Töres Theorell Professor emeritus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Töres Theorell Professor emeritus"

Transkript

1 Vad har hänt i den psykosomatiska forskningen de senaste 30 åren? Ett axplock ur forskningsområden som varit aktuella under perioden - med illustrationer från min egen grupps forskning Töres Theorell Professor emeritus

2 Neurobiologin har gjort stora framsteg (fmri bland annat) och plötsligt kan man se psykosomatiska samband

3 MRI-based measurement of hippocampal volume in patients with combat-related posttraumatic stress disorder. Bremner JD, Randall P, Scott TM, Bronen RA, Seibyl JP, Southwick SM, Delaney RC, McCarthy G, Charney DS, Innis RB. Am J Psychiatry Jul;152(7):

4 Benton s visual retention test Sum of error categories: omission, distortion, perseveration, rotation, misplacement, & size error. p=0.000 BVRT Sum of error categories: omission, distortio N = ,00 2,00 Kategori 1=patient 2=kontroll

5

6

7

8 Stor koncentration på salivkortisol som stressmått, men så småningom har vi drabbats av basala insikter!

9 Het S, Schoofs D, Rohleder N, Wolf OT Psychosom Med 74:23-32, 2012 Trier Social Stress Test. 232 participants. Positive and Negative Affect Scale. Salivary alpha amylase and salivary cortisol Omvänd relation mellan salivkortisol och negativ stresskänsla observerades över hela materialet (relativ betakoefficient i lineär regression -0.13, p=0.002) Resultaten stöder tanken att kortisol buffrar obehagskänsla under stress

10 Fischer J, Calame A, Dettling A, Zeier H and Fanconi S Pediatric Critical Care 28: , 2000 Experience and endocrine stress responses in neonatal and pediatric critical care nurses and physicians Observationsstudie av två 12-dagarsperioder under två på varandra följande år, 112 sjuksköterskor och 27 läkare Salivkortisol bestämdes varannan timme och efter stressande händelser Subjektiv känsla av stress bedömdes vid varje mättillfälle. Endokrin stressreaktion definierades som en ökning i kortisol >50% eller 2.5nMol/l Under 7145 arbetstimmar var det 474 sådana endokrina stressreaktioner (12.5%) som konstaterades i 3781 salivprov Stressförekomst i proverna var alltså 16% En hög andel av dessa (71.3%) endokrina stressreaktioner förekom utan att individen uppgav sig vara stressad Lång erfarenhet (>8år) minskade såväl frekvens som storlek hos de endokrina stressreaktionerna

11 Men barn är väldigt tydliga och HPA-axelns känslighet programmeras under den allra första tiden (kanske redan under fostertiden!). En grupp barn som växer upp i medvetet mindre stressade omständigheter är barn i antroposofiska familjer har under de två första levnadsåren mycket lägre salivkortisolkoncentration än barn i familjer som i övrigt är jämförbara men inte är antroposofiska. Trygghet för barnet i stressituationer sänker salivkortisol (enligt Megan Gunnar) och extremt tillbakadraget eller nervöst beteende hos barn predicerar störd cortisolreglering i vuxenåren (Chris Powell och Clyde Hertzmann i studier av British Birth Cohort)

12 Anthro Anthro Partl. Anthro Non-anthro Salivkortisol som mätts hos barn vid 6 (1,2,3), 12 (4,5,6) och 24 (7,8,9) månaders ålder på morgonen (1,4,7), eftermiddagen (2,5,8) och vid läggdags (3,6,9). Geometriska medelvärden, nmol/l Barn i antroposofiska (turkosa), delvis antroposofiska (mörkblå) och icke antroposofiska (ljusblå) familjer From Swartz J, Stenius F, Alm J, Theorell T and Lindblad F: Life style and salivary cortisol at the age of 6, 12 and 24 months Acta Paediatrica 101: , 2012

13 Man ser på samspelet mellan gener och omgivning på ett annat sätt idag - gener kan både aktiveras och av-aktiveras

14 Mind-body interrelationship in DNA methylation. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98:85-99.

15 Composite effects of group drumming therapy on modulation of neuroendocrine parameters in normal subjects Bittman BB et al Alternative Therapy and Health 7:38-47, 2001 Recreational music-making: a cost-effective group interdisciplinary strategy for reducing burnout and improving mood states in long-term care workers. Bittman BB et al Adv Mind Body Med Fall-Winter;19(3-4):4-15

16 Vårt biologiska program 14 september

17 QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

18 Alteration of gastric myoelectrical and autonomic activities with audio stimulation in healthy humans (Chen DD et al) Scand J Gastroenterol Jul;40(7): The study was performed in 10 fasted healthy volunteers and included 30 min at baseline, 30 min of classical music via headphones and 30 min of loud household noises via headphones. The electrogastrogram (EGG) readings were recorded simultaneously with the electrocardiogram (ECG) recording. RESULTS: Both classical music and noise altered the regularity of gastric slow waves. The percentage of normal waves was reduced during music and during noise. The reduction was attributed to a significant increase in bradygastria with the music and a significant increase in arrhythmia with the noise. The dominant frequency and power of the EGG were, however, not altered with either music or noise. Neither music nor noise had any effect on the autonomic function assessed by the heart rate variability.

19 Different effects of joyful and anxiety-provoking music on vaso-reactivity in endothelial cells (the cells on the inside of the arterial walls) MICHAEL MILLER, MD, C. CHARLES MANGANO, BA, RDMS, VALERIE BEACH, RN, WILLEM J. KOP, PHD, AND ROBERT A. VOGEL, MD Psychosomatic Medicine 72: , 2010 Endothelial function was assessed in conjunction with occlusion of blood flow in the arm and then sudden release of the occlusion - when there is good endothelial function the blood flow recovers more rapidly when the occusion is released. Listening to joyful music improved the endothelial function while the anxiety-provoking music on the contrary was associated with deteriorated endothelial function.

20 Signifikant prediktion av utmattningspoäng (emotionell utbrändhetspoäng enligt Maslach) från 2008 till 2010 i den svenska sloshstudien av svenska arbetande män och kvinnor Förklaringsvariabler i multivariat analys: Kön, ålder, inkomst, icke lyssnande chef, psykologiska krav, möjlighet att påverka emotionell utmattning och kulturella aktiviteter på jobbet vid start, N=6214 Följande variabler hade oberoende säkerställt prediktionsvärde: Emotionell utmattning vid start Ålder Psykologiska krav Kön Möjlighet att påverka Kulturella aktiviteter på jobbet Ej säkerställda oberoende effekter: Inkomst Icke lyssnande chef Theorell. Osika, Leineweber, Magnusson Hanson, Bojner Horwitz and Westerlund: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012 (DOI /s )

21 Fort Långsamt Smärta Välbefinnande Ledsenhet (sorg) Rädsla (ångest) Ilska Glädje Vemod Missmod Längtan Saknad Irritation Harmoni Lugn Tid Konarski Konarski 14 september

22 Diskussionen kring alexitymi från Sifneos m fl har tagit fart och TAS 20 används i stora studier (t ex nyligen i en dansk stor tvillingstudie) eftersom det visar sig att enkla formulärfrågor om alexitymi verkar att kunna ge användbara mått

23 Psychother Psychosom. 2007;76(6): Genetic and environmental factors in alexithymia: a population-based study of 8,785 Danish twin pairs. Jørgensen MM, Zachariae R, Skytthe A, Kyvik K. Source Toronto Alexithymia Scale-20 (TAS-20) användes i en enkätstudie av 46,418 danska tvillingar födda % svarsfrekvens. 8,785 tvillingpar vars båda medlemmar hade fyllt i TAS-20 som innehåller delskalor för (1) svårighet att identifiera känslor, (2) svårighet att beskriva känslor, och (3) operativt tänkande. Resultat både för totalsumman av alexithymi och för de tre delkomponenterna visade att ärftlighet verkade att stå för 30-33%, gemensam omgivning för 12-20% och den icke gemensamma omgivningen för 50-56%

24 SBP change/job strain individer mätte sitt blodtryck upprepade gånger under dagen under fyra arbetsdagar utspridda över ett år (>2000 mätningar sammanlagt). Samtidigt registrerade de sin sinnesstämning i en adjektivlista på en fyrgradig skala för varje adjektiv. 25% av deltagarna såg inga samband alls mellan någon sinnesstämning och sin egen blodtrycksvariation. Några såg samband med många adjektiv. Dessa samband kunde sedan relateras till förändringen i blodtryck från de två dagarna med minst spänt arbete till de två dagarna med mest spänt arbete). De som inte såg några samband (0) och de som beskrev många adjektiv som relaterade till blodtrycksvariation hos sig själva var de som fick mest blodtrycksstegring när det spända arbetet ökade (0 adjektiv svarade mot 6 mm Hg stegring och 5 och 6 adjektiv svarade mot 5 respektive 9 mm Hg systoliskt blodtrycksstegring). De med 2 och 3 adjektiv had minst stegring (1 mm Hg) Kanske är både 0 och många adjektiv uttryck för alexitymi?? Polynomial regression Y=5,90-3,88x + 0,73x(square) Shimomitsu T and Theorell T: Psychother Psychosom. 65: ,1996

25 music class computer class common class 14 september Log ratio follow-up/initial afternoon saliva cortisol Afternoon saliva cortisol follow-up patterns

26

27 Combination of job strain and marital stress in relation to narrowing of luminal coronary diameter (95% CI) over three years. KOK Study Wang, Orth-Gomer and Theorell JIM mm narrowring mm* Mean narrowing and 95% CI =lowest quartile of job strain and highest tertile of family stress 2=moderate stress exposure in either one 3=highest quartile of job strain and highest tertile of family stress

28 HR Horvitz Worms, life and death (Nobel lecture) - review Chem Biochem p , 2003 Programmed cell death

29 Hur kan vi då minska hastigheten i cellernas nedbrytning respektive öka nybildningen av celler? En rad regenerativa och anabola kemiska substanser/hormoner blir då aktuella. Bl a ingår flera sådana i samma steroidfamilj som kortisol

30

31 Mean log (saliva testosterone concentration) on each observation in the two orchestras 3 2,8 2,6 2,4 Bild 30 Intervention orchestra Control orchestra 2, = start, 5= two years later Theorell, Liljeholm-Johansson, Björk, Ericson Psychoneuroendocrinology 32: , 2007 Saliva testosterone and public faintings of an orchestra member

32 Medelvärden för salivtestosteron i körgrupp och samtalsgrupp IBSpatienter, slumpvalda till att antingen vara kör eller i samtalsgrupp. För varje individ och mätdygn visar punkten ett medelvärde av geometriska medelvärden av sex mätningar från morgon till kväll. Före start, efter sex månader, efter nio månader och efter 12 månader Grape, Wikström, Ekman, Hasson and Theorell Psychother Psychosom , 2010

33 Pre Post (30m) 30 m rest Music Control Change in plasma oxytocin concentration pmol/l in patients post open heart surgery in Music versus control group P=0.004 post (30m) and p= minutes later resting in silence Nilsson Ulrica: Soothing music can increase oxytocin levels during bed rest after open-heart surgery: a randomized control trial J Clinical Nursing 18: , 2009

34 Hemophiliacs infected with HIV followed during consecutive years after 1985 (when they were informed about their HIV infection). Source: Theorell, T. et al. Psychosom. Med. 57; 32-36, 1995

35 Hasson, D et al.. BMC Public Health. 78(5); 1-14, 2005

36 Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater? Varje dag/ ett par dagar per vecka/ en dag per vecka/ ett par dagar/ månad/ några gånger de senaste tre månaderna/ någon gång de senaste 12 månaderna/ inte alls de senaste 12 månaderna

37 Relativ risk att vara långtidssjukskriven 60 dagar eller mer under de två år som följde på AMU bland personer som uppgav sig vara mobbade vid start (nära deltagare) jämfört med omobbade. Män Kvinnor Risk (95% CI) 1.84 ( ) 1.66 ( ) Kontrollerat för tidigare sjukskrivning, ledarskap, krav, kontroll, chefsstöd, arbetskamratsstöd, upplevd risk för nedskärningar, ålder, social klass och arbetsmarknadssektor Widmark, Oxenstierna, Westerlund och Theorell: Vuxenmobbning och sjukskrivning Ur Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer och Theorell (redaktörer): Den höga sjukskrivningen - problem och lösningar

38 Faktorer i arbetet som skyddar mot uppkomst av mobbning under tvåårsuppföljning i slosh för personer som vid start ej känt sig mobbade Ingen omorganisation Känsla att någon bryr sig om en (kvinnor) Känsla att man inte är utbytbar (män) Organisatorisk rättvisa (män) Ej diktatorisk chef (män) Upplevelse av kontrollmöjligheter Inga motstridiga krav (män) Alltså: När vi kan skapa ett klimat med ökad empati minskar mobbningsrisken Oxenstierna, Elofsson, Gjerde, Magnusson Hanson and Theorell Industrial Health 2012

39 En nyligen publicerad undersökning från vår grupp visar att dold coping ökar risken för hjärtinfarkt

40 Nära 3000 medelålders initialt friska manliga stockholmare följdes i 10 år efter att ha svarat på frågor bl a om dold coping i jobbet Dold-coping-poäng N Överrisk (95% CI) Låg (4-7) (ref.) Medium (8-10) ( ) Hög (11-16) ( ) Kontrollerat för ålder, demografiska faktorer, beteenderiskfaktorer, krav och kontroll och även för biologiska riskfaktorer Alltså: Ju mer dold coping desto större risk för infarkt under uppföljning, även efter hänsynstagande till andra riskfaktorer Leineweber et al Risk of developing a myocardial infarction in Swedish working men during 10 years of follow-up in relation to covert coping (Stockholm WOLF study) Journ Epidemiol Comm Health, 2011 May;65(5):420-5.

41 Betydelsen av en icke lyssnande chef i prediktionen av depressiva symptom (standardskala SCL-D-S) hos de anställda Multivariat analys med depressiva symptom 2008 som utfall och ålder, kön, inkomst och depressiva symptom och icke lyssnande chef 2006 som förklaringsvariabler (n=3269) Relativ standardiserad beta-koefficient +/-SEM för icke lyssnande chef /-0.704, p=0.026 Alltså: En icke lyssnande chef ökar risken hos den anställde att få värre depressionssymptom två år senare Theorell et al PLoS One under tryckning 2012

42 Varför lyssnar man inte på den psykosomatiska expertisen nu när så stora framsteg görs i forskningen? Först skall man veta att social forskning inte har så hög status i samhället

43 Medicin Teknologi Naturvet Socialv Utbildn Humaniora SOM-institutets kartläggning av svenska folkets förtroende för olika grenar av vetenskapen under åren 2002 till Baserat på representativa befolkningsurval Swedish trends SOM-institutet, Göteborgs universitet Holmberg S, Weibull L och Oscarsson H

44 Sedan har psykosomatiska begreppet hamnat i svårigheter

45 Mail från American Psychosomatic Society Martica Hall, president, rapporterar att 67.15% av medlemmarna röstat för en namnförändring. Man hade bestämt att det skulle erfordras att 2/3 av medlemmarna önskade en namnförändring för att denna skulle genomföras. Nu kommer man därför att ändra namn men det är ej klart vad det kommer att bli. Tidskriften Psychosomatic Medicine kommer sannolikt då också att byta namn Det mest sannolika är Biobehavioral Medicine Giovanni Fava, redaktör för den europeiska Psychotherapy and Psychosomatics, rapporterar att ett skäl till namnbytet var att man ville att tidskriften därigenom skulle få högre impactvärde. Men Favas tidskrift har gått om Psychosomatic Medicine i impact trots att man har ordet psychosomatic med i namnet!

46 Samhällsförändringar har gjort att vi alla uppmanas att spara och socialförsäkringarna har kommit i skottgluggen.

47 Men nedgången i sjuktalen startade innan försäkringskassan började strama till reglernas tillämpning (juli 2004) och långt innan den nya lagen Rehabiliteringskedjan klubbades i riksdagen (juni 2008). Försäkringskassans experter hade prognostiserat fortsatt nedgång även utan ny lag. Men den nya lagen har förstärkt nedgången, och vi vet att många patienter har drabbats av svårt lidande när de blivit felbedömda. Samarbetet mellan vårdgivarna och försäkringskassan börjar bli en livsviktig fråga

48 Sjuktalet i Sverige för män och kvinnor från 1998 till och med Kvinnor MŠn

49 Det publiceras allt fler vetenskapliga artiklar. Hur skall vi och framförallt våra politiker kunna hålla reda på allt som publiceras? Se enbart på antalet vetenskapliga tidskrifter i världen

50 QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden.

51 Som vetenskapare tycker vi ju att vi har ett strängt bedömningssystem för vetenskaplig kvalitet. Vi vet hur vi svettas i granskningsprocesserna för att produkterna skall bli bra. Men hur skall omvärlden veta detta?

52 Bio Soc Psy Ped HŠlsa Utvecklingen av antalet disputerade doktorer i USA på olika områden enligt Thurgood, Golladay och Hill (Special Report, National Science Foundation juni 2006)

53 I ett överflöd av kunskapsproduktion tenderar kanske beslutsfattarna att lyssna på den kunskap som stämmer med den inriktning de just då vill ha, kunskap väljs efter politik och inte tvärtom

54 Alltså, vi måste hjälpa beslutsfattarna till den mest pålitliga kunskapen, och det innebär både att vi måste göra bra klinisk verksamhet, bra vetenskap och bra översikter och att vi måste vara aktivare i samhällsdebatt så att vi inte blir bortglömda

55 Längtan efter Quick Fix översätts i att man favoriserar behandlingar som 1.) går snabbt, 2.) inte kräver någon ansträngning av en själv och 3.) är förutsägbara i sitt behandlingsförlopp. Dvs farmaka före psykoterapi och KBT före psykodynamisk terapi. Mer pengar till forskning som lovar snabba och förutsägbara resultat. Svårt hävda långtidsperspektiv

56 Vissa grupper kommer aldrig att acceptera att psykiska och sociala processer kan framkalla kroppsliga förändringar. Hur mycket vetenskapliga och klinisk evidens vi än presenterar!

57 Ibland måste vi lära oss att vara mindre försiktiga och litet tydligare. Exempel på sådant som Sveriges Kommuner och Landsting borde lyssna mera på: Westman A et al: Controlled 3-year follow-up of a multidisciplinary pain rehabilitation program in primary health care Disabil Rehabil 32: , 2010 Sivik T: Education of general practitioners in psychosomatic medicine. Effects of a training program on the daily work at Swedish primary health care centers Gen Hosp Psychiatry 14: , 1992

Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se

Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se Tores.Theorell@stressforskning.su.se www.stressforskning.su.se Efter. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell Mind-body interrelationship in DNA methylation. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98:85-99.

Läs mer

Depression, utbrändhet och arbetsmiljö i relation till samhällsklass och kulturella aktiviteter på arbetsplatsen

Depression, utbrändhet och arbetsmiljö i relation till samhällsklass och kulturella aktiviteter på arbetsplatsen Depression, utbrändhet och arbetsmiljö i relation till samhällsklass och kulturella aktiviteter på arbetsplatsen Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se Eller Tores.Theorell@ki.se Publikationer

Läs mer

Töres Theorell Professor emeritus.

Töres Theorell Professor emeritus. Vad har hänt i stressforskningen de senaste 20 åren? Ett axplock ur forskningsområden som varit aktuella under perioden - med illustrationer från min egen grupps forskning Töres Theorell Professor emeritus

Läs mer

2011-11-14. Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater?

2011-11-14. Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater? Töres Theorell, pensionerad professor vid KI Numera rådgivare vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet Tores.Theorell@stressforskning.su.se se även www.stressforskning.su.se och läs även

Läs mer

Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se eller Tores.Theorell@ki.se. se även. www.stressforskning.su.se

Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se eller Tores.Theorell@ki.se. se även. www.stressforskning.su.se Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se eller Tores.Theorell@ki.se se även www.stressforskning.su.se Noter om musik och hälsa (T Theorell) Förlag Karolinska Inst Univ Press Finns även i engelsk

Läs mer

Töres Theorell. Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se

Töres Theorell. Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se www.stressforskning.su.se Efter. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell Neurobiologin har gjort stora framsteg (fmri bland annat) och plötsligt kan man

Läs mer

Töres Theorell. Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se

Töres Theorell. Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se Töres Theorell Tores.Theorell@stressforskning.su.se www.stressforskning.su.se E5er. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell Neurobiologin har gjort stora framsteg (fmri bland annat) och plötsligt kan man

Läs mer

Tores.Theorell@stressforskning.su.se. Noter om musik och hälsa. Karolinska Inst University Press Stockholm 2009

Tores.Theorell@stressforskning.su.se. Noter om musik och hälsa. Karolinska Inst University Press Stockholm 2009 Tores.Theorell@stressforskning.su.se Noter om musik och hälsa. Karolinska Inst University Press Stockholm 2009 Kan köpas genom vanliga bokhandeln Ca 120 sidor, ca 120 kronor Vårt biologiska program 28

Läs mer

Professor emeritus Rådgivare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Professor emeritus Rådgivare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Tores.Theorell@ki.se Professor emeritus Rådgivare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet Från Joseph Le Doux bok The emotional brain The Emotional Brain Sensory Cortex High road Low road

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har.

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har. En proximal riskfaktor ligger nära kroppsorganet, t ex atheroscleros i arteria carotis i förhållande till strokerisk eller förändringar i amygdala i förhållande till depression En distal riskfaktor ligger

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23 2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Var finns barnen i forskningen?

Var finns barnen i forskningen? Var finns barnen i forskningen? Mycket fokus på vuxna Barnperspektiv berättas av vuxna Beslut fattas utan att verkligen förstå hur barn påverkas Buss ett ofta utelämnat färdmedel Children s affective experiences

Läs mer

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral

Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral tema Annika Andén 1,2 och Meta Wiborgh 1 1 Allmänläkare vid Bergnäsets Vårdcentral Box 80074 97223 Luleå, 2 Doktorand vid

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Ljungby Växjö

Läs mer

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Fakta Hörselnedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen i Sverige (HRF, 2010) Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer