Likabehandlingsplan. Sundsvalls Montessoriskola, förskoleklass och fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan Sammanställning av arbetet med likabehandling och hur vi arbetar mot kränkande behandling och diskriminering Sundsvalls Montessoriskola, förskoleklass och fritidshem Ansvarig: Christel Mjörnheim 2018/2019 1

2 Innehåll 1. Sundsvalls Montessoriskolas värdegrund och policy Sundsvalls Montessoriskolas värdegrund Sundsvalls Montessoriskolas policy Kartläggning och nulägesanalys Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Förbud mot repressalier Organisation Nulägesanalys Utvärdering Det främjande arbetet Pedagogisk grundsyn för likabehandling Pedagogisk strategi som gagnar likabehandling Det förebyggande arbetet Arbete med likabehandling på fritidshemmet Arbete med likabehandling i klasserna Arbete med likabehandlingsplanen i verksamheten Rutiner vid kränkningar Vad ska du göra om du själv blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier Vad ska du göra om en kamrat blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier? Detta händer om du eller någon på skolan blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier Skolans handlingsplan vid kränkande behandling, diskriminering samt trakasserier Rektors handlingsplan vid kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier vuxen mot elev Rektors handlingsplan vid kränkningar, diskriminering eller trakasserier av elev till vuxen Kränkningar mellan vuxna Likabehandlingsteamet... 9 Bilaga 1-Vad säger lagen? Bilaga 2-Vad säger läroplanen?

3 1. Sundsvalls Montessoriskolas värdegrund och policy 1.1 Sundsvalls Montessoriskolas värdegrund Our role is to help children develop a love of learning resulting in academic achievement, selfdiscipline, self-motivation and respect for themselves, others, and their environment (ur School values, Hill country Montessori school, Boerne, Texas) (Vår roll är att hjälpa barnen att utveckla en kärlek till lärande som resulterar i akademisk prestation, självdisciplin, egen motivation och respekt för sig själva, andra och sin omgivning) 1.2 Sundsvalls Montessoriskolas policy På Sundsvalls Montessoriskola råder det nolltolerans mot alla slag av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. På Sundsvalls Montessoriskola arbetar vi aktivt för att förebygga och stoppa alla former av kränkande behandling. Vår utgångspunkt är att det är varje individs absoluta rättighet att vistas i skolan utan rädsla för att bli utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Detta kan drabba såväl barn och elever som vuxna. Den som uppger att den blivit utsatt måste alltid tas på allvar. 2. Kartläggning och nulägesanalys 2.1. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Lagen innehåller förbud mot diskriminering enligt de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier kan vara: Könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionshinder Ålder Fysiska Verbala Psykosociala Text- och bild Slag Hot Utfrysning Klotter Knuffar Ord Tystnad Brev Sparkar Suckar Blickar E-post, SMS, MMS, chat mm Stölder Skvaller Viskningar Förtal 3

4 2.2. Förbud mot repressalier Barn/elev som anmält någon eller själv varit föremål för utredning om brott mot lagen får inte bestraffas. Om en elev anmäler att han/hon blivit utsatt för trakasserier eller någon form av kränkande behandling är man enligt lagen skyldig att utreda detta och förhindra att det fortsätter. Det gäller kränkningar från såväl personal som mellan barn/elever. Som elev eller personal kan man bli polisanmäld, åtalad och dömd om man utsätter andra för trakasserier eller annan kränkande behandling. 2.3 Organisation Sundsvalls Montessoriskola har idag 234 elever i tre arbetslag F-3, 4-6 och 7-9. Fritidshemmet har ca 100 barn i åldrarna 6-12år Nulägesanalys 2.5. Utvärdering Läsåret 16/17 startades upp med likabehandlingsarbete i alla klasser. Den 18 januari 2017 genomfördes en likabehandlingsdag på hela skolan med olika gruppövningar, filmer och föreläsningar. Martina och Marianne har under året haft regelbundna träffar där vi gått igenom behov som funnits samt bestämt åtgärder. Likabehandlingsteamet har haft få ärenden vilket beror på att de problem som har uppstått har lösts i arbetslagen av respektive personal. Under året har vi följt upp tidigare ärenden samt vissa elever för vidare omsorg. Inför året 17/18 behövs ny personal i likabehandlingsteamet. 3. Det främjande arbetet 3.1. Pedagogisk grundsyn för likabehandling 1. Alla barn och vuxna samverkar för att göra skolan till en trygg och trevlig arbetsplats. 2. De vuxna ska vara goda förebilder. 3. Alla vuxna inom skolan är skyldiga att agera om man upptäcker någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 4. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 5. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. 4

5 3.2.Pedagogisk strategi som gagnar likabehandling Det främjande arbetet ska gå ut på att identifiera och stärka de positiva sidor av verksamheten som ger goda förutsättningar för likabehandling. För att skapa en helhetssyn över elevens hela dag arbetar vi med att skapa tydliga rutiner som alla elever och vuxna känner till. 4. Det förebyggande arbetet 4.2.Arbete med likabehandling på fritidshemmet Föräldrar och elever får information om likabehandlingsplanen via klassernas föräldramöten, skolråd och skola på webben. Trivselreglerna bygger gruppen upp tillsammans, vi har kontinuerliga möten under året där vi går igenom dessa. Tydliga regler och organiserade aktiviteter Åldersblandade grupper i verksamheten. Åldershomogena samlingar och storsamlingar vid behov. Fritidsråd med elever samt fritidskonferens med personal där en av punkterna är barnobservationer som gjorts under veckan. Informationsflöde mellan lärare/fsk och fritidspersonal angående eleverna. Fritidspersonal är med på EHT. Vuxna med i omklädningsrum vid idrott och bad, ute på skolgården, samt vid frukost och mellanmål. Solen på skolgården där man kan ställa sig om man är utan kompis Lära eleverna att ta ansvar för sina handlingar och att ta konsekvenser för det de gjort. Vuxna hjälper till att lösa konflikter Arbete med likabehandling i klasserna I förskoleklass görs en genomgång av dokumenten; ordningsregler, trivselregler samt förväntansdokument under arbetslagmöte under uppstarten av skolåret. Därefter informeras föräldrar på höstens föräldramöte och föräldrarna uppmanas att läsa igenom det på webben. Lära känna samtal i början av terminen. Elevråd en gång i månaden. Kompissamtal varje fredag. Strävar efter att utforma en god och trygg miljö för alla elever. Samarbetslekar. Läser sagor med aktuella teman kring vänskap. Vi strävar efter att alla elever känner sig värdefulla genom att ha klassregler som eleverna tillsammans har bestämt. Vi jobbar aktivt med barnkonventionen. Vi jobbar medvetet med värdegrundsarbetet. Dagligen samtalar vi med eleverna om vad som händer under dagen och hjälper till att reda ut konflikter. Vi har en daglig kommunikation med föräldrarna. 5

6 Vi strävar efter att ge eleverna en positiv självbild och vi tar alla elever på allvar. Vi arbetar för ett positivt klimat genom att uppmuntra positiva beteenden. Vi vuxna är goda förebilder mot barnen, föräldrarna och varandra. Det är den vuxnes ansvar att uppmärksamma och agera i en situation där ett barn kan känna sig utsatt eller kränkt. Vi meddelar övrig berörd personal på skolan. Vi arbetar för att alla ska få ett bra bemötande när de kommer till förskoleklassen, genom att varje dag hälsa på alla och se varje elev genom att säga deras namn. Vi uppmuntrar barnen att våga säga ifrån NEJ! Introducerat kompissolen på skolgården. I görs en genomgång av dokumenten; ordningsregler, trivselregler samt förväntansdokument under arbetslagmöte under uppstarten av skolåret. Därefter informeras föräldrar på höstens föräldramöte och föräldrarna uppmanas att läsa igenom det på webben. Vi börjar terminen med temat värdegrund. Där tittar vi på filmer, läser sagor, diskuterar olika fallbeskrivningar. Under FN-veckan arbetar vi aktivt med barnkonventionen. Vi öppnar 8.00 på morgonen så att de elever som vill starta dagen i lugn och ro får komma in och starta dagen med att sitta och läsa tyst. Morgonsamling på mattan där vi hälsar godmorgon på många olika språk och presenterar vad som kommer att hända under dagen. Bestämda platser i samlingar, klassen, matsalen, kapprummet, bussen. Trivselregler i klassen utformas tillsammans med eleverna. Kompissamtal varje fredag. Har något hänt reder vi vuxna ut konflikten med alla berörda. Ofta med hjälp av sociala berättelser. Kontaktar föräldrar när vi pratat med deras barn. Elevråd en gång i månaden. Alla vuxna lyssnar in och tar alla barn och föräldrar på fullaste allvar. Alla elever ska få ett bra och ett positivt bemötande i klassen. Alla informeras i arbetslaget om det är något som hänt samt om vi misstänker att någon mår dåligt. Montessoripedagogiken genomsyrar undervisningen med de olika principerna i fokus såsom-frihet och ansvar, ordning och struktur, skönhet och atmosfär, verklighet och natur, social träning och att arbeta med Montessorimaterialet. Eleverna använder sig av kompissolen på skolgården. I repeterar man ordningsregler och förväntansdokumentet som finns i välkomstbroschyren samt Likabehandlingsplanen under början av höstterminen och dokumenten skickas hem. Tillsammans med eleverna tar vi fram vilka förhållningssätt vi ska ha hos oss. Detta sker klassvis sedan gemensamt med Arbetet med likabehandling genomsyrar hela vår vardagliga verksamhet på mellanstadiet. Varje morgon förbereder vi lärmiljön med dämpad belysning, tända ljus och klassisk musik eller avslappningsmusik. Detta bidrar till ett lugn och eleverna känner sig 6

7 välkomnade när de kommer på morgonen. Där får de välja mellan att läsa tyst eller att självständigt arbeta med sin planering. Varje morgon har vi samling och hälsar på varandra på olika språk, tar närvaro och går gemensamt igenom dagens schema (som även står skrivet på tavlan), allt för att eleverna ska vara trygga i vad dagen innehåller samt vilka pedagoger de kommer att möta under dagen. Hemlig kompis: varje vecka får barnen dra en lapp med ett namn på den kompis de ska vara extra snäll mot, t ex säga en snäll kommentar eller göra något snällt. Samtal om varandras olikheter sker med jämna mellanrum. Varje vecka har vi högläsning och då har barnen möjlighet att ge och ta emot kompismassage. Detta påverkar barnen på ett positivt sätt, de är bekväma med varandra och kan ta på varandra utan att det känns konstigt. Bestämda platser både på samlingsmattan och vid borden, detta skapar en trygghet för barnen. Vi avslutar dagen med en samling på mattan där vi tänder ljus och pratar om hur dagen har varit. Barnen har möjligheter att ställa frågor om de funderar eller känner sig oroliga över något. För repeterar man dokumenten; ordningsregler, likabehandlingsplan och förväntansdokument i början av höstterminen. Ett häfte görs samt delas ut vid terminstart och tas hem. Arbetet med likabehandling genomsyrar hela vår vardagliga verksamhet på högstadiet Vi arbetar för ett positivt klimat genom att uppmuntra positiva beteenden. Det finns gemensamma trivselregler som eleverna har varit delaktiga i att bestämma. Montessoripedagogiken genomsyrar undervisningen med de olika principerna i fokus såsom-frihet och ansvar, ordning och struktur, skönhet och atmosfär, verklighet och natur och social träning Varje vecka behandlas likabehandlingsfrågor vid mentorstiden. Demokratiska värderingar främjas i klassråd. Samt att eleverna har möjlighet att på eget initiativ ha caféverksamhet på högstadiet för allas trivsel. Alla elever har städansvar över gemensamma ytor på högstadiet såväl som i matsalen. Eleverna arbetar tematiskt med så många ämnen som möjligt integrerade. Temat bearbetas i ålderblandade grupper i de olika klassrummen med möjlighet till sammarbete Arbete med likabehandlingsplanen i verksamheten 1. Likabehandlingsplanen ska varje år uppdateras på skolans hemsida. 2. Ett exemplar ska finnas på V klass och i varje arbetslag. 7

8 3. Det finns en brevlåda där eleverna kan lämna meddelanden om man blivit eller känner någon som blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Brevlådan kollas av likabehandlingsteamet. 4. Likabehandlingsplanen, samt ärendefrågor, tas kontinuerligt upp av Likabehandlings teamet, regelbundet och förebyggande. 5. Rutiner vid kränkningar Den klassansvarige pratar med berörd elev eller elever och definierar problemet för att se om det är mobbning. Konflikter löses i klassen eller i arbetslaget. Vid misstänkt systematisk kränkning lämnas frågan över till Likabehandlingsteamet och rektor Vad ska du göra om du själv blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier 1. Du måste berätta för någon. Det är svårt att få hjälp om ingen vet. 2. Du ska aldrig ge upp, om du märker att du inte blir trodd eller förstådd ska du försöka berätta för någon annan. Det känns tydligt när du blir förstådd och tagen på allvar. Alla vuxna på skolan har till uppgift att hjälpa dig om du har det besvärligt. 3. Lägg en lapp i Likabehandlingsteamets brevlåda Vad ska du göra om en kamrat blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier? 1. Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma. 2. Följa med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är. 3. Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för. 4. Lägga en lapp i Likabehandlingsteamets brevlåda. 5. Själv vara en bra kamrat. 6. Detta händer om du eller någon på skolan blir utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier 6.1. Skolans handlingsplan vid kränkande behandling, diskriminering samt trakasserier. När det kommer till känna att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier förekommer arbetar vi utefter följande modell. 1. Enskilda allvarssamtal med berörda. 8

9 2. Information inom ett dygn till vårdnadshavare. 3. Uppföljningssamtal efter en vecka. 4. Information till vårdnadshavare. 5. Uppföljningssamtal enligt överenskommelse, eller senast fyra veckor. 6. Information till vårdnadshavare. 7. Vid behov går ärendet vidare till Likabehandlingsteamet, som ansvarar för att starta en djupare utredning Rektors handlingsplan vid kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier vuxen mot elev. 1. Rektorn samlar information om händelsen 2. Rektorn och någon av rektorn utsedd person, genomför enskilda samtal med de inblandade 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Uppföljning inom en vecka. Rektorn har ansvaret för att dokumentera steg Rektors handlingsplan vid kränkningar, diskriminering eller trakasserier av elev till vuxen. 1. Rektor kontaktas. 2. Rektor och någon av rektor utsedd person genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Uppföljning efter en vecka. 5. Om bedömning görs att inblandad personal behöver stöd kontaktas företagshälsovården. 6. Skyddsombud och fackliga ombud informeras. 7. Rektor ansvarar för uppföljning Kränkningar mellan vuxna Rektorn är ansvarig att agera utifrån arbetsmiljölagen Likabehandlingsteamet Vi har ett LBT-team som träffas regelbundet. Teamet får in ärenden dels från postlådan, dels från klasslärare/mentorer/eht. Det förs protokoll från mötena, elevsamtal dokumenteras och föräldrar kontaktas. Elevsamtalen uppföljs och samlas/arkiveras i skolans Likabehandlingspärm (som står inne hos rektor Malin Barkemo). Likabehandlingsteamet består läsår 2018/2019 av följande personer: 9

10 1. Christel Martina Westerlund, Malin Barkemo, Anna Mischa, Om du känner att du behöver prata med en utomstående vuxen kan du ringa BRIS (Barnens rätt i samhället) på telefon nr

11 Bilaga 1-Vad säger lagen? Definition av kränkande behandling och trakasserier Systematisk kränkning är när ett eller flera barn upprepande gånger och under längre tid är elaka mot samma barn. Kränkande behandling är en enstaka handling som inte upprepas. Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (prop.2005/06:38,faktablad från regeringskansliet U05.046) Från 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande i kraft i Sveriges alla skolformer. (SFS 2006:67) Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Lagen ska också motverka annan kränkande behandling såsom systematiska kränkningar. Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheten ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Direkt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon form av de fem diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Instruktioner att diskriminera Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. Trakasserier 11

12 Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot barn eller en elev. Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna, se ovan. Förbud mot repressalier Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet eller eleven bestraffas som en följd av detta. Skadestånd Genom lagen får barn och elever möjlighet att kräva skadestånd. Inom skolverket finns nu ett särskilt ombud som kallas barn- och elevombudet för likabehandling (BEO) som bland annat ska kunna föra talan om skadestånd. Om ett barn blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling kan man därför kontakta BEO för hjälp och stöd, eller om man har några frågor om lagen. Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor råd, föra barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman. Delad bevisbörda Om den som företräder barnet eller eleven visar faktiska omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det huvudmannen (förskola/skola) som ska motbevisa att något sådant inte förekommit. Huvudman ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att förebygga eller förhindra behandlingen. Vilka ser till att lagen följs? Jämställdhetsombudsmannen (JämO) Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning (HomO) Skolverket och ombudsmännen. 12

13 Bilaga 2-Vad säger läroplanen? Skolans läroplan Lgr 11. Normer och värden Skolans mål är att varje elev: 1. kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, 2. respekterar andra människors egenvärde, 3. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, 4. kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och 5. visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 13