Projekt vinterekologi

Transkript

1 Projekt vinterekologi Bakgrund Rubricerade projekt är ett exempel på de möjligheter som uppstår när två verksamheter hamnar under samma verksamhetsparaply. I vårt fall handlar det om Luleå Miljöskola och Luleå Kulturskola där undertecknade två miljöpedagoger och två estetpedagoger blev nyfikna på varandras verksamheter under vt-15. Vi inledde med att besöka varandra i våra olika undervisningssituationer för att kunna samverka/samarbeta optimalt. Därefter bestämde vi tillsammans vilken målgrupp vi ville vända oss till. Valet föll på en större förskoleklass (38 barn) med sina två pedagoger från Ängskolan på Hertsön, som också är ett av kommunens utsedda s k kompensatoriska områden, d v s områden som ska resursprioriteras. Själva projektet planerade vi att starta i januari -16 men vi iscensatte en förövning redan i september -15 med ett miljöpedagogiskt pass och ett estetiskt d:o på ett tema (några djur i våra skogar). Så var vi igång och började fila på vår planering med mål, syften och innehåll. I skrivande stund är vi redan inne på att utveckla vårt koncept nästa läsår, men så här vill vi formulera oss för tillfället: Vad säger läroplanen? Kunskap är inget entydigt begrepp (..) skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet (.) i skolarbetet ska de intellektuella såväl

2 som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. (Lgr-11, sid. 10) I samma kapitel nämns fyra angelägna övergripande perspektiv: historiskt, miljö-, internationellt samt etiskt. När det gäller miljöperspektivet kan man läsa: Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna, vår anm.) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Lgr-11, sid. 12) Syften Som en del av ett större syfte att initiera ett förhållningssätt i undervisningen ägnat att skapa individer som förstår och vill verka för en hållbar samhällsutveckling. Att initiera ett förhållningssätt i undervisningen där det ses som viktigt att gestalta kunskaper och erfarenheter i de estetiska uttrycken. Här kan fakta och fantasi samverka i en helhet. Att initiera ett reflektivt förhållningssätt till all undervisning (genom reflektionsmodeller). Mål för projektet Att presentera, belysa och processa ett antal begrepp inom kunskapsområdet miljö/ekologi. När projektet avslutas ska alla barn fått lära sig dessa begrepp ur flera synvinklar, med flera uttryck och med alla sinnen.

3 Genomförande I korthet har vårt upplägg sett ut som följer: Vi har haft 8 träffar med barnen och deras pedagoger där vi delat in hela gruppen i två delar vilket inneburit att alla barn deltagit i 4 träffar vardera. Den halva gruppen har vi sedan vid träffarna delat in i två mindre för miljöpass i uterummet och estetpass i innerummet. Efter en lunch har grupperna fått byta aktivitet i växelverkan mellan de olika läranderummen Vi har haft 4 träffar i jan-feb och 4 träffar i april. Barnen och deras ped. har hämtats av och körts hem med miljöbussen, varvid de också fått uppleva en del på vägen, t ex trandans. Vi har haft inledande samlingar för introduktion (även viss introduktion i bussen) samt avslutande sammanfattning för både ute- och innerummen, där vi t ex sjungit dagens sånger samt tittat på en bildskärm kopplat till ett mikroskop som förstorat något från dagens tema. Dessutom slumpade det sig så att vi, egentligen önskat men inte inplanerat av oss, kunde göra ett improviserat besök i deras skolmiljö i början av juni, då vi sjöng projektets sånger och pratade med barnen om våra upplevelser i en gemensam samling för alla, barn och vuxna. Teman med faktainnehåll för de fyra olika träffarna: Subnivala rummet: kyla, isolering, temperatur, fryspunkt. Vintergröna växter och vinterståndare: kutikula (växternas vaxskydd)

4 Spår samt vinteraktiva spindlar och insekter: spillning, gnag, klöv- och tasspår. Spår av människa, lo, varg och björn. Knoppar och fåglar: några fågelläten, knoppar av björk, rönn och asp. Medel för att nå projektets mål: Kombination av fakta och fantasi i ett flöde barn i den här åldern har nära till leken och fantasin. Växelverkan mellan de två läranderummen ute och inne, som redan antytts ex. det jag fått se och uppleva ute får jag gestalta i det estetiska innerummet. Få uppleva dagens tema interaktivt i uttrycken drama, dans, sång och spel Ytterligare bearbetning/processande hemma i skolan, t ex genom att skriva/rita/måla. Återkoppling varje ny träff till gången före. Reflektioner och diskussion För att få ut så mycket som möjligt av våra egna reflektioner mellan träffarna så har vi (undertecknade 4 pedagoger) använt oss av en reflektionsmodell där vi först tänker var och en för sig, noterar detta (både på individ- och gruppnivå) samt delger varandra i tur och ordning. Först därefter har vi diskuterat, dragit slutsatser och planerat vidare utifrån detta. Vi har sedan också sammanfattat våra fyra reflektioner i ett dokument för att spara och minnas och för att få syn på vad som händer över tid. Här kommer ett urval av dessa reflektioner med några kommentarer:

5 Jag upplevde att barnen i direkt anknytning fick och kunde använda sina erfarenheter av och reflektioner över det de nyss varit med om. Jag såg spontana initiativ och återkopplingar från barnen. Det är härligt att se hur barnen faktiskt översätter sitt lärande i ett sammanhang. Vi tycker att vi har närmat oss en högre kvalitet i spelet och dansen. Kommentar: Här tolkade vi det som om vi hade givit barnen tydliga och fantasifulla bilder i sammanhanget, t ex de spelade xylofon för de sovande fröna. Sista stunden ute stort behov av fri lek i det inspirerande och spännande uterummet. Låt musikens språk styra mer, så att orden blir överflödiga (de skapar onödig övertydlighet) mer plats för känsla och egen upplevelse. Det är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg att vara i roll Kommentar: När barnen ifrågasatte vårt rollspel så kunde vi säga att nu är vi i fantasin vilket de lugnt accepterade. Knopptittning i mikroskop = mycket spännande och som ett av barnen yttrade: Det är ju vackert!

6 Vi har också bett förskolepedagogerna om deras reflektioner här kommer ett axplock: Fantastiskt jobb att knyta an lärandet i naturen med kroppen, instrument, drama, dans och sång - och vice versa! Att vara ute på Miljöskolan i naturen - man kommer nära allt lärande. Vi har fortsatt att sjunga och reflektera hemma men det har inte varit möjligt att upprepa lekarna, miljön i Vallen spelar viktig roll, barnen är här och nu, på skolan blir det något annat. Men vad tycker då barnen? Ja, vi har ju inte intervjuat barnen utan det vi tycker oss veta bygger just på våra iakttagelser och reflektioner. Vi har t ex tydligt sett (föga förvånande) att barnen gärna, om än i olika grad av fokusering, är i fantasin och därvid fritt blandar fakta med fantasi. Om dessutom flödet och känslan av helhet och sammanhang finns där så blir uthålligheten mycket större. Vi har också tyckt oss se att en del barn fort kan tappa intresset för något men att de upptäcker saker på egen hand i stället. Förskolepedagogerna hade noterat att det ur lärandesynvinkel var bra att få återkomma och göra fler saker flera gånger. Dock kunde vid ovan nämnda improviserade återkopplingsträff på deras skola konstatera att barnen sammantaget minns mer än vi hade förväntat oss, vilket vi tolkar som att den återkommande upplevelsen varit stark för dem. På frågan vad de berättat om hemma blev reaktionen: Ja men allt! Vi ser att det fria flödet mellan fakta och fantasi innebär sinnligt och därmed fokuserat och effektivt lärande. Här vill vi avsluta med två citat, ett uttalat av ett barn i förskoleklass i Måttsunds skola under en intervju efter ett projekt, det andra av Albert Einstein, båda på temat fantasi och kunskap:

7 Om man inte får använda sin fantasi skulle man inte lära sig något. Jag är nog av en konstnär för att rita fritt från min fantasi. Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskap är begränsad. Fantasi omsluter världen. Anders Abrahamsson, miljöpedagog Ingrid Kicki Stridfelt, miljöpedagog Helén Nilsson, estetpedagog Anders Bergsjö, estetpedagog

8 Bilaga 1. Kropp och knopp Jag har en kropp På den en knopp Som tittar opp Och gör ett hopp Jag säger hej på dej Och gör en grej Med min kropp Hej hopp I full galopp Humöret på topp Tills det blir stopp! Titta ut Titta ut, titta ut en minut Titta ut, titta ut en minut Vilka knoppar ser du nu? Kan vi svara, jag och du Jo, det är 1. Aspens så vass En så n knopp utav klass Spetsig och stilig och rak 2. Rönnens som står Med en hätta av hår Bullig och ullig och rund 3. Björkens, så blyg Tittar fram där i smyg Liten och pyrig och nätt

9 Bilaga 2. Kutikulasången Se det gröna, ej det gula Detta kallas kutikula A B C D E F G Tänk så bra att jag kan se, OLÈ! Vinterväxter, inte fula Lyser grönt av kutikula H I J K L M N Tänk så bra det gick igen, OLÈ! Om man känner där en smula Känns det fett av kutikula O P Q R S T U , OLÈ! Det känns mjukt under din sula Om du går på kutikula V X Y Z Å Ä Ö Kutikula, vintersnö, ADJÖ!