Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan Barn- ch utbildningsnämnden 1

2 2 Barn- ch utbildningsnämnden Verksamhetsplan Nämndens rdförande: Ingvr Bergman Sklchef Karina Brnell

3 3 Innehåll Inledning ch syfte... 5 Kmmunens uppdrag... 6 Nämndens uppdrag ch verksamhetsbeskrivning... 0 Verksamhetsbeskrivning... 0 Organisatin... 0 Verksamhetsmråde... 0 Nämndens mvärldsanalys... 1 Beslutade natinella regel- ch lagförändringar sm påverkar nämndens ansvarsmråde... 1 Kmmunala beslut sm påverkar nämndens ansvarsmråde... 6 Dagens kmplexa samhälle... 6 Förutsättningar... 7 Vlymförändringar... 7 Nuläge ch analys utifrån nämndens mål... 8 Mål 1-Ett scialt hållbart Falköping... 8 Mål 2- Ett attraktivare Falköping Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv sm utvecklas Mål 4- Kvalitén inm verksamheten ska öka Uppföljning av måluppfyllelse... 1 Planerade åtgärder ch uppdrag utifrån identifierade mål- ch utvecklingsmråden... 2 Planeringsförutsättningar Verksamhetsförändringar Risker ch säkerheter i budgeten Persnalplanering Persnalplanering Kmpetensförsörjning Verksamhetsbudget Nämndens övergripande budgetram Detaljbudget Förskla Grundskla inkl fritidshem Gymnasieskla

4 4 SPC inkl särskla CFF inkl SVA Musiksklan övrigt Investeringsplan Prjekt/uppdrag Prjekt Prjekt Nämndens verksamhetsuppföljning... 2 Rapprtering av måluppfyllelse till nämnd... 2 Budgetuppföljning till nämnd... 2 Styrkedjan

5 5 Inledning ch syfte Syftet med verksamhetsplanen är att vara ett verktyg för planering av verksamhet, tydliggöra mål ch strategier samt vara ett stöd för uppföljning av verksamheten. Verksamhetsplanen syftar ckså till att mål ch ambitiner ska samspela med de resurser sm nämnden råder över. Likväl ska verksamhetsplanen bidra till en utvecklad framförhållning ch beredskap för verksamhetsförändringar sm kmmer att bli nödvändiga. I samband med att nämnden beslutar m sin verksamhetsplan ch budget beslutar den även m sin plan för intern kntrll. Planen ska ta sin utgångspunkt i kmmunen sm helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till kmmunfullmäktiges övergripande mål ch kppla till varje nämnds uppdrag ch utvecklingsbehv. Det är viktigt att vi på sikt kan känna att planen blir heltäckande ch användbar i vardagen. Kmmunen är inne i ett utvecklingsarbete sm syftar till att sammanföra verksamhets- ch eknmistyrning. Nämnden följer kntinuerligt upp sin verksamhetsplan ch budget bland annat i samband med kmmunens gemensamma uppföljningar vid första tertialen, delårsbkslutet ch vid årsbkslutet. I framarbetandet av verksamhetsplanen behöver hänsyn till hela styrkedjan tas vilket innebär att natinell styrning måste ligga i linje med kmmunens viljeriktning 5

6 6 Kmmunens uppdrag Falköpings kmmun har ansvar för viktiga samhällsfunktiner sm en del av den service sm samhället ger till sina medbrgare. Kmmunens verksamheter styrs till str del av kmmunallagens bestämmelser där det framkmmer att den ansvarar för barnmsrg, utbildning, scialtjänst ch äldrevård liksm ansvaret för byggande av bstäder, hälsskydd, miljöskydd ch räddningstjänst. Centralt i kmmunallagen är att kmmunen genm sitt självstyre får bestämma vad den ska arbeta med ch i vilken mfattning, men allt måste ta sin utgångspunkt i att kmmunen är till för medbrgaren. Syftet är att msätta ch nå natinella krav, statliga ch kmmunala mål. Kmmunen sm huvudman fördelar lika ansvarmråden tillsammans med budget ut till nämnderna. Kmmunen ska utifrån verksamhetens behv ch budget skapa förutsättningar för frtsatt utveckling bland annat genm de mråden sm synliggörs i mdellen nedan. 6

7 Nämndens uppdrag ch verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning KFS 2016:02 Reglemente för barn- ch utbildningsnämnden. Nämndens verksamhet ( 1): Barn- ch utbildningsnämnden utför kmmunens uppgifter inm barnmsrgen, grundsklan, grundsärsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan samt ansvarar för den kmmunala musiksklan ch sklskjuts med tillhörande riktlinjer. Organisatin Förvaltningens rganisatin visas i bilden nedan. Pågående sklrganisatinsöversyn startade med förändring av förvaltningens styrning ch ledning. Under sklchef finns fyra verksamhetschefer sm tillsammans bildar förvaltningens ledningsgrupp. Den har i uppdrag att styra ch leda respektive sklfrm med en tydlig prgressin ch samsyn.

8 Verksamhetsmråde De senaste årens vlymökning har medfört att försklr ch sklr är trångbdda ch en förändring av sklrganisatinen är beslutad ch påbörjad. Verksamhet förskla Förskla bedrivs ch erbjuds i hela kmmunen. Den kmmunala verksamheten kmpletteras med fristående försklr samt pedaggisk msrg. Kmmunen erbjuder även natt- ch helgmsrg samt öppen förskla. På en av kmmunens försklr finns en avdelning anpassad för barn med svåra funktinsvariatiner. Efterfrågan av förskleplatser ökar ch nya avdelningar planeras. Riktade statsbidrag söks ch nyttjas för att minska barngruppernas strlek mt rekmmendatiner i natinella riktlinjer. Verksamhet grundskla Nuvarande grundsklerganisatin har många sklr i skiftande strlek ch indelning. Elevantalet varierar från ca elever/skla. I ny sklrganisatin blir sklrna mer likvärdiga ch mfattar F-6, F-9 eller 7-9.Verksamhetsmrådet mfattar även särskla ch särskilda undervisningsgrupper inriktning autism sm är knutna till två grundsklr i centralrten. Även kmmunens musikskla hör till verksamhetsmrådet. Fritidshem erbjuds på samtliga sklr med tidigare år. I centralrten finns en fristående grundskla med tillhörande fritidshem sm mfattar ca 100 elever. Verksamhet gymnasieskla De natinella prgrammen på gymnasiesklan håller en jämn vlym. Elevökningen sker främst på IM-prgrammet ch då särskilt på inriktning IMspråk. Kmmunen erbjuder 12 natinella prgram samt riksidrttsgymnasium (RIG), vlleybll. Inm verksamhetsmrådet finns även gymnasiesärskla. Verksamhet specialpedaggiskt centrum (SPC) Samrdning av tvärprfessinella insatser för flerspråkighet samt barn- ch elevhälsa finns från 2018 samlat under verksamhet SPC. Inm verksamhetens uppdrag finns även två särskilda undervisningsgrupper.

9 Nämndens mvärldsanalys Samhällsutvecklingen ch samhällskntexten förändras i allt snabbare takt. Medbrgarnas upplevda avstånd mellan myndighetsbeslut ch egen vardag ökar. Det ställer än större krav på kmmunens förmåga att skapa delaktighet, lyssna in ch kmmunicera. Tilliten i styrkedjan prövas ch måste ständigt förnyas. Digitalisering ch sciala medier tar allt större plats, påverkar vår uppfattning av både nuet ch framtiden. Det ändliga infrmatinsflödet ökar tillgängligheten på ett psitivt sätt, men påverkar barn ch ungdmar ch klyftrna mellan deras förutsättningar ch uppväxtvillkr ökar. Helhetseffekten av detta är möjlig att bedöma. Förskla ch skla har stra utmaningar i att möta alla barn ch elever ch att kunna kmpensera ch kmplettera deras förutsättningar. Beslutade natinella regel- ch lagförändringar sm påverkar nämndens ansvarsmråde Sklsatsningar beslutade på riksdagsnivå Unik förstärkning av den statliga finansieringen av sklan frtsätter. Infasning på tre år förslås att sex miljarder krnr avsätts för syftet. Stärkt likvärdighet ch kunskapsutveckling. Viktas med hänsyn till scieknmiska faktrer sm sammanställts i ett av SCB årligt framräknat index. Satsningar på gymnasiesklan frtsätter. Högsklebehörighet på yrkesprgrammen, insatser för fler yrkeslärare ch en utökad lvskla. Regeringen satsar 162 mkr även 2019 för att stärka gymnasiesklan. Förstärkning av yrkesprgrammen: rekrytering av fler yrkeslärare ch till behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare. Utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet ch öka dess kvalitet. Utveckling av gymnasiesklan: Genmströmningen i gymnasiesklan måste öka. Lvskla för ökade kunskaper: en utökad lvskla för elever på språkintrduktinsprgrammet, för undervisning även på skllven. Yrkesprgrammen ska ge grundläggande högsklebehörighet (från 2500 päng till 2700 eller 2800 päng). Införa estetiska ämnen på natinella prgram. Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskla. Ojämlikheten i den svenska sklan måste brytas. För att kunskaperna ska frtsätta att öka ch jämlikheten i sklsystemet brytas krävs dck fler refrmer. Nu frtsätter regeringen investeringarna för en mer jämlik skla med fkus på att i större utsträckning fördela resurser utifrån elevernas scieknmiska bakgrund. Många huvudmän får därmed betydande resursförstärkningar tex att fördela lärar- ch sklledarresurser, minska klasstrlekar, öka lärartätheten eller stärka kmpetensutvecklingen. Lågstadiesatsningen blir kvar i nuvarande nivå även Den utannnserade utfasningen skjuts upp ett år ch enligt övergångsbudget finansieras det fullt ut ytterligare ett år. Lärarsatsningar beslutade på riksdagsnivå Förskllärar- ch lärarutbildningar. De utlvade extra utbildningsplatserna saknas i regeringens övergångsbudget. Föregående års beslut m natinell digitaliseringsstrategi för sklväsendet frtsätter påverka Regeringens övergripande mål för den natinella digitaliseringsstrategin för sklväsendet är att det svenska sklväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kmpetens hs barn ch elever ch för att främja kunskapsutvecklingen ch likvärdigheten. Strategin innehåller tre fkusmråden för de åtgärder sm sammantaget ska leda till att det övergripande målet för strategin uppnås: Digital kmpetens för alla i sklväsendet Likvärdig tillgång ch användning Frskning ch uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

10 Kmmunala beslut sm påverkar nämndens ansvarsmråde Beslut av kmmunfullmäktige Sklrganisatinsförändring. Förskleplatserna behöver utökas ch nya försklr byggs i kmmunen för att på sikt kunna mtsvara behven. I funktinsprgram ch planering läggs fkus på lärmiljöer. En högstadieskla ska byggas i Falköpings centralrt. Följande sklr ska erbjuda verksamhet från förskleklass till ch med årskurs 6 samt fritidshem: Brddetrp, Central, Dtrp, Gudhem, Kinnarp, Kyrkerör, Mösseberg, Odensberg, Vartfta, Vindängen ch Åsarp. Följande sklr ska erbjuda verksamhet från förskleklass till ch med årskurs 9 samt fritidshem: Flby ch Stenstrp. Grundsärskla med fritidshem ska erbjudas på Vindängen från årskurs 1 till årskurs 6 ch på högstadiesklan i Falköpings centralrt från årskurs 7 till årskurs 9. Följande sklr har avvecklats: Trbjörntrp ch Yllestad. Följande sklr ska avvecklas: Åsle ch Åttagård. De givna sklrganisatinsuppdraget till nämnd/förvaltning frtsätter under pågående mandatperid. Beslut av barn- ch utbildningsnämnden Natt- ch helgmsrg. Behvet växer ch nämnden har beslutade m utökad verksamhet frm Trts denna utökning är det frtsatt kö. Fria arbetskläder i försklan. Beslut har tagits m att tillhandahålla arbetskläder för persnal på förskla ch fritids. Fritt kaffe för all persnal Beslut har tagits m att tillhandahålla fritt kaffe för all persnal. Det kmmer få en eknmisk påverkan, men det är klart hur str.. Dagens kmplexa samhälle Möjlighet att skapa förutsättningar för utveckling är grundläggande. Barn- ch utbildningsnämndens ansvarsmråde har en tydlig natinell styrning sm i vardagen emellanåt krckar med kmmunens behv av ökad tillitsstyrning. Styrningen inm ansvarsmrådet är kmplex ch staten kräver kntinuerligt

11 implementering av nya lagar, förrdningar ch rutiner sm äter upp tidsutrymmet för planering av verksamheten. Det innebär att den kmmunala styrningens utrymme minskar, både i mfattning ch betydelse för att den natinella likvärdigheten ska kunna behållas. Vlymen är svår att beräkna eftersm både in- ch utflyttning ökar ch påverkar demgrafin. Teknik ch digitalisering effektiviserar verksamhetutvecklingen men ställer stra krav på kmpetensutveckling.. Förutsättningar Vlymförändringar Tabell: Prgns över vlymutveckling ch utfallet Antal barn/elever. Vlymutveckling per verksamhet Utfall 2016 Prgns 2017 Prgns 2018 Prgns 2019 Prgns 2020 Förskla Grundskla Fritidshem Gymnasieskla Prgns förskla bygger på att 83 % av alla barn mellan 1-5 år finns i försklans verksamhet. Prgns fritidshem bygger på att 75 % av alla barn mellan 6-9 år ch 22 % av alla barn mellan år vistas på fritidshem. Under periden ökar vlymen inm samtliga verksamhetsfrmer. Nämndens uppdrag är att erbjuda barnmsrg ch skla till kmmunens barn ch ungdmar ch det ställer stra krav på rganisatin ch resursanvändning. Försklr ch sklr är välfyllda ch den beslutade sklmrganisatinens genmförande pågår för fullt. Fram till år 2020 är trångbddheten ett frtsatt prblem ch en rimlig arbetsmiljö för barn/elever ch persnal behöver säkras. Den nya sklrganisatinen ska bidra till högre måluppfyllelse, ökad likvärdighet ch samsyn. Kmmunens val av rganisatin påverkar såväl elevers förutsättningar för lärande, sm persnalens kllegiala lärande. Dagens förskla ch skla har ett betydligt större fkus ch krav på lärmiljöer för att gynna lärandet Trångbddheten påverkar både arbetsmiljön ch även nämndens möjligheter att tillgdse kraven kring lärmiljöer. En av nämndens största utmaningar är att kunna rekrytera behörig persnal. De natinella prgnserna visar på en frtsatt str brist på behörig pedaggisk persnal ch den trenden verkar hålla i sig. Detta ställer mycket höga krav på kmmunens kmpetensförsörjningsplan ch på nämndens kmpetensutvecklingsinsatser de kmmande åren. Psitivt i sammanhanget är att uppföljningen visar att Falköping har mycket lägre persnalmsättning än närliggande kmmuner. En högre grad av samverkan, både inm kmmunen ch i vårt närmråde, kmmer krävas för att hantera ch skapa nya förutsättningar inm många lika mråden, exempelvis för att minimera effekten av en lägre behörighetsgrad. Detta kmmer även kräva förändrade arbetssätt. Flera av de utmaningar nämnden står inför är inte unika för, eller begränsade till, Falköping. Ett scialt hållbart Falköping är ett kmplext målmråde sm kräver samverkan för att nå framgång ch bidra till likvärdiga förutsättningar för medbrgare. Sklan ch försklan, liksm andra verksamheter inm sklväsendet, ska vara likvärdig. Det innebär att det kmpensatriska uppdraget är en mycket viktig del ch förutsätter att resurser fördelas scieknmiskt. Ett bra exempel på samverkan är den avsiktsförklaring kmmunledningen beslutat m för Dtrpsmrådets frtsatta utveckling. Enligt SKL:s rapprt Fkus på scieknmisk resursfördelning i skla ch förskla 2018, framkmmer att ett utvecklat kvalitetsarbete sm utgår från systematik ch undersökande arbetssätt är det sm ger bäst resultat. I samma rapprt, s.25 går att läsa Försklr ch sklr kan exempelvis ha lika förmåga att bedriva en gd verksamhet utifrån de eknmiska resurser de har berende på rganisatin, förhållningssätt ch skicklighet hs såväl ledningen sm medarbetarna. Sådana skillnader kan inte en scieknmisk viktad resursfördelning kmpensera för. Det behövs istället andra slags åtgärder för att främja likvärdighet ch verksamheter med hög kvalitet. I rapprten framkmmer att föräldrars utbildningsnivå ch utländsk bakgrund är de vanligaste faktrerna vid en scieknmisk fördelning, men ett kmpensatriskt arbete kan även ske på andra sätt. I Falköping finns inte utrymme, inm förskla ch grundskla, för någn större scieknmisk fördelning då grundtilldelningen är låg.

12 De kmpensatriska insatser sm görs idag är i hög grad finansierade av riktade statsbidrag sm ligger utanför den kmmunala ramen. För att uppnå lika förutsättningar för alla barn ch elever krävs att resurserna används klkt ch på rätt sätt. Förmågan att bedriva en gd verksamhet utifrån eknmiska resurser är starkt sammankpplad med skicklighet hs såväl ledning sm medarbetare. Detta ställer höga krav på ledning ch styrning hela vägen genm styrkedjan. Nuläge ch analys utifrån nämndens mål Mål 1-Ett scialt hållbart Falköping Nämndens delmål är avgränsande ch visar inte på utveckling inm hela målmrådet. Även m måluppfyllelsen för delmålet är gd finns stra utmaningar för att nämnden ska kunna bedöma måluppfyllelsen för hela målmrådet m ett scialt hållbart Falköping. Målet kräver samverkan inm kmmunen ch mellan nämnderna ch det är i dessa lika samverkansprjekt ch aktiviteter sm kmmunen uppmärksammats, både av kmmuninnevånare ch på natinell nivå. När kraven ökar från medbrgarna ställs verksamheten inför nya utmaningar ch situatiner. Starka relatiner krävs inm kmmunens alla led ch nivåer för att fånga in de mest kmplexa behven. Att inte rättvisa innebär lika för- eller till alla är allmänt känt, men svårt att leva upp till. Scieknmi ch fördelningsmdell måste prövas, utvecklas ch anpassas så att de på bästa sätt bidrar till ett likvärdigt bemötande, lika förutsättningar ch behvsanpassad verksamhet. Barn- ch utbildningsnämnden behöver i än högre grad, löpande, följa upp effekterna av de lika satsningar sm görs för att bidra till ett scialt hållbart Falköping. Ett exempel är sklrganisatinsbeslutet sm upplevs lika ur ett medbrgarperspektiv. Beslutet är taget utifrån elevens rätt till en likvärdig skla avsett var i Falköping hen br. Falköpings försklr ch grundsklr är segregrerade ch nämnden behöver hitta vägar för att bryta ch vända nuvarande mönster. Alla barn ch elever är trygga ch trr på sin egen förmåga Generellt visar uppföljningar att de flesta barn/elever är trygga ch trivs. Inm försklan har en föräldraenkät genmförts i slutet av Den visade på hög nöjdhetsgrad avseende trygghet, stimulans ch trivsel, men vårdnadshavarna upplevde att barngrupperna var stra ch att det behövs mer persnal. Synpunkter finns även på när kmmunen erbjuder

13 förläggning av 15 timmars förskla. I grundsklans elevenkät framkmmer att andelen elever sm känner sig trygga ch trivs i sklan är hög. Trivselprgrammet genmförs för tredje året med psitivt resultat. Sklrna är trångbdda, vilket lättare leder till knflikter ch kräver riktade insatser ch flexibilitet i sklans ch pedaggernas bemötande. Gymnasiets elevenkät för 2017 visar frtsatt höga siffr på trivsel ch trygghet. Andelen elever sm känner arbetsr under lektinstid minskar. Berörd persnal arbetar med att alla elever ska förstå ch mfatta vårt samhälles demkratiska värderingar ch för att förebygga kränkande behandling ch diskriminering men arbetet kan systematiseras ytterligare. Arbetet med att förebygga nätmbbing behöver stärkas ch vara mer förebyggande. Trts stra utmaningar sker ett gtt ch mfattande kmpensatriskt arbete i kmmunens utbildningsverksamhet. Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd samt barn- ch elevhälsans förebyggande arbete har utvecklats ch individualiserats under året. Exempel på effekter från förra årets åtgärder: Beslut m ny sklrganisatin har bidragit till ökad delaktighet i alla framtidsfrågr för alla inblandade på lika nivåer. Trivselprgrammet för grundsklan har bidragit till en psitiv utveckling av värdegrundsarbetet ch bidrar till trivsel ch trygghet för eleverna. Extra resurser har riktats till några av sklenheterna för att främja ett bättre arbetsklimat för eleverna. Att försklechef/rektr har utvecklat sin analysförmåga har höjt medvetenheten m vikten av att skapa förutsättningar för utveckling. Försklechef/Rektrs systematiska kvalitetsarbete ch feedback till verksamheten upplevs fta psitivt. Lågstadiesatsningen har bidragit till att öka vuxentätheten för de yngre eleverna ch bidrar till ökad trygghet på raster, i krridrer ch på lektiner. Samlade insatser har vänt trygghets- ch trivselmåtten uppåt. NÄMNDENS DELMÅL Uppföljning Alla barn ch elever är trygga ch trr på sin egen förmåga KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Årligen Perid Andel elever i grundsklans år 5 ch år 8 sm upplever trygghet April-juni Andel elever i grundsklans år 5 ch år 8 sm upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling ch lärande April-juni Andel elever i gymnasiesklans år 2 sm upplever trygghet April-juni Andel elever i gymnasiesklans år 2 sm upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling ch lärande April-juni

14 SAMLAD BEDÖMNING* Uppföljning av kmmunala styrdkument tagna på kmmunfullmäktigenivå. Exempel: Samverkansöverenskmmelse - plisen ch kmmunen, Arbetsmarknadsstrategi, Bstadsförsörjningsstrategi ch Plicy för medbrgardialg. Övriga underlag ch jämförelser kpplat till kmmunen Exempel: Öppna jämförelser, Klada, KKiK, natinella myndigheters krav på uppföljningar ch statistik samt kmmunens uppföljningar, utvärderingar ch effekter av insatser. Uppföljning av kmmunens förutsättningar avseende Organisatin, resurser, kmpetensutveckling, samverkan, lkaliteter, styrning ch ledning. Mål 2- Ett attraktivare Falköping Kmmunens tydliga viljeinriktning genm beslut m förändrad sklrganisatin bidrar i hög grad till ett attraktivare Falköping. Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, elever, vårdnadshavare, medarbetare ch näringsliv. Samsyn avseende lkaler, lärmiljöer ch förhållningssätt påverkar rekrytering ch attraktivitet. Genm den stra satsningen bidrar nämnden till kmmunens övergripande mål. Att jbba för en gd kvalitet i verksamheten, mål 4, gynnar medbrgarnas upplevelse av attraktivitet. Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv sm utvecklas Genm en hög måluppfyllelse i punkt 1 ch 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv sm utvecklas i Falköpings kmmun. Ett tydligt samarbete med näringslivet genm VISA-arbete, pra, prgramråd ch arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen för varandras behv ch skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genm att krta avståndet mellan sklan ch arbetslivet. Mål 4- Kvalitén inm verksamheten ska öka Samhällskntexten förändras allt snabbare ch kraven mt den ffentliga sektrn ökar ch det sker en förflyttning utifrån förändrade levnadsvillkr ch behv hs kmmuninvånarna. Behven ställs i förgrunden ch efterfrågas på ett tydligare sätt. Såväl barn/elever sm vårdnadshavare har utökade ch lika förväntningar på förskla ch skla ch dess uppdrag jämfört över tid. Under hösten 2018 har flera rande natinella rapprter visat på en växande segregatin i svensk skla, en segregatin sm startar i bstadsplitik ch där många lyfter det fria sklvalet sm en rsak. Huvudmannen ska ge försklechef ch rektr rganisatriska förutsättningar att vara pedaggisk ledare ch kravet på ledarskapet ökar i en föränderlig värld ch över tid. Detta är en utmaning. Sklfrmsindelningen har varit psitiv utifrån möjlighet till reflektin ch kllegialt lärande inm

15 tillhörighetsgrupperna men bidrar inte till helhetssyn. Framtagandet av funktinsprgramen har bidragit till ökad samsyn ch delaktighet inm de lika sklfrmerna. Förankringen i lika grupperingar ch en ökad knkurrens är mycket märkbar vilket påverkar rörligheten mellan kmmunerna men även inm kmmunen ch i sin tur måluppfyllelsen. Beprövad erfarenhet tas tillvara men idag behövs legitimerade lärares tid i hög grad sm stöd för behöriga lärare ch fkus för undervisning flyttas från eleven i högre grad än tidigare. Olika statsbidrag ch stödinsatser har resulterat i att vuxentätheten ibland blir hög i klassrummen men effekten av att vara fler blir ibland svår att läsa. Uppdragen är idag än mer kmplexa ch ledarskapet för försklan ch sklan ch i klassrummet är avgörande. Falköpings kmmun har många betygssättande sklr vilket försvårar det kllegiala lärandet ch sambedömning mellan kllegr. Här har tillsättningen av en bedömningsmentr gett möjlighet till kllegialt lärande ch individuellt stöd sm varit uppskattat. Det behövs ckså mer tid för rganisatin av samverkan när sklrna är spridda i en till ytan str kmmun. Då såväl lärare sm ledare byter arbetsplats behövs ständiga mtag i det systematiska kvalitetsarbetet ch kmpetensutvecklingssatsningar för att stärka alla elevers rätt till stöd. Strukturer ch prcesser sm gynnar samverkan mellan såväl scialförvaltning ch utbildningsförvaltning sm barn- ch elevhälsans persnal ch sklpersnal, behöver synliggöras för att bidra till likvärdighet i hela utbildningskedjan. Uppföljningsarbetet kan ytterligare förfinas ch det är viktigt att följa vilka effekter lika satsningar ger. Utifrån det utvidgade uppdraget har försklans pedagger idag ett alltför begränsat utrymme till gemensam reflektinstid ch kllegialt lärande. Förutsättningar för reflektinstid ch planering behöver stärkas genm en högre grundbemanning. Möjlighet till ökad planerings- ch uppföljningstid ch andra arbetssätt behöver ses över. Medarbetarna är kmpetenta, har handlingsutrymme ch inspirerar till utveckling ch ökad måluppfyllelse ch referensgrupper upplevs sm psitivt ch arbetet sprids på alla nivåer i styrkedjan. Det är svårt att rekrytera behöriga ch legitimerade försklärare, fritidspedagger ch lärare till kmmunen Andel årsarbetare med pedaggisk högskleutbildning sjunker inm alla sklfrmer både natinellt ch lkalt. Med 2019 års budgetprpsitin blir de utökade utbildningsplatserna skjutna på framtiden vilket påverkar situatinen ytterligare i negativ riktning. Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med pedaggisk högskleutbildning ch trenden har, liksm i övriga riket, de senaste åren varit sjunkande. Rekrytering av pedaggisk persnal till denna verksamhet är svår. Ett antal fritidspedagger har genm studier skaffat behörighet till grundsklans praktiskt estetiska ämnen ch valt att arbeta i de tidiga sklåren. Andelen persnal med pedaggisk högskleexamen i för ch grundsklan har under lång tid legat i linje med riket. De senaste åren sjunker siffran mer för Falköping ch hamnar under rikssnittet. Även siffran för gymnasiet är någt lägre i Falköping än i riket, men behörigheten är mer stabil. Alla elever når målen Det trendbrtt sm märktes redan förra läsåret håller i sig ch måluppfyllelsen för kmmunens grundskleelever visar 2018 på en psitiv frtsatt prgressin. Resultatet närmar sig både kmmungruppens ch rikets resultat. Ännu uppfyller dck inte kmmunens grundsklr målen för de kunskaper sm varje elev ska utveckla ch resultaten skiljer mellan kmmunens grundsklr, årskurser ch klassrum både avseende natinella prv ch betygsresultat. Resultatskillnaden mellan könen har minskat från föregående år men frtfarande visar flickr på högre måluppfyllelse än pjkar ch skillnaderna varierar mellan sklrna. Denna skillnad syns även natinellt. Ett särskilt fkus behöver riktas mt uppföljning av de yngsta elevernas måluppfyllelse. Flera insatser ch utvecklingsprjekt har riktats mt dem i frm av bla lågstadiesatsning, mentrskap, tvålärarsystem, ASL ch nätverksträffar. När tillgången till behöriga lärare minskar blir effekterna inte alltid de förväntade ch när flera satsningar görs är det svårt att avgöra vad sm gett bäst effekt.

16 Matematik är frtfarande det ämne där flest elever har svårast att nå kunskapskraven men matematiksatsningar ch kmpetensutveckling via matematikprjeket, utökad undervisingstid i frm av lvskla ch Ållematte samt satsningar i hela utbildningskedjan har visat ge en bra effekt på måluppfyllelse ch behörighet i de senare åren. Psitiva resultat syns inm alla stadier, även m de är svårare att urskilja, ch satsningarna behöver frtsätta. Den scieknmiska fördelningen av budget är inte mfattande men priritering av lika statsbidragsatsningar har gynnat sklr med störst behv ch mycket extra resurser har fördelats inm kmmunen tack vare statsbidragen ch ökad mdersmålsundervisning. Utvecklingsarbetet behöver i än högre grad byta fkus från resultat till undervisning ch lärares självreflektin är erhört viktig för att skapa förutsättningar för förändring ch utveckling av verksamheten. Det nya uppdraget sm bedömningsmentr är framtaget för att bidra till likvärdighet i bedömningsarbetet ch flera lika insatser mt såväl lärare, förstelärare ch rektrer har mttagits psitivt. Elevhälsans förebyggande ch främjande insatser har ökat men det kmpensatriska stödet fungerar på lika sätt ch behöver utvecklas så att alla delar i helheten känner att de bidrar till elevernas måluppfyllelse. Effekter från föregående års satsningar Medvetenheten m att kmmunens förutsättningar i hög grad påverkar elevers måluppfyllelse har ökat på alla nivåer ch påverkar nuvarande mrganisatins-översyn på ett psitivt sätt ch i hög grad. Det funktinsprgram sm tagits fram för de lika sklfrmerna har tydliggjrt krav på standard ch kvalitet vilken påverkar även redan befintliga sklrs syn på verksamhetens innehåll ch förutsättningar på ett psitivt sätt. Genm lika kmpetensutvecklingsinsatser ch referensgrupper har samsyn ch kppling mellan lärmiljöer ch lärande stärkts. Att träffas, ge ch ta samt sätta rd på en gemensam förståelse bidrar till samsyn. Förståelsen för lärmiljöns påverkan har ökat märkbart hs pedagg- ch rektrsgruppen ch försklans försprång avseende lärmiljöer har tagits tillvara i lika gruppsammanhang. Samrdning av insatser avseende mdersmålsundervisning ch studiehandledning är påbörjade men behöver frtsatt utvecklas. Handlingsplanen för mttagande ch undervisning av nyanlända har reviderats under hösten Satsningen med tillsättning av ytterligare specialpedagg för Barnhälsan upplevs mycket psitivt bland försklecheferna sm känner ett strt stöd i prfessinen. Det pedaggiska handledarskapet inm försklan har gett psitiv effekt ch minskar efterfrågan på SPC:s persnal. Försklecheferna arbetar i högre grad mer likvärdigt, utifrån vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet sm en effekt av styrning i ny sklfrmsindelning. Det systemtiska kvalitetsarbetet har stärkts ch försklechefernas uppdrag inm styrning ch ledning har tydliggjrts på ett märkbart sätt i analyserna. Riktade insatser för likvärdig läs- ch skrivundervisning har gett effekt ch bidragit till ökad måluppfyllelse men samtidigt påverkar rtatin ch nyrekrytering inm lärargruppen elevers förutsättningar i hög grad. Många grupper får göra mstart ch kllegiala ch kmpetensutvecklande insatser krävs ständigt. Uppföljningsarbetet behöver stärkas ch frtfarande skiljer resultaten mellan sklr, årskurser ch klasser. Riktade insatser i bl.a. matematik har gett gd effekt på måluppfyllelsen i senare år ch även påverkat mtivatin för frtsatt arbete. Effekten av den ökade undersvisningstiden i matematik har inte följts upp på ett tydligt sätt.

17 Uppföljning av måluppfyllelse NÄMNDENS DELMÅL Uppföljning Medarbetarna är kmpetenta, har handlingsutrymme ch inspirerar till utveckling ch ökad måluppfyllelse Årligen Alla elever når målen Årligen KOMMUNIKATIVA INDIKATORER Andel årsarbetare i försklan med pedaggisk högskleexamen Perid Okt-dec Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedaggisk högskleexamen Okt-dec Andel lärare i grundsklan med pedaggisk högskleexamen Okt-dec Andel lärare i gymnasiesklan med pedaggisk högskleexamen Okt-dec Meritvärdet i grundsklans år 9 Juli-sept Andel behöriga till natinellt prgram Juli-sept Genmsnittlig betygspäng på gymnasiets natinella prgram Juli-sept SAMLAD BEDÖMNING* Uppföljning av kmmunala styrdkument tagna på kmmunfullmäktigenivå. Exempel: Samverkansöverenskmmelse - plisen ch kmmunen, Arbetsmarknadsstrategi, Bstadsförsörjningsstrategi ch Plicy för medbrgardialg. Övriga underlag ch jämförelser kpplat till kmmunen Exempel: Öppna jämförelser, Klada, KKiK, natinella myndigheters krav på uppföljningar ch statistik samt kmmunens uppföljningar, utvärderingar ch effekter av insatser. Uppföljning av kmmunens förutsättningar avseende Organisatin, resurser, kmpetensutveckling, samverkan, lkaliteter, styrning ch ledning.

18 Planerade åtgärder ch uppdrag utifrån identifierade mål- ch utvecklingsmråden En utvecklingsplan är framtagen sm beskriver krtfattat vilka mråden sm huvudmannen måste arbeta med för att skapa förutsättningar för utveckling i rganisatinen. Åtgärderna har kategriserats utifrån: Organisatin/gd miljö för lärande Frtsatt anpassa rganisatin efter plitiska beslut för att skapa en likvärdig förskla/skla Frtsatt utveckling av funktinsprgram, visinsarbete, lärmiljöer, didaktik ch förhållningssätt Öka styrning ch ledning av fritidshemsverksamheten Skapa förutsättningar för ökat pedaggiskt ledarskap Stärka barn- ch elevhälsans förebyggande ch främjande arbete Öka samverkan ch samsyn mellan sklfrmerna Stärka elevers inflytande inför beslut sm rör deras vardag. Måluppfyllelse Huvudmannen behöver ställa krav på uppföljning av effekter när lika satsningar genmförs avsett m det handlar m eknmiska resurser eller andra åtgärder. Huvudmannen behöver utveckla strukturer ch rutiner sm stärker likvärdigheten ch stödjer rektrer ch försklechefer i myndighetsutövning, administratin ch arbetsprcesser Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala kmpetens enligt lärplanernas mål. Frtsatt utveckla ett fördjupat analysarbete av kunskapsuppföljningen Översyn av undervisning ch studiehandledning på mdersmålet Insatser för att främja likvärdighet i pjkars ch flickrs måluppfyllelse Synliggöra prgressinen för elevgruppen sm inte når gdkända betyg Rekrytering Utveckla ch fördjupa intrduktinen för nya medarbetare. Driva en sklutveckling sm ligger i framkant Kmpetensförsörjningsplan med syfte att behålla, få fler att återvända samt rekrytera persnal Kmpetensutveckling Frtsatt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Frtsatt kllegialt lärande för att främja samsyn i bedömning ch betygssättning Frtsatt utveckla ch digitalisera pedaggisk dkumentatin Förenkla ch systematisera anmälningsrutiner vid kränkande behandling Frtsatt arbeta med prjektinriktade satsningar avseende, tex: Matematikprjekt, Digitalisering, Prgrammering ch Trivselprgram Driva digitaliseringsarbete bla genm avtal med RISE. Delta fullt ut i sklverkets samverkan för bästa skla. Frtsatt kmpetensutveckling för ökad flerspråkighet i försklan. Frtsatt kmpetensutveckling av det pedaggiska ledarskapet för sklledare. Budget Revidera budgetfördelningsmdellerna med större hänsyn tagen till gruppernas

19 sammansättning ch scieknmiska bakgrund, persnalens kmpentens samt lkalernas beskaffenhet. Analysera hur lika satsningar ch statsbidrag gynnar scieknmiska skillnader för barn/elevers lärande. Handlingsplanen i sin helhet finns att läsa på falkping.se/verksamhetsredvisning2018. Planeringsförutsättningar Verksamhetsförändringar Nämnden ser en frtsatt vlymökning i samtliga verksamhetsmråden samtidigt sm även utflyttningen ökar. Sammantaget innebär det en ökning, men då det handlar m förrändringar på flera håll med krt varsel ställer det stra krav på flexibilitet i alla versamheter. Den ökade rörligheten påverkar även den sciala kntexten i grupperna. Vlymförändringar får en direkt effekt på tex fördelning av mdersmålundervisning ch studiehandledning. Risker ch säkerheter i budgeten En ansenlig del av nämndens msättningen består av externa intäkter i frm av riktade statsbidrag. De varierar i strlek ch grad av styrning. Det de har gemensamt är att de påverkar nämndens rganisatin ch planeringsförutsättingar, men stämmer inte alltid överens med nämndens lkalt identifierade behv. Persnalplanering Persnalplanering Den största utmaningen för barn- ch utbildningsnämnden handlar m att rekrytera ch behålla behörig ch kmpetent persnal. Ett större fkus behöver läggas på att frtbilda befintlig persnal då det inte är rimligt att anta att nämndens persnalbehv kmmer täckas genm nyrekrytering. Detta kräver både eknmiska ch rganisatriska förutsättningar. Behvet av samverkan inm kmmunen ökar även inm persnalplaneringsmrådet. Både eknmiska ch effektivitetsvinster finns att göra vid ökad samrdning av exempelvis vikarieanskaffning, rekrytering ch kmpetensutvecklingsinsatser. Kmpetensförsörjning Det mer ch mer nätverksbaserade samhället påverkar hur vi tillför kmpetenser till lika grupper. Frskningen visar att det kllegiala lärandet är det sm ger bäst effekt. Inm barn- ch utbildningsnämnden pågår ett mfattande nätverksarbete på alla nivåer inm styrkedjan. Den ökade digitaliseringen påskyndar denna utveckling ytterligare ch vi rör ss från traditinella kursbaserade utbildningar eller föreläsningar mt nätverkande ch kllegialt lärande.

20 Verksamhetsbudget Nämndens övergripande budgetram Nämndens grund- ch försklebudget fördelas utifrån en fördelningsmdell sm tar hänsyn till verksamhetens antal barn ch elever. Nämnden har tagit ett beslut att mdellen ska ses över för att säkerställa att den tar tillräcklig hänsyn till scieknmiska förutsättningar. Nämndens vilja är att fördelningsmdellen ska synliggöra ambitinen. Gymnasiesklans budget är baserad på föregående års budget samt eventuella vlymökningar. Detta innebär att gymnasiet, till skillnad från övriga sklfrmer, får kmpensatin för ökat elevantal men behöver aldrig dra ner vid svikande elevantal. Fördelningsmdellerna inm nämnden behöver jämställas för att uppnå en större likvärdighet mellan nämndens samtliga verksamheter. Nämndens tydliga ambitin är att stärka resurserna i de tidiga åren för att tidigt fånga upp svårigheter ch kunna garantera stödinsatser. I linje med detta har man beslutat att succesivt mfördela tilldelningen inm nämndens ram för att möjliggöra ökade resurser i försklan. Den första effekten av detta kan man se i tabellen nedan. (mnkr) Bkslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetsmråde Förskla 129,9 143,2 159,7 164,2 168,8 Grundskla inkl fritidshem 264,1 252,2 267,4 274,9 282,6 Gymnasieskla 108,4 119,4 109,2 109,3 112,4 Övrigt 65,7 82,1 66,9 48,9 27,6 Nämndens budgetram 568,1 596,9 603,2 597,3 591,4

21 Detaljbudget Förskla Försklan har i budget 2019 fått en ökad relativ tilldelning. Man har fått full kmpensatin för vlymökningen mellan 2018 ch 2019, men utöver detta har ytterligare 3000tkr skjutits till sm ett steg i nämndens ambitin att fördela mer medel till de lägre åldrarna. SPC inkl särskla SPC ch särsklan ligger ungefär i nivå med föregående år, en viss vlymökning inm särsklan har skett ch det har kmpenserats fullt. Omrganisatinen av sklsköterskrna syns här sm en utökad tilldelning. Grundskla inkl fritidshem Grundsklan har fått full kmpensatin för vlymökningen mellan 2018 ch Utöver detta man utökat antalet kuratrer vilket syns sm en utökning i grundsklans tilldelning. Organisatinen kring sklsköterskrna har gjrts m under 2018 så nu ligger de både rganisatriskt ch budgetmässigt under SPC, detta syns sm en minskning i tilldelning till grundsklan. CFF inkl SVA CFF har fått utöka med ett par tjänster pga vlymökningen, inm framförallt grundsklan. Det har ckså tillkmmit fjärrundervisning i både mdersmål ch studiehandledning. En viss ökning i tilldelning utifrån ökad vlym. Gymnasieskla Gymnasiesklan har 2019 fått ett effektiviseringkrav på 3000tkr, detta är på halvårseffekt vilket betyder att 2020 blir den summan 6000tkr. Utöver detta har nämnden beslutat att gymnasiet ska lägga sina elevdatrer på samma kstnadsnivå sm grundsklan. Detta kmmer innebära en besparing för nämnden med ca 2000tkr. Inför 2019 tg man tillbaka den utökning av ram sm nämnden fick i utbyte mt att nämnden fick behålla intäkterna för asyl- ch etableringsersättning. Detta syns sm en minskning på gymnasiet med 7000tkr, men det kmpenseras alltså med en intäkt. Även här syns mrganisatinen kring sklsköterskrna sm en minskning i tilldelning. Musiksklan Musiksklan ligger i nivå med föregående år. övrigt Övriga pster ligger i nivå med Det ser ut sm en kraftig minskning av övriga pster jämfört med föregående år, men detta berr på den ramförändring sm gjrdes inför Då minskningen av ram ersätts med en intäkt innebär det ingen skillnad för verksamheten.

22 Investeringsplan Då nämndens investeringsplan i hög grad är berende av den nya sklrganisatinen ch i vilken takt ch rdning prjekt aktiveras är en prgns för aldeles för säker att göra. Under 2019 är pririteringarna bla Vindängens skla ch särskla, Åsarps skla ch förskla, Försklan Urd samt den ökande digitaliseringen. (mnkr) Bkslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Investeringar BUN 6,6 6,0 12,4 9,0 4,0 Nämndens ttala investering 6,6 6,0 12,4 9,0 4,0

23 Prjekt/uppdrag Prjekt 1 Efter sklinspektinens tillsyn 2017 framkm kritik mt, framförallt, Ållebergsgymnasiets enhet C. Sm stöd i utvecklingsarbetet ch för att långsiktigt kunna åtgärda bristerna erbjöds kmmunen deltagande i Sklverkets prjekt Samverkan för bästa skla. Under hösten 2018 har mfattande nulägesanalyser tagits fram för att kmmande åtgärder ska riktas rätt. Kmmunen får eknmiskt stöd ch hjälp med upphandling av kmpetensutvecklingsinsatser från högskla ch universitet. Under 2019 påbörjas insatserna mt Ållebergsgymnasiet, Kyrkerörsklan samt Gudhemssklan sm kmmer att pågå under en Stödteam treårsperid, fram till Det eknmiska tillskttet hamnar sammantaget på ca 6 miljner. Prjekt 2 Kmmunen har under 2018 tecknat avtal med utskrivet (RISE). Detta för att stärka effekterna av det pågående digitaliseringsarbetet. Samarbetet med Rise syftar till att öka barn/elevers möjlighet att utveckla sin digitala kmpetens enligt lärplanernas mål. Inm avtalet ges möjlighet att utveckla: -Omvärldsbevakning kring digitalisering ch -Testning ch implementatin av nya digitaliseringsprdukter ch system. (mnkr) Bkslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Prjekt 1 Riktade kmpetensutvecklingsinsatser 2,0 3,0 1,0 Summa prjekt 0,0 0,0 2,0 3,0 1,0 Prjekt 2 Summa prjekt 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppdrag Summa uppdrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämndens prjekt/uppdrag 0,0 0,0 2,0 3,0 1,0

24 Nämndens verksamhetsuppföljning Rapprtering av måluppfyllelse till nämnd Enligt Sklverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska huvudmannen skapa rutiner för att underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de natinella målen, att skapa förutsättningar för ett sådant arbete samt att utveckla utbildningen i enlighet med målen. Barn- ch utbildningsnämnden fattade beslut m riktlinjer i maj Dessa revideras årligen ch bidrar till att samrdna natinella ch kmmunal mål ch krav samt synliggöra det sytematiska uppföljningsarbetet. I samband med beslutet tgs ett årshjul fram sm tydliggör ch skapar framförhållning i rapprteringen av måluppfyllelse för pririterade mål kvartalsvis till nämnden. Även årshjulet har reviderats ch utvecklats ch frm 2018 finns en gemensam uppföljningsstruktur framtagen för Falköpings kmmun. Denna har fått företräde i nämndens uppföljningsarbete ch de gemensamma kugghjulen ch uppföljningstermerna följs. Budgetuppföljning till nämnd Budgetuppföljning till nämnd sker månadsvis för att bidra till tillit i styrkedjan ch ge nämnden en löpande insyn i eknmin. Rapprterna i maj ch september är tertialrapprter ch septemberrapprten är ett delårsbkslut. Tertialrapprteringen sker kmmunövergripande ch barn- ch utbildningsnämndens rapprt går upp i kmmunens övergripande tertialrapprt ch bidrar till helheten. Styrkedjan För att det systematiska utvecklingsarbetet ska få effekt i rganisatinen krävs att varje led känner sig delaktig i prcessen ch att arbetet utgår från verksamhetens behv. Resultaten analyseras ch rapprteras från varje nivå upp till huvudman. Det är av största vikt att skapa förtrende ch tillit i styrkedjan ch att återkppling sker från nämnd via ledare tillbaka till verksamheterna, persnal ch elever/vårdnadshavare.

25