Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Transkript

1 Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö -98 s.4) 1

2 Vår vision På förskolorna i Ekängen ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. All personal tar ett gemensamt ansvar att förebygga, ingripa och åtgärda enligt riktlinjer. a för planen a för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas på respektive förskola i området är förskolechefen tillsammans med arbetslagsledare. Planen gäller från till Barnens, vårdnadshavarens och personalens delaktighet Det har genomförs barnintervjuer med alla barn från ca 3år där trygghetsfrågor är en central del. Här finns frågor om trivsel, kamrater och inflytande. Pedagogerna använder till exempel forumspel som ett verktyg för diskussion omkring värdegrunds och trygghets frågor tillsammans med barnen. Vårdnadshavarna diskuterar barnens trygghet och trivsel på utvecklingssamtal under verksamhetsåret. Föräldrarådet har varit remissinstans för trygghetsplanen och diskuterat delar av diskrimineringsgrunderna. En representant för varje förskola har arbetat med planens utformning och implementering i områdets trygghetsgrupp. Personalen har haft möjlighet att ge synpunkter på planens utformning och varit delaktiga i diskussioner, kartläggning och framtagande av nya mål på personalmöten. Förankring av planen För att förankra planen har den diskuterats på tre personalmöten samt i föräldrarådet. Utvärdering av fjolårets plan Resultatet och effekter av genomförda insatser/åtgärder har diskuterats i trygghetsgruppen. Den årliga attitydundersökningen har utvärderats av respektive förskola. Delaktighet i utvärdering Varje avdelning har fyllt i en enkät för utvärdering av likabehandlingsplanen. Förskolechefen och trygghetsgruppen har sammanställt samt utvärderat enkätens resultat. Resultat Planen har legat för grund hur vårt arbets- och förhållningssätt har varit under året. Personalen har varit medveten om likabehandlingsplanen och har arbetat mot målen. Arbetet med trygghet och kompisteman har skett på alla förskolor, en förskola har påbörjat arbete med RUS. Pedagogerna har varit medvetna om att vara närvarande i lek på utsatta ställen. Pedagogerna är mera medvetna om att vara goda förebilder. I arbetet har till exempel temadag om olika kulturer förekommit, kompisteman, forumspel och arbete med Stegvis. Medel har satsats på att arbetsmaterial ska finnas för 2

3 trygghetsarbetet på alla förskolor. Att prioritera pedagogiska diskussioner har pedagogerna sett som viktigt. Barngruppskonferenser och barnintervjuer har genomförts i hela området. Utvärderingen visar att pedagogerna bör bli mer medvetna vid inköp lekmaterial. Vi ser att föregående års plan skulle kunnat vara mer tydlig i mål och åtgärder. Årets plan ska utvärderas senast maj 2012 Hur årets plan ska utvärderas Utvärdering ska ske i arbetslagen, i föräldrarådet, genom ECERS och diskussionen som följer av attitydundersökningen. Barnen ska göras delaktiga genom att tillfrågas omkring trygghetsfrågor i barnintervjuerna. Uppföljning och utvärdering sker genom en framtagen mall. för att årets plan utvärderas Adam Olofsson, förskolechef Kartläggning Kartläggningsmetoder: Utvecklingssamtal Barnintervjuer Attitydundersökning från Linköpings kommun Utvärdering med ECERS Diskussion vid personalmöten och studiedagar utifrån varje diskrimineringsgrund Utvärdering av föregående års plan Områden som berörts Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Barns och föräldrars delaktighet Barnen har deltagit via barnintervjuer, föräldrar har involverats i och med attitydundersökningen och diskussioner omkring denna på föräldramöten. Föräldrarådet har haft diskussioner omkring diskrimineringsgrunderna. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i diskussioner för att ta fram risker och förbättringsområden när det gäller diskrimineringsområdena. Alla har deltagit i kartläggning med ECERS. Resultat och analys Nuläge i området: Det har observerats att barn kan använda ett nedvärderande språkbruk mot andra barn och mot vuxna och att kalas används ibland som ett hot- och maktmedel i barngrupperna. 3

4 Området är mycket homogent vilket innebär att andra kulturer, religioner eller traditioner inte uppmärksammas så ofta och det finns inte så god kunskap om andra religioner eller etniska uttryck. Det förekommer att barnen tar upp frågor som handlar om olika familjekonstellationer och personalen behöver känna sig mera förberedda att möta barnens frågor genom att veta vad de kan använda för material. I attitydundersökningen framkom det att den dagliga kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar kan utvecklas. När det gäller kön och könsöverskridande uttryck vill vi ta upp detta till diskussion i föräldragrupperna då det kan märkas en variation i bemötandet. Arbete med kompistema, vilket innebär social emotionell träning, har genomsyrat alla förskolor då man ser ett stort behov av detta. Arbetet med kompisteman bör fortsätta. 4

5 Kränkande behandling Främjande insatser och uppföljning All personal ska medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och empati. Insats: Att använda konkret material vid samlingar t.ex. Stegvis 1, (hunden och snigeln) Arbetslaget och den enskilda pedagogen. Förebyggande åtgärder och uppföljning Att eftersträva nolltolerans när det gäller nedvärderande språkbruk och andra kränkningar i barngruppen. Åtgärd: Pedagogerna är goda förebilder vad gäller språkbruk och förhållningssätt mot barnen och varandra. Motivering: Förebygga oönskat språkbruk som kan komma då barnens ordförråd ökar. Arbetslaget och den enskilde pedagogen. 5

6 Kön Främjande insatser Skapa förutsättningar för att barnen ska utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Insats: Pedagogerna reflekterar och har ett medvetet förhållningssätt för att bemöta barnen utifrån deras person och inte utifrån stereotypa könsroller. Erbjuda varierat utbud av leksaker. Arbetslaget och den enskilda pedagogen. Förebyggande insatser Åtgärd Arbeta för att motverka stereotypa könsmönster och att flickor och pojkar bemöts utifrån sina behov oavsett kön. Pedagogerna reflekterar och har ett medvetet förhållningssätt för att bemöta barnen och vårdnadshavare, utifrån deras person och inte utifrån stereotypa könsroller. Erbjuda varierat utbud av leksaker. Motivering Vid hämtning och lämning har det förekommit kommentarer från vårdnadshavare angående vilka accessoarer, så som hårspännen och utklädningskläder, som barnen använder. Arbetslaget 6

7 Sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck Främjande insatser : Bemöta alla barn lika oberoende familjekonstellation. Delmål: Diskussioner kring normer och stereotypa förväntningar inom detta område. Insats: Diskutera i arbetslaget om vilket förhållningssätt vi har. Använda kortspelet Mångfaldsspelet, diskussionsspel om värderingar för att starta diskussion. Förebyggande åtgärder Medvetet använda material som handlar om olika familjekonstellationer och ta tillvara på barnens egna frågor och diskussioner. Åtgärd: Låna böcker som handlar om olika familjekonstellationer. Uppmärksamma barnen på hur olika familjer ser ut i de böcker som finns på avdelningen. Tex. Alfons som bara har en pappa. Pedagogerna är öppna och beredda på frågor som barnen kommer med. Förskolechef och arbetslag Motivering: Då nuvarande barngrupp inte reflekterar över de icke traditionella familjekonstellationer som möjligtvis finns med anknytning till vår barngrupp, kan böcker vara ett sätt att ta sig an ämnet. Arbetslagsledare/insköpansvarig 7

8 Etnisk tillhörighet Främjande insatser : Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Delmål: Uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt. Insatser: Synliggöra för barnen att det finns olika kulturer genom samlingsmaterial. T.ex. sånger från de representerade kulturer vi har gruppen. Förebyggande åtgärder : Högtider och/eller traditioner uppmärksammas med inslag från andra kulturer. Oberoende av etnisk tillhörighet bemöts barn på ett likartat sätt. Delmål: Det finns viss etnisk variation i lek- och bildmaterial på förskolan. Åtgärd: Köpa en multireligiös almanacka och låna böcker om olika religioner och trosuppfattningar. Arbetslaget och den enskilde pedagogen. Motivera åtgärd: Det finns behov av en almanacka för oss pedagoger. Det finns få böcker på avdelningen som berör ämnet religion och trosuppfattning. Arbetslaget 8

9 Religion eller annan trosuppfattning Främjande insatser Att vara medveten om att vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning kan ha skilda önskemål och behov. Insats: Fråga vårdnadshavare vid inskolningssamtal vilka önskemål de har. Ha diskussioner i arbetslaget om vårt förhållningssätt. Den enskilde pedagogen. Förebyggande åtgärder och uppföljning : Öka medvetenhet och kunskap om religioner och andra trosuppfattningar. Delmål: Det finns multireligiös almanacka och lexikon på alla förskolor. Åtgärd: Köpa en multireligiös almanacka och låna barnböcker som berör religioner och trosuppfattningar. Motivering: Det finns ett behov av en almanacka för att öka pedagogernas kunskap om olika religioner och trosuppfattningar. Det finns få böcker på avdelningen, anpassad för barngruppen, som berör ämnet religion och trosuppfattning. Arbetslagsledare/ insköpansvarig 9

10 Funktionshinder Främjande insatser och uppföljning Rutiner finns för hur man tar emot och arbetar med barn med funktionsnedsättningar. Insats: Vid behov använda handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd, BIBASS. Specialpedagog och den enskilde pedagogen Förebyggande åtgärder Att upprätta en god kontakt med barnets vårdnadshavare. Att tillsammans med dem fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen och deras vårdnadshavare behöver/ska få information om barnets funktionsnedsättning. Åtgärder. Återkommande samtal med vårdnadshavarna. Motivering Att skapa en acceptans för barn med funktionshinder i barngruppen. Uppföljning av främjande insatser och förebyggande åtgärder sker i arbetslaget senast januari 2012 Insatserna ska vara klara maj

11 Rutiner vid fall av diskriminering eller kränkande behandling Akuta rutiner vid misstänkt fall av diskriminering eller kränkning: 1. Personal skall agera omedelbart vid misstänkt fall av diskriminering eller kränkning. 2. Samtal med berörda sker direkt och händelsen dokumenteras. 3. Berörd personal kontaktar vårdnadshavare till berörda barn för information och stöd. 4. Berört arbetslag utreder händelsen och eventuella förändringar i verksamheten. 5. Berörd personal dokumenterar de kontakter som tagits. Den dokumentation som rör händelsen förvaras på förskolan (Se bifogad dokumentationsblankett som även finns på server I:.) Långsiktiga åtgärder vid fall av diskriminering eller kränkande behandling: 1. Om diskrimineringen eller kränkande behandling inte upphör informerar berörd personal förskolechef. Förskolechef anmäler till skolområdeschef. 2. Olika insatser planeras av förskolechef tillsammans med arbetslag, specialpedagog och Barn- och elevhälsoteam. 3. Handlingsplan upprättas av berörd personal tillsammans med vårdnadshavare. 4. Uppföljningssamtal sker inom en till två veckor. 5. Förskolechef ansvarar för att dokumentation sker, som sedan förvaras i arkivskåp på skolan (se bifogad dokumentationsblankett). Rutiner för händelse av att personal diskriminerar eller kränker barn Vad ska anmälas? Vad är kränkning? Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan vara brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar (skolverkets definition). Vem ska anmäla? Den som är anställd eller har uppdrag inom förskolan. Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksam om sådan situation föreligger ska utan dröjsmål kontakta sin förskolechef som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller. Till vem ska skall anmälan göras? 11

12 Anmälan skall göras till förskolechefen. Rutin för handläggning av anmälan All personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechef som fått kännedom om att ett barn anses ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten vidtar nödvändiga åtgärder och är skyldig att anmäla detta till skolområdeschef. Vårdnadshavaren underrättas. Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall förskolechefen göra polisanmälan. Barnet erbjuds vid behov medicinsk/psykologisk hjälp och eventuellt upprättas en handlingsplan Förskolechef ansvarar för att dokumentation sker, som sedan förvaras i arkivskåp på skolan. 12

13 DOKUMENTATION VID FALL AV DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Berörd personal: Datum: Förskola: Avdelning: Berörda personer: Beskrivning av händelsen: Förskolechef informerad (namn och datum): för dokumentationen: 13