Töres Theorell.

Transkript

1 Töres Theorell

2 Efter. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell

3 Neurobiologin har gjort stora framsteg (fmri bland annat) och plötsligt kan man se stress i hjärnan

4 Man ser på samspelet mellan gener och omgivning på ett annat sätt idag - gener kan både aktiveras och av-aktiveras

5 Mind-body interrelationship in DNA methylation. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98:85-99.

6 Sverige är i ett annat utvecklingsskede än t ex Spanien. (Smulders et al Worklife in the Netherlands 2006) Norra och Västra Europa karakteriseras av Litet jordbruk och mycket service Korta arbetsveckor Hög grad av komplexitet, autonomi and datajobb Små fysiska risker Men Sverige och Finland är i topp när det gäller arbetsintensitet

7 Enligt SCB:s arbetsmiljöundesökningar långsam ökning i rapporterat hot eller våld 9-11% för män och 16-18% för kvinnor

8 Kan ej sova pga att tankar på jobbet håller en vaken (från SCB ), minst en dag per vecka % Läkare 24+/-10 Hälso/sjukvårdsspec 25 +/8 Barnmorskor/sjuksköterskor 26+/-9 Hela yrkesarbetande befolkningen 21+/-1 Montörer 7 +/-5 Försäljare /-3

9 Källa: RFV-statistik tillgänglig på

10 Figur Antal sjukpenningdagar per försäkrad kvinna (i åldern 16 67) och år, Källa: Försäkringskassans officiella statistik 1955 till Minimum 10, max 28

11

12 Enligt samstämmiga rapporter har de psykiska kraven i arbetslivet ökat från början av 90-talet till mitten av 00- talet samtidigt som de upplevda påverkansmöjligheterna har minskat. Sedan har dessa förhållanden fluktuerat men vi har aldrig kommit tillbaka till den situation vi hade i slutet av 80- talet med avseende på psykiska krav och påverkansmöjligheter. Förändringarna var särskilt tydliga i vård och skola

13 Från läkarenkäterna 1992 (n=362) respektive 2010 (n=1937) Bejerot et al Läkartidningen 20: , 2011 Tycker du att du har tillräckligt inflytande på beslut som gäller den avdelning där du själv arbetar? % Ja oftast Ja ganska ofta Ja ibland Nej sällan Nej aldrig 5 6 Har du så många arbetsuppgifter att det inverkar negativt på möjligheten att arbeta effektivt? % Ja oftast 6 10 Ja ganska ofta Ja ibland Nej sällan Nej aldrig 3 3

14 Relativ risk (RR) för utmattning hos svenska läkare (enligt standardiserat formulärindex) med onödiga (skulle de alls behöva göras?) respektive oskäliga (göras av andra?) arbetsuppgifter (n=1534). Låg nivå Mellannivå Hög nivå (referens) Index Onödiga arbetsuppg. Utmattning ( ) 2.64( ) Index Oskäliga arbetsuppg. Utmattning ( ) 5.24( ) Bejerot et al LT nr

15 Signifikant prediktion av utmattningspoäng (emotionell utbrändhetspoäng enligt Maslach) från 2008 till 2010 i den svenska slosh-studien av svenska arbetande män och kvinnor Förklaringsvariabler i multivariat analys: Kön, ålder, inkomst, icke lyssnande chef, psykologiska krav, möjlighet att påverka emotionell utmattning och kulturella aktiviteter på jobbet vid start, N=6214 Följande variabler hade oberoende säkerställt prediktionsvärde: Emotionell utmattning vid start Ålder Psykologiska krav Kön Möjlighet att påverka Kulturella aktiviteter på jobbet Ej säkerställda oberoende effekter: Inkomst Icke lyssnande chef Theorell. Osika, Leineweber, Magnusson Hanson, Bojner Horwitz and Westerlund: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012 (DOI /s )

16 Faktorer i arbetet som skyddar mot uppkomst av mobbning under tvåårsuppföljning i slosh för personer som vid start ej känt sig mobbade Ingen omorganisation Känsla att någon bryr sig om en (kvinnor) Känsla att man inte är utbytbar (män) Organisatorisk rättvisa (män) Ej diktatorisk chef (män) Upplevelse av kontrollmöjligheter Inga motstridiga krav (män) Alltså: När vi kan skapa ett klimat med ökad empati minskar mobbningsrisken Oxenstierna, Elofsson, Gjerde, Magnusson Hanson and Theorell Industrial Health 2012

17 En nyligen publicerad undersökning från vår grupp (Hasson, Theorell, Bergquist, Canlon: Acute stress induces hyperacusis in women with high levels of emotional exhaustion) visar att personer med hög grad av emotionell utmattning inte förmår stänga av obehagligt ljud på samma sätt som friska. Resultaten var mycket tydligare för kvinnor än för män PLoS One (1); e52945

18

19 Effekt av nedskärning på poäng för emotionell utmattning (Maslach) i fall/kontrollstudie (Restructuring Survey EC) Kvarstannare Frankrike OR 2.10 (p=0.016) Kvarstannare Ungern OR 2.05 (p=0.027) Kvarstannare Sverige OR 1.70 (p=0.114) Fortf arbetslösa Frankrike OR 1.05 (p=0.782) Fortf arbetslösa Ungern OR 2.05 (p=0.011) Fortf arbetslösa Sverige OR 0.90 (p=0.774) Nedskärningar kan alltså påverka både kvarstannare och sådana som förblir arbetslösa men värst i länder med dåligt skyddsnät (i detta fall Ungern) Organizational downsizing and depressive symptoms in the European recession: the experience of workers in France, Hungary, Sweden and the United kingdom. Brenner MH, Andreeva E, Theorell T, Goldberg M, Westerlund H, Leineweber C, Hanson LL, Imbernon E, Bonnaud S. PLoS One May 19;9(5):e97063.

20 Effekt av nedskärning på poäng för depressiva symptom i fall/kontrollstudie (Restructuring Survey EC) Kvarstannare Frankrike OR 3.00 (p=0.001) Kvarstannare Ungern OR 2.80 (p=0.026) Kvarstannare Sverige OR 1.80 (p=0.193) Fortf arbetslösa Frankrike OR 2.40 (p=0.019) Fortf arbetslösa Ungern OR 4.90 (p=0.000) Fortf arbetslösa Sverige OR 1.75 (p=0.206) Nedskärningar kan alltså påverka både kvarstannare och sådana som förblir arbetslösa men värst i länder med dåligt skyddsnät (i detta fall Ungern) och värre för depressiva symptom än för utmattning Organizational downsizing and depressive symptoms in the European recession: the experience of workers in France, Hungary, Sweden and the United kingdom. Brenner MH, Andreeva E, Theorell T, Goldberg M, Westerlund H, Leineweber C, Hanson LL, Imbernon E, Bonnaud S. PLoS One May 19;9(5):e97063.

21 På ett försäkringsbolag gjordes en psykosocial chefsutbildning obligatorisk för alla chefer på en avdelning. Den pågick under ett helt år med två timmar varannan vecka på arbetet. Kursen bestod av föreläsningar följda av gruppdiskussion. Föreläsningarna hade fyra konsekutiva temata, individstress, gruppstress, organisationsstress och möjliga organisatoriska skyddsåtgärder mot stress. Uppföljning av alla chefer och underställda på avdelningen gjordes med förmätning och mätning efter ett år. Samma mätningar gjordes parallellt på en liknande avdelning utan den utbildningen. Plasmakortisol och upplevd påverkansmöjlighet utvecklades bättre i försöksavdelningen.

22

23

24 Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 Poäng för dold coping Schibbolet 2.04+/ / /-0.05 Traditional 1.98+/ / /-0.05 Statistisk tvåvägsinteraktion 0-18 m, p=0.007 df=1,110 (p=0.022 df=1,86 för enbart anställda)

25 Total poäng för psykiska symptom (sömnstörning, emotionell utmattning, depressiva symptom) i de två grupperna före, efter 12 m och efter 18 m p=0.014 alla, p=0.028 enbart anställda (från Romanowska et al Psychotherapy and Psychosomatics, 2011)

26 Plasmakoncentration av DHEA-s (skyddande hormon, micromol/l) före, efter 12 månader och efter 18 månader p=0.003 alla, p=0.027 enbart anställda Från Romanowska et al Psychotherapy and Psychosomatics 2011

27 Under interventionsåret konstaterade man en bättre utveckling av personlighetsdraget agreeableness (Big Five) som ganska väl svarar mot empati och vidare av känsla av sammanhang hos cheferna själva i Schibboletgruppen i jämförelse med jämförelsegruppen efter 18 månader Romanowska, Larsson och Theorell: J Management Development, 2013

28 Flödesschema över artiklarna 81 studier höll hög eller medelhög kvalitet

29 Faktorer som bedömts ha måttligt starkt vetenskapligt underlag (***) Spänt arbete som prediktor för ökade depressionsymtom deltagare i 14 studier (alla ej könsuppdelade), varav kvinnor i 7 studier och män i sju studier Bra kontrollmöjligheter som skydd mot ökning av depressionssymptom deltagare i 19 studier (alla ej könsuppdelade) varav kvinnor i 11 studier och män i 10 studier Mobbning som riskfaktor för ökade depressionssymtom deltagare i tre studier (ej könsuppdelade) Bra kontrollmöjligheter som skydd mot ökning av symptom på känslomässig utmattning deltagare i 9 studier (ej könsuppdelade) Dåligt stöd på arbetsplatsen som prediktor för ökade symptom på känslomässig utmattning deltagare i 9 studier (ej könsuppdelade)

30 Faktorer med begränsat vetenskapligt underlag (**) i förhållande till utveckling av depressiva symptom: Psykiska krav (n=53 985/10) Passivt arbete (n=11 419/2) Pressande arbete (n=34 554/5) Obalans ansträngning-belöning (n=27 136/3) Lågt stöd arbetsplats (n=50 935/8) Lågt stöd medarb (n=27 170/6) Ogynnsamt arbetsklimat (n=9 242/2) Lågt socialt kapital (n=59 340/2) Orättvis miljö (n=33 589/5) Konflikter (n=13 732/3) - Med överordnad (n=9 692/2) - Med kollegor (n=9 692/2) Liten utvecklingsmöjlighet (n=15 382/4) Osäkerhet i anställning (job insecurity, n=24 833/7) Arbetsveckans längd (n=13 107/6)

31 Faktorer med begränsat vetenskapligt underlag (**) i förhållande till utveckling av symtom på känslomässig utmattning: Orättvis miljö (n=921/3) Psykiska krav (n=21 014/13) Känslomässiga krav (n=1 591/5) Patientkrav (n=1 050/3) Pressande arbete (n=2 290) Låg belöning (n=569/2) Litet stöd från arbetsledning (n=12 788/4) Lågt stöd från medarbetare (n=12 788/4) Osäkerhet i anställning (job insecurity, n=12 499/3)

32 Sammanställning av evidens-graderade samband alla exponeringar Exponering i arbetsmiljön Hjärt-kärlsjukdom Hjärtsjukdom Stroke Högt blodtryck Låg kontroll Samband Samband Spänt arbete Samband Samband Iso-spänt arbete Samband Pressande arbete Samband Obalans i ansträngning/belöning Samband Samband Lågt stöd Orättvisa i arbetet Använda sin förmåga och utvecklas Samband Samband Samband Osäkerhet i anställningen Samband Skiftarbete Samband Samband Nattarbete Samband Långa arbetsveckor Samband Buller Samband Samband Strålning Samband