Kallelse Hälso- och sjukvårdsnämnden. 15 november 2017

Transkript

1 Kallelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 15 november 2017

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Elin Gottfridsson Kallelse HSN 2017/40 Kallelse till hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 15 november 2017, klockan Konferensrum: Bornholm (1339), Visborg Föredragningslista Förslag på justerare: Curt Broberg (C) Ärende 1 Muntlig information från sjukvårdschefen 2 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsdirektören 3 Muntlig information från smittskyddsläkaren HSN 2017/43 4 Månadsrapport oktober HSN 2017/9 5 Muntlig information: rapport från arbetet med handlingsplanen för oberoende av inhyrd personal HSN 2017/115 6 Verksamheten informerar: Akutmottagningen HSN 2017/43 7 Uppföljning medicinska resultat: Diabetesvården HSN 2017/43 8 Psykiatrins fortsatta utvecklingsarbete: nulägesbeskrivning i samband med att verksamheten flyttar in i nya lokaler HSN 2014/248 9 Verksamhetsplan 2018 HSN 2017/ Internbudgetfördelning 2018 HSN 2017/10 11 Krav- och kvalitetsbok för primärvården 2018 HSN 2017/ Barnpeng inom tandvården HSN 2017/ Uppdatering av delegationsordning HSN 2016/ Informations- och anmälningsärenden Informations- och anmälningsärenden finns i särskild pärm på sammanträdet. Kommentar Bilaga skickas ut Bilaga Bilaga Uppdaterad bilaga Uppdaterad bilaga Uppdaterad bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 15 Övriga frågor Stefaan De Maecker Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/9 8 november 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Månadsrapport oktober 2017 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens rapport. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet efter oktober månad är försämrat och periodens resultat är nu -39,5 miljoner. Nettokostnadsökningen har stigit till 4,7 procent och den externa kostnadsutvecklingen till 4,5 procent. Kostnaderna för förskrivna läkemedel fortsätter att öka kraftigt och ytterligare åtgärder för att dämpa dessa är nödvändiga. Kostnadsutvecklingen för hyrpersonal sjunker fortsatt och är efter perioden 18,8 procent. En ytterligare nedgång av hyrpersonalkostnader förväntas främst inom resursområde slutenvård. Ärendebeskrivning Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat för perioden är 39,5 miljoner. Efter september -29,8 miljoner. Den största förändringen av resultatet jämfört med septembers månadsrapport finns inom följande områden: Intäkter minskad positiv avvikelse med 3,8 miljoner. Den stora positiva avvikelsen inom utomlänsvården som blev efter sommaren har inte fortsatt utan istället minskat. Efter oktober månad är också primärvårdens intäkter från beställaren minskade då den största delen av patienterna i Klinte nu är listade på Unicare. Däremot visar patientavgifter en förbättrad avvikelse till stor del på grund av tandvårdens ökade intäkter. 1 (8) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 Arbetskraftskostnader har en försämrad avvikelse med 4,5 miljoner. Då resterande del av lönerevisionsmedlen fördelats ut i verksamheterna från förvaltningsledning till verksamheterna är det svårt att säga var budgetavvikelsen främst har blivit försämrad. Men generellt kan ändå sägas att inom de områden där behovet av hyrpersonal är stort, där har också den negativa budgetavvikelsen ökat. Patientresor har ökat den negativa budgetavvikelsen med ytterligare 1 miljon. Under oktober har det varit höga kostnader för både flygambulans, ambulanstransporter på fastlandet och reguljära patientresor. Även laboratorietjänster, läkemedel och andra kostnader kopplat till volymer av patienter har försämrat budgetavvikelsen. De organisatoriska områden som tydligast försämrat budgetavvikelsen är service/diagnostik samt primärvården. Det område som tydligt förbättrat budgetavvikelsen är tandvården. Ekonomisk utveckling för perioden januari-september 2017 jämfört med samma period 2016 Den ekonomiska utvecklingen är rensad för felaktigt bokförd uppbokning på 2,7 miljoner. Nettokostnadsutveckling: 4,7 procent, efter september 3,9 procent. Extern kostnadsutveckling 4,5 procent, efter september 3,8 procent. Extern intäktsutveckling: 3,4 procent, efter september 4,4 procent. Personalkostnadsutveckling: 3,4 procent, efter september 2,9 procent. Arbetskraftskostnader: 4,5 procent, efter september 4,2procent. Kostnadsutveckling utomlänsvård: 17,7 procent, efter september 15,6 procent. Kostnadsutveckling förskrivna läkemedel: 2,8 procent, efter september 1,1 procent. Kostnadsutveckling rekvisitionsläkemedel: 3,1 procent, efter september 6,7 procent. Kostnadsutveckling hyrpersonal: 18,8 procent, efter september 20,7 procent. Nettokostnadsutveckling för oktober månad 13,6 % Nettokostnadsutveckling för september månad: 4 % Nettokostnadsutveckling för augusti månad: - 9,0 % Nettokostnadsutveckling för juli månad: 9,0 % 2 (8)

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/ Ackumulerad utveckling i % 0 februari mars april maj juni juli augusti september oktober Extern kostnadsutveckling Nettokostnadsutveckling Utveckling av arbetskraftskostnader Utveckling av arbetskraftskostnader är för perioden 4,5 procent. Kostnaden för hyrpersonal är efter oktober månad 10,6 miljoner högre än efter oktober månad ,00% 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Personalkostnadsutveckling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec (8)

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 6,00% Arbetskraftskostnadsutveckling ackumulerad 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% ,00% 0,00% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utvecklingen av arbetskraftskostnader skiljer sig mellan de olika områdena inom förvaltningen. Högst kostnadsutveckling har akutmottagningen följd av resursområdet öppenvård/slutenvård. Verksamhetsområdena psykiatri och medicinska/opererande specialiteter har en negativ kostnadsutveckling för arbetskraft. Det vill säga att kostnaderna har minskat jämfört med samma period I oktober betalades läkarnas löneökningar för 2017 ut och även då retroaktivt from 1 april, därav var en ökad kostnad på personalkostnaderna förväntad. I viss mån har funktioner flyttat mellan områdena vilket gör nedanstående arbetskraftskostnadsutveckling något missvisande, exempelvis har flera personer/funktioner flyttats från akutmottagningen och slutenvården till området service/diagnostik. Förflyttningarna gjordes vid årsskiftet. Ackumulerad Arbetskostnadsutveckling 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% Sjukvård ledning Akut omhändertagande Habilitering/Rehabilite r Service/Diagnostik Öppenvård/Slutenvård Med. & Oper.specialiteter Barn- & ungdomsmedicin Augusti September Oktober Obstetrik/Gynekologi Psykiatri Primärvård Tandvård 4 (8)

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 Den höga arbetskraftskostnadsutvecklingen på sjukvårdsledningen beror på ökat antal AT-läkare vilket är en strategisk satsning som är beslutad och därmed förväntat utfall. De områden med hög kostnadsutveckling för arbetskraftskostnader motsvaras av de områden med ett kraftigt ökat behov av hyrpersonal jämfört med Primärvården har trots det ökade behovet av hyrpersonal inte en allt för hög arbetskraftskostnadsutveckling. 140,0% Ackumulerad utveckling hyrpersonal 120,0% 100,0% Axeltitel 80,0% 60,0% Totalt hyrpersonal Hyrläkare Hyrpersonal ej läkare 40,0% 20,0% 0,0% feb mar s april maj juni juli aug sept okt Kostnadsutvecklingskurvan för hyrpersonal fortsätter nedåt. Hyrpersonalkostnaderna i oktober är på samma nivå som kostnaderna för hyrpersonal i oktober Detta gäller både för läkare och för övrig personal. 5 (8)

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/ Månadsvis kostnad för hyrpersonal totalt jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Det finns fortfarande eftersläpningar av fakturor och den kraftiga minskningen som vi signalerat om har ännu inte infriats. När det gäller hyrsjuksköterskor ser behovsförändringen olika ut inom olika områden: Akutmottagningen är oberoende av hyrsjuksköterskor Psykiatrin är oberoende av hyrsjuksköterskor Barn och ungdomsmedicin har kraftigt minskat behov av hyrsjuksköterskor Slutenvården minskat behov som ännu inte riktigt avspeglas i den ekonomiska redovisningen Service/diagnostik har ett ökande behov av framförallt röntgensjuksköterskor På hyrläkarsidan har det under 2017 varit ett ökat behov jämfört med 2016 inom relativt många områden; primärvården, service och diagnostik, i form av anestesiläkare och röntgenläkare, ortopedi och vuxenpsykiatri där vi har ökade kostnader jämfört med samma period Periodens avvikelse och utveckling av utomlänskostnader Periodens avvikelse för utomlänsvården är på ca 19 miljoner. Nedan redovisas enligt önskemål en bild över inom vilka områden som utomlänsvården drar över budget. Periodbudget Periodutfall Avvikelse Utfall 2016 % förändring Rättspsykiatrisk vård ,4% Oremitterad vård på fastlandet (fysiska besök) ,3 % 6 (8)

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 Oremitterad vård på fastlandet (digitala besök) Ingår i raden ovanför Remitterad vård ,4 % Totalt ,7 % Kostnader för förskrivna läkemedel Kostnaderna för förskrivna läkemedel fortsätter att öka, förutom för smittskyddsläkemedel som minskar. Fakturan för förmånsläkemedel har under 2017 tagit ett kliv uppåt och sex av nio månader redovisar en kostnad som överstiger 14 miljoner och fakturan som avser oktober och bokförs i november är kostnaden i det närmaste 15 miljoner. Förvaltningen arbetar nu tillsammans med de verksamhetschefer som har ansvar för verksamheter där läkemedel förskrivs för att ytterligare åtgärder kring förskrivning måste sättas in. Gotland har högsta kostnaden för förskrivna läkemedel och är ett av landstingen som också ökar kraftigt. Den utvecklingen måste brytas Förmånsläkemdelsfakturan (tkr) Ytterligare åtgärder Utifrån det försämrade resultatet har följande åtgärder vidtagits, utöver de som redan finns utifrån tidigare handlingsplaner. Direkt efter resultatet kallat till extramöte med förvaltningens samtliga chefer, där resultatet kommunicerades och nedanstående punkter informerades om och diskuterades. 7 (8)

10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/9 Påminnelse om att samtliga regionens övriga verksamheter har fått besparingar så att medel kan riktas till vår verksamhet. Det innebär ett stort ansvar att förvalta dessa medel! Ytterligare skärpt beviljandet av hyrpersonal till att enbart gälla de verksamheter med stora vakansbehov. Övriga måste hitta nya arbetsformer och lösa situationen på annat sätt. En överenskommelse med samtliga närvarande chefer om ett inköpsstopp på allt som är möjligt att låta bli att köpa in resten av året. Det måste till ytterligare kraftsamling kring läkemedelskostnaderna. Ytterligare statistik där Gotland sticker ut har skickats till sjukvårdsledningen, nu behöver också förändring ske. Allt gäller, från stort till smått! Det är ingen annan, det är VI! Bedömning Förvaltningens bedömning är att oktoberrapporten väl beskriver det ekonomiska läget efter oktober månads utfall. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 november 2017 Uppföljningsrapporter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 (8)

11 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Sem-löneskuld Summa kostnader Netto Sida 1

12 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Förvaltningsledning Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal 3-3 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Sem-löneskuld Summa kostnader Netto Sida 2

13 Oktober Konkurrens. vårdtjänster Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter 69 Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 3

14 Oktober Läkemedel Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 4

15 Oktober Sjukvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 5

16 Oktober Tandvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor 1 1 Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 6

17 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter 69 Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 1

18 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Privata specialister Patientavgifter 5 5 Utomlänsintäkter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa -1-1 Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller -1-1 Interna labtjänster Externa labtjänster Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 2

19 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Njursjukvård privat regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -3 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 1-1 Läkemedel Sjukvårdsartiklar Externa labtjänster Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 3

20 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Primärvårdsbeställare Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Externa labtjänster -1 1 Hjälpmedel 9-9 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 4

21 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Köpt ambulansverksamhet Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 3-3 Konsulter 69 Utbildning & resor Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel 2 2 Tele & IT kostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 5

22 Oktober Tandvårdsenhet Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter -2 2 Summa intäkter -2 2 Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Utbildning & resor Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster 5 Summa kostnader Netto Sida 6

23 Oktober Sjukvårdsrådgivning Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Köpt verksamhet Personalkostnader 1-1 Tele & IT kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 7

24 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Sjukvård Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 1

25 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Sjukvård ledning Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 2

26 Oktober Akut omhändertagande Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Bidrag -253 Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 3

27 Oktober Habilitering/Rehabiliter Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal 3 3 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 4

28 Oktober Service/Diagnostik Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 5

29 Oktober Öppenvård/Slutenvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller -2 2 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 6

30 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Med. & Oper.specialiteter Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 7

31 Oktober 2017 Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut Barn- & ungdomsmedicin Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 8

32 Oktober Obstetrik/Gynekologi Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 9

33 Oktober Psykiatri Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Summa kostnader Netto Sida 10

34 Oktober Primärvård Budget 2017 Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2016 Bokslut 2016 Patientavgifter 1 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Interna labtjänster Externa labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 11

35 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 november 2017 Presentation diabetesvård Medicinmottagningen, Visby Introduktion Vad gör vi? Vi är en specialistmottagning som ansvarar för vården av människor med diabetes mellitus typ 1 (90 %). På mottagnigne finns också patienter med diabetes mellitus typ 2 samt sekundär diabetes (10%). Vi Arbetar med att hjälpa patienterna med kontroll av blodsocker. För det används olika typer av mätutrustning (blodsockermätare, CGM, FGM) samt insulin i pennor eller pump. Patienterna måste ha goda kunskaper kring mat och då framförallt kolhydrater. Vi har en dietist knuten till mottagningen som arbetar särskilt med insulinbehandlade patienter. Vi kontroller blodtryck och blodfetter. Vi följer regelbundet ögonbottenfoto, njurfunktion och fotstatus för att tidigt kunna upptäcka eventuella senkomplikationer. Det blir då aktuellt att behandla, ju tidigare desto bättre, för att kunna bromsa utvecklingen av och minska konsekvenserna av skador på olika organ. För vem? Vi har cirka 340 patienter med dm typ 1. I hela riket finns cirka personer. Gotland Riket Andel Män 51 % 55 % Kvinnor 49 % 45 % Ålder år 75 % 81 % >65 år 25 % 19 % Diabetesduration 0-20 år 45 % 44 % % 56 % Vi har cirka 60 patienter med annan typ av diabetes (typ 2, sekundär). Graviditetsdiabetes, typ 1 dm som är gravida. Livsstilsrelaterade faktorer diabetes mellitus typ 1 Gotland Riket BMI >=25 61 % 55 % Fysiskt inaktiva 13 % 21 % Rökare 15 % 10 % Medelålder 50 år 47 år Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

36 Ledningskontoret Region Gotland 2(6) Hur gör vi? Patienterna har besök på mottagningen till diabetessköterska 1-2 gånger/år. Tätare patientbesök vid behov som till exempel vid byte av behandlingsregim, dålig blodsockerkontroll med mera. Kvalificerad telefonrådgivning ges. Sköterskorna har också kontakt med vårdavdelningar, boenden med mera. Läkarbesök 1-2 gånger/år. Dietisten har egna besök eller tillsammans med sköterska. Fotterapeut träffar patienter med fotkomplikationer, fotsår och amputationshot. Vi har också ett multidiciplinärt fotteam en gång i veckan dit även primärvården kan remittera patienter. Där deltar specialistläkare inom diabetes, infektion och kirurgi samt fotterapeut och diabetessköterska vid behov. Tillgång finns till ortopedtekniker. Ögonbottenfoto sköts av Ögonmottagningen. Mottagnings tillsammans med MVC 1 gång/månad. Vi har tillgång till kurator när patienterna är i behov av stödsamtal med mera. Diabetesmottagningen har cirka 95 patienter med insulinpump. Vi har cirka 180 patienter med CGM/FGM där majoriteten använder FGM. Antalet patienter ökar då fler vuxna byter till de här hjälpmedlen och bland barn och ungdomar ökar användningen av pump och CGM/FGM. Många patienter använder även system där insulinpumpen är kopplad till CGM. CGM-sensorn kan stoppa insulintillförseln vid hotande hypoglykemi. Systemet används framför allt patienter med stora problem av svåra eller upprepade hypoglykemier. Kraftigt svängande blodsocker och arbetsrelaterade skäl kan också finnas. Med en ökande användning av tekniska hjälpmedel krävs tätare kontakt med patienterna för att utbilda och stödja i rätt användning av CGM/FGM och insulinpumpar.

37 Ledningskontoret Region Gotland 3(6) Diabetes mellitus typ 2, Primärvården Gotland 2017 Vad gör vi? Primärvården ansvarar för patienter med diabetes mellitus typ 2. Kontrollerna innefattar hjälp till bra blodsockerkontroll, blodtryck och blodfetter. Regelbundna kontroller av fotstatus, ögonbottenstatus (utförs av Ögonmottagningen) och njurfunktion. För vem? 2016 registrerades 1864 patienter med diabetes mellitus typ 2. Troligen finns det ytterligare patienter som av olika skäl inte blivit registrerade. Gotland Riket Andel Män 58 % 58 % Kvinnor 42 % 42 % Ålder år 30 % 33 % år 54 % 49 % >80 år 15 % 18 % Diabetesduration 0-9 år 50 % 56 % år 36 % 32 % >20 år 14 % 12 % Diabetesbehandling Kost 12 % 21 % Tablett 53 % 50 % Insulin 10 % 10 % Tabl+insulin 22 % 15 % GLP-1 2 % 4 % Livsstilsrelaterade faktorer Hur ser gotlänningarna med typ 2 diabetes ut jämfört med riket? Gotland Riket BMI >=25 86 % 83 % Fysiskt inaktiva 27 % 32 % Rökare 12 % 13 % Medelålder 69 år 68 år Vad är gjort? Bättre registrering med hjälp av automatisk överföring till registret. Vårdprogram som hålls uppdaterat. Följsamheten bland fasta doktorer upplevs som god. Visby Norr är utbildningsvårdcentral. ST-läkarna har tema-veckor, bland annat diabetes. Distriktsläkarforum med tema diabetes. Diabetesansvarig sköterska finns på alla vårdcentraler. Alla har inte specialistutbildning och tjänstgöringsgraden varierar. Framtiden Det finns ett starkt önskemål om fler diabetessköterskor. Riktlinje från Socialstyrelsen är 400 patienter på en heltids diabetessköterska. Det målet uppfylls inte på de flesta vårdcentraler.

38 Ledningskontoret Region Gotland 4(6) Med nya nationella riktlinjer vad gäller läkemedelsbehandling av personer med diabetes mellitus typ 2 kommer det ökade kostnader för tablettbehandling/injektionsbehandling. I gengäld får färre patienter insulin i tidigt skede av diabetessjukdomen vilket sannolikt kommer att ge en minskad kostnad för hjälpmedel med mera. Med bättre kontrollerat blodsocker, blodtryck och blodfetter blir senkomplikationerna färre. Senkomplikationer står för den allra största kostnadsdelen vad gäller diabetes.

39 Ledningskontoret Region Gotland 5(6) Jämförelse år 2013 och 2016 målnivåer för typ 1- och typ 2-diabetes

40 Ledningskontoret Region Gotland 6(6) Uppföljning av medicinska resultat. Målnivåer för diabetesvård, Socialstyrelsen 2017 Diabetes mellitus typ 1 Gotland 2016 Målnivå enl socialsty HbA1c 15 % <20 % Blodtryck <140/80 66 % Fotundersökning 92 % Ögonundersökning 96 % Ickerökare 85 % Diabetes mellitus typ 2 Gotland Målnivå HbA1c >70 11 % <10 % Blodtryck <140/80 56 % Fotundersökning 78 % Ögonundersökning 85 % Ickerökare 88 % Ordförklaringar Diabetes mellitus typ 1: ofta autoimmun orsak. Debut i barnår men kan även debutera i vusen ålder. Behöver alltid insulinbehandling Diabetes mellitus typ 2: Sjukdomen har en stark relation till livsstilsfaktorer som låg fysisk aktivitet, övervikt och rökning. Debut vuxen ålder men kan i enstaka fall komma i ungdomsår. CGM: continous glucose monitoring system, ett sätt att mäta socker kontinuerligt som medför bättre blodsockerkontroll hos patienter med insulin i fler-dos. FGM: flash glucose monitoring system, en enklare variant på CGM, lätt att använda och med lägre kostnad. Referenser

41 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marie Härlin Verksamhetsområdeschef psykiatri Tjänsteskrivelse HSN 2014/ oktober 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Psykiatrins fortsatta utvecklingsarbete - uppföljning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning Nya metoder och arbetssätt har utvecklats och överlag går psykiatrin liksom övrig sjukvård mot att bli allt mer strukturerad, patientsäker och evidensbaserad. Genom att tidigt ge patienterna rätt behandling kan en mer kostnadseffektiv vård bedrivas. Psykiatrin är inne i ett paradigmskifte där patientens behov i högre grad än tidigare står i fokus. Hur psykiatrin på Gotland skulle genomföra detta beskrevs i en utvecklingsplan som antogs av hälso- och sjukvårdsnämnden i juni Denna rapport är en nulägesbeskrivning av arbetet. Flera delar av utvecklingsplanen bedöms klara exempelvis har personcentrerad vård som filosofi införts, de flesta patienter har numera en fast vårdkontakt och specialsatsningar på införande av fler evidensbaserade metoder har genomförts. Psykiatrin har under hösten 2017 flyttat in i nya lokaler som ger nya och bättre förutsättningar för personcentrerad vård. Arbetet fortsätter med de delar som återstår och kontinuerlig utveckling inom de områden som bedöms klara som utvecklingsområde. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

42 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2014/248 Ärendebeskrivning Nya metoder och arbetssätt har utvecklats och överlag går psykiatrin liksom övrig sjukvård mot att bli allt mer strukturerad, patientsäker och evidensbaserad. Genom att tidigt ge patienterna rätt behandling kan en mer kostnadseffektiv vård bedrivas. Psykiatrin är inne i ett paradigmskifte där patientens behov i högre grad än tidigare står i fokus. Hur psykiatrin på Gotland skulle genomföra detta beskrevs i en utvecklingsplan som antogs av hälso- och sjukvårdsnämnden i juni Utvecklingsplanen har följts upp i mars 2015 och oktober Denna rapport är en ny återredovisning av nuläget i utvecklingsarbetet. Nulägesbeskrivning i utvecklingsarbetet Psykiatrin har under hösten 2017 flyttat in i nya lokaler. De nya lokalerna är utformade med utgångspunkt från personcentrerad vård och ger därmed verksamheten nya och bättre förutsättningar. Flödes- och processinriktad vård För att bättre möta patienternas behov har den psykiatriska vården ställts om till att tydligare fokusera på patientprocesserna. Den grövre teamindelningen inom den vuxenpsykiatriska öppenvården har avskaffats och verksamheten bedrivs nu i en mer processinriktad form. En del team finns kvar: det åldersövergripande ätstörningsteamet (vuxenpsykiatri och barnpsykiatri), det likaledes åldersövergripande DBT-teamet samt även omvårdnadsteamet med ett akutuppdrag mot hela vuxenpsykiatrin. De flesta patienterna har nu en fast vårdkontakt, en sjuksköterska med en central roll i vårdprocessen. Syftet är att patienten ska få en trygg och förutsägbar vård; en mer patientsäker vård. Den första delen i arbetet med produktions- och kapacitetsplanering, planeringsdelen, är avklarad men arbetet är ännu inte i mål. Resultatfokuserad vård Verksamheten har gått från att satsa på inregistrering i kvalitetsregister till att fokusera mera på att följa olika sorts data. Registrering i kvalitetsregister tar mycket resurser och innebär ofta dubbelarbete. Är täckningsgraden sedan låg eller antal registreringar få blir resultaten inte tillförlitliga. En önskan är en ökad automatisering mellan patientjournal och kvalitetsregister, en fråga som drivs nationellt. Evidensbaserad vård För att ge patienterna en vård av god kvalitet och använda resurserna på bästa sätt behöver arbetet med att införa fler evidensbaserade metoder fortsätta. Fokus är implementering i verksamheten. Psykiatrin har gått i land med de specialsatsningar som gjorts med markörbaserad journalgranskning och SPiSS, ett webbaserat utbildningsprogram i suicidprevention. Det fortsatta arbetet handlar om att hålla i utvecklingsarbetet. Målstyrning, egenkontroll och kvalitetsuppföljning Hela sjukvården inklusive psykiatrin har tagit ett rejält steg framåt inom detta område. Det finns i dag en röd tråd genom målstyrning, egenkontroll och kvalitet. Arbetet med att kontinuerligt förbättra processen fortsätter. 2 (3)

43 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2014/248 Personcentrerad vård I enlighet med patienternas önskemål och intentionen i den nya patientlagen har psykiatrin haft ambitionen att öka patienternas delaktighet i sin vård. Verksamheten har infört personcentrerad vård, som är en filosofi (värdegrund). Utmaningen framöver är att hålla i detta och systematiskt utbilda nyanställda. Medarbetarkompetens För att medarbetare och ledare inom psykiatrin ska ha bättre förutsättningar att bedriva en god vård där kvalitet och ständiga förbättringar står i fokus har psykiatrin satsat på utbildning i medarbetarskap. Satsningen är genomförd, men även detta behöver systematiseras för att bevaras och fortsätta utvecklas. Vårdutbud i heldygnsvården Vårdutbudet i heldygnsvården ska utvecklas så att inneliggande patienter kan få tillgång till kvalificerad psykologisk-/psykopedagogisk behandling tidigt i vårdprocessen. Planen är att utse en arbetsgrupp bestående av medarbetare i öppenvården för att ta fram ett psykopedagogiskt material att utgå ifrån. Ingen pågående aktivitet på grund av personalbrist/vakanser i öppenvården. Planen är ändå att detta ska göras så snart som det är möjligt. Psykiatriskt omvårdnadsteam Teamet är i full drift och är en del av ordinarie verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 oktober 2017 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Marie Härlin, verksamhetsområdeschef psykiatri 3 (3)

44 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Emma Norrby Förvaltningscontroller Tjänsteskrivelse HSN 2017/ oktober 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsplan 2018 HSF Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram indikatorer för löpande nämndsinformation för fastställande av nämnden. Sammanfattning Verksamhetsplan 2018 har förändrats både strukturellt och innehållsmässigt jämfört med verksamhetsplan Syftet med de strukturella förändringarna är dels att göra anpassningar till den styrmodell som regionfullmäktige antagit dels att förtydliga och förbättra verksamhetsplanen utifrån erfarenheter i arbetet. Exempel på strukturella förändringar är närmare och tydligare koppling mellan prioriterade utvecklingsområden och prioriterade aktiviteter samt att beskrivningen av övergripande program har utökats för att tydliggöra både vilka aktiviteter det medför och nivåerna för dessa samt att indikatorer ska sättas som mäter mot nämndmålen. Exempel på innehållsmässiga förändringar är en tydligare struktur för uppföljning av verksamhetsplanen, med olika metoder för olika nivåer. För 2018 har tre prioriterade utvecklingsområden identifierats: Behålla och rekrytera medarbetare Hälso- och sjukvård nära, och med utgångspunkt från, patienten Rätt läkemedel till rätt patient 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

45 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/434 I verksamhetsplanen beskrivs också vilka aktiviteter som förvaltningen avser att prioritera under 2018 och vilka aktiviteter som ska göras under 2018 utifrån övergripande program. Ärendebeskrivning Verksamhetsplan 2018 har förändrats både strukturellt och innehållsmässigt jämfört med verksamhetsplan Syftet med de strukturella förändringarna är dels att göra anpassningar till den styrmodell som regionfullmäktige antagit dels att förtydliga och förbättra verksamhetsplanen utifrån erfarenheter i arbetet. De strukturella förändringarna innebär : - att vissa begrepp ersätter tidigare benämningar exempelvis utgår fokusområde och ersätts med prioriterade utvecklingsområde. - närmare och tydligare koppling mellan prioriterade utvecklingsområden och prioriterade aktiviteter. - tydligare skrivning att nämndmål, på samma sätt som koncernmålen, vanligen avser hela mandatperioden. - Indirekt tillämpliga och ej tillämpliga koncernmål har utgått ur verksamhetsplan. Detta för att tydligare lyfta fram de direkta målen. På samma sätt som tidigare bidrar hälso- och sjukvårdsförvaltningen till flera av de indirekta målen, men förändringen gör tydligare att arbetet följs upp av annan förvaltning. - beskrivningen av övergripande program har utökats för att tydliggöra både vilka aktiviteter det medför och nivåerna för dessa. - en tydligare beskrivning att de prioriterade utvecklingsområdena har en egen struktur. Strukturen har dock funnits även under indikatorer ska sättas som mäter mot nämndmålen. Tidigare mål & mått, som mätte mot fokusområdena, utgår. Förtydligande: på samma sätt som tidigare är det hälso- och sjukvårdsdirektörens ansvar att följa upp arbetet utifrån de prioriterade utvecklingsområdena (tidigare fokusområden), det är enbart metoden för uppföljning som ändrats. Uppföljning kommer att delges nämnden i samband med delårsrapport 2 och förvaltningsberättelse/årsbokslut Innehållsmässiga förändringar som gjorts: - Innehållsmässiga förändringar specifikt för verksamhetsåret 2018 exempelvis avseende antal medarbetare, ekonomiska siffror och aktuella uppdrag etc. - En beskrivning av de prioriterade utvecklingsområden som förvaltningen, utifrån beslutade mål, dialog med alla verksamheter och omvärldsanalys, identifierat för Behålla och rekrytera medarbetare Hälso- och sjukvård nära, och med utgångspunkt från, patienten Rätt läkemedel till rätt patient 2 (3)

46 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/434 - Utifrån de prioriterade utvecklingsområdena en beskrivning av vilka prioriterade aktiviteter som förvaltningen ska kraftsamla runt under En beskrivning av aktiviteter som ska göras under 2018 utifrån övergripande program. - En tydligare struktur för uppföljning av verksamhetsplanen, med olika metoder för olika nivåer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 10 oktober 2017 Verksamhetsplan 2018 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 3 (3)

47 PLAN Verksamhetsplan 2018 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden Framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum Gäller 2018 Ärendenr HSN 2017/434 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

48 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan 2018 Innehåll Verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanens syfte och funktion... 3 Ärendenr HSN 2017/434 Datum Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Patientnytta Verksamhetsutveckling Verksamhetens processer Nulägesbeskrivning Uppdrag Uppdrag från regionfullmäktige och regionstyrelse Prioriterade uppdrag från nämnd Koncernledningens gemensamma prioriteringar Ekonomi Medarbetare Mål Direkt tillämpliga mål från koncernstyrkort Mål och uppdrag från övergripande program Aktiviteter utifrån övergripande program Nämndmål Prioriterade utvecklingsområden Behålla och rekrytera medarbetare Hälso- och sjukvård nära, och med utgångspunkt från, patienten Rätt läkemedel till rätt patient Prioriterade aktiviteter Prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdet behålla och rekrytera medarbetare Fokus på kompetensutveckling Engagerade medarbetare och nära ledarskap Prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdet hälso- och sjukvård nära, och med utgångspunkt från, patienten Stärka patientens delaktighet Förebygga behov av vård Skapa strukturer och konkretisera förflyttningen av vården närmare patienten Utveckla distansoberoende vård Prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdet rätt läkemedel till rätt patient I större utsträckning använda alternativ till läkemedel Intensifiera arbetet med att minska antibiotika förskrivningen Uppföljning Indikatorer för löpande nämndinformation Bilagor...28 Bilaga 1: Årshjul för arbetet med verksamhetsplan (28)

49 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Verksamhetsplanens syfte och funktion Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan utgår från Region Gotlands koncernstyrkort, som beslutats i Regionfullmäktige och gäller för perioden Modellen utgår ifrån ett koncernstyrkort med två perspektiv, samhälle (utåt) och verksamhet (inåt). I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen och nämndens mål samt prioriterade uppdrag. I verksamhetsplanen ingår också mål och uppdrag från övergripande program på olika nivåer. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen har och vilka prioriterade aktiviteter som kopplats till dessa i syfte att nå målen. Syftet med verksamhetsplanen är att synliggöra den röda tråden från regionfullmäktige till nämnden, förvaltningen, verksamheter/verksamhetsområden och enheter så att beslutade mål och uppdrag får genomslag. Förutom målen är strategisk plan en viktig utgångspunkt i framarbetandet av verksamhetsplan. Strategisk plan är det dokument där politiken anger sin viljeinriktning för planperioden. Perspektivet i strategisk plan är 3-årigt, perspektivet i verksamhetsplan är vilka aktiviteter som ska genomföras och prioriteras det aktuella verksamhetsåret. Verksamhetsplanen utgår från förvaltningen och fastställs av nämnd samtidigt med budget. Planen revideras årligen. De långsiktiga målen i verksamhetsplanen konkretiseras sedan i uppdrag för verksamheterna. Till verksamheternas uppdrag knyts ledarkontrakt respektive medarbetarkontrakt, i vilka uppdrag och förväntningar på respektive funktion formuleras, på så sätt knyts den enskildes uppdrag ihop med det förvaltningsövergripande uppdraget. Koncernstyrkort Verksamhetsplan Verksamhetens uppdrag Ledar-/medarbetarkontrakt Figur 1 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt För de prioriterade utvecklingsområdena finns en egen struktur. De prioriterade utvecklingsområdena avser områden där förvaltningen ska kraftsamla under verksamhetsplansåret. De prioriterade utvecklingsområdena bryts ner i prioriterade aktiviteter för hela förvaltningen. Därefter bryter varje verksamhet ner de prioriterade aktiviteterna till en egen aktivitetsplan för verksamheten. Utifrån de prioriterade utvecklingsområdena och/eller verksamhetens uppdrag kan också verksamheterna själva identifiera egna prioriterade aktiviteter som ska genomföras under året. I verksamheternas uppdrag ingår alltid att bidra till förvaltningens prioriterade aktiviteter. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Prioriterade utvecklingsområden för verksamhetsplansåret Prioriterade aktiviteter för förvaltningen Aktivitetsplan per verksamhet/enhet Figur 2 styrkedjan från beslutade prioriterade utvecklingsområden för verksamhetsåret till aktivitetsplan per verksamhet/enhet 3 (28)

50 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsledningssystem underlättar för förvaltningsledning, chefer och medarbetare att få en samlad bild av verksamheten för att på ett systematiskt sätt styra, leda, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska driva verksamheten framåt, fokusera på det viktiga, minimera risker, främja förbättringsarbetet samt stimulera och ge delaktighet. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska som vårdgivare ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten (SOSFS 2011:9). 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till de som bor och vistas på Gotland. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och behandling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ges företräde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens värdegrund ska genomsyra verksamheten och ha en tydlig koppling till vardagsarbetet. Värdegrunden symboliseras med ett hus. Genom värdegrundens ramar tillika framgångsfaktorer för hälso- och sjukvårdsförvaltningen -rätt från mig, ordning och reda, standardiserade processer, ständiga förbättringar, medarbetarskap och ledarskap skapar vi God vård som är: Figur 3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens värdegrund Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Figur 4 Begreppsdefinition av God vård Patientnytta I Hälso- och sjukvården är målsättningen att kunder/patienter upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Patienter och deras närstående är den viktigaste målgruppen. Processer utgår från deras behov, krav och förväntningar. Patienter och närståendes delaktighet i den egna vården är en viktig framgångsfaktor. Patient och anhöriga skall ha rollen som medskapare i den egna vården. Uppföljning sker genom nationella patientenkäter samt genom att synpunkter/klagomål inhämtas och hanteras enlig särskild rutin. Ärendenr HSN 2017/434 Datum För att utveckla vården på verksamhetsnivå är det viktigt att involvera och ta vara på patienters/anhörigas synpunkter på den vård man är direkt berörd av. Exempelvis sker det genom dialog med patientföreningar eller genom att involvera patienter/anhöriga i förbättringsarbeten. 4 (28)

51 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Möjlighet för medborgare och patient/närstående att lämna synpunkter och påverka vården på ett övergripande plan sker bl.a. genom medborgardialoger, Hälso- och sjukvårdsbarometern (medborgarundersökning) och medborgarförslag. Medarbetare inom hälso- och sjukvårdens är skyldig att bidra till att kvalitetssäkra och utveckla en god vård och att patientsäkerhet upprätthålls Verksamhetsutveckling Att utveckla verksamheten för att möta dagens och framtidens utmaningar är en viktig del av förvaltningens uppdrag. Utvecklingsfrågorna, både ur ett medicinskt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv, är verksamhetskritiska. En förutsättning för utveckling av verksamheterna är medarbetarnas engagemang och förmåga att aktivt bidra i utvecklingsarbetet. Kompetensförsörjningen är en viktig faktor så att förvaltningen behåller och rekryterar medarbetare som har förmågan att utveckla verksamheten. Förvaltningen arbetar aktivt med förbättringsarbete som stödjer arbetet med verksamhetsutveckling. Kompetensutveckling och utbildning För att möta kraven i uppdraget identifierar varje verksamhet den kompetens som behövs för att utföra uppdraget på ett säkert sätt. Verksamheten säkerställer att all personal har nödvändig kompetens för att utföra sitt arbete och att arbetet utförs i linje med lagstiftning, krav från professionella organisationer och andra överenskomna krav. En kompetensförsörjningsplan arbetas fram på varje enhet, vilken är underlaget till den årliga kompetensförsörjningsplanen för förvaltningen. Där framgår vilken kompetens som behövs på kort respektive lång sikt. Förvaltningen har avtalat med Uppsala Universitet om att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, fysioterapiprogrammet, biomedicinska analytiker samt för studenter inom specialistsjuksköterskeprogrammen. Den verksamhetsförlagda utbildningen styrs av kvalitetskriterier som gemensamts följs upp i samverkan mellan universitetet och förvaltningen Verksamhetens processer Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns verksamheter inom specialiserad somatisk vård, diagnostik/behandling, rehabilitering/habilitering, primärvård, psykiatri och tandvård. Respektive verksamhetschef bedömer vilka processer och rutiner som behövs för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och föreskrifter, samt vad som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Många processer sträcker sig över flera verksamhetsområden. Det ska framgå hur samverkan bedrivs inom och mellan verksamheterna, med andra förvaltningar, myndigheter och föreningar samt andra organisationer. Som stöd för processorienterat arbete används metoder för ständiga förbättringar. Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

52 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen utgår från koncernstyrkortets målområden utåt-perspektivet samhälle berörs mer översiktligt. För målområdena under perspektivet samhälle gäller framförallt att hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan bidra till målen genom att arbeta med sina kundgrupper i den definierade önskade riktningen exempelvis genom att öka patienternas delaktighet och öka jämställdheten, jämlikheten inom hälso- och sjukvården. Att gotlänningarna har tillgång till en god vård med god tillgänglighet, att vården som ges är kostnadseffektiv osv. I viss mån kan förvaltningen bidra ur ett bredare medborgarperspektiv, då genom att när det är lämpligt bjuda in allmänheten för dialog. Detta sker kontinuerligt med olika sjukdomsområden som utgångspunkt exempelvis psykiatri och cancervård. Under 2017 anordnades dialogmöte gällande utbud av vård i Klintehamn och allmänheten bjöds in till invigningen av psykiatrins nyrenoverade lokaler. Målområdena under inåt-perspektivet verksamhet är mer direkt tillämpliga på förvaltningens viktigaste kundgrupper. Kvalitet Gotlänningarna har gott förtroende för hälso- och sjukvård och tillgängligheten är sammantaget god. Deltagande i flera nationella satsningar gör att gotlänningarna inom dessa områden kan erbjudas en jämlik och jämställd vård ur ett nationellt perspektiv. Förbättringsområden både nationellt och på Gotland är att patienterna vill ha mer information om och en högre delaktighet i den egna vården. Flertalet utvecklingsarbeten pågår och har genomförts bl.a. med stöd av digitalisering för att möta dessa behov. Förutsättningarna för en för patienten sammanhållen vård har ökat genom samverkande strukturer. Mätningar visar att den gotländska vården överlag håller god medicinsk kvalitet. Arbetet med kontinuerlig resultatuppföljning har förbättrats. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar då mer kan göras för fler. Detta beror bland annat på ökad andel äldre och förbättrad överlevnad för kroniskt sjuka. För att möta dessa utmaningar behöver hälso- och sjukvård arbeta på ett annat sätt än idag. Vård som inte kräver sjukhuset samlade resurser ska flyttas närmare patienten och ges företrädelsevis i öppenvård. Dåliga levnadsvanor ökar risken för sjukdomar, satsning på hälsofrämjande åtgärder är därför av stor betydelse. Flertalet nationella utredningar har genomförts som visar på att vården i högre grad än idag behöver säkerställa en större delaktighet av patienterna i sin vård. Utredningarna visar också på att hälso- och sjukvården ska organiseras nära patienten, företrädelsevis i öppenvård. Att tänka digitala lösningar är en självklarhet. Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

53 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Medarbetare Kompetensförsörjningen är fortsatt en stor utmaning inom flera yrkesgrupper. Det pågår ett fokuserat arbete med frågor kring att behålla våra medarbetare och rekrytera nya. Ett antal insatser har genomförts inom rekryteringsområdet där delvis nya rekryteringsaktiviteter identifierats. För att få en bättre förankring av arbetet med att behålla medarbetare genomförs dialoger med sjuksköterskor samt läkare i primärvården. För sjuksköterskorna har ett fokus bland annat varit schemafrågor och för läkarna individanpassade arbetsförutsättningar. I arbetet har cheferna en nyckelposition, därför har ett arbete med chefsutveckling initieras. Arbetet med kompetensförsörjningsplaner ger en bra bild av hur det fortsatta arbetet ska planeras och drivas. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att behålla och rekrytera medarbetare, arbetsmiljöarbetet är en pågående aktivitet som bidrar till att skapa attraktiva arbetsplatser där medarbetare trivs, är engagerade och bidrar till verksamhetens utveckling och resultat. Under 2017 ser vi att arbetet har givit resultat med att flera vakanser tillsatts med tillsvidareanställda medarbetare, arbetet behöver fortsätta under Ekonomi Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi ska vara uthållig och i balans. Ekonomin inom hälso- och sjukvård präglas till viss del av stora kostnadsposter som är kraftigt varierande och svårbedömda. De största kostnadsposterna är personalkostnader, kostnader för köpt verksamhet och läkemedelskostnader. De största intäktsposterna kommer från statsbidrag för läkemedel och intäkter från andra landsting och regioner för utförd vård av utomlänspatienter. Den del som patienterna själv betalar är mycket liten förutom då det gäller tandvårdens patienter som betalar en stor del av vården. De statliga satsningarna gör att allt större intäkter kommer från direkta statsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden, men ofta innebär dessa statsbidrag också kostnader för det som regeringen vill att hälso-och sjukvårdshuvudmännen ska utveckla/förbättra. Under senare år har kostnaden för hyrpersonal ökat kraftigt och mycket arbete pågår för att minska denna tydliga överkostnad för bemanning. 2.3 Uppdrag Uppdrag från regionfullmäktige och regionstyrelse Uppdrag från Regionstyrelsen: Hälso- och sjukvårdsnämnden får återkomma till budgetberedningen 2018 med ett förnyat och fördjupat beslutsunderlag som är avhängigt fullmäktiges beslut om ombyggnad av enheten för akut omhändertagande och tillbyggnad på plan 4-6. (RS 125) Ärendenr HSN 2017/434 Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden har inför budgetavstämningen 2017 beslutat ( ) föreslå regionstyrelsen att utreda nämndtillhörighet för programmet framtidens vårdinformationsmiljö och därigenom säkerställa Region Gotlands deltagande och genomförande av programmet. Ärendet är ännu inte behandlat, något uppdrag föreligger därmed i dagsläget ännu inte. 7 (28)

54 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Prioriterade uppdrag från nämnd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i uppdrag att fortsätta med alla aktiviteter enligt framtagna och beslutade handlingsplaner för att möjliggöra effekter och därmed minska kostnadsutvecklingen. (HSN 422) Fortsätta arbetet med att sjukvården gemensamt genomför åtgärder för att stärka primärvården, till syfte att skapa förutsättningar för en god och nära vård. En vård som utgår från patienten och där primärvården utgör den primära vården. I samverkan med Socialförvaltningen skapa strukturer för att säkerställa en integrerad beroendevård för personer med olika typer av missbrukarproblematik. Intensifiera arbetet med tidiga och effektiva insatser gällande förstalinjens hälso- och sjukvård för barn och unga avseende psykisk hälsa 2.4 Koncernledningens gemensamma prioriteringar Koncernledningsgruppen leds av regiondirektören. Koncernledningsgruppens uppgift är att få hela organisationen att arbeta för regionfullmäktiges antagna vision och övergripande mål. Koncernledningsgruppen har en egen verksamhetsplan. Utifrån identifierade behov som koncernledningsgruppen har lyft fram från verksamheterna, har gruppen i sin verksamhetsplan valt att prioritera områdena digitalisering, service, kompetensförsörjning och styrning. Digitalisering Verksamhetsutveckling e-tjänster Service Service, bemötande och tillgänglighet Förtroendefrågan varumärke företagsklimat Kompetensförsörjning Ledarskap Lönebildning Organisationskultur/stolthet Sjuktal Styrning Ekonomistyrning Koncernstyrning Samspel med politiken Figur 5-6 faktarutor koncernledningens gemensamma prioriteringar Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

55 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Ekonomi Organisationsnivå 3 pos organisationskod Intäkter Kostnader Netto Förvaltningsledning Konkurrensutsatta vårdtjänster Läkemedel Sjukvården Tandvården Summa Tabell 1: Budget 2018 Budget 2018 Investeringar Tabell 2: Investeringsram Kommentarer: Den beslutade budgeten innebär en ökad budget jämfört med 2017 på 4,17 procent. Då hälso- och sjukvården har ett prognostiserat underskott på 40 miljoner 2017 innebär den beslutade budgeten en ökning med 1,47 procent jämfört med prognostiserat utfall Den beslutade budgetramen kommer att vara en utmaning för hälso- och sjukvården, men med minskning av de överkostnader som finns under 2017 i form av hyrpersonalkostnader samt höga kostnader för utomlänsvård som varierar mellan åren är bedömningen att det är möjligt att nå en budget i balans under verksamhetsåret Hälso- och sjukvården har varierande kostnader som till stor del inte är påverkbara inom framförallt utomlänsvården. Enstaka vårdtillfällen på fastlandet kan ha kostnader på flera miljoner vilket påverkar nämndens utfall kraftigt och ryms inte inom befintlig budgetram för I budgetpropositionen hösten 2017 har regeringen gjort stora satsningar inom hälso- och sjukvårdsområdet med riktade statsbidrag. Vad som ska utföras för att få dessa statsbidrag är i nuläget inte känt, överenskommelserna är inte framtagna, vilket försvårar bedömningen kring hur stor del av de riktade statsbidragen som kommer att bli ett faktiskt tillskott och hur stor del som kommer att motsvaras av kostnadsökningar. I internbudgetfördelningen inför 2018 har detta hanterats genom att 15 miljoner budgeterats som en intäkt från statliga medel och lika mycket som tillfälliga kostnader under förvaltningsledning. Detta för att på något sätt ta hänsyn till den budgetproposition som riksdagen presenterat men ändå möjlighet att förändra om budgetbeslutet i riksdagen blir ett annat. Investeringsbudgeten består av Pott 22 miljoner Patientövervakningssystem 10 miljoner Ärendenr HSN 2017/434 Datum Om och tillbyggnad av akutmottagningen 10 miljoner Uppstart av projektet Framtidens vårdinformationsmiljö 9 (28)

56 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Medarbetare Personal Antal anställda varav - kvinnor män tidsbegränsat anställda Tabell 3: Medarbetare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kommentarer: Antalet anställda har ökat något, vilket kan anses som bra då fler är anställda istället för att förvaltningen har inhyrd personal. Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

57 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Mål 3.1 Direkt tillämpliga mål från koncernstyrkort Målen från koncernstyrkortet sorteras i direkt tillämpliga respektive indirekt/ej tillämpliga. Med indirekt/ ej tillämpliga mål avses mål där förvaltningen antingen deltar men att arbetet följs upp av annan förvaltning, alternativt att förvaltningen inte deltar i arbetet. Samhälle (utåt) God folkhälsa Gotlänningar känner sig delaktiga Verksamhet (inåt) Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Kvalitet Medarbetare Ekonomi God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i vården Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten Arbetsmiljö ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Regionens materiella tillgångar ska vårdas Tabell 5: Direkt tillämpliga mål från koncernstyrkort Ärendenr HSN 2017/434 Datum Figur 7: Region Gotlands koncernstyrkort 11 (28)

58 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Mål och uppdrag från övergripande program Utöver koncernmål (3.1) och nämndmål (3.3) finns nationella, sjukvårdsregionala (Stockholm-Gotland), regional-lokala (inom Region Gotland) och lokala (inom hälso- och sjukvården) mål och uppdrag. Dessa benämns sammantaget mål från övergripande program. Flera av aktiviteterna som är kopplade till mål och uppdrag från övergripande program är beslutade i hälso- och sjukvårdens strategiska plan. Sjukvårdregional nivå avser samarbetet Stockholm Gotland som tillsammans utgör en sjukvårdsregion, enligt beslut av riksdag och regering. Var och en av dessa regioner skall samarbeta om frågor som rör sjukvård. På politisk nivå finns en gemensam samverkansnämnd. Flera nationellt initierade frågor tar strukturellt sin utgångspunkt i indelningen i sjukvårdsregioner. På regional- lokal nivå deltar hälso- och sjukvårdsförvaltningen i olika samverkansstrukturer inom Region Gotland: - Regional samverkans- och stödstruktur (RSSS). BarnSam och VuxenSam är samverkansstrukturer som utgår från och styrs av RSSS. - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen har flera gemensamma frågor. Av detta skäl har samverkans forum etablerats på olika nivåer dels politisk nivå genom kontinuerliga gemensamma arbetsutskott, på högsta tjänstemannanivå finns forumet samverkan för ledning och styrning (SLS). Kopplat till SLS finns ärendegruppen där verksamhetschefer ingår och på enhetschefsnivå finns en gemensam arbetsgrupp för operativa samverkansfrågor. Överenskommelsegruppen är ett annat forum som hanterar gemensamma vårdöverenskommelser. Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

59 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Aktiviteter utifrån övergripande program Nationellt Sjukvårdsregionalt Regional lokalt Delta i statliga satsningsområden för 2018 Nationell handlingsplan för oberoende av hyrpersonal Utveckling mot god och nära vård i enlighet med nationella utredningar Trygg och effektiv utskrivning Processen för patienters och anhörigas klagomål och synpunkter ska förbättras (Stockholm Gotland) Förbereda införande av framtidens vårdinformationsmiljö Förbereda införande av nationell sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Region Gotland Aktiviteter utifrån regional plan för psykisk hälsa Aktiviteter utifrån regional plan för suicidprevention Aktiviteter utifrån gemensam äldreplan Delta i arbetet med att upprätta E arkiv Aktiviteter utifrån regional integrationsstrategi Aktiviteter utifrån internationella strategin Aktiviteter utifrån regionalt miljöprogram handlingsplan miljöarbete inom hälso och sjukvårdsförvaltningen Ta fram gemensam handlingsplan utifrån överenskommelse och fattade beslut om integrerad missbruks och beroendevård. Lokalt Hälso och sjukvården Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan för att behålla och rekrytera medarbetare Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan avseende läkemedel Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan avseende utomlänsvård Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan Förutsättningar att långsiktigt hålla sig inom budget Fortsätta arbetet utifrån Struktur 2015 Utveckling av god och nära vård Förbereda införande av självincheckning Införa automatiserade loggkontroller (SALA) Tidig utskrivning av inneliggande patienter Översyn av operationsprocessen Samla all somatisk slutenvård på Visby lasarett Höja och tydliggöra kraven på kompetensnivå för läkare som tjänstgör på akutmottagning Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

60 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Nationellt Delta i statliga satsningar under 2018 Staten gör, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) särskilda satsningar i form av överenskommelser. Överenskommelser görs inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. De flesta överenskommelser mellan staten och SKL är riktade för specifika områden, tidsperspektivet kan variera. För 2018 är följande överenskommelser aktuella för hälso- och sjukvårdsförvaltningen: Kortare väntetider i cancervården ( ) Förlossningsvård och kvinnors hälsa ( ) Överenskommelsen om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården ( ) En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ( ) Aviserade men ej beslutade överenskommelser: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa (ambition om utifrån tidigare överenskommelse teckna en ny överenskommelse för ) Läkemedelsförmånerna (i överenskommelsen regleras även principerna för kommande bidrag 2018 och 2019) Patientmiljarden - Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården Nationell handlingsplan för oberoende av hyrpersonal Hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen har ställt sig bakom den nationella strategin för Oberoende av inhyrd personal. En processledare är tillsatt som deltar i det nationella nätverket. På den nationella nivån handlar arbetet om att om att aktivt ta del av andra landsting och regioners handlingsplaner och framgångsfaktorer för att sammankoppla det med arbetet på lokal nivå. Den nationella bedömningen är att brytpunkten kommer under första kvartalet Ärendenr HSN 2017/434 Datum Utveckling mot god och nära vård i enlighet med nationella utredningar Slutbetänkandet för utredningen Effektiv vård lämnades i januari Sedan dess har flera av förslagen tagits vidare i olika processer. I mars 2017 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys stödja landstingen i omställningsarbetet. Utredaren lämnade ett delbetänkande i juni I delbetänkandet föreslås en målbild, färdplan samt nya styrande principer för hälso- och sjukvård: Att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, Att vården i förstahand ska ges som öppen vård. Att den slutna vården kan ges på vårdinrättning eller på annan plats. Utredaren lyfter även fram att tillskott av medel i form av överenskommelse mellan staten och SKL är ett sätt att påskynda omställning. Delbetänkandet är ännu under behandling, vad som kommer ur det på nationell nivå är inte känt i dagsläget. I juni 2018 ska nästa delbetänkande lämnas, avsikten är att då konkretisera färdplanen och lämna förslag på ett nationellt uppdrag för primärvården. Arbetet för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på den nationella nivån handlar för 2018 om att aktivt ta del av utredarens fortsatta arbete och sammankoppla det med det arbete som bedrivs på lokal nivå, samt att besvara den remiss som förväntas komma innan sommaren (28)

61 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Trygg och effektiv utskrivning Riksdagen har beslutat att en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Som ett första steg upprättas överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen och beräknas beslutas av respektive nämnd hösten Förvaltningarna ansvarar gemensamt för att riktlinjer finns kring samverkan för trygg och effektiv utskrivning. Riktlinjer tas fram i samverkan mellan förvaltningarna och beslutas av Samordnad ledning och styrning (SLS). Processen för patienters och anhörigas klagomål och synpunkter ska förbättras Regeringen har i år beslutat att klagomålshanteringen ska effektiviseras så att det i första hand är vårdgivarna som ska ta emot och bemöta klagomål. Hur hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska göra det på ett bra sätt kommer att konkretiseras av en arbetsgrupp inom ramen för förvaltningens förbättringsprogram Sjukvårdsregionalt (Stockholm - Gotland) Förbereda införandet av Framtidens vårdinformationsmiljö Gemensam upphandling Region Gotland och Stockholms läns landsting avses kunna genomföras under 2018, förutsatt att politiska beslut om upphandlingsstrategi och inledning av upphandling tas i slutet av Förbereda införande av nationell struktur för kunskapsstyrning Under 2016 tog landsting och regioner beslut om att gemensamt och långsiktigt delta i, stödja och finansiera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. En sammanhållen struktur skapar förutsättningar för att nå en kunskapsbaserad och jämlik hälso- och sjukvård. Region Gotland är en primärkommun med ett landstingsansvar och i den egenskapen det minsta landstinget varför samverkan med andra landsting är av stor betydelse för hälsooch sjukvården på Gotland. Förvaltningen har sedan tidigare samverkat med Stockholms läns landsting inom området kunskapsstyrning, ett samarbete som skapat en god grund för samverkan. Det nationella arbetet tar sin utgångspunkt i indelningen i sjukvårdsregioner. Förberedelser har påbörjats med att skapa strukturer för samverkan i mer formaliserade former. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Regional-lokalt (Region Gotland) Arbeta utifrån regional plan för psykisk hälsa Inom ramen för överenskommelse mellan staten och SKL har handlingsplan för psykisk hälsa tagits fram inom Region Gotland. Handlingsplanen för psykisk hälsa på Gotland baseras på slutsatserna av analysen av psykisk hälsa på Gotland och beskriver områden som är angelägna att utveckla på kort (1 år) och på längre sikt (5 år). Exempel på utvecklingsområ- 15 (28)

62 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 den som berör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är patienters delaktighet i den egna vården, socialpsykiatri, första linjens insatser och suicidprevention. Handlingsplan är framtagen inom Regional samverkans- och stödstruktur Gotland (RSSS) och kommer att årligen följas upp av densamma. Inom ramen för överenskommelsen ska också sex Regionala Resurscentrum etableras där gemensamma stödresurser ska bidra till långsiktiga förbättringsarbeten inom området psykisk hälsa. Etableringen av Regionala resurscentra ska ses som en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens samlade struktur för kunskapsstyrning där Region Gotland ingår i sjukvårdsregionen Stockholm Gotland. Såväl landsting som kommuner omfattas av Regionala Resurscentrumarbete. Att intensifiera arbetet med tidiga och effektiva insatser gällande förstalinjens hälso- och sjukvård för barn och unga avseende psykisk hälsa är en av nämndens prioriterade uppdrag för Arbeta utifrån regional plan för suicidprevention Fortsatt intern utbildning av all personal i självmordsförebyggande arbete. Bidra till regionens arbete, bl.a. i genomförande av händelseanalyser efter självmord, gällande personer som ej haft kontakt med hälso- och sjukvård. Arbeta utifrån gemensam äldreplan I samverkan med Socialförvaltningen har tidigare Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor Region Gotland reviderats och beslutats av respektive nämnd. Handlingsplanen har sin utgångspunkt i tidigare projekt Bättre liv för sjuka äldre. Inriktningen har varit att prioritera och sätta fokus på några få betydelsefulla fokusområden, så som Sammanhållen vård och omsorg och God vård vid demenssjukdomar. Indikatorer och mål har tagits fram och redovisas regelbundet i Samordnad ledning och styrning samt i den gemensamma ärendegruppen. Respektive berörd verksamhet har utifrån den gemensamma målbilden tagit fram egna aktiviteter för att uppnå målen. De sammantagna resultaten efter uppföljningen efter augusti har dock inte varit tillräckliga varför en analys genomförs för att fastställa om det är rätt aktiviteter som står i fokus. Analysen kommer att ligga till grund för översyn och eventuell revidering av verksamheternas aktivitetsplaner inför Delta i arbetet med att upprätta E-arkiv Beslutad arkivering av primärvårdens tidigare journalsystem Medidoc kommer att påbörjas 2018 och sedan pågå under några år. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Aktiviteter utifrån regional integrationsstrategi Regionfullmäktige antog den 22 september 2017 integrationsstrategi En del av fullmäktiges beslut var att strategin skall inkluderas i samtliga nämnders verksamhetsplaner från och med Strategin anger att alla områden i strategin bidrar till förutsättningar för god hälsa på lika villkor. För att få tillgång till hälsofrämjande insatser och sjukvård är det viktigt att överbrygga hinder såsom språk, kulturella skillnader och okunskap om det svenska sjukvårdssystemet. För att etablera sig i samhället är tillgången och tilliten till hälsooch sjukvård en viktig faktor. 16 (28)

63 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Aktiviteter utifrån internationella strategin Hälso- och sjukvårdsförvaltningens främsta bevakning på den internationella arenan sker via intresseorganisationer som exempelvis SKL. Förvaltningen deltar även inom det medicinska området i internationella kongresser. Aktiviteter utifrån regionalt miljöprogram - handlingsplan miljöarbete inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen För att nå målet att Gotland ska vara ett hållbart samhälle år 2025 finns ett regionalt miljöprogram. Programmet har övergripande mål inom fyra fokusområden; energi och klimat, vatten, hållbara val samt naturens mångfald. De övergripande målen har brutits ner och samlats i en handlingsplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I handlingsplanen ingår följande miljöfrågor; medicinska gaser, läkemedel, upphandling och användning av förbrukningsmaterial och medicintekniska produkter samt medvetenhet av miljöpolicy. Några av miljöfrågorna är specifika för sjukvården och några är gemensamma med andra verksamheter inom Region Gotland. Ta fram gemensam handlingsplan utifrån överenskommelse och fattade beslut om integrerad missbruksoch beroendevård. Utifrån tidigare genomförd översyn av vårdprocessen vid tillnyktring har en arbetsgrupp med representanter från ledningskontoret, hälso- och sjukvården och socialtjänsten arbetat med frågan hur samarbete och organisation kring omvårdnad medan drogen minskar i kroppen kan utvecklas. Man har konstaterat att frågan behöver hanteras som en del av en större helhet. Grunden till lösningen är att skapa effektivare vårdflöde med bättre kvalitet inom missbruks- och beroendevården. Under 2017 startade ett gemensamt projekt bland annat genomförs revidering av överenskommelsen och en gemensam handlingsplan tas fram. Arbetet styrs från SLS, en projektledare har utsetts. Under 2018 ska hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram, och arbeta utifrån, handlingsplanen. Att i samverkan med Socialförvaltningen skapa strukturer för att säkerställa en integrerad beroendevård för personer med olika typer av missbrukarproblematik är ett av nämnden prioriterade uppdrag för Lokalt (hälso- och sjukvården på Gotland) Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan för att behålla och rekrytera medarbetare Behålla och rekrytera medarbetare är ett av förvaltningens prioriterade utvecklingsområde för Till utvecklingsområdet finns två prioriterade aktiviteter: Fokus på kompetensutveckling Engagerade medarbetare och nära ledarskap Ärendenr HSN 2017/434 Datum HR-chef tillsammans med processledare leder en arbetsgrupp som bereder de olika områdena i handlingsplanen samt inhämtar idéer och förslag från verksamheterna. För 2018 kommer fokus bland annat att vara arbetstider och schema för medarbetare i dygnet-runtverksamheter, kartläggning och insatser gällande arbetsmiljö för chefer, fortsatta lönesatsningar inom våra bristyrken samt fortsatt arbete med marknadsföring av det som är unikt med hälso- och sjukvården på Gotland. 17 (28)

64 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan avseende läkemedel Den handlingsplan som hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om i juni 2017 ska verksamheterna nu arbeta efter för att under 2018 få bättre kontroll över läkemedelskostnaderna och hindra fortsatt hög kostnadsutveckling. Ett forum för läkemedelsfrågor där verksamhetschefer för samtliga verksamheter som hanterar läkemedelsfrågor har skapats och där handlingsplanen utgör dagordningen för mötet. Rätt läkemedel till rätt patient är ett prioriterat utvecklingsområde för Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan avseende utomlänsvård Handlingsplanen för utomlänsvård antogs av nämnden i mars Handlingsplanen är indelad i fyra områden varav två är tongivande: Vård som idag utförs på fastlandet och som är möjlig att istället utföra på Gotland Effektiviseringar och kostnadsminskningar av den vård som fortsatt ska utföras utanför Gotland En särskild återredovisning av arbetet gjordes i september I återredovisningen konstaterades att en rad åtgärder var genomförda. Arbetet måste dock fortsätta både för att hålla i förändringar som genomförts och för att identifiera nya möjligheter inom de både områdena. Arbeta utifrån förvaltningens handlingsplan - Förutsättningar att långsiktigt hålla sig inom budget I oktober 2016 antog nämnden en handlingsplan kring förutsättningar att långsiktigt hålla sig inom budget. Handlingsplanen riktade in sig på fyra kostnadsområden, inom tre av dessa områden har särskilda handlingsplaner upprättats: arbetskraft (handlingsplan för behålla och rekrytera), läkemedel och utomlänsvård. Det fjärde kostnadsområdet kallat övriga kostnader innehöll aktiviteter såsom förändrade egenavgifter för hjälpmedel, bättre avtal på förbrukningsmaterial mm. Under 2018 ska förvaltningen fortsätta arbetet för att minska denna typ av kostnader. Ekonomiska effekter utifrån de fyra kostnadsområdena återredovisas löpande i delårsrapporter respektive årsbokslut/förvaltningsberättelse. Att fortsätta med alla aktiviteter enligt framtagna och beslutade handlingsplaner för att möjliggöra effekter och därmed minska kostnadsutvecklingen är ett av nämndens prioriterade uppdrag för Fortsätta arbetet utifrån Struktur 2015 I juni 2014 fattade nämnden beslut om den framtida strukturen för hälso- och sjukvården på Gotland, tidsperspektivet var två mandatperioder. Styrgruppen avslutade sitt arbete i april 2016 och utvecklingsarbetet drivs därefter i ordinarie verksamheter och inte som ett eget samlat arbete. I samband med att styrgruppen avslutade sitt arbete gjordes en uppföljning som redovisas för nämnden. Under 2018 ska en ny samlad uppföljning göras och redovisas för nämnden. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Utveckling av god och nära vård På lokal nivå handlar arbetet dels om tre av de prioriterade aktiviteter som tillhör utvecklingsområdet hälso- och sjukvård, nära och med utgångspunkt från, patienten: Stärka patientens delaktighet Skapa strukturer och konkretisera förflyttningen av vården närmare patienten Utveckla distansoberoende vård Dessa aktiviteter ska brytas ner i verksamheternas egna aktivitetsplaner. 18 (28)

65 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 För att få ytterligare kraft och tydlighet i arbetet kommer sjukvården även få några särskilda uppdrag kopplat till denna aktivitet, uppdragen planeras att bli beslutade av hälso- och sjukvårdsdirektören under oktober månad. Att fortsätta arbetet med att sjukvården gemensamt genomför åtgärder för att stärka primärvården, till syfte att skapa förutsättningar för en god och nära vård. En vård som utgår från patienten och där primärvården utgör den primära vården är ett av nämndens prioriterade uppdrag för Förbereda införande av självincheckning För att arbetet med att införa självincheckning behöver ett relativt stort arbete ske gällande den kodstruktur av kassakoder som finns inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Detta är inte detsamma som patientavgifter utan handlar mer om registreringar av olika typer av besök och till dem också sedan kopplat avgifter. För att arbetet med införandet av självincheckning ska kunna fortsätta måste strukturen av kassakoder förändras. Arbetet med denna strukturförändring ska påbörjas under hösten 2017 och vara klart under Införa automatiserade loggkontroller (SALA) Systematisk, automatiserad, logganalys är ett IT-stöd för uppföljning av gjorda öppningar av patientjournaler, så att icke behöriga öppningar kan utredas. Systemet används i Stockholms läns landsting och har visat ge god uppföljning och även ha en förebyggande effekt avseende otillåten journalåtkomst. Planen är att SALA ska införas under 2018, inkluderat utbildning av alla chefer. Tidig utskrivning av inneliggande patienter Genom att patienter som ska skrivas ut från slutenvården kan lämna sjukhuset på förmiddagen skapas bättre möjligheter att nyttja befintliga vårdplatser mer optimalt. Det är bland annat viktigt att det ska finnas vårdplatser tillgängliga när patienter som genomgått planerad operation är klara på operation och uppvakningsavdelning, men även för att minska eventuell väntetiden för patienter på akutmottagningen som har behov av inneliggande vård. Arbetet påbörjades under 2017 per verksamhet, men det är tydligt att flera frågor behöver adresseras av flera verksamheter gemensamt för att det ska göra tillräcklig skillnad. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Översyn av operationsprocessen Syftet med aktiviteten är att effektivisera flödet för bättre kvalitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Från beslut om operation till utskrivning. Arbetet påbörjades under 2017 och följs i operationsrådet, handlingsplaner har tagits fram exempel på aktiviteter är förändringar i operationsanmälanför att all information ska finnas från början och tidig operationsstart som innebär att patienten, alla i teamet och alla förberedelser är klara samtidigt vid en överenskommen tidpunkt. 19 (28)

66 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan 2018 Samla all somatisk slutenvård på Visby lasarett Ett arbete till syfte att samla all slutenvård vid Visby lasarett senast påbörjades under Inför beslut om genomförande ska den fysiska placeringen utredas och fastställas, riskanalyser genomföras samt ett utvecklingsarbete kring hur resurser och arbetssätt inom rehabiliterande verksamheter kan förändras genomföras. Höja och tydliggöra kraven på kompetensnivå för läkare som tjänstgör på akutmottagning Sjukvårdschefen kommer under 2017 att fatta ett inriktningsbeslut om att kraven på kompetens för läkare som tjänstgör på akutmottagning ska höjas och tydliggöras. Som en följd av detta ska även utredas lämplig organisering av psykiatrins primärjourslinje, hur de olika specialiteternas bidrag till jourlinjerna ska se ut samt hur akutmottagningens utbildningsuppdrag bör se ut. 3.3 Nämndmål Samhälle (utåt) Bidra till att minska förekomst av hälsoklyftor på Gotland Verksamhet (inåt) Kvalitet Medarbetare Ekonomi Vårdkvaliteten ska vara minst i nivå med övriga riket Vården ska ha hög tillgänglighet och bedrivas i patientens närmiljö så långt som möjligt Patienten ska ha stort inflytande och vara delaktig i vården Verksamheten ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt Effektivisering och modernisering genom digitalisering Vården ska ha en stabil bemanning som kan tillgodose behovet av kontinuitet Vidareutveckla arbetssätt för att behålla och rekrytera medarbetare Verksamheten ska bedrivas inom givna ekonomiska ramar Tabell 6: Nämndmål Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

67 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden är särskilt utpekade områden där förvaltningen ska kraftsamla under året, de ska utgöra stöd för prioriteringar inom verksamheten. De prioriterade utvecklingsområdena pekas ut av förvaltningen. Utgångspunkten vid identifiering av prioriterade utvecklingsområden är den politiska viljan uttryckt i strategisk plan, Region Gotlands koncernstyrkort, dialogmöten med förvaltningens alla verksamheter och eventuella andra identifierade behov. Utvecklingsområdena kan gå i riktning mot ett eller flera av de beslutade målen Behålla och rekrytera medarbetare Detta har varit ett prioriterat utvecklingsområde även under 2017 och det är angeläget att fortsätta det goda arbetet som gjorts. Stabil bemanning med god kompetensförsörjning är en nyckelfråga som påverkar förutsättningarna för god; kvalitet, kontinuitet, arbetsmiljö såväl som ekonomiskt utfall. Fokus är framförallt behålla -perspektivet även om insatser krävs även för att attrahera nya medarbetare. Att tänka digitala lösningar, exempelvis inom utbildning, är nödvändigt. En nationell strategi för utfasning av hyrpersonal togs fram under Både Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland har ställt sig bakom strategin. En lokal processledare har tillsatts som tillsammans med HR-chef leder en arbetsgrupp där frågorna bereds samt deltar i det nationella nätverket. I arbetet är det också viktigt att ge kunskap om problembilden och de negativa effekter som ett beroende av inhyrd personal ger. Den nationella bedömningen är att brytpunkten kommer under första kvartalet Analysen i samband med delårsrapport 2 visar att verksamheterna under januari augusti 2017 haft ett alltför stort beroende av hyrpersonal. Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda har dock ökat något jämfört med samma period Glädjande är att flera verksamheter signalerar att behovet av hyrpersonal kommer att minska under hösten Utvecklingen av kostnaden för hyrpersonal var i början av 2017 kraftig. Under året har utvecklingen varit avtagande och efter september månad är den 20,7 % Ytterligare minskande utveckling väntas under slutet av 2017 och början av Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

68 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan ,0% Ackumulerad utveckling hyrpersonal 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% Totalt hyrpersonal Hyrläkare Hyrpersonal ej läkare 40,0% 20,0% 0,0% feb mars april maj juni juli aug sept Figur 8: Ackumulerad kostnadsutveckling hyrpersonal Det prioriterade utvecklingsområdet går direkt mot flera mål: Koncernmål God kvalitet i vården Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Nämndmål Vården ska ha en stabil bemanning som kan tillgodose behovet av kontinuitet Vidareutveckla arbetssätt för att behålla och rekrytera medarbetare Effektivisering och modernisering genom digitalisering Verksamheten ska bedrivas inom givna ekonomiska ramar Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

69 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Hälso- och sjukvård nära, och med utgångspunkt från, patienten Den nationella utvecklingen inom hälso- och sjukvården går mot att mer kan göras för fler. Denna utveckling kan på goda grunder antas fortsätta, främst beror detta på att andelen äldre ökar och förbättrad överlevnad vid kronisk sjukdom. Forskning visar att dåliga levnadsvanor ökar risken för flera sjukdomar. Samtidigt går utvecklingen avseende levnadsvanor i flera fall åt fel håll. Medvetna satsningar på hälsofrämjande åtgärder är därför en nyckelfråga. Mot bakgrund av de utmaningar som dagens hälso- och sjukvårds-sverige har att hantera har flera nationella utredningar genomförts. De slår fast att en strukturförändring är nödvändig inom den svenska hälso- och sjukvården. Man menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Man betonar att vården ska ges nära patienten, företrädelsevis i öppenvård. Uttrycket nära har också en dimension baserat på relationen till första linjens sjukvård. Det är viktigt för befolkningens tilltro till vården att den är lätt att nå och förstå. Det är avgörande för förtroendet, och hur man i praktiken väljer sina sökvägar, att vården uppfattas som tydlig och lätt tillgänglig. Olika vägar till vården bör eftersträvas; fysiska möten, digitala möten, telefon, e-post, sms, m.m. Allt utformat efter patientens behov och på det sätt som patienten önskar ha sin kontakt med vårdens olika kompetenser. Underliggande är därför att vården måste utformas med utgångspunkt från patienten. Det finns här olika modeller som syftar till samma sak personcentrerad vård kan nämnas som exempel. Sammantaget innebär alltså utvecklingsområdet att vården i högre grad än idag behöver säkerställa en större delaktighet av patienterna i sin vård och att hälso- och sjukvården ska organiseras nära patienten, företrädelsevis i öppenvård. Att tänka digitala lösningar är en självklarhet. Det prioriterade utvecklingsområdet går direkt mot flera mål: Koncernmål God kvalitet i vården God tillgänglighet Nämndmål Vårdkvaliteten ska vara minst i nivå med övriga riket Vården ska ha hög tillgänglighet och bedrivas i patientens närmiljö så långt som möjligt Patienten ska ha stort inflytande och vara delaktig i vården Verksamheten ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt Effektivisering och modernisering genom digitalisering Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

70 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Rätt läkemedel till rätt patient Att läkemedelsanvändningen på Gotland är god är viktigt ur flera perspektiv både för att säkerställa en god medicinsk kvalitet och rätt behandling för patienten såväl som för att undvika onödiga kostnader. En felaktig läkemedelsanvändning leder i många fall till att sjukvårdsbehov uppstår exempelvis pga ökad risk för fallskador. En god läkemedelsanvändning säkerställer bland annat att antibiotika inte skrivs ut i onödan. Med begreppet god avses att läkemedlen som förskrivs/används ska vara de mest lämpade både ur medicinskt och ekonomiskt perspektiv. Läkemedel, utomlänsvård och arbetskraft är hälso- och sjukvårdsförvaltningens tre största kostnadsområden. Hur väl förvaltningen lyckas hålla budgeten inom dessa tre områden påverkar i hög grad det totala ekonomiska utfallet. Under 2017 beslutade nämnden om en handlingsplan för minskade kostnader för läkemedelsförskrivning. Gotland har den högsta kostnaden för förskrivna läkemedel/invånare och också en hög ökningstakt. Kostnaden kan påverkas på flera sätt framförallt genom att preparat som väljs är de mest lämpade både ur medicinskt och ekonomiskt perspektiv, att om det är lämpligt andra behandlingsformer än läkemedel ordineras, bra upphandlingar, bra rutiner för användning och lagerhållning, om läkemedel förskrivs som patienten egentligen skulle kunna köpa själv utan ordination m.m. Handlingsplanen som togs fram under 2017 innehåller ett tjugotal punkter och fylls på efterhand. Utvecklingsområdet syftar till att ge kraft i det startade arbetet. Det prioriterade utvecklingsområdet går direkt mot flera mål: Koncernmål God kvalitet i vården Nämndmål Vårdkvaliteten ska vara minst i nivå med övriga riket Verksamheten ska bedrivas inom givna ekonomiska ramar Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

71 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Prioriterade aktiviteter De prioriterade aktiviteter som beskrivs i detta avsnitt är de aktiviteter som förvaltningens verksamheter gemensamt ska prioritera under Dessa bryts ner till verksamheternas egen aktivitetsplan. Respektive verksamhet kan också identifiera egna prioriterade aktiviteter, utifrån de prioriterade utvecklingsområdena och/eller verksamhetens uppdrag, som ska genomföras under året. Dessa aktiviteter framgår också av verksamhetens aktivitetsplan. 5.1 Prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdet behålla och rekrytera medarbetare Fokus på kompetensutveckling I en kunskapsintensiv organisation som hälso- och sjukvård är möjligheten till kompetensutveckling en stor framgångsfaktor både för att behålla och rekrytera medarbetare. Att medarbetarna kompetensutvecklas är också en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna utvecklas. Kompetensutveckling kan betyda olika saker, i första hand avses med denna aktivitet att bli bättre på att använda varandras kompetens och lära i vardagen. Det kan innebära att skapa förutsättningar för dialog och erfarenhetsutbyte inom en arbetsgrupp eller mellan olika medarbetargrupper. Kompetensutveckling kan också handla om utbildning och inom detta område ger digitalisering stora möjligheter Engagerade medarbetare och nära ledarskap Engagerade medarbetare och nära ledarskap är grundläggande för en bra verksamhet, en verksamhet där medarbetare trivs och dit fler söker sig. För att uppnå detta krävs bra förutsättningar och att medarbetarna väljer att bidra. En viktig förutsättning är ett nära coachande ledarskap som skapar trygghet och ger tillit. Ett aktivt coachande ledarskap är avgörande för att medarbetaren ska känna sig sedd och bekräftad. Avseende ledaskapet kommer förvaltningen att genomföra gemensamma aktiviteter. Det kan exempelvis handla om utformning av olika sorters stöd för att skapa utrymme för chefen. Den andra delen handlar om att medarbetarskapet, att ta ansvar för mitt bidrag till verksamheten. Det är framförallt denna del som ska brytas ner i verksamheternas aktivitetsplaner. Vid nedbrytning till verksamhetens egen aktivitetsplan kan verksamheten använda resultaten från medarbetarenkäten om det är relevant. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdet hälso- och sjukvård nära, och med utgångspunkt från, patienten Stärka patientens delaktighet Delaktiga patienterna gör att vården blir både bättre, mer jämlik och mer anpassad till patienten. Olika mätningar visar att patienterna i större utsträckning vill bli delaktiga i sin vård. Aktiviteten handlar framförallt om att skapa förutsättningar för att patienterna ska kunna vara aktivt delaktiga. Aktiviteten kan också handla om en mer passiv, om än viktig, form av delaktighet: information. Genom att information både ska ges i rätt sammanhang och vara utformad så patienten förstår den. Förutsättningar för delaktighet kan även skapas genom utformande av digitala lösningar. 25 (28)

72 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Förebygga behov av vård Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar då mer kan göras för fler. Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för flera sjukdomar, satsning på hälsofrämjande aktiviteter är därför av stor betydelse. Att förebygga behov av vård kan också handla om aktiviteter som leder till minskat behov av slutenvård. Aktiviteten handlar också om att första linjens hälsooch sjukvård behöver stärkas Skapa strukturer och konkretisera förflyttningen av vården närmare patienten För att möta utmaningarna att kunna göra mer för fler behöver hälso- och sjukvård arbeta på ett annat sätt. Vård som inte kräver sjukhuset samlade resurser ska flyttas närmare patienten och ges företrädelsevis i öppenvård. Arbetet behöver ske stegvis och på olika nivåer. Det handlar också om att stärka första linjen hälso- och sjukvård. Verksamheterna behöver identifiera lämpligt område, som kan utgå från sjukdomstillstånd, patientgrupp eller annat, vilka andra aktörer som är berörda och tillsammans med dessa konkretisera vad som ska göras och hur Utveckla distansoberoende vård Genom att ta tillvara digitaliseringen möjligheter kan vi öka kvaliteten, få mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Handlar om att utveckla nya arbetssätt där tekniken stödjer dessa arbetssätt, förbättra möjligheten till e-hälsotjänster och i högre grad, då det är lämpligt, genomföra exempelvis öppenvårdsbesök, vårdplaneringar etc digitalt. Aktiviteten kan också handla om att skapa arbetssätt för att minska hälsoklyftor. 5.3 Prioriterade aktiviteter inom utvecklingsområdet rätt läkemedel till rätt patient I större utsträckning använda alternativ till läkemedel I många fall kan andra alternativ än läkemedel användas med samma eller bättre resultat. Nya arbetssätt och teamarbete med flera professioner skapar förutsättningar för detta Intensifiera arbetet med att minska antibiotika förskrivningen Att minska antibiotika förskrivningen är ett arbete som pågått länge och är viktigt ur flera perspektiv. Resultaten för 2017 visar dock att utvecklingen gått åt fel håll, antalet uthämtade recept/1 000 invånare har ökat jämfört föregående år. För 2018 handlar det om att intensifiera arbetet. Ärendenr HSN 2017/434 Datum (28)

73 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplan Uppföljning Övergripande uppföljning genom indikatorer De övergripande målen följs upp av förvaltningen genom indikatorer. Strukturen är densamma som för uppföljning av koncernstyrkortet. En indikator kännetecknas av att den är mätbar, bygger på data av god kvalitet, lyfter fram någon del av målet som anses väsentlig, lyfter fram kvalitativa egenskaper ur ett patientperspektiv, är jämförbar och transparant, det vill säga att resultatet helst ska kunna härledas till en lägre nivå. Indikatorerna fastställs av nämnden. Indikatorerna följs upp inom förvaltningen och redovisas för nämnden i samband med delårsrapport 2 respektive förvaltningsberättelse/årsbokslut. Uppföljning av varje verksamhets arbete genom dialogmöten Dialogmöten genomförs årligen med alla verksamheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen på verksamhetschefsnivå. Dialogmötena är en del av förvaltningens budgetprocess inför nästa år. I mötena förs dialog om verksamhet och ekonomi för innevarande år och behov inför kommande år utifrån verksamhetens uppdrag. Detta ger även förutsättningar för dialog om behov av eventuell omfördelning av resurser exempelvis utifrån förändringar i uppdrag. I dialogmötet förs också en dialog om verksamhetens egenkontroll exempelvis medicinska resultat och patientupplevd kvalitet samt avvikelsearbete. I dialogmötet sker även uppföljning av berörd verksamhets arbete utifrån sin aktivitetsplan och vilka utvecklingsområden som verksamheten anser bör prioriteras inför kommande år. Strukturen för uppföljning enligt ovan utgår även från uppföljningskrav enligt nationella föreskrifter och har begreppsdefinitionen för God vård som utgångspunkt Efter dialogmötena analyserar förvaltningsledningen det som framkommit och tar fram förslag på prioriterade utvecklingsområden inför nästa års verksamhetsplan. Utgångspunkten är den politiska viljan uttryckt i strategisk plan, Region Gotlands koncernstyrkort, dialogmötena och eventuella andra identifierade behov. Förslaget presenteras vid ledningens gemensamma genomgång i oktober. Ledningsgemensam uppföljning av prioriterade utvecklingsområden För att den samlade ledningen inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska få en samlad bild av hur arbetet utifrån aktivitetsplanerna fortgår och kännedom om eventuella aktiviteter där ledningen behöver vidta åtgärder görs ledningsgemensam uppföljning i relation till de prioriterade utvecklingsområdena två gånger om året. Inför den ledningsgemensamma uppföljningen har alla chefer med verksamhetsansvar statusbedömt aktiviteterna i sin/-a aktivitetsplan/-er. Vid ledningens genomgång i oktober diskuteras dessutom vilka utvecklingsområden och aktiviteter som ska prioriteras till nästa år. Ärendenr HSN 2017/434 Datum Årliga förbättringsarbeten som ska genomföras inom förvaltningen kopplas till de identifierade prioriterade utvecklingsområdena. Uppföljning av verksamhetsplanen redovisas för nämnden i delårsrapport 2 och förvaltningsberättelse/årsbokslut. 6.1 Indikatorer för löpande nämndinformation Indikatorer för löpande nämndinformation om utveckling i relation till de beslutade målen ska tas fram. 27 (28)

74 Bilagor Bilaga 1: Årshjul för arbetet med verksamhetsplan Dialogmöten: avstämning av årets plan och underlag inför nästa års verksamhetsplan. Redovisning av arbetet utifrån årets verksamhetsplan till nämnden (delårsrapport 2). Redovisning till nämnd av arbetet utifrån årets verksamhetsplan. augustiseptember Ledningens genomgång: prioriterade aktiviteter tas fram. Förbättringsarbeten beslutas. april oktober Redovisning av aktivitetsplaner till HSFLG. Årshjul verksamhetsplan Nämnden fastställer kommande års verksamhetsplan och beslutar om kommande års interna budgetfördelning. mars Redovisning av föregående års arbete till nämnd (årsbokslut/ förvaltningsberättelse). november Aktivitetsplanerna stäms av i SLG/TLG och arbetet med att genomföra aktiviteterna sätts igång. januari Verksamhetsplanen bryts ner i aktivitetsplaner. Figur 9: Årshjul verksamhetsplan

75 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ekonomichef Tjänsteskrivelse HSN 2017/10 8 november 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Internbudgetfördelning inför 2018 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om internbudgetfördelningen enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Inför budget 2018 har hälso- och sjukvårdsnämnden erhållit 62,7 miljoner i utökad budgetram jämfört med justerad budget Dessa fördelar sig på: 35 miljoner i resursfördelningsmodell 5,2 miljoner i kompensation för externa avtal 2 miljoner för socialpsykiatriskt team 0,8 tkr i kompensation för höjd åldersgräns för fri tandvård till barn och unga 0,2 tkr i ytterligare kompensation för avgiftsfri öppenvård till personer 85 år eller äldre 29,584 miljoner i löneökningskompensation 0,154 miljoner i kompensation kapitalkostnader - 8,064 i avdrag för minskade hyror -0,2184 i avdrag för minskade interna ersättningar till regionstyrelseförvaltningen. Den post som ännu inte är beslutad av Regionfullmäktige är 0,154 miljoner i kompensation för kapitalkostnader. Förvaltningens internbudgetförslag bygger på att 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

76 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/10 även den beslutas av Regionfullmäktige. Den beslutade budgeten innebär en ökad budget jämfört med 2017 på 4,17 procent. Då hälso- och sjukvården har ett prognostiserat underskott på 40 miljoner 2017 innebär den beslutade budgeten en ökning med 1,47 procent jämfört med prognostiserat utfall Den beslutade budgetramen kommer att vara en utmaning för hälso- och sjukvården, men med minskning av de överkostnader som finns under 2017 i form av hyrpersonalkostnader samt höga kostnader för utomlänsvård som varierar mellan åren är bedömningen att det är möjligt att nå en budget i balans under verksamhetsåret Budgetfördelningen innebär flera strategiska satsningar: Fortsatt satsning på primärvården Fortsatt satsning på ökning av antal AT-läkare Ytterligare satsning på specialistutbildning av sjuksköterskor Fortsatt satsning på smärtteamet Satsning på schemaläggnings- och bemanningsfrågor Socialpsykiatriskt team är from 2018 en permanent verksamhet I höstens budgetproposition från regeringen har ytterligare riktade statsbidrag till hälso- och sjukvården aviserats. I budgetförslaget har 15 miljoner i såväl intäkt som kostnader budgeterats under förvaltningsledning. Ännu är inget riksdagsbeslut taget kring dessa statsbidrag och än mindre överenskommelser skrivna vad som förväntas av landstingen för att få del av dessa medel. Beslutade investeringsmedel för 2018 är 42 miljoner vilka fördelas på en generell pott 22 miljoner, patientövervakningssystem 10 miljoner och uppstart av om och tillbyggnaden av enheten för akut omhändertagande 10 miljoner samt 2 miljoner för uppstart. Efter budgetavstämningen i oktober är förslaget att hälso- och sjukvårdsnämnden får ytterligare 2 miljoner i investeringsbudget för påbörjan av investeringen i FVM (Framtidens VårdinformationsMiljö). Om detta beslutar regionfullmäktige i november Bedömning Förvaltningens bedömning av föreslagen internbudget är att de strategiska satsningar och den beslutade handlingsplanen för en ekonomi i balans är omhändertagna och avspeglas i budgetförslaget. Internbudgetförslaget stämmer också väl överens med den verksamhetsplan som hälso- och sjukvårdsnämnden har att besluta om. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 november 2017 Internbudgetfördelning 2018 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 2 (2)

77 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, Ekonomichef Ärendenr 1 (13) Handlingstyp Beslutsärende Datum Ändringar har även gjorts i de ekonomiska tabellerna, ej gulmarkerade Förslag till internbudgetfördelning 2018 Förutsättningar inför 2018 Budgettilldelning från Regionfullmäktige 2017 Justerad Budget 2017 (Tkr) Resursfördelningsmodell Ramtillskott socialpsykiatriskt team Komp höjd ålder avgiftsfri tandvård 800 Komp avgiftsfri öppenvård > 85 år 200 Kompensation för externa avtal Personalkostnadskompensation Minskade hyror Prissänkning RSF Kapitalkostnadskompensation 154 Nettobudget 2018 att fördela Påverkan på budget av statliga satsningar I nedanstående förslag till internbudgetförslag är statliga satsningar budgeterat enligt följande: Professionsmiljarden 5,8 miljoner. Kostnaderna utfördelade i budget till verksamheterna. Ytterligare 4 miljoner budgeteras för bland annat förlossningsvård, psykiatrisatsning. För dessa är det en blandning av vad som är budgeterat ute i verksamheterna och vad som kommer att generera nya kostnader. Satsning gällande korta väntetider inom cancersjukvården, SVF, har 2 miljoner budgeterats. Motsvarande kostnader har budgeterats inom verksamheten. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats