Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 17 mars 2014

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 10 mars 2014 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 17 mars 2014 Tid/plats måndag 17 mars kl ca Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1 2 Justering på förslag: Lennart Petersson (S) Sammanhållna insatser vid beroende och missbruk/barn och unga 3 Utskrivningsklara patienter 4 Tillhörighet gällande Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar placering 5 Ekonomirapport, bilaga 6 Tillgänglighet till återbesök i specialicerad vård 7 Övergripande överenskommelse HSN-SON 8 Strategisk plan , ny bilaga 9 Modell för preventivmedelssubventionen subventionen på Gotland, ny bilaga 10 Nya momsregler luftburna transporter 11 Upphandling ambulans 12 Lägesrapport psykiatrin 13 Öppna jämförelser 14 Rapport från sjukvårdschefen 15 Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören

2 KALLELSE 2(2) 10 mars Informationsärenden Skadestatistik för 2013 HSFs medlemskap i HFS (Hälso Främjande Sjukhus) Inbjudan, Ethiopian Medical Bridge Remiss och missiv, vägledning för att upptäcka våld Utdelning 2013 ur Fonden Samstiftelse för sjukvården 17 Övriga ärenden Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

3

4

5 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF HSF Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

6 820 Förvaltningsledning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter -20 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel 6 Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

7 821 Konkurrens. vårdtjänsterperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal 1 Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader 272 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

8 822 Läkemedel Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag Summa intäkter Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Kollnetto Koll intäkter Koll kostnader Sida 4

9 823 Sjukvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

10 824 Tandvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel 1-1 Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader 366 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

11 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal 1 Utbildning & resor Läkemedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader 272 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

12 Privata specialister Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Labtjänster Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Sjukvårdsartiklar 2 Tele & IT kostnader Övriga tjänster Finansiella poster 1-1 Summa kostnader Netto Sida 2

13 Primärvårdsbeställar Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Läkemedel Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader 41 Lokalkostnader Övriga tjänster Kapitalkostnader 271 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

14 Landbaserad ambulanperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa -6 6 Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning & resor Sjukvårdsartiklar 4 4 Tele & IT kostnader Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sida 4

15 Tandvårdsenhet Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal 1 Utbildning & resor Tele & IT kostnader Inventarier & material Övriga tjänster Summa kostnader Netto Sjukvårdsrådgivning Köpt verksamhet Personalkostnader Tele & IT kostnader 2 Övriga tjänster 9 9 Kapitalkostnader 1 Summa kostnader Netto Sida 5

16 Uppföljning övergripande kontogrupper HSF Sjukvården Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

17 82300 Sjukvård ledning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag -903 Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Interna ersättningsmodeller Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Livsmedel Sjukvårdsartiklar 5 Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

18 82301 Öppen- & dagvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Bidrag -5 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal 4 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Övriga tjänster Kapitalkostnader 240 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

19 82302 Habilitering/Rehabilite Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal 2-2 Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader 75 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

20 82303 Service/Diagnostik Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster 2 Summa kostnader Netto Sida 5

21 82304 Slutenvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter 5-5 Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader 76 Finansiella poster 1-1 Summa kostnader Netto Sida 6

22 82305 Opererande specialitet Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader 157 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 7

23 82306 Medicinska specialiteteperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader 188 Finansiella poster 4 Summa kostnader Netto Sida 8

24 82307 Barn- & ungdomsmedicperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader 46 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 9

25 82308 Obstetrik/Gynekologi Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor 4-4 Övriga tjänster Kapitalkostnader 171 Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 10

26 82309 Psykiatri Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Kapitalkostnader 151 Finansiella poster 2-2 Summa kostnader Netto Sida 11

27 82310 Primärvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag Interna ersättningsmodeller Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning & resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsartiklar Labtjänster Hjälpmedel Tele & IT kostnader Lokalkostnader Inventarier & material Patientresor Övriga tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 12

28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendenr HSN 2014/10 1 (30) Handlingstyp Strategisk plan Datum 24 februari 2014 Strategisk plan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (30) Innehållsförteckning VERKSAMHET, UPPDRAG OCH RESURSER FÖR Inledning... 4 Strukturell obalans beslutad utredning Struktur IT-utveckling... 4 Brukare/kunder... 5 Patientlag från Patient och brukarmedverkan... 5 Satsning på jämlik vård... 6 Ökad jämlikhet - genomgående princip i Nationella Cancerstrategin... 6 Jämställd sjukskrivningsprocess... 6 Kommunikationsstrategi... 6 Enklare registrering och betalning vid besök inom vården... 7 Processer... 8 Framtida volymökningar inom vården... 8 Förväntningarna på akut omhändertagande förändras... 8 Läkemedelsfrågor... 8 Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 9 Förebyggande tandhälsovård Tandvård för äldre Medicinska mål Kunskapsbaserad styrning med hjälp av kvalitetsregister Nationella krav på förbättringar i cancervården Utökat samarbete med Stockholms läns landsting Bättre liv för mest sjuka äldre Samverkan inom regionen Habiliteringens uppdrag och behov av samverkan Satsning på att motverka psykisk ohälsa Utveckling av nya vårdformer inom psykiatrin Stöd till barn och unga Missbruks- och beroendevård Utveckling av ledningssystem Framtagande av uppdrag Patientsäkerhet Fokus på tillgänglighet fortsätter E-hälsa kan tillvarata vårdens resurser bättre IT i framtidens hälso- och sjukvård IT-lösningar för patienternas behov Automatiserad verksamhetsuppföljning Infrastruktur TakeCare på Gotland och i Stockholm Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan E-arkiv Medarbetare Kompetensförsörjning Löneläget Utbildningstjänster och utlandsutbildade Verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med Uppsala Universitet Kompetensutveckling och stöd till utveckling Ledarutveckling Ekonomi... 21

30 Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 (30) Avtalskonstruktioner vid konkurrensutsatt verksamhet behöver utvecklas Kostnad Per Patient (KPP) Samhälle Regional balans Arbete inom miljöområdet DRIFTBUDGET Hälso- och sjukvårdens struktur och utmaningar Ökade hyreskostnader på grund av investering i lokaler Budget Statliga satsningar på väg att avslutas minskade intäkter Nationellt projekt för flygande ambulanstransporter Nya momsregler för flygande transporter Ny upphandling av ambulanssjukvården träder i kraft Skandionkliniken i Uppsala startar sin verksamhet under Buffertkrav Förändrade förutsättningar jämfört med Åtgärder inom Hälso- och sjukvården under Taxor och avgifter Tandvårdstaxan ,2 Kompensation för externa avtal Externa avtal (ska uppdateras) INVESTERINGSFÖRSLAG MED MOTIVERINGAR Beslutad investeringsram Maskiner och inventarier IT-investeringar Bygg och anläggning, lokalförsörjningsplan... 29

31 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 (30) Verksamhet, uppdrag och resurser för Inledning Strukturell obalans beslutad utredning Struktur 2015 Som hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden tidigare fastslagit har nämnden/förvaltningen en strukturell obalans motsvarande ca miljoner kronor. Detta har beskrivits bland annat i den strategiska planen I november 2013 beslutade därför Hälso- och sjukvårdsnämnden att ge Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av hälso- och sjukvården på Gotland. I jämförelse med övriga landsting har Gotland en stor andel sjukhusvård. Produktiviteten är hög både inom primärvård och inom sjukhusets öppenvårdsmottagningar. Varje åtgärd/aktivitet ligger kostnadsmässigt i nivå med andra landsting, men den samlade vårdkonsumtionen är hög, vilket gör att Hälso- och sjukvården på Gotland har den högsta kostnaden i landet mätt i kronor/invånare. I strukturutredningen ska beskrivas hur vården på Gotland kan organiseras inom Hälso- och sjukvårdens ansvarsområde men också i samverkan med andra nämnder, främst Socialnämnden, och med vårdgivare på fastlandet. Målet är att skapa trygghet hos befolkningen och effektiva flöden med rätt vårdinsats vid rätt tillfälle och på rätt plats så att långsiktig balans uppnås mellan uppdrag och ekonomi. Under våren 2014 ska strukturutredningen genomföras och redovisas för nämnden den 12e juni. Förändringar kan få genomslag successivt från 2015 och framåt beroende på förslagens innehåll, beredning och politiska beslut. Att i nuläget, i den strategiska planen för , presentera specifika åtgärder för att reducera den strukturella obalansen är att föregå strukturutredningen. Av det skälet kan inte någon sådan beskrivning göras. IT-utveckling För att underlätta för läsaren har all text om IT-utvecklingen samlats under perspektivet processer, även om delar av utvecklingen inom IT-området är främst till för att underlätta för patienterna/medborgarna och således skulle placeras i perspektivet brukare/kund.

32 Hälso- och sjukvårdsnämnden 5 (30) Brukare/kunder Patientlag från 2015 En ny lag väntas träda i kraft den 1 januari Dess syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppenvård utvidgas till att gälla patienter som omfattas av annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Lokala indikationsbegränsningar inom öppenvård kommer inte att gälla. Under perioden april- oktober vistas relativt många individer, under kortare eller längre tid, tillfälligt på Gotland. Den nya lagen kravställer Gotland att erbjuda dessa individer öppenvård på samma sätt som för gotlänningar. Den nya patientlagen föreslås bland annat också innebära att Nuvarande informationsplikt gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Exempelvis blir det tydligare krav på vad patienten ska få information om och hur det ska ske, anpassat till mottagarens förutsättningar. Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning kommer att utvidgas, så att den enbart villkoras av att patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Barns inflytande över sin vård blir tydligare. Exempelvis ska barnets inställning till den aktuella vården så långt som möjligt klarläggas. Patient och brukarmedverkan Att ta tillvara patientens upplevelser och önskemål och väga samman med forskning och beprövad erfarenhet i verksamhetens planering, genomförande och uppföljning ökar kvalitet och effektivitet. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård är på väg att ersättas med en syn där patienten också innehar rollen som medskapare. Utifrån identifierade och prioriterade förbättringsområden kommer en handlingsplan att tas fram i dialog med verksamhet och förtroendevalda. Handlingsplanen ska innehålla aktiviteter inom följande områden: - Patienters/närståendes delaktighet i vårdsituationen - Patient/närstående bereds möjlighet att vara aktiva i utveckling av vården medskapare - Medborgare och patient/närstående bereds möjlighet att vara aktiva i ledning och styrning av hälso- och sjukvård

33 Hälso- och sjukvårdsnämnden 6 (30) Inom den psykiatriska vården finns förhoppningar om att paraplyorganisationen NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, etableras på ön då det kommer att underlätta samarbetet med brukarorganisationen. Satsning på jämlik vård Inom ramen för att skapa en mer jämlik vård har regeringen ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting för ett långsiktigt, systematiskt arbete med förbättrad analys av öppna jämförelser ur ett jämlikhetsperspektiv. I Socialstyrelsens rapport 2013, den första särskilda öppna jämförelsen av jämlik vård, visar resultaten i de indikatorer som redovisas att det finns skillnader i dödlighet och återinskrivningar för olika utbildningsnivåer. När det gäller information, bemötande och delaktighet tycks åldern spela en större roll. För att utreda om de redovisade skillnaderna beror på om vården har getts på ett ojämlikt sätt krävs djupare kunskap om behoven. Hälso- och sjukvården på Gotland har för avsikt att följa den nationella utvecklingen inom området och ta fram plan för arbetet med området jämlik vård under perioden. Ökad jämlikhet - genomgående princip i Nationella Cancerstrategin I den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) är en ökad jämlikhet i Sveriges cancersjukvård en genomgående princip. Jämlikheten skall förbättras avseende nationella, regionala, sociala, etniska samt genusbundna skillnader i hur cancerpatienter i Sverige behandlas och vilka resultat som uppnås. Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland har i sin plan för cancervård föreslagit åtgärder som behöver vidtas för att målen skall kunna uppnås, t.ex. genom att utveckla informationsområdet och bedriva förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården kommer långsiktigt att arbeta vidare med planen. Jämställd sjukskrivningsprocess Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna längre än ett år. Gotland arbetar med att förbättra förutsättningarna för en jämställd sjukskrivningsprocess utifrån flera perspektiv: samverkan, samarbete, kunskap och hälsofrämjande arbete. Kompetenshöjande insatser gällande hot och våld i nära relationer har påbörjats. Kommunikationsstrategi Den enskilde patientens behov ska vara utgångspunkten för den framtida vårdstrukturen. För att medborgarna ska ha möjlighet till ökat ansvar för sin egen hälsa behöver det finnas tillräckligt med information om valmöjligheter. Möjligheterna att kommunicera med hälso- och sjukvården ska utvecklas genom satsningar på ehälsotjänster och individuella stödstrukturer, såsom rådgivning och lotsning i vården. Genom en aktiv kommunikationsstrategi kan

34 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7 (30) hälso- och sjukvården bidra till att skapa trygghet för medborgare, patienter och anhöriga. Hälso- och sjukvårdens kommunikation skall bygga på och genomsyras av att: Anta ett helhetsperspektiv Skapa trygghet och delaktighet Vara målinriktad och lättbegriplig Enklare registrering och betalning vid besök inom vården Förenklade rutiner vid anmälan till besök och betalning av sjukvårdsavgifter är något som hälso- och sjukvården har för avsikt att utveckla under planperioden. Förändringen ska leda till minskad eller obefintlig väntetid vid anmälan till besök genom självregistrering av besöket alternativt med hjälp av receptionspersonal. Genom att införa saldofakturering en gång per månad tas behov av betalningsrutin vid besöket bort och ett automatiserat system för frikort införs. Med ett bra bemötande och med mycket kort eller obefintlig väntetid för registrering ska patienterna få en bättre inledande upplevelse av besöket hos sjukvården.

35 Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 (30) Processer Framtida volymökningar inom vården Volymökningar inom hälso- och sjukvården syns i hela landet med ett högre antal äldre, en längre behandlingsperiod pga. bättre överlevnad samt högre anspråk på vårdens innehåll. Åtgärder för att möta detta är hälsofrämjande arbete, ökad patientsäkerhet samt god tillgång till information och rådgivning. Prognosen för utvecklingen av cancerprevalensen pekar på en ökning med 100 procent fram till år 2030, beroende på en åldrande befolkning, ökad överlevnad samt ett ökat befolkningstal. Dessa volymökningar är en stor utmaning för vården generellt. Hälso- och sjukvården måste möta detta genom att se hur patienterna själva i ökande utsträckning kan bli delaktiga i sin egen uppföljning av kroniska sjukdomar, samt att minimera kvalitetsbristkostnader i form av extra återbesök, nya provtagningar mm. Systematiskt kvalitetsarbete med fokus på patientens väg genom vården är utgångspunkten för det arbetet. Ytterligare aktiviteter som krävs för att möta den framtida volymökningen är att i högre utsträckning ta till vara olika yrkesgruppers specifika kompetenser och bättre fördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper. Sannolikt kommer nya yrkesgrupper också att behöva utbildas och anställas i vården inte minst med tanke på utmaningar inom logistik, medicinsk teknik och informationsteknik. Exempelvis har hälso- och sjukvården kompetensutvecklat undersköterskor till steriltekniker, som delvis övertagit arbetsuppgifter som operationssköterskor tidigare utfört. Förväntningarna på akut omhändertagande förändras Såväl egna mätningar som nationella studier visar att tillströmningen till akutmottagningar ökar. Grunden är inte en ökad sjuklighet eller stigande olycksfallssiffror utan att sökmönstret ändrats mot allt beskedligare tillstånd. Det kan vara en förväntan från befolkningen om tillgänglighet dygnet runt även för åkommor som skulle kunna hanteras inom allmänmedicinsk specialitet. Denna utveckling måste mötas med ett förändrat arbetssätt på våra akutmottagningar eller en mycket resolut styrning av patienterna till primärvård. Det akuta omhändertagandet är ett av de prioriterade områdena i Struktur Läkemedelsfrågor Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för styrning och uppföljning behöver utvecklas inom läkemedelsområdet. Kostnadsutvecklingen för läkemedel står i fokus. Ett ökat samarbete med Stockholms läns landsting kommer att ge bättre möjligheter att ingå i gemensamma upphandlingar. Sveriges kommuner och landsting driver ett utvecklingsprojekt för en ordnad införandeprocess, som

36 Hälso- och sjukvårdsnämnden 9 (30) hälso- och sjukvården på Gotland deltar i. En lokal rutin för ordnat införande av nya läkemedel har införts i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den nationella läkemedelsstrategins fem långsiktiga mål är: 1. Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass 2. Jämlik vård 3. Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning 4. Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster 5. Minimal miljöpåverkan Under perioden kommer implementering av läkemedelsgenomgångar med fokus på äldres läkemedelsbehandling att fortgå. System för egenkontroll av läkemedelshantering kommer att utvecklas för att öka patientsäkerheten. Införande av NOD (nationella ordinationsdatabasen) och Infektionsverktyget är andra aktiviteter inom läkemedelsområdet som kan bidra till att uppnå de långsiktiga målen. Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård För att skapa en god folkhälsa och minska framtida sjuklighet ska de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården fortsätta att implementeras. Enligt Socialstyrelsen bidrar ohälsosamma levnadsvanor till c:a en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Detta kommer att vara ett fortsatt prioriterat område under perioden. De levnadsvanor som riktlinjerna tar upp är: Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Riktlinjerna kommer att innebära behov av ändrat arbetssätt och ett ökat kompetensbehov i hälso- och sjukvården. För detta ändamål finns en kompetensutvecklingsplan. Ett hälsofrämjande råd kommer att etableras i syfte att optimera arbetet. Med en samlad bild av gotlänningarnas levnadsvanor, relaterat till socioekonomi och åldersstruktur, ska vårdens åtgärder knytas ihop med Folkhälsoenhetens arbete till en röd tråd. Riktlinjerna gäller alla vuxna, såväl friska som sjuka, från och med 18 års ålder. Men det är också angeläget att, via föräldrarna, rikta förebyggande insatser och behandlande åtgärder gentemot barn och ungdomar. Exempelvis övervikt, som bäst tacklas med förebyggande insatser, men där även behandling blir mer

37 Hälso- och sjukvårdsnämnden 10 (30) effektiv om den ges till yngre barn. Därför är det viktigt att initiera åtgärder i ett tidigt skede. Här är mödravården och barnhälsovården viktiga aktörer. Förebyggande tandhälsovård En utåtriktad förebyggande tandhälsovård för alla befolkningsgrupper är en strategiskt viktig uppgift. Folktandvården har redan implementerat ett arbetssätt för förebyggande tandvård till såväl barn som vuxna. För barnen sker det i samarbete med barnhälsovården och skolan, med utbildningsinsatser gällande kost och tandhälsa för barn i sjätte klass. Folktandvården erbjuder alla vuxna patienter Frisktandvård, som innebär regelbunden tandvård till fast pris. Tanken är att genom sådana avtal skapa ett ökat medvetande hos vuxna patienter om värdet av förebyggande tandvård. Tandhälsan ska på så sätt vara fortsatt god i vuxen ålder och, vid behov, förbättras. Tandvård för äldre Möjligheterna till god tand- och munhälsa för äldre behöver utvecklas. Under 2013 har Folktandvården arbetat med ett projekt avseende mobil tandvård. Under projektets tid har behovet av att utveckla tandvården för äldre, ofta kroniskt sjuka eller handikappade, ytterligare identifierats. Många äldre har under tiden före flytten till särskilt boende förlorat sin tidigare tandvårdskontakt och det finns ett tydligt samband mellan avsaknad av tandvårdskontakt och försämrad munhälsa. Detta område kommer att vara strategiskt viktigt under planperioden då munhälsan har stor betydelse för individens hela hälsotillstånd. Mobil tandvård är ett arbetssätt där betydande tid åtgår för förberedelser respektive arbete efter genomfört patientbesök. Tandvårdstaxan har idag inte debiterbara åtgärder för detta och räcker således inte till för att finansiera projektet. Tandvården har inför ny planperiod ett uppdrag att hitta arbetsformer för att finansiera verksamheten, ta fram hygienrutiner för hantering av utrustning och säkerställa arbetsmiljön för personalen. Tandvården ska också medverka till att äldre personer behåller sin tandvårdskontakt. Munhälsa och munvård ska på ett självklart sätt ingå i eventuell biståndsbedömning. Medicinska mål Hälso- och sjukvården kommer att ta fram rutiner för hur gemensamma medicinska mål identifieras och kommuniceras inom hela organisationen.

38 Hälso- och sjukvårdsnämnden 11 (30) Verksamheterna kan sedan bryta ner målen och ta fram lokalt anpassade arbetssätt för att uppnå målen och därmed bidra helheten. Mediciniska resultat ska följas kontinuerligt och strukturerat som del av verksamhetsuppföljningen. Kunskapsbaserad styrning med hjälp av kvalitetsregister Nationella jämförelser av uppnådd kvalitet i vården skapar förutsättningar för egenuppföljning för varje sjukvårdshuvudman och utgör incitament till riktade förbättringsarbeten. Sveriges kommuner och landsting leder ett nationellt projekt för att utveckla bättre kunskapsstyrning i vården. Hälso- och sjukvården på Gotland deltar. Projektet har identifierat generella faktorer i hälso- och sjukvården som kan ge framgång i riktade förbättringsprocesser. Dessa framgångsfaktorer kan implementeras så att resultat i kvalitetsregister används i högre grad i den dagliga verksamheten. Prioriterade och beslutade förbättringsområden för perioden är: Ökad läkemedelsbehandling av patienter med benskörhetsrelaterade frakturer med rekommenderad målnivå på 60-70%. En förbättrad process för att identifiera, utreda och behandla denna patientgrupp kommer att tas fram. Ökad registrering av patienter med diabetes i Nationella diabetesregistret samt ökad andel patienter i såväl primär- som specialistvård som uppnår målresultat för behandling. Ett riktat övergripande processarbete för förbättring påbörjas under 2014 Minskat antal självmord på Gotland. Lokala riktlinjer för förebyggande arbete har tagits fram och implementerats av psykiatrin. Riktlinjerna syftar till att öka kunskapen i sjukvården och bättre identifiera självmordsbenägna patienter, samt att erbjuda dem bättre omhändertagande och behandling. Riktlinjerna ska spridas och implementeras i samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Förbättrad sexuell hälsa. Jämfört med övriga Norden har Sverige en hög förekomst av oönskade graviditeter och klamydiainfektion. Inom Sverige utmärker sig Gotland negativt genom att de senaste 10 åren ligga högst i både abort- och klamydiatal bland åriga kvinnor. Möjligheten till en trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Strategin för att förbättra den sexuella hälsan på Gotland är att erbjuda och subventionera preventivmedel som passar de yngre kvinnorna

39 Hälso- och sjukvårdsnämnden 12 (30) speciellt långverkande preparat - och som därmed kan bidra till ökad följsamhet, samt bidra till att få in fler preventivmedel in i den nationella läkemedelsförmånen. Andra viktiga delar av arbetet med sexuell hälsa är en bra och regelbunden sexualundervisning i skolorna, god tillgänglighet på ungdomsmottagningen (där även unga män tas om hand) och inom mödravården samt projektet mansmottagning/ STImottagning. Nationella krav på förbättringar i cancervården I den regionala cancerplanen har de åtgärder specificerats som behöver genomföras för att cancersjukvården i regionen skall kunna uppnå målen i enlighet med den nationella och regionala cancerstrategin. Denna strategi behöver anpassas utifrån gotländska förhållanden och ska minska risken att insjukna och dö i cancer förbättra omhändertagandet av patienter med cancer förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos minska regionala skillnader i överlevnad samt minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad Utökat samarbete med Stockholms läns landsting är den i särklass minsta sjukvårdshuvudmannen i Sverige. Den gotländska sjukvården har inte möjlighet att lösa alla frågor på samma sätt som ett större landsting. Samarbetet med Stockholm har i många år främst skett via Karolinska universitetssjukhuset. Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) beräknas öppna 2016 för att stå helt klart NKS kommer enligt planerna att ha en högre grad av högspecialiserad vård och frågan om var och hur Gotlands köp av utomlänsvård ska ske framöver när nuvarande Samverkansavtal löper ut 2015 blir allt mer aktuell, bland annat pga. att en stor del av Gotlands utomlänsvård inte är att betrakta som högspecialiserad. Detta kommer att vara en viktig strategisk fråga för hälso- och sjukvården på Gotland under den kommande planperioden. I samband med att Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning bildades i januari 2009 etablerades en närmare kontakt mellan Stockholms läns landsting och inom området kunskapsstyrning. Ett samarbetsavtal har under 2013 tecknats mellan Stockholms Läns Landsting och Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande kunskapsstöd och styrning inom tio områden. Avtalet ger Hälso- och sjukvården på Gotland tillgång till samlad expertkunskap och resurser i Stockholms Läns Landsting inom berörda

40 Hälso- och sjukvårdsnämnden 13 (30) områden vilket medför möjligheter till ett betydligt förbättrat stöd för Gotland i ett flertal processer. Planering för att skapa strukturer och metoder för samverkan har påbörjats och kommer att utvecklas under perioden. Bättre liv för mest sjuka äldre Målet för omhändertagandet av äldre på Gotland är att man ska kunna åldras i trygghet, med självbestämmande och med tillgång till god vård och omsorg. En statlig satsning inom området pågår tom och omfattar: Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt God demensvård Sammanhållen vård och omsorg Värdig vård i livets slut Äldres psykiska hälsa Arbete som kvarstår är att skapa en struktur som möjliggör att de samarbetsforum som formats under tiden som satsningen pågått ska implementeras i ordinarie strukturer. Gemensam ledning och styrning är en förutsättning för ett gott omhändertagande av våra äldre på Gotland. Förutom att detta är en statlig satsning är det en av nyckelfrågorna för den gotländska vården. En ökande äldre befolkning kommer att ha ett ökat behov av omhändertagande både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. För att möta behovet krävs ett annat arbetssätt än idag och gränsöverskridande processer. Att tillgodose de äldre sköra patienternas behov är en viktig del i den strukturutredning som pågår. Samverkan inom regionen Regionens samlade ansvar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst skapar unika möjligheter jämfört med andra landsting. Regeringen ställer dessutom krav på samarbete mellan olika instanser inom flera nationella satsningar. Möjligheten till Gotlandslösningar kommer inom planperioden att bli en allt viktigare fråga inom olika områden. Hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden har med jämna mellanrum gemensamma arbetsutskott och mellan förvaltningarna finns det en gemensam ledningsstruktur för kvalitetsstyrning. Det används idag främst inom projektet Bättre liv för sjuka äldre men kan utgöra en god bas när samarbetet behöver utvecklas.

41 Hälso- och sjukvårdsnämnden 14 (30) Hälso- och sjukvården ingår också i flertalet andra samarbetsformer inom regionen såsom Barnahus, Barnsam och Finsam samt i olika strategiska nätverk inom regionen. Habiliteringens uppdrag och behov av samverkan Habiliteringen på Gotland har en stor patientgrupp, framförallt patienter med neuropsykiatriska svårigheter. På Gotland är dessa patienter betydligt fler i förhållande till befolkningen än i övriga landet. Det är nödvändigt med god samverkan mellan flera olika verksamheter. Habiliteringens uppdrag behöver ses över för att använda verksamhetens kompetens till dem som har störst behov. Under planperioden behöver diskussion föras kring vilka behov som kan tillgodoses inom hälso- och sjukvården och vad som snarare är behov av bemötande och pedagogiskt stöd. Satsning på att motverka psykisk ohälsa Återkommande nationella uppföljningar visar att patienter, såväl barn som vuxna, med psykisk ohälsa många gånger inte har tillgång till en lika säker och god vård som patienter med somatisk ohälsa. På uppdrag av regeringen pågår en omfattande satsning med syfte att öka tillgången till en jämlik, kunskapsbaserad och säker psykiatrisk vård där patienten ges större möjlighet till delaktighet och inflytande. De riktade insatserna går under beteckningen PRIO, plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa För vuxna görs särskilda satsningar på att förbättra vårdkvalitén i den psykiatriska heldygnsvården, stödja utvecklingen av integrerade vårdformer och öka användandet av kvalitetsregister. Utveckling av nya vårdformer inom psykiatrin Beslut har tagits i hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp att implementera personcentrerad vård som ideologi inom psykiatrin. Det är ett sätt att göra de psykiatriska patienterna mer delaktiga i sin egen vård, vilket på sikt kan leda till mer hållbara resultat. Att införa personcentrerad vård är ett paradigmskifte och förutsätter kompetensutveckling. Den personcentrerade vården kommer också att ställa höga krav på IT-miljö och tekniska lösningar. Psykiatrins patienter är många gånger i behov av att insatserna från olika aktörer och huvudmän samordnas. Skyldighet finns då enligt lag att erbjuda patienterna en samordnad individuell plan (SIP). Psykiatrins strategi är att patienter främst ska vårdas i öppenvård. Det är bättre för patienterna och mer kostnadseffektivt. För att detta ska realiseras finns behov av en bättre bemanning inom den öppna vårdens mottagningar. Samtidigt finns behov av att utveckla nya och mer intensiva arbetsmetoder

42 Hälso- och sjukvårdsnämnden 15 (30) med specialiserad psykiatri i hemmet för att möta patienter med särskilt stora vårdbehov. Med förändrade arbetssätt blir det möjligt att vårda fler personer inom öppenvården och samtidigt möta det ökande behovet av heldygnsvård. Under planperioden kommer dessutom ombyggnation av heldyngsvården att innebära ett stort arbete. Stöd till barn och unga Den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården har fortsatt fokus på tillgänglighet. Samhällets insatser för att förebygga och hantera psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behöver samordnas. Barnsam och Barnahus är två samverkansinstanser som har viktiga funktioner i att uppmärksamma och möjliggöra regionövergripande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars villkor. Små barn med misstänkt neuropsykiatrisk diagnos och/eller med neuropsykologiska utvecklingsavvikelser skall även fortsättningsvis beredas möjlighet till tidig bedömning och insatser. Det sker inom ramen för Småbarnsteamet, bestående av experter från barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och medicin. För barn- och ungdomar med komplicerad problematik har socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att starta ett treårigt projekt med ett socialpsykiatriskt team. Syftet är att erbjuda intensiva öppenvårdsinsatser i samarbete med socialtjänsten. För unga med självskadebeteende erbjuds sedan ett år dialektisk beteendeterapi (DBT). Det arbetet, liksom suicidprevention, behöver vidmakthållas och utvecklas. Missbruks- och beroendevård Under 2014 kommer nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. För att implementera dessa behövs ökad kompetens i frågorna och ett nära samarbete med socialnämnden. Hur organisationen ska se ut är i dagsläget inte klart. En överenskommelse ska skrivas. Barn och ungdomars beroendevård är eftersatt. Uppskattningsvis finns idag c:a 200 barn och ungdomar upp till 24 år som är i behov av någon form av insats för sin beroendeproblematik. En beroendevård för barn och ungdomar är viktigt för samhället. En gemensam uppbyggnad diskuteras av hälso- och

43 Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 (30) sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Vården ska bygga på ett systemiskt perspektiv med familjen i fokus och nära samverkan med övriga involverade verksamheter. Utveckling av ledningssystem Utifrån Socialstyrelsen föreskrift och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Med stöd av det ska vårdgivaren och chefer styra, leda, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Hälso- och sjukvården kommer under perioden att skapa och implementera ett sådant system. Idag finns fungerande förbättringsprogram och kunskap om verksamhetsutveckling utifrån ett Lean-inspirerat perspektiv. Metoderna behöver utvecklas och anpassas till struktur och innehåll i det kommande verksamhetsledningssystemet. Framtagande av uppdrag Samtliga verksamheter ska ha tydliga uppdrag som fastställs av nämnden. Idag finns det av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda uppdrag för barn- och ungdomspsykiatrin, folktandvården och tandvårdsenheten, primärvården, smittskyddet och vårdhygien. Alla upphandlade verksamheter har beskrivna uppdrag utifrån förfrågningsunderlagen, exempelvis ambulanssjukvården, njursjukvården och sjukvårdsrådgivningen. Arbetssättet är att varje verksamhet startar med att beskriva sitt ansvarsområde och, med det som utgångspunkt, definiera uppdraget. Verksamheternas olika uppdrag ska tillsammans bilda en helhet som tillgodoser huvudmannens totala ansvarsområde. Uppdragen inom egenregiverksamhet måste vara utformade så att det skapas förutsättningar för samverkan. Effekter av strukturutredningen kan komma att förändra förutsättningarna i uppdragen. Patientsäkerhet Ökad säkerhet i hälso- och sjukvården leder till minskad förekomst av vårdskador. Syftet med hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete är ett mer effektivt resursutnyttjande och minskat mänskligt lidande. Genom ett tydligt engagemang från ledningen, en ökad öppenhet kring avvikelser och vårdskador samt samverkan med patienter och närstående i utredningar och förslag till åtgärder ska detta mål uppnås. Fokus på tillgänglighet fortsätter Statens långsiktiga fokus på tillgänglighet kravställer ständigt förbättringsarbete för att korta ledtider genom hela vårdprocessen. Krav ställs på kortare ledtider inom fler områden och att data rapporteras kontinuerligt och automatiserat.