DNR Delårsrapport Januari oktober 2013 Närsjukvården i östra Östergötland

Transkript

1 Delårsrapport DNR Januari oktober 2013 Närsjukvården i östra Östergötlandd

2 1 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 2 Fördjupad ekonomisk analys 3 Fördjupad ekonomisk analys KPP 7 Ekonomisk redovisning Helårsbedömning: Resultaträkning Bilaga 1 Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning

3 2 Till Landstingsstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion Inom NSÖ har två förändringar i ledningen skett den 1 november. Dels har undertecknad tillträtt som närsjukvårdsdirektör och dels har medicinklinken fått en ny chef, Magnus Oweling. Det finns tydliga utmaningar inom NSÖ, men också goda förutsättningar för att vi ska bidra till att landstingets mål nås och att verksamheten utvecklas mot landstingets vision. I år kommer dock NSÖ att lämna ett negativt ekonomiskt bidrag. Styrkor/möjligheter: Goda medicinska resultat enligt öppna jämförelser. God tillgänglighet, undantaget neurologi p g a stort remissinflöde. Hög produktivitet. Antalet vårdtillfällen och antalet läkarbesök på sjukhus har fortsatt att öka och vårdtyngden (DRG-vikten) är fortsatt hög. Produktiviteten är en av de bästa i landstinget. Verksamhetsplan 2014 har tagits fram i en delaktighetsprocess vilket gör att vilja att nå målen är hög. I verksamhetsplanen finns många mål och mätetal. Genom att arbeta vidare med planen och ta fram några fokusområden för varje verksamhet kan vi åstadkomma en strategisk styrning av verksamheten. Systematiskt förbättringsarbete enligt Lean. Metoden tillämpas men har inte fått fullt genomslag ännu i organisationen. Ökat fokus på processer. Processamordnare är utsedda för de stora processområdena. Utmaningarna är: Hög ohälsa hos befolkningen i NSÖ s upptagningsområde framför allt inom områdena hjärtakärl och psykiatri. Högt tryck på sjukvården. Produktionen ökar inom sjukhusvården såväl inom öppen- som slutenvård, med påföljd att kostnaderna ökar p g a flera läkare och högre läkemedelsförskrivning. Brist på specialistläkare och sjusköterskor och hög personalomsättning. Följden blir att hyrläkare anlitas vilket ger höga kostnader. Stor personalrörlighet skapar också höga kostnader för rekrytering och introduktion. Som exempel kan nämnas Akutkliniken där omsättningen av sjuksköterskor har varit 20 % vilket är högt över önskad nivå. Helårsbedömning 2013 visar väsentligt ekonomiskt underskott. NSÖ har tidigare år klarat att nå budgetmålen. Produktiviteten är fortfarande en av de bästa i landstinget, men helårsbedömningen är nu -35 Mkr. Trots att handlingsplaner har tagits fram flera gånger under året har underskottet ökat kontinuerligt under året. I samband med denna helårsbedömning har en fördjupad ekonomisk analys gjorts avseende kostnad per DRG för Klinikernas kostnader jämförs med genomsnittet för Sverige. De kliniker inom NSÖ som ingår i analysen är Medicin- och Akutklinikerna. Deras relationstal är 0,77 respektive 0,75. Det innebär att om dessa kliniker haft kostnader motsvarande genomsnittet i Sverige så skulle kostnaden för klinikerna varit väsentligt högre, 98,7 mkr respektive 26,4 mkr. Analysen bekräftar verksamheternas effektivitet. Engagerade chefer och medarbetare. Det finns en uttalad vilja att bidra till att förbättra resultatet och att förbättra verksamheternas processer genom att tänka nytt.

4 3 Fördjupad ekonomisk analys Vår bedömning av NSÖ:s verksamhet och ekonomiska resultat 2013 har korrigerats sedan vår tidigare helårsbedömning. Den ekonomiska bedömningen av årets resultat slutar på -35 mkr. De framtagna åtgärdsplanerna har inte fullt ut fått önskad effekt. Bakgrund NSÖ:s redovisade resultat för 2012 var +6,7 mkr. Det som gjorde det ekonomiska resultatet möjligt 2012 var: - fortsatt effektivisering av verksamheten - fördröjd rekrytering inom vissa verksamheter och därmed ej uppnådd helårseffekt av budgeterade kostnader. (Strokeprocessen, akutläkare, barnhälsan och NP lämnade ett överskott på ca 13 mkr) - förbättrad måluppfyllelse och därmed ökad utbetalning av rörlig ersättning Trots det goda ekonomiskt resultatet för 2012 fanns en ekonomisk obalans inom NSÖ. Resultatet efter oktober 2013 är -24,5 mkr, vilket är en försämring med 33 mkr jämfört med samma period förra året har NSÖ delfinansierat öppnandet, ca 1/3 av 8 akutgeriatriska vårdplatser, GAVA, vilket påverkat resultatet. Vi har inte erhållit, hela de av HSN avsatta medlen för startandet av de akutgeriatriska vårdplatserna, vilket vi kalkylerade med. Det belopp som hölls inne var 833 tkr. Kostnader uppstår innan vårdplatser kan öppnas, ex lokalhyra, introduktion av nyanställd personal etc. Allt måste vara på plats innan patienter kan tas emot. Starten av GAVA:s 8 nya platser var tänkt att avlasta medicinkliniken. Detta har hittills skett i mycket liten omfattning. Skälen till detta är dels att platserna varit under uppbyggnad dels att ortopedpatienterna belagt fler platser än planerat. En stor ökning av antalet remisser, framförallt till neurologen, har inneburit att vi inte nått satta mål för tillgänglighet. Hittills har medicinkliniken fått betala tkr i vite. Ambitionen att rekrytera distriktsläkare till primärvården har till stor del misslyckats, med dyra lösningar i form av leasingläkarlinjer till följd. Inom sköterskegruppen är personalomsättningen hög. Detta gäller ffa akutkliniken, där omsättningen är 20%.Det finns även stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till övriga slutenvårdskliniker. En följd av detta är att vi har behövt använda hyrsjuksköterskor. Därutöver kommer vissa merkostnader att uppstå i samband med arbetet med kommunaliseringen. Ekonomiska risker 2013 I verksamhetsplanen 2013 och årsredovisning 2012 har vi beskrivit ekonomiska risker av varierande grad avseende tre områden: Öppnandet av privat vårdcentral i Söderköping. En ny vårdcentral, som innevånarna listar om sig till, innebär per automatik vissa omställningskostnader samt intäktsbortfall för vår organisation. Senaste helårsbedömning pekar på ett resultat för 2013 på -5,5 mkr. Fortsatt hög patienttillströmning som påverkar resultatet. De verksamheter som detta är tydligast för är medicin- och akutklinikerna samt vuxenpsykiatriska kliniken. Produktionen jämfört med samma period 2012, samt ekonomiskt resultat, redovisas i nedanstående tabell:

5 4 Jämförelse okt 2012 okt 2013 Klinik Vuxenpsyk Medicin Akuten Prognos -13-1,6 mkr -32,5 mkr -8,7 mkr Vårdtillfällen + 8,8% -1,8% Läkarbesök + 3,7% +4,3% -0,6% 1) DRG-vikt Samma som förra året + 7,3% 1) Tidigare år har en mindre del läkarbesök felaktigt registrerats som sjukvårdandebehandling. Om vi lägger ihop dessa båda typer av besök ser vi istället en ökning med 3,5%. På NSÖ-nivå har antalet läkarbesök minskat jämfört med samma period förra året, - 2,3%. Antal listade personer inom primärvården är färre, varför även antalet läkarbesök minskat, -4,1%. Inom övrig specialistsjukvård har antalet besök fortsatt öka något, +0,6%. Antalet vårddagar för 80 år och äldre har ökat med drygt 26% jämfört med samma period förra året. Vårdtyngden, DRG-vikten, har ökat med 13,7%. Ersättning till vuxenpsykiatrin. Ca hälften av de patienter som ersättningsmässigt planerades att gå över till den nya entreprenören, har stannat kvar inom vår organisation. En mindre del av våra patienter har under samma period gjort besök hos annan vårdgivare. Skillnaden motsvarar 15% av utförda besök vid kliniken. För dessa patienter får vi inte full kostnadstäckning. Därutöver tillkommer VC Cityhälsan Norr som, trots vidtagna handlingsplaner för att få ekonomin i balans, brottas med stora ekonomiska problem, -4,4 mkr, Läkarvakanser har lett till ett stort beroende av inhyrda läkare, vilket drastiskt försämrat vårdcentralens ekonomiska resultat. Antal medarbetare har ökat med motsvarande 59 heltidstjänster efter 10 månader 2013 jämfört med samma period förra året. För de största enskilda ökningarna svarar de nyöppnade geriatriskavårdplatserna, ca 30 tjänster, uppdrag inom vuxenpsykiatrin (ffa NP) ca 11 tjänster, primärvården 11 tjänster samt en önskvärd rekrytering av ST-läkare till medicin- och akutkliniken. Åtgärder För att nå balans i ekonomin ställer vi fortlöpande krav på handlingsplaner och åtgärder vars syfte är att maximera intäkterna och minimera kostnadsutvecklingen i verksamheten. Vi har även tagit extern hjälp i detta arbete, då vi under våren låtit göra en översyn av medicinkliniken med hjälp av Helseplan. En förutsättning för att lyckas med våra åtgärder är att inflödet av patienter avstannar och minskar något. De effektiviseringar som görs äts till stor del upp av det fortsatt höga patientinflödet. NSÖ:s kostnad per producerad DRG-poäng är lägre än motsvarande kostnad för NSC och NSV. NSÖ:s ekonomi har inte någon teoretisk möjlighet att vara i balans vid utgången av 2013 trots kraftiga ansträngningar av verksamheterna. De åtgärdsplaner som hittills tagits fram har inte fått önskvärd effekt, utan strukturella åtgärder kommer att krävas för budget i balans Förutsättningar för att förbättra det ekonomiska läget inför Maximering av rörlig ersättning. Kravet att ta fram årgärder för att stärka produktiviteten gäller särskilt vuxenpsykiatrin, som 2013 inte bedöms nå fram till uppsatta mål och därmed missar 3,9 mkr i rörlig ersättning. Detta är ändå en förbättring med 1 mkr sedan Översyn av beställningsrutiner gällande medicinsk service för att reducera kostnaderna. - Förändring av patientmixen på GAVA. Det har uppdagats att det är fler ortopedpatienter, än vad som gjorda beräkningar utgick ifrån, som läggs på GAVA. Detta innebär att medicinkliniken avlastats i mycket mindre omfattning

6 5 än beräknat. Istället har ortopedpatienter finansierats av NSÖ. En justering av detta förhållande kommer att förbättra NSÖ:s resultat med motsvarande belopp. - Genom riktade åtgärder minska antalet återinläggningar och vårdtillfällen. Planerade åtgärder behöver få förväntad positiv effekt, gäller bl a säker hemgång, aktiv hälsostyrning, ambitionshöjning inom hemsjukvården. - Uppfylla satta mål så att inget vite behöver betalas. Hittills i år har medicinkliniken fått betala tkr. - Positiv effekt av det utvecklingsarbete som pågår inom primärvården. Det bedömda resultatet 2013 för PVÖ uppgår till -7,4 mkr. - Reducering av antalet hyrläkare och - sjuksköterskor. - Avveckling av äldremottagningen på geriatriska kliniken sker från årsskiftet 2013/14, 1 mkr. - Utnyttja den genomlysning och produktionsplanering som Helseplan gjort av medicinkliniken. - Strukturella förändringar. Dessa förändringar är under framtagande. Verksamheterna har under ett antal år upparbetat ett positivt eget kapital, 21,4 mkr. Vår nuvarande bedömning är att detta inte kommer att räcka då årets underskott beräknas bli 35 mkr.

7 6 Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/klinik Helårsbedömning 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Primärvården i öster, PVÖ 7,4 0,9 1,5 Vuxenpsykiatri, VUP 1,8 0 1,4 BUP 3 0 1,7 Beroendekliniken 0,5 0 0,5 Habiliteringen 0,9 0 1,4 Akutkliniken 8,7 0 2,0 Medicinkliniken 1) 32,5 0 13,5 Geriatriska kliniken 1) 2) 2 0 2,3 LAH 0,4 0 0,8 Palliativt kompetenscentrum 0,2 0 0,3 BHV 0 0 0,1 Rehab öst 0 0 1,3 Övrigt 1) 13,6 0,9 17,9 Summa ,7 1) Medicinkliniken och Geriatriska kliniken tillfördes resp 1,6 mkr från NSÖ:s budgetreglering. 2) 16 akutgeriatriska vårdplatser har öppnats vi Geriatriska kliniken. 8 vpl fördes över från CKOC vid årsskiftet och resterande 8 vpl har öppnats successivt under första kvartalet 2013.

8 7 Fördjupad ekonomisk analys KPP Landstinget i Östergötland, LiÖ, har låga kostnader för sin hälso- och sjukvård jämfört med övriga landsting i landet. Närsjukvården i östra distriktet har i sin tur låga kostnader per producerad DRG jämfört med övriga enheter inom LiÖ. De kliniker som är aktuella i denna benchmarketing analys genom sin diagnossättning och uppdatera KPP-kalkyler är medicin- och akutklinikerna Våren 2013 gjorde Helseplan en genomlysning av medicinkliniken ViN. Deras bedömning var att medicinkliniken i Norrköping kommit en bit på väg i sitt effektiviseringsarbete, att produktiviteten är relativt hög och i Nysamjämförelsen ser det ut som att resurserna används relativt väl. Detta bekräftas nu i den benchmarkinganalys som görs i samband med DÅ 10. Medicinklinikens kostnader per DRG förhåller sig till genomsnittet för Sverige och jämförbar sjukhusnivå med relationstalet 0,77. Jämförelsen avser år Detta innebär att om medicinklinken legat på genomsnittskostnaden för DRG i Sverige, så skulle kostnaden varit 98,7 mkr högre. Medicinklinikens relationstal har sjunkit de senaste åren. Vilket även kan förklaras av ett ökat patientinflöde som tagits omhand på marginalen. Den andra klinik som också är aktuell är akutkliniken. Även denna klinik har lägre relationstal än genomsnittet, 0,75. Kostnaden för denna klinik skulle ha varit 26,4 mkr högre om kostnaden per DRG hade legat på genomsnittskostnaden för Sverige. Även för denna klinik kan viss del av sänkningen av relationstalet förklaras av ett ökat patientinflöde som tagits omhand på marginalen.

9 8 Tabell specifikation resultat Verksamhetsområde/klinik Klinikens resultat (relationstal) jämfört nationellt Medicinkliniken 0,86 0,8 0,77 Akutkliniken 0,82 0,83 0,75

10 Bilaga Närsjukvård i östra Österg Helårsbedömning 10 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 10 Budget 2013 Bokslut 2012 Not 2) Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter ) 3) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ,3,4) Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Samtliga tjänster budgeras under personalkostnader, men leasingpersonal, avser framförallt läkare, redovisas under köpt verksamhet. 2) 2013 har 16 akutgeriatriska vårdplatser öppnats, vilket påverkar hela resultaträkningen. 3) Intäkter/kostnader för CH Hemsjukvård, ca 18 mkr, betraktas som en intern transaktion och rensas från ackumulerat utfall. 4) 24,4 mkr avseende helårskostnad för medicinsk service, som beställs från Akutkliniken, fördes i maj över från CKOC till NSÖ.

11 Bilaga 1 forts 208 Närsjukvård i östra Österg Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

12 Investeringsredovisning Investeringar Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Budget 2013 Bokslut 2012 Bilaga 1 forts Inventarier Medicinteknisk apparatur Summa Noter till investeringsredovisning: 3,4 mkr har flyttats från 2012 till 2013

13 Bilaga 1 forts 208 Närsjukvård i östra Österg Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2013 IB Bokslut 2012 TILLGÅNGAR Inventarier Datautrustning 0 57 Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder 4 4 Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER