhuset och det ökande antal läkarstudenter. Verksamheterna inom NSÖ har sina egna verksamhetsplaner och mål som ska bidra till att NSÖ och Region Östergötland når sina mål under. Processen att ta fram verksamhetsplanerna har präglats av stort engagemang och delaktighet. Verksamheternas egna djupa kunskaper om vad som är viktigt för att skapa god vård och bättre hälsa inom respektive område har tagits tillvara. Här följer några exempel på nyckelindikatorer inom enskilda verksamheter: Psykiatriska kliniken kommer att följa upp andel patienter som erbjuds årskontroller av litium, neuroleptika och Leponex i rätt tid. LAH följer andel patienter, som avlider där patienten önskar tillbringa sina sista dagar. Akutkliniken har målet att öka antal USK som genomfört gipsteknikerutbildning. Geriatriken mäter andel som är erbjudna närståendeutbildning på minnesmottagning och andel patienter som är inbjudna Parkinsonskola. Nytt i årets NSÖ-plan är att vi mäter index inom att antal områden, t ex andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin eller landstingets krav i övrigt avseende besök och andel verksamheter som erbjuder fast vårdkontakt enligt LiÖ:s definition till patienter med komplex problematik och behov av insatser från flera vårdgivare. Därmed tas ett större helhetsgrepp om NSÖ:s verksamhet. Med den gedigna kompetens och det stora antalet engagerade chefer och medarbetare som finns inom NSÖ så ser jag med tillförsikt fram emot! 4

5 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Närsjukvårdens uppdrag ställer särskilda krav på verksamheten såsom holistiskt synsätt, personcentrering och förmåga att samverka. Närsjukvården ska möta hälso- och sjukvårdsbehov som är ofta förekommande hos individer. Särskilt betydelsefull är närsjukvården för patienter med livslånga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar, och för patienter med komplexa behov med höga krav på samordning mellan vårdenheter och huvudmän. I närsjukvårdens uppdrag ingår att vara den sammanhållande länken mellan olika vårdgivare. Hög kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet i vården är av avgörande betydelse för dessa patientgrupper, vilket också tydliggörs i Landstingets målbild Vården inom NSÖ ska vara jämlik vilket innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Den hälso- och sjukvård som erbjuds ska vara anpassad utifrån individens fysiska, psykiska, sociala, existentiella/andliga och kulturella bakgrund och behov samt dennes förmåga att ta till sig kunskap om hur individen kan förbättra sin hälsa och/eller hantera sin sjukdom. Strategiska mål och framgångfaktorer NSÖ:s strategiska mål inom medborgarperspektivet är Trygg och jämlik vård samt bra upplevd hälsa. er av avgörande betydelse för att nå framgång med målet har formulerats: hög kvalitet kontinuitet hög tillgänglighet delaktighet förtroendeskapande insatser sidledsansvar ( rätt från mig ) personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt. Hög kvalitet NSÖ:s verksamhet ska präglas av vård av hög kvalitet, i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, med medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse. Vårdens kvalitet ska kontinuerligt följas, säkras och utvecklas till exempel via registrering, uppföljning och jämförelser i nationella kvalitetsregister, uppföljning av genomförda patientenkäter och regelbundna tavelmöten både på centrumnivå och i respektive verksamhet. Ett länsövergripande arbete vad gäller utveckling inom strokeområdet har genomförts under 2014, vilket kommer att implementeras under. NSÖ:s kvalitetsrapport 2014 visar att diagnosticeringsgraden av KOL ligger på en allt för låg nivå och behöver öka framöver. 5

6 Landstinget i Östergötland har de senaste åren haft stort fokus inom cancerområdet. Under 2014 driftsattes en Utredningsenhet för patienter med misstanke om allvarig sjukdom i östra länsdelen. Verksamheten kommer fortsätta utvecklas under och kommer att följas upp. I NSÖ:s överenskommelse är missbruks- och beroendevården ett särskilt utvecklingsområde. I samverkan med kommunerna i länsdelen har en MOA-mottagning startats under 2014 vilken kommer fortsätta utvecklas under. Därutöver pågår planering inför start av en integrerad missbruksmottagning samt en översyn av hur vårdplatser för medicinskt övervakad tillnyktring nyttjas. Kontinuitet, patientfokuserad vård och personcentrering Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna ge en patientfokuserad vård. Patientfokuserad vård innebär ett samspel av, för patienten, flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan. Personcentrering innebär att ytterligare steg tas. Patienten betraktas då som en person som är expert på sin upplevelse och sin vardag vars resurser skall tas till vara. Vi ska möta patienten utifrån helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov och vara lyhörda inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål. Vi ska alltid ställa oss frågan: Vad är bäst för just denna person? Genom att arbeta med fast vårdkontakt kan god kontinuitet erbjudas, i synnerhet kan kontinuiteten för patienter med frekvent och/eller omfattande vårdbehov säkerställas, och kontinuerliga kontakter och smidiga övergångar för patienten mellan vårdgivare kan skapas. Patienten ska också vara informerad om vem som är ansvarig läkare och/eller sjuksköterska. Tillgänglighet Tillgänglighet är en kvalitetsfråga för NSÖ och en viktig för hälso- och sjukvårdens legitimitet. God tillgänglighet innebär att vi måste visa respekt för patientens oro för sin hälsa och behovet av att få sin vård utan onödig väntan. Det ska finnas en stabil tillgänglighet i hela vårdkedjan, besök och/eller behandling ska erbjudas enligt den nationella vårdgarantin och patienten ska få besked om tid för besök/åtgärd inom 14 dagar efter remiss/beslut om åtgärd. Inom Akutkliniken pågår ett stort arbete med att utveckla teamarbetet samt tillsätta Akutläkare. Detta förväntas bidra till en positiv utveckling vad gäller tillgänglighet att snabbt träffa läkare. Dock tar en sådan utveckling tid varför målvärde för har satts på en lägre och för det kommande året realistisk nivå, med syfte understödja och stimulera den fortsatta utvecklingen. NSÖ ska kunna erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården till exempel via webbokning och genom att vara tillgänglig på telefon minst 5 timmar varje helgfri vardag, kunna erbjuda anpassad information direkt till patienter och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Delaktighet Det är angeläget att vi utvecklar vården med fokus på det som är värdeskapande för patienten. Patientens problem/besvär och behov ska styra utvecklingen av vårdens innehåll och processer. Våra patienter ska känna att de har makten över sin vård, var och ens unika behov måste få uppmärksamhet och man ska uppleva att man kan påverka sin situation. Patienten ska ha rätt till en vård-/habiliterings-/rehabiliteringsplan som ger besked om vad som ska ske och när. Vid komplexa behov och när flera huvudmän är inblandade i patientens vård och omsorg ska en Samordnad individuell plan (SIP) kunna erbjudas. NSÖ kommer, tillsammans med övrig landstingsverksamhet och samtliga kommuner i östra länsdelen att under genomföra ett implementerings- och utvecklingsarbete avseende Vårdplanering (både i öppen- 6

7 och slutenvård), med utgångspunkt från den reviderade länsövergripande riktlinjen för vårdplanering. et är tydliga lokala vårdplaneringsrutiner och kompetens som stödjer uppdraget, vilket ska borga för patienternas delaktighet och trygghet i vården. Befolkningen vill ha flera ingångar till och möjlighet att själv kunna påverka kontakterna med vården. NSÖ ska möta det behovet bland annat genom att erbjuda flera tjänster via Mina vårdkontakter. Förtroendeskapande insatser För patienter med särskilda behov av hög tillgänglighet och kontinuitet i sin vård är förtroendeskapande insatser av särskilt stor betydelse. Genom förtroende kan trygghet, tillit och en känsla av sammanhang skapas i vårdkontakten. NSÖ har som mål att följa upp samtliga patienter som identifierats som fokuspatienter inom ramen för Säker hemgång, med syftet att öka patienternas trygghet och förtroende för hälsooch sjukvården och därmed också minska patientens behov av att söka vård på nytt och undvika återinläggningar. Sidledesansvar Att arbeta med sammanhållna flöden, ta sidledesansvar och göra rätt från mig är av stor vikt för Närsjukvården då många av patienterna har komplexa behov och många vårdkontakter som måste samordnas. I arbetet med Säker hemgång säkerställs övergången till nästa steg i vårdkedjan. Inför intensifierar NSÖ arbetet med detta. Tydlig kommunikation i samband med överföring av vårdansvar är viktigt för att säkra vårdkvalitet i hela vårdkedjan. NSÖ har därför som mål att öka användningen av SBAR som kommunikationsverktyg. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. En sjukdomsförebyggande vård innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Ett aktivt arbete inom dessa områden ger en mer jämlik vård och främjar en jämlik hälsoutveckling bland olika befolkningsgrupper. NSÖ har som mål att samtliga medarbetare ska ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla möten med patienter och ska arbeta sjukdomsförebyggande som en naturlig del i vårdprocesserna. Varje möte mellan vårdpersonal och patient är en unik möjlighet att stärka patientens tillit till sin egen förmåga, vilket är avgörande för patientens tillfrisknande, livskvalitet och hälsa. Under genomför Socialstyrelsen en uppdatering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. NSÖ:s hälsoprocessledare tillsammans med verksamheterna ska utifrån dessa fortsätta arbetet med de sjukdomsförebyggande insatserna såsom tobaksavvänjning, alkoholvanor och fysisk aktivitet. er Medborgare/Kund Strategiskt mål: Trygg och likvärdig vård Indikator 1 Hög kvalitet med goda medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse Andel verksamheter 1 som registrerar i relevanta kvalitetsregister, analyserar resultat och använder resultatet för utveckling av kvalitet och jämlikhet Har tidigare inte följts upp systematiskt > 80% (15/19) 100% Manuell uppföljning via NSD resultatdialog 1 Verksamhet = klinik/vårdcentral (ansvarig: verksamhetschef/vårdcentralschef) 7

8 Indikator Kontinuitet i vårdkontakterna Andel patienter inom utredningsenhet med max utredningstid inom mål 30 dagar Antal osignerade journalanteckningar äldre än 10 dagar Andel strokepatienter som erbjuds återbesök till teambaserad strokemottagning inom 3 månader Andel patienter > 45 år på vårdcentral som diagnosticeras för KOL Andel verksamheter som erbjuder patienter med komplex problematik och behov av insatser från flera vårdgivare fast vårdkontakt enl. LiÖ:s definition 7 Andel verksamheter som har kontaktsjuksköterskor för omhändertagande av cancerpatienter Ny verksamhet inom NSÖ Har tidigare inte följts upp systematiskt Utläses i VC (PVÖ) kvalitetsrapport 2014 Har tidigare inte följts upp systematiskt > 98% > 98% Manuellt med.klin/ci Minska med 50 % Minska med 75 % Uppföljningsrapport Månadsvis > 90% > 90% CI/Cosmic Öka 100% (16/16) Ej akutklin, Jourcentral, BHV 100% 100% (2/2) Med.klin och LAH Öka PV Kvalitetsrapport 100% Manuell uppföljn. 100% Manuell uppföljn. ÅR, kvalitetsrapport Strategiskt mål: Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Indikator Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin eller landstingets krav i övrigt avseende besök Andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin eller landstingets krav i övrigt avseende behandling Andel patienter som träffat läkare inom 1 timme på akutmottagningen (redovisas per klinik) Andel patienter som lämnat akutmottagningen inom högst 4 timmar (redovisas per klinik) Andel VC som uppfyller kravet på 95 % besvarade samtal inom 4 timmar Andel inkomna remisser till utredningsenhet som accepterats och bekräftats inom 3 arbetsdagar Andel enheter 2 som inom 14 dagar efter remissankomst/beslut erbjuder 80% av patienterna datum och klockslag till besök/ undersökning/åtgärd 35% (6/17) % (1/3) NSÖ: 28,62% Kir: 24,27% Med: 30,47% Ort: 30,08% (DÅ ) NSÖ: 68,90% Kir: 68,59% Med:66,30% Ort: 75,16% (DÅ ) 62,5% (DÅ ) Ny verksamhet inom NSÖ saknas 100% (17/17) Ej akutklin, jourcentral 100% (3/3) BUP, VUP, HAB 100% Väntetidsuppföljn. 100% Väntetidsuppföljn. Månadsvis Månadsvis > 50% > 90% Cosmic Månadsvis > 80% > 90% Cosmic Månadsvis 100% 100% Väntetidsuppföljn. > 98% > 98% Manuellt med.klin/ci 100% (27/27) Ej SV, jourcentral, BHV, akutmott, Psyk akutenhet 100% Cosmic Strategiskt mål: Delaktiga och nöjda patienter Indikator Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Delaktiga patienter Andel enheter som kan nås på telefon minst 5 timmar varje helgfri månd-fred. Andel verksamheter som erbjuder webbokning Andel verksamheter som har infört sms-påminnelse Andel berörda enheter som följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP (samordnad ind. plan) + vård /rehabplan och tillämpar dessa. Har tidigare inte följts upp systematiskt 6% (1/15) 47% (7/ 15) 69% (11/16) DÅ08 100% (30/30) Ej SV, jourcentral > 50% (8/15) Ej akutklin, jourcentral, LaH, BUP > 50% (8/15) Ej akutklin, jourcentral, LaH, BHV > 95% (37/39) 100% Manuell uppföljn. 100% Manuell uppföljn. 100% Manuell uppföljn. 100% Manuell uppföljn. ÅR ÅR 2 Enhet = organisationsenhet (ansvarig: vårdenhetschef/vårdcentralschef) 8

9 Indikator Antal dokumenterade vård- /rehabiliteringsplaner och SIP Helår 2014 Vårdplan 2714 Rehabplan 317 SIP 90 (201408) Antal ärenden i mina vårdkontakter Helår 2014 (11549 st) (1/1-31/8 2014) Öka Öka 25% Öka Öka 25% / år CI (via Cosmicmall) Central MVKstatistik Månadsvis Strategiskt mål: Stort förtroende för hälso- och sjukvård Indikator Förtroendeskapande insatser Rätt från mig ta sidledesansvar Andel verksamheter inom NSÖ med PUK-värde, enligt nationell patientenkät, > rikssnitt inom följande områden 1. delaktighet 2. bemötande 3. välinformerade 4. förtroende för vården Andel genomförda uppföljningar av remitterade fokuspatienter enligt säker hemgång Antal identifierade och remitterade fokuspatienter enligt säker hemgång Har tidigare inte följts upp på detta sätt 85% Andel inom 2 dagar Utfall per månad 2014 > 80% Ej jourcentral, LAH 100% Nationell patientenkät Årsvis PV, vartannat år spec.sjv > 95% > 95% CI Öka Öka CI Månadsvis 24 Andel verksamheter där 50% av medarbetarna genomgått utbildning i SBAR (eller liknande) Har tidigare inte följts upp systematiskt > 50% (9/18) 100% Ej jourcentral Manuell uppföljn. ÅR Strategiskt mål: Bra och jämlik hälsa Indikator Personcentrerat, hälsofrämjande förhållningssätt Andel verksamheter 3 som inom en 5- årsperiod, i samråd med hälsoprocessledare, bedriver utvecklingsarbete inom området Hälsofrämjande möten med fokus på att stärka patientens delaktighet och förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa Andel verksamheter som enligt nationella riktlinjer och i samråd med hälsoprocessledare arbetar med sjukdomsförebyggande insatser under året Andel registreringar i Hälsobladet i Cosmic under innevarande år avseende alkohol, tobak, mat och fysisk aktivitet 39% (7/18) DÅ Har tidigare inte följts upp systematiskt Alk 1,4%, 967 Tob 5,5%, 4182 Mat 1%, 689 Fys 1,7%, 1169 > 75% (14/19) > 50% (9/19) 100% Manuell uppföljning hälsoprocessledare 100% Manuell uppföljning hälsoprocessledare Öka Öka CI (Utfall anges i både andel och antal) 3 Verksamhet = klinik/vårdcentral (ansvarig: verksamhetschef) 9

10 PROCESSPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Forskning och utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten och ingår i Närsjukvårdens uppdrag. Framför allt forskningsaktiviteten har en utvecklingspotential inom NSÖ. Kunskapsbaserad vård med hög kvalitet skapas genom att följa nya forskningsrön och nationella riktlinjer. Till det kopplas systematisk uppföljning av resultat i nationella kvalitetsregister. Registering i kvalitetsregister är tungt administrativt och skulle kunna förenklas. Vi registrerar ändå i 24 kvalitetsregister. NSÖ har medverkat i att utveckla och förbättra strokeprocessen och visar förbättringar i processperspektivet inom strokevården. En effektiv hälso- och sjukvård byggs bland annat upp via en god planering av verksamheterna. Intention är att ca hälften av verksamheterna ska tillämpa produktionsplaneringsmodellen under och vi har därför anställt en logistiker. Arbetet har därmed intensifierats under hösten 2014 och inom NSÖ finns idag stöd för att planera, följa upp och styra produktionsplaneringen. Det är ett omfattande arbete som kräver både personalresurser och metodstöd, men som på sikt beräknas ge effektivare flöden och därmed och bättre tillgänglighet och nyttjande av de resurser vi har. Under 2014 har antalet korttidsplatser minskats i Norrköping, men den nya politiska ledningen aviserar att antalet ska bli flera igen. Under 2014 har Norrköpings kommun även drivit ett projekt Hemtagningsteam, som har stöttat patienter med omfattande omsorgsbehov att kunna vårdas direkt i hemmet efter utskrivning från vårdavdelning. Projektet ska utvärderas under första delen av. Beläggningsgraden på våra vårdavdelningar och andelen snabba återinläggningar är två viktiga områden som påverkar såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön. Vi har inte nått målen inom dessa områden varför det är viktigt att fortsätta analysera bakomliggande orsaker och åtgärda dem. Antalet återinläggningar för patienter > 65 år tenderar dock att minska i antal. Flera riktade aktiviteter pågår, som var och en är betydelsefull, men också måste samordnas. På Vrinnevisjukhuset finns inte funktionen gemensam vårdplatskoordinator vilket beror på att andra centra inte har stött det initiativet. NSÖ har därför en egen koordinator, men störst effekt skulle nås om sjukhuset hade en gemensam sådan funktion. Säker hälso- och sjukvård skapas via insatser inom många olika områden. Mätningar av patientsäkerhetskulturen är ett viktigt instrument för att utveckla en säker hälso- och sjukvård. Patientsäkerhet är totalt sett ett mycket omfattande område och har många olika byggstenar. En sådan är följsamhet till kläd- och hygieeglerna och att ett tillräckligt antal observationer genomförs. Inom NSÖ kan både följsamheten och antalet observationer förbättras. Infektionsverktyget är implementerat och både VRI och följsamhet till regler har fokuserats inom NSÖ s ledningsgrupp. 10

11 En säker och evidensbaserad läkemedelsbehandling och användning är av största vikt för att undvika läkemedelsrelaterade vårdskador och inläggning på sjukhus pga biverkningar. NSÖ visar goda resultat i läkemedelsperspektivet. styrning och uppföljning fortsätter att utvecklas. Ett sätt att kommunicera målstyrningen med medarbetare och skapa delaktighet är att visualisera resultaten via en målstyrningstavla (Lean). et är att samtliga verksamheter tillämpar den möjligheten. Miljöarbetet skall ingå som en integrerad del i verksamheternas målstyrning. Exempel på mål är att öka våra medarbetares kunskap om vad som belastar vår miljö ökar och vilka åtgärder som LiÖ och NSÖ vidtar för att minska påverkan. Viktigt är också att minska resandet med bil genom att utnyttja videokonferens och Webbaserade möten. Strategiska mål och framgångfaktorer Aktiv forskning och utveckling En aktiv forskning och utveckling som omsätts och sprids skapar förutsättningar för hälso- och sjukvårdens förnyelse och kvalitet. En FoU-strategi inom närsjukvården är framtagen med syftet att ange den strategiska och operativa iiktningen i forskning och utveckling. Det nya Clinicum inom Vision 2020 kommer också att bidra till en stimulerande forskningsmiljö i framtiden. Att verka för ett positivt FoU- och förändringsklimat kommer att vara ett av våra övergripande fokusområden under med målet att öka FoU-aktiviteten. Satsningar kommer att göras på kompetensutveckling i forskningsmetodik, på FoU-samtalen med verksamhetsföreträdare samt uppföljning av handlingsplaner inom FoU-området. Det långsiktiga målet är att fler medarbetare ska bedriva forskning och patientnära utvecklingsarbeten. Implementering av forskningsresultat och evidensbaserad vård kommer att intensifieras som ett första steg för att bli bättre i FoU-dimensionen. FoU behöver lyftas och diskuteras i olika fora i verksamheterna så att medarbetare naturligt slussas in i utvecklingsprojekt. Vi behöver skapa ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som möjliggör FoUengagemang. En tät samverkan med Linköpings universitet bidrar också till forskningsmiljön. Från NSÖ:s FoU-råd finns det möjlighet att söka medel och att få metodstöd. FoU-rådet verkar också för ett nära samarbete med närsjukvårdens FoU-enhet och Hälsouniversitetet. FoUluncherna kommer att fortsätta och bidrar till att forskning och utvecklingsarbeten sprids till medarbetare. Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet En kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet skapas genom registrering i relevanta nationella kvalitetsregister och analys av resultaten. NSÖ följer upp åtaganden genom att kontinuerligt analysera resultaten från våra olika uppföljningssystem. För att få en samlad bild har vi summerat våra resultat i en kvalitetsrapport respektive patientsäkerhetsrapport. En säker och evidensbaserad läkemedelsbehandling och användning är av största vikt för att undvika läkemedelsrelaterade vårdskador och inläggning på sjukhus pga biverkningar. Vi kommer att arbeta för att minska antibiotikaförskrivningen, olämpliga läkemedel till äldre och öka patienters delaktighet genom att läkemedelsberättelser breddinförs. Ett prioriterat projekt kommer att genomföras där psykiatri, beroendekliniken och primärvården kommer att vara involverad, då vi i östra länsdelen har en fortsatt hög förskrivning av bensodiazepiner i åldrarna 11

12 40-69 år jämfört med övriga länet och riket. Ny modell för handläggning av dessa patienter kommer att införas. Under kommer vi att mäta och understödja förbättringsarbeten avseende trycksår. Säker hälso- och sjukvård med få vårdrelaterade skador och infektioner byggs upp av många olika komponenter. Under senare delen av 2014 har fokus satts på att öka andelen observationer och följsamhet till hygien- och klädregler. Området kommer att vara fortsatt i fokus under tills det har blivit en naturlig del av verksamheten. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom NSÖ kommer att identifieras och handlingsplaner tas fram för att nå målet < 3 %. Resultatet av den genomförda patientsäkerhetskulturmätningen under 2014 kommer att ge underlag för att vidareutveckla patientsäkerheten. Utvecklingsområden kommer att identifieras, handlingsplaner kommer tas fram som sedan kommer att följas upp. Patientsäkerhetsdialoger och patientsäkerhetsronder kommer att fortsätta under och det är aktiviteter som ger ytterligare stöd i identifieringen av viktiga utvecklingsområden. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård skapas genom att resurser omsätts till mesta möjliga patientnytta. Därför intensifieras produktionsplaneringen under. Att utveckla ett mer processorienterat arbetssätt är också centralt för en effektiv och personcentrerad vård. Lean, som filosofi och metod, skall vara grunden för ett innovativt och systematiskt utvecklingsarbete. Metoden har ett tydligt avstamp i ett processorienterat arbetsätt vilket skapar delaktighet och förståelseför att bygga på fakta och en vilja att ständigt utveckla verksamheten. En stor utmaning är att balansera de två uppdragen att dels bedriva professionell vård och att dels frigöra tid för att kunna medverka i förbättringsarbeten. Vi avser att skapa möjligheter att öka det systematiska förbättringsarbetet. Ett sätt är att verksamheterna på sikt ökar kompetensen och stödet genom att tillsätta egna verksamhetsutvecklare som samarbetar nära olika stabsfunktioner. Beläggningsgraden på våra vårdavdelningar och andelen återinläggningar är viktiga nyckelindiaktorer för att följa effektiva processer. Indikatorerna är viktiga då det påverkar såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön. Genom att fortsätta följa upp och analysera resultaten och samordna olika insatser för att förbättra omhändertagandet efter utskrivning från slutenvården så är målet att minska överbeläggningar och snabba återinläggningar. Minsta möjliga klimatpåverkan En del i en effektiv och säker hälso-och sjukvård är ett systematiskt miljöarbete. Vårt miljöarbete har sin utgångspunkt i målen för landstinget miljöarbete. Det är viktigt att våra medarbetares kunskap om vad som belastar miljön ökar och vilka åtgärder som skall vidtas. Verksamheterna ska följa NSÖ s miljöplan och bidra till att målen nås. Miljöfrågorna följs upp och hålls levande av bl a miljöombud och med stöd av egenkontrollen RH-check miljö. 12

13 er Process Strategiskt mål: En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Resultatmått Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Forsknings- och utvecklingsarbete används och omsätts i den kliniska vardagen Antalet ALF-poäng för forskning Antal pågående och avslutade - forskningsarbeten - utvecklingsarbeten inom verksamheten 23,6 poäng (2013) Kompletteras vid årsskiftet 35 poäng* Öka Öka 50 poäng Öka Öka FoUsamordnare FoUsamordnare *) Av redovisningstekniska skäl är det en eftersläpning på ett år vilket innebär att målvärdet för avser 2014 års resultat. DÅ08 ÅR Strategiskt mål: Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet Resultatmått 30 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke 9,3 % > 10 % >15 % Riksstroke Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador - Förbättrad måluppfyllelse av samtliga 5 mål i strokeprocessen i enlighet med överenskommelsen Förekomst av trycksår Andel verksamheter som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende Förskrivning av bensodiazepiner i Åldersgruppen år Förskrivning av olämpliga läkemedel för äldre 80 år Andel observationer som visar att hygieiktlinjerna följs avseende: - Hygieegler (HR) - Klädregler (KR) Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) enl uppföljningsverktyget Förskrivning av antibiotika Andel hemgående patienter som fått en skriftlig läkemedelsberättelse (gäller slutenvården) Andel verksamheter som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga NSÖ ska förbättra sina resultat inom resp målområden 22pat/125pat. 17,6% mars 2014 Har tidigare inte följts upp systematiskt tas fram 63,3 DDD/1000 listade % 97 % ,5 % recept/ 1000 inv % Införs i Cosmic % 100 % CI <17,6 % Minska Punktprevalensmätn 100 % (VC, psyk klin, beroendeklin) Minska med 3% jmf.med året innan 100 % Manuell uppföljning Minska med 3% per år Evidensbaserad läkemedelsanvändning VU/Läkemedelskuben 95 % 95 % > 95 % > 95 % Minska Minska VU/Läkemedelskuben Uppföljningsportalen 165 recept /1000 inv 150 recept /1000 inv < 4 % < 3 % Manuell uppföljning VU/Läkemedelskuben 60 % 75 % CI/manuell uppföljning 70% 95% CI/Redovisning manuellt ÅR Mäts mars Varje månad Varje månad DÅ08, ÅR Strategiskt mål: Effektiv hälso- och sjukvård Resultatmått Resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta Antal verksamheter som har påbörjat och jobbar med produktionsplanering enligt LiÖ-modell Totala beläggningsgraden på NSÖ s vårdavdelningar 4/19 8/19 19/19 Manuell uppföjlning/nd 96 % < 90 % < 90% CI 42 Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år eller äldre 19,5 % <15% <12 % CI Varje månad 13

14 Resultatmått Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Aktiv verksamhetsutveckling utifrån resultat på målstyrningstavla Andel verksamheter som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Andel verksamheter som systematiskt visualiserar målstyrning Nytt krav >25 % 100 % Manuell uppföljning 42 % 8/ % 100% Manuell uppföljning Strategiskt mål: Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Resultatmått 45 Verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Andel verksamheter som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd miljöplan för NSÖ Har tidigare inte följts upp systematiskt 80% 100% Manuell uppföljning ÅR 14

15 MEDARBETARPERSPEKTIV Nuläge/bakgrund För att kunna utföra den specialiserade och komplexa vården som NSÖ bedriver behövs aktiva, delaktiga och engagerade medarbetare. Därför är det viktigt att alla medarbetare får ta del av resultaten av medarbetaruppföljningen som speglar hur arbetet fungerar på den egna arbetsplatsen. Vi tror att det kan bidra till att öka delaktighet och samverkan på arbetsplatserna. Arbetet med att presentera och göra handlingsplaner har hög prioritet. Flera olika insatser har gjorts utifrån resultat 2014 t ex workshops med stresskartläggning, intervjuer med medarbetare utifrån resultat avseende hot eller våld, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Under 2014 har vi startat kvalitetssäkrad introduktion för nyutbildade sjuksköterskor. Det är en obligatorisk utbildning. Syftet är att nyutbildade sjuksköterskor ska känna sig trygga i sin yrkesroll. Vi har även startat ett projekt på medicinkliniken som innebär att de administrativa arbetsuppgifter som utförs av vårdpersonal och chefer kartläggs för att i senare skede kunna överföra dessa uppgifter till läkar-sekreterare/vårdadministratörer (RAK = rätt använd kompetens). Om detta faller väl ut avser vi att successivt genomföra det inom hela NSÖ. För att öka attraktiviteten för NSÖ som arbetsgivare har vi påbörjat införande av 2 helger av 5. Det är viktigt för att förbättra villkoren för medarbetare som jobbar inom 24/7-verksamhet. Utbildningen för chefer, medarbetare och fackliga i verksamhetsutvecklande lönebildning startar under hösten Det syftar till att förbättra löneprocessen och att både chef och medarbetare har större insikt i processen. Strategiska mål och framgångsfaktorer Gott och aktivt medarbetarskap I och med att läkarutbildningen kommer att bedrivas även i Norrköping är ett strategiskt mål för NSÖ att öka forskningsaktiviteten. Det kommer att bidra till att öka attraktiviteten för NSÖ som arbetsgivare och att höja den akademiska standarden. Återkoppling på prestation är ett viktigt verktyg för att medarbetare ska känna engagemang och delaktighet. Att själv som medarbetare efterfråga återkoppling såväl från chef som från arbetskamrater bidrar till det. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensportalen, landstingets verktyg för kompetensstyrning, började införas under 2014 och vi beräknar att alla enheter inom NSÖ kommer att kunna använda portalen senast Kompetensportalen kommer att underlätta och stödja kompetensförsörjningsprocessen. NSÖ har fortfarande bemanningsproblem avseende specialistläkare i allmänmedicin. En utbildningsmottagning för utländska läkare kommer att startas på Cityhälsan Söder. Inom sjuksköterskekåren finns fortfarande bemanningsproblem vid vissa enheter samt för stor rörlighet. Insatser för att rörligheten skall minskas är kvalitetssäkrad introduktion och att vi inför möjligheter för sjuksköterskor att, som en del i kompetensutveckling, kunna hospitera på en annan arbetsplats inom NSÖ under några månader. 15

16 Införande av 2/5-helgtjänstgöring kommer att fortsätta under. Stressindex för medarbetare och chefer inom NSÖ behöver förbättras. En rad olika åtgärder vidtas för att förbättra våra värden, t ex workshops samt översyn hur arbetsuppgifter organiseras som t ex RAK och införandet av receptarier på vårdavdelningar inom medicinkliniken. Det är viktigt att chefer tar tillvara medarbetares styrkor och utvecklingsbehov. Det påverkar positivt det aktiva medarbetarskapet och utvecklar medarbetarna. er Medarbetare Strategiskt mål: Gott och aktivt medarbetarskap Gott ledarskap Ett gott ledarskap är en förutsättning för att få engagemang och arbetsglädje hos medarbetarna. Med goda ledare skapas också de goda resultaten inom alla perspektiv. Chefer på alla nivåer behöver vara förändringsorienterade för att kontinuerligt utveckla och förbättra i verksamheten. De behöver också stöd och återkoppling från sin chef. Att få möjlighet att diskutera med sin närmaste chef om hur verksamhetens mål uppnås är en viktig del i ett hållbart arbetsliv för chefer. Indikator Ökad delaktighet Andel medarbetar som upplever att 46 de tar del av forskningsresultat och kan använda dem för att utveckla verksamheten Andel medarbetare som upplever att 47 deltar i förbättrings-och utvecklingsarbete 48 Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsträffar fungerar väl Återkoppling på prestation Andel medarbetare som frågar efter 49 återkoppling * Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 100 Ny frågeformulering >61* 63* Medarbetaruppföljningen 71* >72* 74* Medarbetaruppföljningen 77* >78* 80* Medarbetaruppföljningen 63* >65* 67* Medarbetaruppföljningen DÅ-08 DÅ-08 DÅ-08 DÅ-08 Strategiskt mål: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Indikator En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Andel medarbetare som upplever stolthet över att vara en del av verksamheten Andel specialistutbildade sjuksköterskor 80* >80* 82* Medarbetaruppföljningen 5,26 % >6 % >6,5 % Manuell uppföljning DÅ-08 ÅR Samlad bild av kompetensförsörjning Goda lärmiljöer Antal verksamheter som infört kompetensportalen Antal VFU-utbildade handledare för läkarstudenter 3/18 6/18 (ej jourcentral) 1 Öka 18/18 Manuell uppföljning Manuell Öka uppföljning ÅR ÅR 54 Index goda lärmiljöer 72* >73* 75* Medarbetaruppföljning ÅR 55 Personalomsättning 6% (201409) 5% 5% Manuell uppföljning Hälsofrämjande arbetsplats Månadsvis 56 Total sjukfrånvaro 5,26 % (201409) 5 % 4,5 % Manuell uppföljning Kvartalsvis 57 Stressindex medarbetare 57* >59* 61* Medarbetaruppföljningen DÅ-08 * Index baserat på svarsfördelning maxvärde =

17 Strategiskt mål: Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsmål Indikator Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag och arbetssituation Andel chefer som upplever att de får återkoppling på prestation i förhållande till verksamhetens mål 60 Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag Andel chefer som upplever att NSÖ har ett öppet klimat * Index baserat på svarsfördelning maxvärde = 10 78* >80* 82* Medarbetaruppföljningen Stressindex chefer 48* >50* 53* Medarbetaruppföljningen 71* 73* 75* Medarbetaruppföljningen DÅ-08 DÅ-08 DÅ-08 17

18 EKONOMIPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund NSÖ:s ekonomi har under ett antal år varit i obalans. Det ekonomiska resultatet har försämrats ytterligare under Det egna kapitalet förbrukades De strategiska målen och framgångsfaktorerna är valda för att stödja regiondirektörens verksamhetsplan, Ekonomi som ger handlingsfrihet, Avsättningar inför framtiden och Kostnadseffektiv verksamhet. Faktorer som även verkar för NSÖ:s ekonomiska stabilitet. Vår uppföljning fortsätter att utvecklas över tiden. Presenterade nyckelindikatorer är valda utifrån dess påverkan på ekonomin. Uppsatta mål verkar för en positiv utveckling av både intäkter och kostnader. Strategiska mål och framgångfaktorer Ekonomi som ger handlingsfrihet Vi följer månadsvis den ekonomiska utvecklingen och vidtar åtgärder för att NSÖ:s ekonomiska resultat långsiktigt skall överensstämma med godkänd budget. Personalkostnaderna utgör knappt 55 % av NSÖ:s kostnader. Därför är det angeläget att dessa inte ökar mer än vad ekonomin tillåter. Kostnadsutvecklingen påverkas av organisationsförändringar. I januari 2014 kommunaliserades landstingets hemsjukvård, knappt 100 tjänster överfördes till kommunerna från NSÖ, vilket har påverkat lönekostnadsutvecklingen på totalnivå Läkemedel är en annan stor kostnad för verksamheterna, drygt 16 % i nuläget. Vi arbetar aktivt och framgångsrikt med att minimera läkemedelkostnadsutvecklingen. Tre apotekare är anställda och flera framåtriktade projekt pågår, en del av dessa beskrivs under processperspektivet. Under kommer kostnaden för övriga läkemedel att öka. Ökningen hänförs till nya läkemedel, för vilka vi kommer att få kostnadstäckning. Ersättningssystemet till primärvården är under förändring. Från och med 2014 ersätts 1/3 av tidigare kapitering genom ACG. Från och med ersätts 2/3. Det är därför av största vikt att fokusera på samt följa utvecklingen av den samlade ACG-vikten. Vårt mål är att vikten ökar, vilket påverkar intäktsutvecklingen positivt. Övriga variabler som vi kommer att följa fortlöpande på centrumnivå är kostnaden för hyrpersonal samt utebliven rörlig ersättning och betalda viten. Kostnaden för hyrpersonal behöver minska. Vi betalar dubbelt så mycket för en hyrpersonal, som för en tillsvidareanställd av samma personalkategori. Avsättningar inför framtiden NSÖ:s egna kapital förbrukades under Åtgärder måste vidtas för att på sikt återställa det. Det egna kapitalet behövs för att jämna ut svängningar i ekonomin över tiden och därmed öka vår handlingsfrihet. 18

19 Kostnadseffektiv verksamhet Olika rapporter visar att NSÖ har en kostnadseffektiv verksamhet. Detta gäller jämförelser såväl inom LiÖ som inom riket. Vårt mål är att vår kostnad per producerad DRG-poäng fortsatt skall vara lägst av närsjukvårdsområdena inom LiÖ. er Ekonomi Strategiskt mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet Indikator Balans mellan kostnader och intäkter i NSÖ:s verksamhet Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Ekonomiskt resultat, enligt godkänd budget -40 mkr Lönekostnadsutveckling -2,0% ) Läkemedelskostnadsutveckling Allmän läkemedel -5,6% mkr 0 Agresso 2,8% Allmän läkemedel <0% Ska följa index RD:s ledningsrapport Totalt <+6 % Läkemedelskuben Övriga +5,1% PVÖ:s samlade ACG-vikt 0, Kostnad för hyrpersonal 10,7 mkr PVÖ 7,8 mkr Övriga Övriga <+8,5% Samlad ACGvikt >1,0 Minska med >25% Minska med >25% Samlad ACGvikt >1,0 Minska med >75% Minska med>75 % Vårdval rapport Agresso 66 Utebliven rörlig ersättning och erlagda viten -7,7 mkr kr 0 kr Manuell uppföljning 1) Den 20/ kommunaliserades landstingets hemsjukvård, knappt 100 tj överfördes till kommunerna, vilket påverkat NSÖ:s lönekostnadsutveckling Strategiskt mål: Långsiktigt hållbar ekonomi Indikator 67 Avsättningar inför framtiden Produktionsenhetens egna kapital -47,6 mkr (DÅ ) -62,6 mkr -72,6 mkr Agresso Strategiskt mål: Kostnadseffektiv verksamhet Indikator 68 Kostnadseffektivitet som står sig väl i nationell jämförelse Kostnaden per DRG-poäng (kostnadsproduktivitet) kr (lägst kostnad) Lägst kostnad av närsjukvårdsområdena Lägst kostnad av närsjukvårdsområdena RD:s ledningsrapport 19

20 ÅRSBUDGET NSÖ:s ekonomi har under ett antal år varit i obalans. Det ekonomiska resultatet har försämrats under Vi bedömer, under nuvarande förutsättningar, att NSÖ:s ekonomiska resultat för är -15 mkr. Detta kräver både ett ekonomiskt tillskott, 25 mkr, samt åtgärder, som under minskar kostnaderna med 10 mkr. Ekonomiska riskområden Vi ser ekonomiska risker i varierande grad inom i stort samma områden som tidigare: - Fortsatt högt inflöde av patienter - Ersättningssystem för vuxenpsykiatrin - Förändrat ersättningssystem för primärvården minskat antal listade - Brist på SÄBO i Norrköpings kommun vilket resulterar i högt antal utskrivningsklara patienter på våra vårdavdelningar Fortsatt högt inflöde av patienter. Flera initiativ har tagits som ett led i att hantera det fortsatt ökade inflödet av patienter och att samtidigt förbättra omhändertagandet i vården ytterligare bl a för de äldre. Om vi ska nå vårt mål med högst 90 % beläggningsgrad på våra vårdplatser behöver planerade åtgärder få förväntad positiv effekt. Det gäller bl a säker hemgång, aktiv hälsostyrning, ambitionshöjning inom hemsjukvården samt att de nyöppnade geriatriska akutvårdsplatserna avlastar medicinkliniken i högre grad än nu. Det ökade inflödet innebär ökade rörliga kostnader. De effektiviseringar som hittills gjorts i organisationen har till största delen ätits upp av inflödet av patienter. Ersättningssystem för vuxenpsykiatrin. Konsekvenserna av upphandlingen, av viss öppenvårdspsykiatri, var att samtliga öppenvårdspatienter, som bodde i det upphandlade anvisade området, skulle gå över till den nya entreprenören från och med Detta har ännu inte skett. Vi har fortfarande ca hälften av de patienter som ersättningsmässigt planerades gå över till den nya entreprenören kvar inom vår organisation. För dessa patienter har vi de två senast åren fått kostnadstäckning, men det är ännu inte beslutat om långsiktig finansieringen av dessa patienter. En mindre del av våra patienter har under samma period besökt annan vårdgivare, vilket är justerat. Därutöver når vi inte upp till maximal rörlig ersättning inom vuxenpsykiatrin. Förändrat ersättningssystem för primärvården minskat antal listade Den 1 januari 2014 förändrades ersättningsmodellen för länets primärvård. ACG införs nu stegvis, 1/3 av tidigare kapitering ersätts 2014 genom ACG. Från och med ersätts 2/3. Beräkningsgrunden för den socioekonomiska ersättningen har också förändrats och utbetalas nu enligt CNI. Båda dess förändringar påverkar ersättningarna till vårdcentralerna. En bra uppföljningsmall har tagits fram, där man kan följa ersättningen månadsvis, såväl på enskild VC som för hela PVÖ. Viss utvecklingspotential finns för att förbättra registreringen av utförda åtgärder. Antalet listade fortsätter att minska, vilket medför minskade intäkter och omställningskostnader. I nuläget gäller detta ffa VC Söderköping. 20

21 Utskrivningsklara patienter Under 2014 har antalet vårddagar för utskrivningsklara patienter ökat kraftigt jämfört med förra året, +35 % tom september. Detta är en utveckling som vi inte själva råder över, utan är en följd av brist på SÄBO och bemanningsproblem i hemsjukvården inom Norrköpings kommun. Detta medför överbeläggningar och påverkar dessutom arbetsmiljön negativt. Utvecklings-/förbättringsområden NSÖ:s ledningsgrupp har tagit fram en kortsiktig handlingsplan för ekonomi i balans. Därutöver läggs fokus på följande insatser: - Minskning av återinläggningar. - Följsamhet till hygien- och klädregler. - Åtgärder inom PVÖ för att säkra 0-resultat. - Översyn av våra stora processer för att öka effektiviteten. - Bättre läkemedelsanvändning. - Benchmark av vuxenpsykiatrin inom LiÖ. - Intensifiering av produktionsplanering. - Genomlysning av samtliga kliniker för att förbättra samverkan i organisationen. - Förbättra samverkan med ffa Norrköpings kommun. Sedan antalet korttidsplatser minskat har vårdtiden för de utskrivningsklara patienterna ökat. Detta har medfört överbeläggningar med dyra lösningar. - Ta fram ett åtgärdspaket för att göra NSÖ till en än mer attraktiv arbetsgivare. Vilket underlättar rekrytering och minskar personalomsättningen. - Plan för implementering av Lean och dess filosofi. Lean genomsyrar inte verksamheterna inom NSÖ i dagsläget. Utbildningar har genomförts sporadiskt och NSÖ befinner sig i den nedre delen av "Lean-trappan". Vi avser att göra en plan för implementering av Lean och dess filosofi. Satsningen syftar till att skapa ordning och reda samt arbetssätt med kontinuerliga förbättringar. Satsningen kommer att kräva resurser under några år bl a genom leanutbildningar. En förutsättning för att våra åtgärder är skall få önskad ekonomisk effekt är att inflödet av patienter avstannar och minskar något samt att antalet vårddagar för utskrivningsklara patienter minskar. Kostnader respektive intäkter är ännu ej kvantifierade. Handlingsplan för att säkerställa att NSÖ:s resultat inte kommer att understiga -15 mkr kommer att presenteras enligt centralt fastställd tidsplan. Kostnadseffektiv verksamhet Landstinget i Östergötland, LiÖ, har låga kostnader för sin hälso- och sjukvård jämfört med övriga landsting i landet. Närsjukvården i östra distriktet har i sin tur låga kostnader per producerad DRG jämfört med övriga enheter inom LiÖ. I samband med DÅ 10 görs en benchmarkinganalys mätt genom KPP-metodik. Mycket förenklat bygger analysen på att se hur en kliniks kostnader för produktionen ett visst år förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå. Metodiken innebär en beräkning av vad klinikens kostnad skulle kunna ha varit om man hade haft den nationella genomsnittskostnaden per DRG. Den egna kostnaden ställs i relation till den alternativa kostnaden varvid ett relationstal erhålls. Analysen baseras på hela klinikens verksamhet. Resultatet av benchmarketingen avseende 2013-års kostnader De verksamheter som är aktuella i benchmarketinganalys för 2013 är Medicin-, Akut- och Geriatriska klinikerna samt LaH. Primärvård och psykiatri är undantagna. I analysen används data från SKL och görs för jämförbar sjukhusnivå. I analysen bekräftades de slutsatser som gjordes av Helseplan våren 2013, efter en genomlysning av medicinkliniken ViN. Deras bedömning var att medicinkliniken i Norrköping kommit en bit på väg i sitt 21

22 effektiviseringsarbete och att produktiviteten var relativt hög. I Nysamjämförelsen ser det ut som att resurserna används relativt väl. Medicinklinikens kostnader per DRG förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå med relationstalet 0,71. Detta innebär att om medicinklinken legat på genomsnittskostnaden för DRG i Sverige, så skulle kostnaden varit 112,8 mkr högre. Medicinklinikens relationstal har sjunkit de senaste åren. Vilket även kan förklaras av ett ökat patientinflöde, som tagits omhand på marginalen. Även akutklinikens relationstal ligger under genomsnittet, 0,87. Relationstalet har ökat något sedan 2012, vilket troligtvis kan förklaras av de senare årens satsningar på akutens verksamhet. Vi kommer att analysera förändringen. Kostnaden för denna klinik skulle ha varit 18,7 mkr högre om kostnaden per DRG hade legat på genomsnittskostnaden för Sverige. LaH:s relationstal ligger på samma nivå som 2012, 0,99. Kostnaden för denna klinik skulle ha varit 561 tkr högre om kostnaden per DRG hade legat på genomsnittskostnaden. Geriatriska kliniken är med i analysen för första gången. Klinikens slutenvårdsavdelning, GAVA, startade succesivt under våren Eftersom det var en ny verksamhet, inga vårdplatser fanns tidigare, så hyrdes lokaler och större delen av personalen anställdes och introducerades innan patienter lades in på samtliga vårdplatser. Detta har medfört att kostnaden per DRG 2013 är högre än under normala förhållanden. Klinikens kostnader per DRG förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå med relationstalet 1,37. Detta innebär att om kliniken legat på genomsnittskostnaden för DRG i Sverige, så skulle kostnaden varit 9,9 mkr lägre. Klinikens relationstal och därmed kostnadsjämförelse med rikssnittet kommer förhoppningsvis att bli lägre för 2014 när slutenvårdsavdelning är i full drift hela året. Slutsats Trots negativt ekonomiskt resultat visar olika rapporter, att NSÖ har en kostnadseffektiv verksamhet. Detta gäller jämförelser såväl inom LiÖ som inom riket. Vårt mål är att NSÖ:s kostnad per producerad DRG-poäng fortsatt skall vara lägst av närsjukvårdsområdena inom LiÖ. NSÖ:s kostnader per DRG förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå med relationstalet 0,798,se tabell Specifikation resultat nedan. Detta innebär att om NSÖ legat på genomsnittskostnaden för DRG i Sverige, så skulle kostnaden 2013 varit 122,1 mkr högre. 22

23 Tabell Specifikation resultat Verksamhetsområde/klinik NSÖ:s resultat jämfört nationellt 0,817 0,762 0,798* Klinikens resultat jämfört nationellt för medicinkliniken 0,8 0,77 0,71 - akutkliniken 0,83 0,75 0,87 - LaH 1,15 0,99 0,99 - geriatriska kliniken - - 1,37 Värde anges som relationstal där tal under 1,0 är lägre kostnad än riksgenomsnitt för aktuell sjukhusnivå *Exkl primärvård och psykiatri 23

24 FÖRSLAG TILL BESLUT Närsjukvården i östra Östergötland föreslår landstingsdirektören besluta att godkänna verksamhetsplanen. 24

25 Bilaga 1 1(4) 208 Närsjukvård i östra Österg Resultaträkning (tkr) Budget HÅ Bokslut ) Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader 2) Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet 2) Verksamhnära material o varor 3) Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Vid årsskiftet kommunaliserades landstingets hemsjukvård, vilket påverkade hela resultaträkningen. Både intäkter och kostnader har reducerats med ca 60 mkr vardera. 2) tjänster budgetaras under personalkostnader, men hyrpersonal, avser ffa läkare, redovisas under köpt verksamhet, ca 31 mkr ) En stor enskild post i kommunaliseringen var hjälpmedel. 24 mkr har förts över till kommunerna.

26 Bilaga 1 2(4) 208 Närsjukvård i östra Österg Kassaflödesanalys Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager -1 Ökning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 85 Likvida medel vid årets slut 85

27 Bilaga 1 3(4) Investeringsredovisning Investeringar Budget HÅ Bokslut 2013 Inventarier Medicinteknisk apparatur Summa

28 Bilaga 1 4(4) 208 Närsjukvård i östra Österg Balansräkning (tkr) * *(enl helårsbedömning ) TILLGÅNGAR Inventarier Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Kundfordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank ) Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat ) Summa Verksamhetens eget kapital Personalens skatt avg löneavdr -1-1 Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder ) Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Negativa likvida medel har flyttats till kortfristiga skulder med tkr. 2) Bedömt resultat i helårsbedömning pekar på att underskottet ökar till -40 mkr.

29 Primärvårdsrapport 208 Närsjukvård i östra Österg Bilaga 2 PVÖ Budget Resultaträkning (tkr) Budget HÅ Bokslut 2013 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag ) Bidrag för personal Övriga bidrag ) Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader ) Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet ) Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat ) Noter till resultaträkningen: 1) Vid årsskiftet kommunaliserades landstingets hemsjukvård, vilket påverkar hela resultaträkningen. Både intäkter och kostnader har reducerats med ca 22 mkr vardera. 2) Budget för återbetalning av 6 % moms beräknas ej. 3) Erhållna projektpengar avser bl a Utbildningsmottagning och Närakut. 4) tjänster budgeteras under personalkostnader, men kostnaderna för hyrpersonal återfinns under kostnader för köpt verksamhet, ca 19 mkr under 2014.

30 Ledningsstaben Bilaga 3 RESULTATUTREDNING, VÅRDVAL PRIMÄRVÅRD Resultat och eget kapital per vårdcentral och vårdcentralsområde, Årbudget Primärdsområde 208 i östra länsdelen (mkr) PEOE/alt PEVE Resultat Eget kapital * Resultat 2014** Vårdcentraler Cityhälsan Hemsjukvård Cityhälsan Norr Cityhälsan Centrum Cityhälsan Söder 1) VC Skärblacka 2) VC Åby VC Kolmården VC Vikbolandet Jourcentralen VC Söderköping VC Valdemarsvik 3) VC Kungsgatan 4) VC Väven 4) Gemensamt PV-område Summa primärvårdsområde Avgår del utanför vårdvalsuppdrag (ange vad och för vilken VC) Summa Vårdval primärvårdsområde * Eget kapital motsvarar resultat från år 2009-, enligt specifikation nedan: ** Enligt helårsbedömning 08 Eget kapital Hela PVverksamheten Vårdvalsuppdrag Resultat Primärvårdsområde Resultat Primärvårdsområde Resultat Primärvårdsområde Resultat Primärvårdsområde Resultat Primärvårdsområde Resultat Primärvårdsområde Resultat Primärvårdsområde 0 0 UB Eget kapital Kommentarer: 1) varav flyktingmedicinsk mottagning FMM ,8 mkr, ,2 mkr, ,8 mkr =6,8 mkr övergick FMM till annat centrum. 2) VC Skärblacka flyttades organisatoriskt till Närsjukvården i Finspång ) varav Primärvårdsansluten hemsjukvård +/- 0. 4) Verksamheterna på VC Kungsgatan och Väven i Norrköping upphörde och bokföringen stängdes

31 LiÖ Bilaga 4 Landstingsstyrelsen Investeringsplan - Närsjukvården i östra Östergötland, NSÖ NSÖ:s investeringsnivå har under en följd av år legat på en låg nivå och vi ser nu behov av kommande reinvesteringar. -års investeringsnivå är därför högre än avskrivningskostnaderna i godkänd budget för Närsjukvården i östra Östergötland föreslår landstingsstyrelsen besluta - att godkänna investeringar med sammantaget tkr år, tkr år 2016 och tkr år samt - att godkänna de i bilaga särskilt angivna investeringsobjekten som överstiger 1000 tkr eller är av strategisk karaktär.