Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef. Strategisk plan och budget

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2015/3 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Strategisk plan och budget Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar Strategisk plan och budget och begär därmed att: Regionfullmäktige tilldelar Hälso- och sjukvårdsnämnden 64 miljoner i ramförstärkning, inkluderat 16 miljoner i resursfördelningsmodell enligt tidigare plan. Regionfullmäktige reviderar tidigare beslut om investeringsmedel såtillvida att 8 miljoner för en magnetröntgen skjuts från 2016 till plan 2019 och att en pott för mindre byggnationer om 5 miljoner tilldelas Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning Strategiskt viktiga frågor för planperioden är bland annat: Rekrytering och bemanning Fortsatt implementering av Struktur 2015 Utveckling av patienters delaktighet i den egna vården Utveckling av cancersjukvården med bland annat kortade väntetider och standardiserade vårdkedjor Fortsatt uppföljning och utveckling av medicinska resultat Utveckling inom IT-området Att med hjälp av ovanstående strategier och en förbättrad ekonomisk uppföljning ha en låg nettokostnadsutveckling, inte minst inom området arbetskraftskostnader Den långvariga situationen med årliga underskott jämfört med tilldelad budgetram från Regionfullmäktige är för Hälso- och sjukvården en mycket svår situation. Den strukturutredning som gjordes 2014 och som implementeras i organisationen 2015 och framåt har en beräknad ekonomisk effekt på 20 miljoner. Det strukturella underskottet är tidigare beräknat till ca Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2015/3 2 (2) miljoner. Detta samtidigt som den medicinsktekniska utvecklingen, utvecklingen inom läkemedelsområdet som t ex. innebär att tidigare ej behandlingsbara sjukdomar kan behandlas och ett ökat antal patienter med svåra sjukdomar gör att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte ser det som möjligt att bedriva en hälso- och sjukvård som är jämlik med övriga riket inom den hittills givna budgetramen. För att nämnden och förvaltningsledningen ska kunna ha en god planering och därmed också en tydlig styrning och uppföljning av verksamheten behöver förutsättningarna vara annorlunda jämfört med vad de varit de senare åren. Att fördela ut budgetramar till verksamheterna som redan i förväg bedöms orealistiska med nuvarande verksamhet, försvårar och försämrar såväl planering som styrning och uppföljning på alla nivåer. Med hänvisning till ovanstående begär Hälso- och sjukvårdsnämnden att ramförstärkning sker med 64 miljoner. Strategisk plan och budget för har utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort, föregående års strategiska plan för perioden, och arbetsutskottets möte med förvaltningsledningen den 18 februari Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

3 Ärendenr HSN 2015/3 1 (39) Handlingstyp Strategisk plan Datum 25 mars 2015 Strategisk plan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

4 2 (39) Innehållsförteckning VERKSAMHET, UPPDRAG OCH RESURSER FÖR Samhälle... 4 Gotland som en helhet... 4 Samarbete inom och mellan sjukvårdsregioner... 4 Arbete inom miljöområdet... 5 Nationellt projekt för flygande ambulanstransporter... 5 Brukare/kunder... 6 Patientmedverkan... 6 ehälsa i framtidens Hälso- och sjukvård... 6 Nationella krav på förbättringar ur patientens perspektiv i cancervården Ny vårdfilosofi inom psykiatrin... 7 Framtagande av en kommunikationsstrategi... 7 Enklare registrering och betalning vid besök inom vården... 8 Processer... 8 Handlingsplan för jämlik hälsa... 8 Framtida volymökningar inom vården... 9 Patientsäkerhet... 9 Rätt läkemedelsanvändning Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Förebyggande tandhälsovård Tandvård för äldre Tandvård till särskilda patientgrupper Verksamhetsuppföljning Kunskapsbaserad styrning Uppföljning av medicinska resultat Forskning, utveckling och utbildning Utökat samarbete med Stockholms läns landsting Bättre liv för mest sjuka äldre Samverkan inom regionen Flyktingmottagande Stöd till barn och unga Missbruks- och beroendevård En köfri vård ehälsa kan tillvarata vårdens resurser bättre Automatiserad verksamhetsuppföljning Förbättrad vårdplatsstruktur E-arkiv Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan Medarbetare Kompetensförsörjning Aktiviteter för att attrahera Kompetensutveckling och stöd till utveckling Specialistutbildning av sjuksköterskor Specialistutbildning av läkare Specialistutbildning av fler yrkesgrupper Rätt använd kompetens, RAK Utbildning i samverkan med Uppsala Universitet Samarbete mellan professionerna Informationsteknologi och teknikutveckling Utbildningstjänster och utlandsutbildade... 22

5 3 (39) Ledarutveckling Löneläget Ekonomi Kostnad Per Patient (KPP) DRIFTBUDGET Hälso- och sjukvårdens struktur och utmaningar Strukturell obalans fortsatt uppföljning och implementering av Struktur Effektiviseringar till följd av implementering av Struktur Effektiviseringar av verksamheten Ökade kostnader till följd av demografi och medicinsk och medicinskteknisk utveckling Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet Förändrat resursbehov på grund av borttagen eller tillkommande verksamhet Regeringens beslut kring olika statliga satsningar inom hälso- och sjukvårdens område 31 Ökade hyreskostnader på grund av investering i lokaler Buffertkrav Sammanfattning Tandvårdstaxan Kompensation för externa avtal Externa avtal INVESTERINGSFÖRSLAG MED MOTIVERINGAR Beslutad investeringsram Maskiner och inventarier IT-investeringar Bygg och anläggning, lokalförsörjningsplan... 37

6 4 (39) Verksamhet, uppdrag och resurser för Samhälle Gotland som en helhet För att hela Gotland ska utvecklas på ett positivt sätt krävs att medborgarna känner sig trygga där de bor. Hälso- och sjukvården behöver finnas tillgänglig när man behöver den, både vid akuta situationer och vid planerade besök. Detta har varit en av de bärande tankarna i arbetet med struktur 2015 och är fortsatt så nu och framåt i dess genomförande. Några saker är särskilt viktiga att lyfta fram. Trygghetspunkter som nu öppnats på platser där det finns äldreboenden men ingen vårdcentral har uppfattats positivt inte minst av patienter som kan få sitt vårdbehov tillgodosett där i stället för att resa till närmaste vårdcentral. Verksamheten kommer att följas upp avseende öppettider och vårdinnehåll i samband med delårsrapporter och årsbokslut. Förändringar kan därefter behövas. Remissmottagningar och besök efter genomförd operation kommer i vissa fall att kunna ske på vårdcentral i stället för Visby Lasarett. Införandet att vård på distans kommer att vara betydelsefullt för att slippa vissa resor till fastlandet men också för att kunna få kontakt med mottagningar i Visby från landsbygden, t ex behandling av logoped och dialog med behandlare på ungdomsmottagningen. Samarbete inom och mellan sjukvårdsregioner Inom de närmaste åren finns ett tydligt behov av utökat samarbete med Uppsala Universitet och inom sjukvårdsregionen Stockholm-Gotland. Redan idag finns flera samverkansformer med Uppsala Universitet inom utbildning, främst via verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter och studenter från läkarlinjen. Detta kommer att öka under ett antal år framöver och sannolikt kommer fler utbildningar att bli aktuella. Även aktiviteter med utgångspunkt från forskning och utveckling kommer att utvecklas. Inom sjukvårdsregionen finns flera omfattande uppdrag, framförallt inom cancervården och den högspecialiserade vården startar det nationella arbetet kring standardiserade vårdförlopp inom fem cancerdiagnoser. Under de kommande åren förväntas antalet diagnoser som omfattas av arbetssättet successivt att ökas. Detta kommer att kräva utvecklingsarbete såväl inom den egna verksamheten som inom en eller flera sjukvårdsregioner.

7 5 (39) Hösten 2015 kommer statens utredning om den högspecialiserade vården att presenteras och det kommer sannolikt att innebära nya och i vissa delar omfattande utmaningar. Arbete inom miljöområdet De viktigaste miljöområdena för hälso- och sjukvården att arbeta med de närmaste åren kommer att vara transporter, energifrågor, läkemedelsrester i miljön, kemikaliehantering och miljöutbildning. Även ett förebyggande arbete i upphandlingsprocessen är viktigt för att kunna genomföra miljöanpassade upphandlingar. Nationellt projekt för flygande ambulanstransporter Gotland deltar i ett nationellt projekt under SKL för att samordna patienttransporter med ambulansflygplan. Förslaget är att landstingen i en gemensam organisation tar över beställnings- och dirigeringsfunktionen, sjuksköterskebemanningen och den medicintekniska utrustningen och genom upphandling kontrakterar flygtjänsten. Landstingens verksamhet föreslås drivas i form av ett kommunalförbund med start 1 januari Genom denna organisation erhålls en tryggare och lagenligt upphandlad lösning även för landsting som utnyttjar tjänsten i liten utsträckning. Kostnaden för den gemensamma organisationen fördelas efter landstingens befolkning och yta medan kostnaden för flygtiden belastas beställande landsting per timme. Under kommer en lägre kostnad tillfalla Gotland som sedan successivt ökas till ca kronor per år vid fullt genomförande som beräknas till Upphandling av tjänsten ska ske under våren 2015 med planerad driftstart februari-mars 2018.

8 6 (39) Brukare/kunder Patientmedverkan Patienter ska göras mer delaktiga i sin hälso- och sjukvård. Det är ett långsiktigt arbete. Patienternas och deras närståendes synpunkter på vården ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet i verksamhetens planering, genomförande och uppföljning. Att öka patienternas delaktighet i vården ökar effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Den nya patientlagen förtydligar vårdens skyldighet att informera, så att varje patient kan ta välinformerade beslut rörande sin vård. Ett exempel på aktiviteter där patientmedverkan ska utvecklas under perioden är utvecklandet av standardiserade vårdkedjor inom cancervården. I sambandet med detta kravställs landstingen/regionerna att involvera brukarföreningarna för cancervården. Ett annat exempel är den personcentrerade vården inom psykiatrin där hela konceptet är byggt på just patientmedverkan. ehälsa i framtidens Hälso- och sjukvård ehälsa är ett begrepp som används nationellt inom hälso- och sjukvården och avser IT-stöd i vården samt digitala tjänster för invånarna. Utvecklingen inom ehälsa kommer att vara central för hälso- och sjukvården, såväl nationellt som på Gotland. Patientens möjlighet att söka primärvård och specialiserad öppenvård i hela landet leder till ökat behov av att tillgängliggöra resultat avseende vårdgivares kvalitet och tillgänglighet. Dessa nya förutsättningar bidrar till att utveckla ehälsotjänsterna. Sjukvården är således på väg mot en förskjutning av fokus för IT i vården. Syftet är inte längre enbart att underlätta för personalen, utan kommer att i allt högre grad bli att sätta patientens behov i centrum. De lösningar som tas fram inom området invånartjänster ska underlätta för medborgarna/patienterna och ge dem möjligheter att vara delaktiga i sin egen vård. Ett konkret exempel är införandet av kognitiv beteendeterapi på nätet. Nationellt beräknas den tjänsten kunna ge fler patienter vård till samma kostnad. Ett annat exempel är webbtidböcker, där patienten själv kan boka, boka om och boka av sina tider. Nationella krav på förbättringar ur patientens perspektiv i cancervården. I den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) är en ökad jämlikhet i Sveriges cancersjukvård en genomgående princip med avseende på nationella, regionala, sociala, etniska samt genusbundna skillnader i cancersjukvården och uppnådda behandlingsresultat.

9 7 (39) RCC Stockholm-Gotland har utifrån den nationella strategin tagit fram en regional cancerplan för med specificerade åtgärder som behöver genomföras för att cancersjukvården i regionen skall kunna uppnå de övergripande målen: förbättra omhändertagandet av patienter med cancer förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos minska regionala skillnader i överlevnad samt minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad Alla delmål har inte uppnåtts vilket medför att den regionala cancerplanen kommer att förlängas efter 2015 utifrån nya rådande förutsättningar och uppnådda mål. Staten och SKL har träffat en överenskommelse om att under 2015 genomföra första steget i en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en mer jämlik cancervård. För att genomföra detta finns ett beslut om en statlig satsning på att införa standardiserade vårdförlopp. Ny vårdfilosofi inom psykiatrin I samarbete med GPCC inom Göteborg Universitet inför nu psykiatrin personcentrerad vård. Implementeringen sker 2016 och innebär ett paradigmskifte som förutsätter ett nytt, mer jämlikt förhållningssätt där patienter, anhöriga och närstående görs mer delaktiga i utformningen av vårdprocessen. Den personcentrerade vården kommer också att ställa höga krav på IT-miljö och tekniska lösningar. Även psykiatrins nya lokaler, vilka kommer vara färdiga för inflyttning efter sommaren 2016, kommer att vara anpassade för personcentrerad och processinriktad psykiatrisk vård. I de nya lokalerna kommer även två platser vara avsedda för barn och ungdomar, vilket saknas idag inom psykiatrin. Framtagande av en kommunikationsstrategi Den enskilde patientens upplevda behov är utgångspunkten för den framtida vårdstrukturen. För att medborgarna ska ha möjlighet till ökat ansvar för sin egen hälsa ska det finnas tillräckligt med information om valmöjligheter. Genom en aktiv kommunikationsstrategi kan hälso- och sjukvården bidra till att skapa trygghet för medborgare, patienter och anhöriga.

10 8 (39) För att säkerställa att all typ av viktig information når målgruppen ska en kommunikationsstrategi tas fram. I korthet innebär det att aktiva beslut alltid fattas om hur aktuellt ärende ska kommuniceras för att bli känt av alla som på olika sätt är berörda. Hälso- och sjukvården har också ett ansvar att bidra med samhällsinformation via externa media. Ett exempel från 2014 var då sjukvården larmade om flertalet fall med förgiftningssymptom pga. förmodat intag av drogen Spice. Att nyttja den extern media mer aktivt och strukturerat för att informera och signalera om sådant som hälso- och sjukvården har information om, är en annan del som den kommande kommunikationsstrategin ska innehålla. Enklare registrering och betalning vid besök inom vården Förenklade rutiner vid anmälan till besök och betalning av vårdavgifter är något som hälso- och sjukvården ska införa under planperioden. Förändringen ska leda till minskad eller obefintlig väntetid vid anmälan till besök genom självregistrering av besöket alternativt med hjälp av receptionspersonal. Genom att införa saldofakturering en gång per månad tas behov av betalningsrutin vid besöket bort och ett automatiserat system för frikort införs. Med ett bra bemötande och med mycket kort eller obefintlig väntetid för registrering ska patienterna få en bättre inledande upplevelse av besöket hos sjukvården samtidigt som personella resurser för hantering av betalningar och frikort minimeras. Införandet planeras till Förutom positiva effekter för patienterna ger den förenklade registreringen av patienter och förenklad hantering av frikort också effektivitetsvinster inom organisationen för hantering av frikort, betalningar och avgiftsfrågor. Processer Handlingsplan för jämlik hälsa Vård ska ges på lika villkor. Det finns dock få exempel på systematiskt arbete för att uppnå detta. Regeringen avser tillsätta en kommission för jämlik hälsa och har satt upp målet att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att integrera jämlikhet i styrning och ledning. Målformulering och uppföljning ska belysa jämlikhetsperspektivet. För att systematisera arbetet med området jämlik hälso- och sjukvård ska en handlingsplan vara framtagen 2016.

11 9 (39) Framtida volymökningar inom vården Volymökningar inom hälso- och sjukvården sker i hela landet på grund av en ökande andel äldre och förbättrad överlevnad vid kronisk sjukdom. För Hälsooch sjukvården är det viktigt att ha en aktiv bevakning av de ändrade behoven. Prognosen för utvecklingen av cancerprevalensen pekar på en ökning med 100 procent fram till år 2030, beroende på främst åldrande befolkning och ökad överlevnad. Inom områden kommer vårdbehovet även att minska till följd av utveckling av nya behandlingsformer. Exempelvis har förekomsten av osteoporosfrakturer i höftregionen tidigare ökat på samma sätt, men på senare år har ökningstakten avtagit. Detta tycks bero på en relativ minskning i frakturincidensen, till vilken osteoporosbehandling kan ha bidragit. Gotland har 2014 genomfört ett stort förbättringsarbete inom just osteoporosbehandling. Arbetet med att på detta sätt förebygga osteoporosfrakturer kommer att fortgå och följas upp. Att kunna möta förväntade volymförändringar (vanligen ökningar) är en stor utmaning för vården generellt. Hälso- och sjukvården behöver möta detta på flera sätt. Utveckling av hälsofrämjande åtgärder, förbättrade, standardiserade och därigenom effektiviserade vårdprocesser är åtgärder är viktiga delar i detta arbete men också genom att se hur patienterna själva i ökande utsträckning kan bli delaktiga i den egna vården, exempelvis egen uppföljning av kroniska sjukdomar. För att detta ska vara möjligt behövs god tillgång till information och rådgivning. Avvägningar mellan utvidgningar och begränsningar i utrednings- och behandlingsinsatser utifrån det befintliga evidensläget ställer i kombination med den ökade patientdelaktigheten stora krav. En särskild form av volymförändring som har att hantera är det stora antalet besökare sommartid, där den nya patientlagen ställer krav på att besökarna ges tillgång till öppen vård på samma villkor som gotlänningarna själva. Patientsäkerhet En viktig väg att förbättra kvaliteten är att minska risken för vårdskador, och ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete med verksamhetsnära ledning ökar säkerheten och bidrar till att kvaliteten kan höjas utan ökade kostnader. Målet med hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete är ett mer effektivt resursutnyttjande och minskat mänskligt lidande. Genom ett tydligt engagemang från ledningen, en ökad öppenhet kring avvikelser och vårdskador samt samverkan med patienter och närstående i utredningar och förslag till åtgärder ska detta mål uppnås. Systematiskt kvalitetsarbete med fokus på patientens väg genom vården är utgångspunkten för arbetet.

12 10 (39) Rätt läkemedelsanvändning Den nationella läkemedelsstrategins fem långsiktiga framtidsmål är: 1. Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass 2. Jämlik vård 3. Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning 4. Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster 5. Minimal miljöpåverkan Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för styrning och uppföljning skall fortsätta att utvecklas inom läkemedelsområdet. Ett ökat samarbete med läkemedelsenheten i Stockholms läns landsting har och kommer att ge bättre möjligheter att ingå i gemensamma upphandlingar och förbättrade avtal. Uppföljning och utveckling av system för egenkontroll av läkemedelshantering sker för att öka patientsäkerheten. Implementering av läkemedelsgenomgångar med fokus på äldres läkemedelsbehandling kommer att fortsätta. Utmaningar med nya dyra läkemedel Alltfler nya och ofta dyra läkemedel framförallt inom specialistvården innebär förbättrade behandlingsmöjligheter för många patienter men också stora utmaningar för hälso- och sjukvården ur ekonomisk synpunkt. En nationell process för ett ordnat införande av nya kostsamma läkemedel har under tagits fram för att ge landstingen/regionerna information, kunskapsunderlag och rekommendationer inför beslut om införande. En lokal rutin för ordnat införande av nya läkemedel med stöd av den nationella processen finns i hälsooch sjukvårdsförvaltningen som i framtiden kommer att ge bättre kontroll och uppföljningsmöjligheter. Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård Det hälsofrämjande arbetet är ett fortsatt prioriterat område. Detta både utifrån hur folkhälsoutvecklingen ser ut idag och som ett sätt att möta sjukvårdens utmaningar framöver. Implementeringsarbetet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder pågår och kommer fortsätta under perioden. De delar som är implementerade behöver följas upp, samtidigt som nya aktiviteter ska identifieras och genomföras.

13 11 (39) För att skapa en god folkhälsa och minska framtida sjuklighet är det också viktigt att samverka med andra berörda aktörer inom såväl som nationellt. Förebyggande tandhälsovård Barn- och ungdomstandvård Inom barn- och ungdomstandvård arbetar Folktandvården Gotland med ett väl implementerat tandvårdsprogram där vården är individuellt anpassad (riskgruppering) utifrån individens tandhälsa. Det utåtriktade förebyggande tandhälsovårdarbetet sker i samarbete med barnhälsovården och skolan, med utbildningsinsatser gällande kost och tandhälsa för barn i sjätte klass. De epidemiologiska mätningarna för åldersgruppen 6 år visar en kraftig försämring av tandhälsan för att sedan mellan åldrarna 7-19 åter ligga på hög nivå jämfört med riket. Under planperioden kommer ett arbete att göras för att öka kunskapen hos tandvårdens personal att tidigt fånga upp barn och familjer med ett riskbeteende. Vuxentandvård Folktandvården kommer med början 2015 och under resten av planperioden öka informationen till patienter och även medborgare om Frisktandvård. Frisktandvård är regelbunden tandvård under tre år till fast pris som är reglerat i ett avtal mellan patient och vårdgivare. Folktandvården har satt upp kortsiktiga och långsiktiga mål för hur många frisktandvårdsavtal som tecknas för åldersgruppen år. Målet är att till 2020 nå målet 50 procent. Under planperioden kommer målvärden även för andra åldersgrupper att tas fram Folktandvården har bekymmer med uteblivande från besök. Under de kommande åren ska antalet uteblivande minska påtagligt och för att uppnå det kommer gemensamma strategier att tas fram. Strategierna kan exempelvis handla om att utveckla tjänsten SMS-påminnelser, kartlägga patientflöden så att tider anpassas bättre efter patienternas önskemål. Tandvård för äldre Sveriges tandvård står inför en stor utmaning att kontinuerligt erbjuda tandvård till den stora grupp som kallas sköra oberoende äldre, dvs. äldre och sköra patienter som bor i eget boende. En grupp som på grund av stora ålderspopulationer och längre livslängd blir allt större. Denna grupp har idag

14 12 (39) ofta stora komplicerade konstruktioner i sin mun som kräver ett bra omhändertagande. Det är också viktigt att kopplingen mellan allmänhälsa och munhälsa tydliggörs. Det är lätt att denna patientgrupp förlorar sin tidigare tandvårdskontakt. Folktandvården ska arbeta fram gemensamma rutiner för att denna patientgrupp ska få kontinuerliga revisioner. Tandvård till särskilda patientgrupper Tandvårdsenheten kommer i samarbete med Primärvården att arbeta med att allt fler individer, som på grund av sitt kroniska sjukdomstillstånd löper risk att få problem med sin munhälsa, identifieras av läkare och får ett läkarintyg. Beroende på grundsjukdom får individen rätt till särskilt tandvårdsbidrag eller ett F-tandvårdskort som ger bastandvård till hälso- och sjukvårdstaxa. Tandvårdsenheten kommer att fortsätta samarbetet med Socialförvaltningens biståndshandläggare och äldreomsorg för att identifiera de individer som enligt Tandvårdsförordningen tillhör personkretsen för nödvändig tandvård.

15 13 (39) Verksamhetsuppföljning Kunskapsbaserad styrning Egna kvalitetsregisterbaserade resultat och nationella jämförelser mellan landstingen är ett av redskapen för egenuppföljning i enlighet med ett ledningssystem. Detta ger möjligheter att identifiera områden där ett förbättringsbehov föreligger. SKL driver ett nationellt projekt för att utveckla bättre kunskapsstyrning i vården där det bland annat har identifierats framgångsfaktorer i hälso- och sjukvårdens samtliga nivåer för att uppnå önskade resultat. Prioriterade och beslutade förbättringsområden för perioden är: Ökad läkemedelsbehandling av patienter med benskörhetsrelaterade frakturer med rekommenderad målnivå på 60-70%. Förbättringsarbete har genomförts dock behöver resultatet följas upp under de kommande åren för att säkerställa att målet uppnås.. Förbättrad diabetesvård med avseende på ökad andel registrerade patienter i Nationella diabetesregistret samt ökad andel patienter som når upp till medicinska behandlingsmål. Ett övergripande processarbete för förbättring har påbörjats under 2014 tillsammans med QRC i Stockholm och kommer att behöva ses ur ett flerårigt perspektiv. Sedan 2008 har en nollvision för självmord. Antal självmord på Gotland ligger högt i självmordsstatistiken och på i stort sett oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Lokala riktlinjer för ökad kunskap och förebyggande arbete har tagits fram inom den psykiatriska verksamheten. Det fortsatta arbetet är nu spridning och implementering av riktlinjerna i samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Arbete för att minska självmorden drivs även på övergripande regional nivå, då självmord inte enbart är en fråga för Hälso- och sjukvården utan en fråga för stora delar av samhället. Förbättrad sexuell hälsa och mindre oönskade graviditeter. Jämfört med övriga Norden har Sverige en hög förekomst av oönskade graviditeter och klamydiainfektioner. Inom Sverige har Gotland de senaste 10 åren legat högst i såväl abort- och klamydiatal bland åriga kvinnor. Aktiviteter har vidtagits för att förbättra detta, och för under 2014 minskade antalet klamydiafall markant. Resultatet behöver dock följas upp under de kommande åren för att säkerställa att målen uppnås. Uppföljning av medicinska resultat Hälso- och sjukvårdens arbete med att ta fram förbättrade rutiner för hur uppnådda medicinska resultat systematiskt följs upp och analyseras ska

16 14 (39) intensifieras. Uppföljning av de medicinska resultaten ska ske på samtliga nivåer inom organisationen. Vid uppföljning och analys av resultaten ska också beslut om riktade förbättringsinsatser vid identifierade behov tas. Forskning, utveckling och utbildning Resultat av forskning omsätts i nya metoder. Metodutveckling kan påverka den gotländska sjukvården på både kort och lång sikt. Det är viktigt att alla verksamheter och professioner har en aktiv omvärldsbevakning och att Region Gotland har en bra struktur för att hjälpa enskilda specialiteter att analysera och vid behov införa nya tekniker/metoder som kan förbättra eller effektivisera vården. FoUU ska utgå från en helhetssyn, där både ett naturvetenskapligt och ett humanistiskt perspektiv präglar kunskapsinhämtningen. I dag räknas Gotland till sjukvårdsregionen Stockholm Gotland medan f.d. Högskolan Gotland numera är en del av Uppsala Universitet. Detta ger en delad eller kluven förankring som kan vara en nackdel ur fokuseringssynpunkt men också en fördel genom bredare samarbetsmöjligheter. Hälso- och sjukvården på Gotland kan tillvarata möjligheten att bedriva sjukvårdsutveckling tillsammans med Stockholms Läns Landsting, både när det gäller vårdprocesser och medarbetarnas kompetensförsörjning och kvalitetsarbete. Som en del av Uppsala Universitet får Gotland förutsättningar att utveckla samarbetet inom forskning samt utbildning av studenter inom olika program. Det finns ett ökande behov av att skapa mötesplatser för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan teori och praktik, mellan verksamheterna och vetenskapen både inom sjukvården och i samverkan med andra aktörer inom och utanför Gotland. Behov finns av en lokal stödresurs för forskning, utveckling och utbildning. Att utforma FOUU verksamheten på Gotland finns med som en del i Struktur Utökat samarbete med Stockholms läns landsting Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) beräknas öppna 2016 för att stå helt klart NKS kommer enligt planerna att ha en högre grad av högspecialiserad vård. Frågan om var och hur Gotlands köp av utomlänsvård ska ske framöver när nuvarande Samverkansavtal med Karolinska löper ut 2015 blir allt mer aktuell, bland annat pga. att en stor del av Gotlands utomlänsvård inte är att betrakta som högspecialiserad. Ett nytt avtal ska således slutas from 2016 och avsikten är att avtalet ska tecknas med Stockholms läns landsting.

17 15 (39) I samband med att Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning bildades i januari 2009 etablerades en närmare kontakt mellan Stockholms läns landsting och inom området kunskapsstyrning. Ett samarbetsavtal har under 2013 tecknats mellan Stockholms Läns Landsting och Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande kunskapsstöd och styrning inom tio områden. Avtalet ger Hälso- och sjukvården på Gotland tillgång till samlad expertkunskap och resurser i Stockholms Läns Landsting inom berörda områden vilket medför möjligheter till ett betydligt förbättrat stöd för Gotland i ett flertal processer. Planering för att skapa strukturer och metoder för samverkan har påbörjats och kommer att utvecklas under perioden. En statlig utredning har igångsatts kring frågor om högspecialiserad vård. För Gotlands befolkning är det särskilt viktigt att utredningen tar hänsyn till den tekniska utveckling, som gör allt mer effektiva, och samtidigt komplexa, samarbeten mellan vårdgivare möjliga. Detta i syfte att garantera både centralisering av de behandlingar/åtgärder som kräver specialiserad utrustning och decentralisering av de delprocesser där gemensamma nationella eller regionala vårdprogram kan garantera kvalitet med bibehållen närhet till vården, dvs. utan centralisering. Bättre liv för mest sjuka äldre Omhändertagandet av gruppen mest sjuka äldre är en av nyckelfrågorna för hälso- och sjukvården. En ökande äldre befolkning kommer att ha ett ökat behov av omhändertagande både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. För att möta behovet krävs ett annat arbetssätt än idag och gränsöverskridande processer. Den statliga satsningen Bättre liv för sjuka äldre är avslutad, men arbetet fortsätter med att skapa en struktur som möjliggör att de samarbetsfora som formats under tiden som satsningen pågått ska kunna användas i ordinarie arbete. Inom ramen för SKL:s projekt Bättre flöde i vården har ett förbättringsarbete igångsatts för att koordinera vård- och omsorgsinsatser för ett gott omhändertagande av äldre på Gotland. Effekterna av det fortsatta arbetet med gränsöverskridande processer och det förbättringsarbete som igångsatts inom ramen för Bättre flöde i vården ska följas upp i de gemensamma strukturerna för såväl förvaltningarna som de politiska nämnderna.

18 16 (39) Samverkan inom regionen Regionens samlade ansvar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst skapar unika möjligheter jämfört med andra landsting. Denna möjlighet kommer att utvecklas bland annat inom flera delar inom Struktur Exempel på detta finns inom äldrevården, beroendevården och den förebyggande vården/insatserna till barn och unga. Vidare har allt fler behov identifierats som kräver samlade insatser från flera av regionens olika verksamheter, främst inom välfärdsområdet. Några av dessa aktiviteter finns beskrivna i Struktur 2015 och ska nu implementeras. När samverkan utvecklas kommer nya behov, nya arbetssätt fram som kan innebära att de gemensamma resurserna används på ett mer kostnadseffektivt sätt. I detta sammanhang behöver Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar hela tiden tydliggöras så att det inte samtidigt sker en glidning som innebär en ökad medikalisering av icke medicinska behov, det vill säga att behov av åtgärder som inte är hälso- och sjukvård ska tillgodoses inom regionens övriga verksamheter. Hälso- och sjukvården ingår också i flertalet andra samarbetsformer inom regionen såsom Barnahus, Barnsam och Finsam samt i olika strategiska nätverk inom regionen. Flyktingmottagande Sannolikt kommer Gotland att under de kommande åren att ta emot ett betydligt större antal flyktingar än idag. För att göra det på ett professionellt sätt kommer det att krävas såväl specifika kompetenser, som vi saknar idag och som dessutom är svårrekryterade, samt utökade resurser. Samtliga verksamheter kommer att beröras. I dagsläget är den största oron kopplad till hur rekryteringen av såväl svårrekryterade kompetenser i stort, t ex psykologer, psykiatriker och specialister i allmänmedicin ska kunna genomföras och hur de mer specialiserade kompetenserna ska kunna knytas till verksamheterna. Bedömningen är att den ekonomiska ersättningen från migrationsverket inte kommer att täcka de ökade kostnader som mottagandet innebär. Flera förvaltningar inom måste sannolikt vid ett ökat flyktingmottagande arbeta gemensamt med rekryteringsarbete för att möta identifierade behov. Inom Regionen behöver en sammanhållande funktion finnas. Stöd till barn och unga Samhällets insatser för att förebygga och hantera psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behöver samordnas på ett tydligare sätt. Barnsam och Barnahus är

19 17 (39) två samverkansinstanser som har viktiga funktioner i att uppmärksamma och möjliggöra regionövergripande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars villkor. Socialpsykiatriska teamet är ett nyinrättat samarbetsprojekt, mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Individ- och familjeomsorgen. Teamet, ska erbjuda intensiva insatser till familjer med särskilt stora behov. Insatserna ska bidra till högre vårdkvalitet och minskade kostnader genom färre placeringar av barn. I Struktur 2015 finns flera beslutspunkter angående stöd till barn och unga. Förbättrad funktion av ungdomshälsa och första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa är två av dessa. Båda dessa punkter presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnden i mars 2015 och ska under perioden implementeras och följas upp enligt nämndens beslut. En annan punkt i Struktur 2015 är uppdraget att förtydliga uppdraget för habiliteringen och för delar särskilt riktade till barn och unga. Uppdraget gäller både att utforma Regionala Riktlinjer för barn avseende; ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd samt att förtydliga läkarinsatserna avseende barn. Missbruks- och beroendevård En överenskommelse med Socialförvaltningen har skrivits och antagits av de olika nämnderna. MiniMaria startade hösten Ansvaret för verksamheten delas mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden. Detta arbetssätt ska utvärderas för att eventuellt kunna implementeras inom övrig beroendevård. Uppföljning och utvärdering av effekterna ska ske i enlighet med överenskommelsen för såväl barn som vuxna. En köfri vård Fokus på tillgänglighet kravställer ständigt förbättringsarbete för att korta ledtider genom hela vårdprocessen. Krav ställs på kortare ledtider inom fler områden och att data rapporteras kontinuerligt och automatiserat. Detta kräver strukturerat arbete med produktions- och kapacitetsplanering samt schemaläggning utifrån det. Riktade insatser kommer att behövas för att öka tillgängligheten till flera verksamheter inom förvaltningen. Patienternas delaktighet i arbetet med att korta icke värdeskapande väntetider skall utvecklas till att vara en naturlig del.

20 18 (39) ehälsa kan tillvarata vårdens resurser bättre Kvalitetsgranskning av utförda undersökningar, t.ex. röntgen, kan göras från andra platser än det egna sjukhuset. Resursbrist kan i vissa fall täckas upp genom distanslösningar från mer resursstarka enheter. Vissa typer av behandlingar kan göras lokalt under handledning via videolänk. Även om högspecialiserad vård koncentreras till ett mindre antal utbudsställen i landet kan besök före och efter sådan vård ske på Gotland med stöd av ITlösningar. Med utvecklingen kan behov avseende såväl investeringar som ökade driftskostnader förutses. Ökat utbud av ehälsotjänster där patienter själva utför olika arbetsuppgifter frigör resurser i vården. Automatiserad verksamhetsuppföljning Kraven på verksamhetsuppföljning ökar. Det gäller såväl nationella uttag till Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen som sjukvårdens egen kontroll. För att säkra kvaliteten och öka effektiviteten inom detta område är det angeläget att automatisera uttagen i så stor utsträckning som möjligt. Förbättrad vårdplatsstruktur Situationen inom Hälso- och sjukvårdens slutenvård har under 2014 och även början på 2015 vart hårt ansträngd. Den genomsnittliga beläggningen inom resursområde slutenvård på lasarettet var under ,8 procents. Under våren var situationen så ansträngd inom psykiatrins heldygnsvård att ytterligare 8 vårdplatser öppnades på lasarettet för att öka kapaciteten för den psykiatriska vården. En optimal vårdplatsbeläggning brukar anges vid ca 85 procents beläggning. Ett stort arbete har gjorts tillsammans med socialförvaltningen och nämnden för att antalet hemgångsklara patienter inte ska uppta lasarettets vårdplatser. Detta är viktigt inte minst för patienterna själva, men också för att bereda plats till andra patienter med större behov. I Struktur 2015 finns flera punkter som ska ge en minskad belastning på vårdplatserna under planperioden. Dessa är: Tillsammans med Socialförvaltningen utreda och ge förslag på omdisponering av befintliga vårdplatser till en geriatrisk kortvårdsenhet. Utöka uppdraget för det palliativa teamet så att patienter med fler diagnoser än cancerdiagnoser kan få tillgång till avancerad hemsjukvård.

21 19 (39) Utreda möjligheten och behov av kortvårdsplatser i samband med att uppdraget för enheten för akut omhändertagande utökas. Utöver detta pågår även en översyn av strukturen av vårdplatser mellan de olika medicinska specialiteterna för att vårdplatserna ska nyttjas optimalt utifrån patientflödet. E-arkiv Sedan elektroniska journaler började användas inom olika delar av hälso- och sjukvården har ett antal system både införts och tagits ur drift. Hur dessa äldre datajournaler ska arkiveras utreds under perioden, i samarbete med ledningskontoret och regionarkivet. Framtida system måste vara förberedda för e-arkivering redan innan de tas i bruk. Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan Hälso- och sjukvårdens IT-strategiska arbete kan endast delvis bedrivas på egen hand. Satsningar på infrastruktur utformas tillsammans regionens övriga nämnder och ledningskontoret. Viktiga IT-stöd ingår i vårdsamarbetet med Stockholms läns landsting. Utvecklingen av e-tjänster är ofta dyr och teknisk komplicerad och bör ske nationellt. Därför samverkar kommuner, landsting och regioner via Inera AB.

22 20 (39) Medarbetare Kompetensförsörjning En mycket viktig och strategisk fråga för hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen. Sedan flera år tillbaka är detta arbete centralt. Under de kommande åren måste intensiteten i arbetet öka eftersom vi konstaterar att allt fler grupper är och kommer att vara svårrekryterade. I stor utsträckning kommer rekryteringsarbetet sannolikt att behöva ske tillsammans med andra förvaltningar dels för att flera verksamheter behöver samma kompetens och för att lyckas med s.k. tandemrekrytering. Under 2016 kommer en ny kompetensförsörjningsplan att vara framtagen. Aktiviteter för att attrahera Omvärldsanalysen visar att det kommer att vara än svårare att rekrytera nya medarbetare till vårdyrken framöver. Av det skälet bedöms aktiviteter för att lyfta fram vårdens olika yrken som centralt och viktigt. Sedan tidigare år finns ett program för att ta emot PRAO i åk 8. Detta behöver finnas kvar och utvecklas ev. även till åk 9. Samarbete med övriga nämnder i regionen behövs för få fler att söka till omvårdnadsprogrammet för att få utbildad omvårdnadspersonal i tillräcklig omfattning. Gymnasieprogrammet ger en grundläggande omvårdnadsutbildning och Hälso- och sjukvården kommer sannolikt att behöva bygga på med internutbildning till undersköterska. Årshjul med rekryteringsaktiviteter finns för vissa arbetsgrupper och kommer successivt att omfatta fler yrkesgrupper. Kompetensutveckling och stöd till utveckling Förutom de sedan tidigare etablerade aktiviteterna med utbildningstjänster, vidareutbildning mm kommer det att vara nödvändigt att delta i utvecklingen av nya kompetenser inom vården, exempelvis IT och logistik. Detta är funktioner som hälso- och sjukvården i en framtid kommer att ha ett ökat behov av. Specialistutbildning av sjuksköterskor Det befintliga studieerbjudandet med studielön till sjusköterskor för utbildning till specialist inom prioriterade områden måste fortsätta och behöver utökas för att möta de kommande behoven. Diskussioner pågår med Uppsala universitet om behovet av att förlägga vissa specialistutbildningar som exempelvis distrikt och geriatrik till Campus Gotland. Inom dessa områden finns ett stort behov både för hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

23 21 (39) Specialistutbildning av läkare För den långsiktiga rekryteringen är utbildning av specialister på Gotland en avgörande framtidsfaktor. Utbildningarna inom de olika specialiteterna måste kvalitetssäkras av externa granskare vilket planeras till Såväl nationellt som på Gotland är det ett stort behov av specialister i allmänmedicin på grund av vakanta tjänster idag samt kommande pensionsavgångar. Av det skälet kommer en utredning under 2015 att genomföras för att ta fram förutsättningarna för att i Visby starta en utbildningsenhet för ST-läkare i allmänmedicin. Inför budget 2016 måste utredningens slutsatser värderas och prioriteras. Specialistutbildning av fler yrkesgrupper Yrkesgrupperna sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter och psykologer uttrycker behov av specialisering inom yrket. Idag är det svårt att finansiera en specialistutbildning inom ramen för verksamhetens kompetensutvecklingsbudget. För att möta behoven och för att vara konkurrenskraftig behöver förvaltningen ta ställning till inom vilka områden specialisering ska ske och på vilket sätt. Då rekryteringsbehovet av olika typer, såväl läkare som andra personalgrupper, av specialistutbildad personal är stort och det rör sig om svårrekryterade grupper faller ett större ansvar på hälso- och sjukvården själv att vara med och finansiera och på det sättet rekrytera specialistutbildad personal. Detta kommer på sikt att leda till att hälso- och sjukvården måste ta på sig en ökad kostnad för dessa specialistutbildningar. Rätt använd kompetens, RAK Processer och ett processinriktat arbetssätt där resurser och kompetens utgår ifrån rätt använd kompetens, RAK blir än viktigare när det råder brist på flera av yrkesgrupper som utgör basen i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det innebär en större flexibilitet och samarbete mellan vårdinstanser, verksamheter och olika personalkategorier för att än tydligare följa patiens process i vårdkedjan. Förståelse och kunskap om varandras professioner behöver utvecklas för att använda kompetens från andra yrkesgrupper än traditionell hälso- och sjukvårdspersonal för olika arbetsprocesser och stödjande funktioner, liksom olika förbättringsmodeller som också kan bidra till att skapa ökad patientnytta. Vikten av att rätt kompetens gör det den är avsedd och mest kompetent att göra blir viktigare ju mer vi får att göra i vården. Utbildning i samverkan med Uppsala Universitet Uppsala Universitet har utifrån statligt direktiv fått i uppdrag att ansvara för grundutbildningar av sjuksköterskor på Gotland. När utbildningen är fullt utbyggd 2017 kommer omfattningen att vara 90 helårsstudenter. Under 2014

24 22 (39) skrevs avtal där förvaltningen ska erbjuda 100 studentveckor i verksamhetsförlagd utbildning (vfu) för läkarstuderande, termin 5. Planer finns också på att utöka vfu till att även omfatta sjukgymnast-, logoped- och specialistsjuksköterskeutbildningar och läkarstuderande i högre terminer. En kommande utveckling av förvaltningens studentverksamhet skapar en god rekryteringsgrund och kommer att ge verksamheterna ett kontinuerligt tillskott av ny kunskap och ett vetenskapligt förhållningssätt. Vid all form av verksamhetsförlagd utbildning är det av stor vikt att det finns adekvat bibliotekstjänst samt akademiskt utbildade handledare i de olika professionerna. Samarbete mellan professionerna Samarbetet mellan professioner behöver stärkas och vården behöver utvecklas med fokus på kompetenser som är gemensamma för alla vårdprofessioner. ser idag över möjligheten att i samverkan med Uppsala Universitet skapa en interprofessionell utbildningsenhet. Långsiktigt och strategisk skulle även omvårdnadsprogrammet och socionomutbildning kunna involveras. Informationsteknologi och teknikutveckling Utvecklingen av telemedicin/videokonferenser och möjligheten att nätverka virtuellt skapar möjligheter för nytänkande inom kompetensutveckling och den kliniska vardagen. Den allt ökande mängden data som genereras i vården, samt ökande kunskap i form av nya rön kring vården, gör även att allt mer tid åtgår för att hitta relevant information för att ta beslut i vårdprocessen. Samtidigt ökar kravet på dokumentation av olika slag. Ett modernt informationssystem är en nödvändighet och hälso- och sjukvården kommer att delta i den utvecklingen. Utbildningstjänster och utlandsutbildade Rekrytering av utländsk sjukvårdspersonal kommer att vara ett komplement till rekrytering inom landet. Inskolningen i den svenska sjukvården tar lång tid, inte minst för läkare, varför hälso- och sjukvården kommer att ta fram och sedan hålla sig till på några få sätt att genomföra utlandsrekrytering. I och med ett ökat flyktingmottagande till Gotland behöver introduktionsprogram arbetas fram för att kunna ta emot de personer som har kompetens inom hälso- och sjukvård. Ledarutveckling Med kompetent styrning och ledning av organisationen kan medarbetarnas engagemang, kreativitet och arbetsglädje tas tillvara. Med ett gott ledarskap där medarbetarna är delaktiga och sedda skapas också en god arbetsmiljö för både

25 23 (39) chefer och medarbetare. Förutsättningar för gott ledarskap är tydliga uppdrag, stöd i rollen som chef samt kunskap och verktyg för att hantera olika situationer. Under de kommande åren kommer en genomlysning att ske av chefernas arbetsförutsättningar för att bedriva det goda ledarskapet och driva utvecklingen framåt. Löneläget Hälso- och sjukvården behöver kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner för att lyckas med rekryteringar. Detta kräver en långsiktig och aktiv lönestrategi med riktade satsningar vid vissa nyrekryteringar men också för eftersatta medarbetargrupper. Analys av den årliga lönekartläggningen och lönestatistiken ligger till grund för vilka yrkeskategorier som hälso- och sjukvården utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan begära centrala extra pengar för i kommande lönerevisioner.

26 24 (39) Ekonomi Kostnad Per Patient (KPP) Gotland är i dagsläget det enda landsting som inte har ett KPP-system inom någon del av sjukvården. Nationellt har landstingsdirektörerna ställt sig bakom målet att samtliga landsting ska införa KPP. Under 2015 och framåt kommer kraftsamling ske nationellt för att utveckla KPP-redovisningen. Under 2015 kommer beslut att tas om huruvida Gotland ska införa KPPsystem som övriga landsting eller inte. Vid ett införande kommer ett resursbehov att finnas både i form av personella resurser som IT-system. Målet med ett införande är att tydliggöra vad de olika vårdprocesserna kostar samt ett nytt sätt att följa upp verksamheten ekonomiskt som till större del än vanliga ekonomirapporter beskriver hur resurser allokeras i verksamheten.

27 25 (39) 2. Driftbudget Hälso- och sjukvårdens struktur och utmaningar Behov av driftbudget för planperioden kan delas in i några olika delar. Det strukturella underskott som hälso- och sjukvården sedan tidigare beskrivit i bland annat strategisk plan och som fortfarande föreligger. Genomförandet av Struktur 2015 Effektiviseringar inom verksamheten Ökade kostnader till följd av demografi och medicinsk och medicinskteknisk utveckling. Ökade kostnader för utveckling inom läkemedelsområdet. Förändrat resursbehov på grund av borttagen eller tillkommande verksamhet. Regeringens beslut kring olika statliga satsningar som påverkar hälsooch sjukvården. Strukturell obalans fortsatt uppföljning och implementering av Struktur 2015 Som hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden tidigare fastslagit har nämnden en strukturell obalans motsvarande ca miljoner kronor. Detta har beskrivits bland annat i den strategiska planen I november 2013 beslutade därför hälso- och sjukvårdsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av hälso- och sjukvården på Gotland. Slutrapporten, som innehöll 33 beslutspunkter, antogs i juni 2014 i och med det fick förvaltningen i uppdrag att genomföra de beslutade aktiviteterna. Förvaltningens bedömning, som nämnden ställde sig bakom, är att strukturutredningens samtliga förslag innebär en kostnadsminskning på minst 20 miljoner, i fasta priser i relation till 2014 års kostnader. Hälften av den beräknade kostnadsminskningen i fasta priser ska hämtas hem senast i årsbokslut Detta innebär således att den strukturella obalansen till stor del kvarstår även efter implementering av Struktur 2015 om inte mer pengar tillförs hälso- och sjukvården. Bedömningen av det strukturella underskottet grundar sig i de senaste årens underskott, tillskott av stora intäkter från tillfälliga statsbidrag och kostnader inom verksamheten som bidrar till de årliga underskotten. De årliga